La soN : LAHOLMS TIDNING —=L T Måndagen den 22 angustl 3 1066 Lysande tekniker, dåliga politiker |; - Västtysklands ”grand old man” Konrad- Adenaver har uppmanat ' President Johnson att inte lyssna till ". sina. militära -rådgivare råga: om Vietnamkonflikten. ”Adenauer anser således i likhet méed många kloka män att krig LT = inom politiken har han skapat sig en stark position, det är möjligt att han för. närvarande är den amerikanska politikens mäktigast ' man "näst efter presidenten. Me: Namara är tekniker och företags- ' ledare men förstår han politikens villkor. och dess nödvändiga be-'. är en 'allt för allvarlig sak att överlämnas åt Man . skulle också kunna säga, att krig ” är en allt för allvarlig sak för att överlämnas åt försvarsminist- rar, hjälp söker räkna ut vilken poli- tisk- effekt en .viss militär åt- gärd kommer att få.. Det ame- I ka försvarsd är. mycket , roat av att göra sådana kalkyler. Nyligen förklarade de- : . partementet, att om USA ökar sina militära styrkor till 750.000 man ' kommer det att dröja fem - år: innan FNL är besegrat och Sydvietnam pacificerat.' Om USA behåller sin nuvarande styrka och inte ökar densamma, kommer det -att dröja åtta år innan segern är vunnen i Sydvietnam. I tidi- gare offentliggjorda kalkyler var den militära styrkeinsatsen mind- re och tidsfristen kortare för ned- kämpningen av FNL. ot Man kan fråga sig vad sådanz : beräkningar egentligen tjänar för syfte. De avspeglar en tro på möj- lUgheten , att kunna bedöma ut-' vecklingen. och slutförandet av ett som med datamaskinernas ' . det militära strategiska- fänkan” "ren, om han inte med våld kan dö mel- lan olika alternativ. Det sades er ' gång om den franske presidenter Poincaré ' att han 'kunde alltin” men - begrep ingenting. Kanske de > karakteristiken "också passar ir - på försvarsminister Mc Namarz : Han har varit en nydanare inom det" och planläggningen ..'inom . USA, men han synes inte kunna inse, att ett inbördeskrig, som kriget i Vietnam "ursprungligen : var, måste föras med en annan strategi och en annan taktik än ett krig mellan stater. En militär . ”seger”. i ett inbördeskrig blir av noll och -intet värde för segra-. hålla de besegrade nere för fram- : tiden eller — lyckas > vinna dem ' över. på sin sida. och vinna dem, för sina idéer om hur samhället ". skall fungera. ': USA kan. inte, militärt beseg. v ras i Vietnam, men det kan: hel- ' ter inte . lösa Vietnamproblemet ; genom en militär. seger. Ameri- kanerna 'har politiskt kört fast i: den viet ka '- härvan och ' krig genom att anlita mat ka metoder och tekniska hjälp- medel, som är nästan genanta att visa upp för offentUgheten, I po- litik och i krig, som kan sägas vara en for: "sing på en miss- lyckad politik, är det dock män- niskorna som till syvende och sidst bestämmer utgången, Den gamla sanningen att man' vet hur ett krig börjar men inte hur det slu- tar äger alltjämt giltighet. Aldrig . så skarpa mänskliga hjärnor öch aldrig så fulländade datamaskiner kan varken var för sig' eller i” samarbete förutsäga tgå « förspillt sina ” chanser att vinna « . politik. Om nu USA överhuvud-'"' tik för Sydöstasien; oJhnson bor- . ra ”duvor” 4 senaten än till Mc . - Namara och general Taylor, men " i av rv det vietnamesiska folket för sin taget har någon genomtänkt poli- ' de hellre lyssna till senatorerna Fulbright och Mansfield med fle- - chansen att han skall göra detta : är för närvarande så försvinnan-.: de liten, att "den knappast ens: kan sägas existera. Johnson be- in höver "militära 7 franigångar; om" ett krig och ännu mindre, vilka följdverkningar i framtiden kriget kan komma att ge upphov till. Adenauers råd till Johnson var troligen motiverat av -Adenauers' rädsla för att USA:s engagemang i Sydöstasien skall komma att öka Sovjetunioriens politiska infiytanz de 1 Europa, ': men ”oavsett om” Adenauer har rätt eller inte i det-. : ta fall ekulle det vara klokt av Johnson: att ta hans råd ad no- tam, 'De; militära 'synpuhkteina | tllåtes'.dominera- alltmer i USA- regimens" Vielnampolitik,. .För<,' svarsminister Mc Namara och ges. neralerna I Pentagon här synbar: ligen 'skaffat sig presidentens öra. ” Om -försvarsdepartementet = och försvarsstaben” alltid ;' 'spelar väl v tillsammans är emelleriid svårt att ' . bedöma. Mc Namara:.torde san= 5 nolikt, vara starkare än, genera:” lerna . och, 1: högre. grad ,:än dessa kunna påverka presidenten;-. |... " Mc: Namara är en högt begå., vad man, som” efter en lysande karrlär inom storindustrin lockats över till det politiska' livet, Äver ' BRÖDSÄVSPRISER PA SIKT. Att man höjer förmalningsav- giften för brödsäd innebär "att man kortsiktigt avstått från att höja odlarpriset med hela” det "enligt gällande = bedömnings- grunder möjliga beloppet, för. klarar Jordbrukarnas 'Föreningsblad: årets brödsädsskörd kommer att bli betydligt mindre än fjol- årets och exportöverskottet där- för litet. Att det likväl bedömts nödvändigt att utnyttja en 'del av den möjliga ' prishöjningen till en uppjustering av förmal- ningsavgiften (med kr 1:25 per dt) sammanhänger med fjolå- rets stora skörd och betydande exportkostnader som "därav blev följden, . - möra förmal- Genom. höjning av ningsavgiften " ökar> man nu Svensk spannmäålshandels in- komster för att möjliggöra skä- Nga inkpsenpriser under: kom- . mande år och undvika prissänk- ningar som vid en ny stor skörd skulle bli svåra att undvika, om inte. Svensk . spannmålshandel disponerar tillräckligt med me- del för att flnansiera exporten av brödsäd, DET, PASTAS att vi just nu upplever en högkonjunktur. I så fall har denna märkliga likheter med en begynnande kris, skriver tid- ningen Företagaren: Det höga svenska ' kostnads- läget gör att exportföretagen får svärt att konkurrera på ex- portmarknaderna — EEC-tullar- na medverkar ju också på vissa marknader — 'och samtidigt mö- ter oskyddade företag på den svenska marknaden härd ut. ländsk konkurrens. Det kärva . läget på kreditmarknaden för- svårar näringslivets möjligheter till vidgad rationaliserng. Det kommer troligen i en nära framtid att bli hårda bud för många av de anställda, som i dag gläds över retroaktiva 1ö- neförhöjningar, Många företaga- . valen i höst. å Vietnam i innan, ” "Om. vårt land skall xomma ur Välståridsktisen 'så. är det: myc- ket viktigt.att näringslivet får 'de medel, som behövs för! ökad . rationalisering. +» Utformningen "av ' AP-fondens' Placeringsregler 'mäste "ändras" på . sådant - sätt, satt härlngslivet får- de pengar som, behövs. Det kan:inte hjäl paste kapitaltillgängen : måste] också dirigeras över:till: närings- :Nvet från :bostadssektorn.=;y; ";Väd Jänar, det: 1 att” bygga. nytt och” dyrt! — om; inte folk, har. Jobb" och råd. tatt: bo:i dessa nya bostäder menar, Fi retagargr - -«- | minskade . bibelkännedomen.. Nyligen" klubbades på en bok- auktion manuskriptet till. pastor Eric Grönlunds för nägot år se dan livligt omdiskuterade nyöver- sättning av Markus exangelium, Priset blev bara 60 kr, trots att två "andra manuskript ingick i köpet. Någon dyrgrip för samla- re blev alltså inte den Grönlunds- ka versionen av detta ärevördiga evangelium, som av pastor Grön- lund försetts med den bhurtfriska titeln ”Vi vann, sa Markus”; Än- då måste man väl säga att tan- ken bakom detta försök att po- pularisera en av bibelns böcker ”var. god, fast den var fel” för att travestera vår berömde natio- nalskald 'A:lfrd V:stlnd. Så till vida hade tilltaget något gott med sig: det aktualiserade frågan om "Jen ny bibelöversättning. Frågan om. en sådan föll visserligen i riksdagen, men den kan sägas Ha fallit" framåt : och torde med sä- kerhet -återkomma i annat” sam- manhang. ” - Dew tid är tyvärr "sedan länge svunnen, då ett gott mått av bi- belkunskap var om inte var mans egendom, så 1 alla fall varje” bil dad svensks. --Att. inte. förstå en hänsyftning på ett ..något så när känt. bibel- citat" var. högst. blamerande. ' Ba- ra för. nägra decennier. sedan var det vanligt att t. o.'m.. politiker av. radikalaste .' observans"-- fli- tigt använde ' bibelord'. sin minst..-av' allt /religiösa >- för- kunnelse. .. Inte: "bara .; så : långt bort ::'.1 - tiden . som: på : mäs- ter." Palms, - Axel - Danielssons, Bengt: Lidforss: dagar. utan så sent som då: ecklesiastikminister Arthur Engberg hade nya: testa- mentet på grekiska på nattduks- bordet eller ' Rickard Lindström skrev ledarna 1 det socialdemo- kratiska. huvudorganet. Liksom bibelns ' språk, ordstäv och liknel- ser influerat på väsentliga. delar av hela den västerländska littera- turen: har den också "gjort, det i Sverige '-—-'inte bara i vår äldre Wägner : (som f.. ö.. med saklig skärpa "krävde : en bättre bibel- översättning), Frans G.-Bengts- för 'att inte tala om den nu efter TV-serien. på nytt populäre Frank Heller, alias' Gunnar : Serner, vars böcker i vår toppat. bibliotekens utlåning. RT on Men. den nu. uppväxande g nerationen'har i stor utsträckning förlorat:-kontakten: d bibeln, inte .bara” som . religiös :urkund utan som 'en av grundvalarna för en +. solid... allmänbildning. :.. Den -har inte" bara? Bidragit till! "språkets utarmning: och förflackning utan också: tillsammans. med. den i allt | vidare: kretsar ' förlorade: kontak- ten ;med Jegend och tradition ska- pat; en ständigt växande lucka. 1 litteratur utan fram " till : Elin je son, ' och”. Fritjof , Nilsson-Piraten, |. "NEDGÅNGEN. 2 är i "alla: avseenden glädjande, "skriver! Dagens Nyheter; "Tyvärr finns det vissa utsik- ter att: försäljningen” skjuter. ny fart till 'hösten: dels'startar ge- "-neralagenterna' ' för s de: märkena. priskrig och. tioner för att sälja ut från de "överfyllda. lagren, dels "introdu- Cerag' nästa” års - lockånde. deller på marknaden redan om "någon månad, . och dels' får. sto. ra grupper en "extra." - ning "av : köpkraften. genom -de sena 'retroaktiva "löneökningsbe: loppen: « Ne deången hittills innebär främst att redän em I BILFÖRSALJ: : förstärk- större realiså- mo. ingen re ser sina livsverk hotade, . v . beställda ' ocH : Importerade" bilar 1 växande ' antal fyller" lägren hos generalagenterna .i väntan på övilliga kunder; och först näs- ta är kan man vänta att förskjut- ningarna . på hemmamarknaden skall slå "igenom ' i importstati- :stiken; Men varje minskning är varmt . välkommen både i för- säljningen och 1 importen. Per- sonbilarna . spelar en stor. roll för underskottet i handelsbalan- sen och utgör: en tung post-i den överkonsumtion ' som hotar den interna ekonomiska jämvik- ten, «Den: växande ' privatbilismen är ett dyrbart och mindre effék. tivt trafikmedel och framtving- ar åtminstone 1 storstäderna in- ”vesteringar i gatunät och tra: fikmaskineri av. kapital och ar betskraft som: bättre behövs till andra, långt mer angelägna pro: jekt, , ses TRAFIKDODEN SKRXMS vi AV, . "> men ' det” finns "andra risker som inte får: lika stor publici- tet men som ändå borde” dras fram i 'strålkastarljuset mer än] hittills, påpekar .F ol ket Hur många tänker t, ex. på att vi har 120.000 arbetsolyckor om äret i värt land, att 400 av dessa Jeder till döden och att 2.000 gör sina offer till invali- der för livet? En del av olyckorna inträffar visserligen På väg till eller ifrån arbetet och kan alltså dubbel registreras både som - arbetso- lycksfall: o, trafikolyckor, men siffrorna 'visar ändå att våra arbetsplatser fortfarande är far- liga ställen att vistas på. Kur- van för olycksfallen borde kun- vår: allmänbildning, ett. fenomen som med lysande skärpa behand- lats: aysfolkbildaren är; "Alf "Ahl : genomsnitts- en' yngre svensk "anglosaxisk" och romansk skönlitteratur blir det: massor: äv pärlor,. som . är "helt bortkastade på denne läsare. Han förstår näm- >-Läser . ligen inte! dé. ymnigt ' förekom. mande ”associatioherna "till kris- ten "legend. och ' tradition; namn och berättelser eller ordspråk "ur bibeln, främst gamla testamentet, lämnar” honom helt ' oberörd '"”— men "den "anglosaxiske eller' ro- manske : författaren > förutsätter som något absolut självklart "att sådana” allusioner skall vara kri- stallklara! "Detta gäller: ingalunda ehbart” höglitterära "verk utan i största” utsträckning också den populära " deckar-. och" .”agent- thriller-litteraturen”.” Tag som ex- empel. den hos oss högt skättade engelska författarinnan "Dorothy |! Sayers” böcker; som även hos oss gått' ut” i flerfaldiga "upplagor. Hjälten, högvälborne och mono- kelbeprydde lord Peter Wimsey, som annars är en högst världslig figur, strör omkring sig citat och anspelningar,s inte: bara på Sha- kespeare,. som ju varje om sitt tare,: inklusive givetvis den - hos oss populäre: P. .G. Wodehouse, kan som en svensk folkskollära- re ' kan: multiplikationstabellen, utan också 'på bibeln, som förut- sättes "vara välbekant ' man. Uppenbarligen går den mo- derne 'svenske "läsaren miste om, för” var mycket härvidlag. Nu är förstås engelsmän ' och i:stor utsträckning också ameri- kaner bibelläsande folk på ett för oss numera okänt sätt. De har också ' en ' bibelöversättning, som 1 must och :språklig styrka är vida överlägsen den anemiska och urvattnade svenska, '”gillad och stadfäst av Konungen år” 1917”. Den brittiska bibelöversättningen av den.respektabla ärgången 1611, alltför hög fart. Jäkt och hets "är farliga fiender till säkerhet och trygghet. Mycket sällan hör man dock att någon — utom de berörda arbetarna själva — hö- - jer. rösten - och kräver fartbe- ”gränsning på nägon arbetsplats, " där takten är alltför högt upp: driven, - vs : Trafikpolisens inverkan på olycksstatistiken kunde troligen | > få en motsvarighet också på ar- ” betsplatserna. En intensifierad -övervakning, ett tätare uppdy- ' kande av skyddsinspektörer el "er "andra kontrollörer skulle na böjas ned även för dem. , Liksom på. vägarna vållas mänga arbetsolyckor givetvis av förmodligen föra med sig en anseende mån anglosaxisk förfat- |” ' minskning av olycksfallen, "Bibeln och vår bildning [4 intar alltjämt, trots en översätt- ning som kom ut för några är se dan, en' särställning, även som folkläsning, Den har alltid — för att citera vår "egen Frans G. Bengtsson — ”av en enig kritik erkänts som den osvikliga 'nor- men för bästa sortens prosa: -så snart ett ord eller uttryck fin- nes M denna översättning, äger det därmed ett oanfäktbart adels- brev. Försök i nyare tid att re- Mvidera denna översättning ha, fast de präglats av stor språklig pietet i jämförelse med analoga företag hos 'oss, med. förbittring avvisats av. den litterära sakkun- skapen. Denna översättnings be- tydelse för engelsk litteratur, po- esi som prosa, har varit enorm. — Den stora bibelläsande engels- ka publiken har alltid envist hål- lit fast vid denna ursprungliga version, en inställnng som man utan svårighet begriper.” « Den gör det alltjämt, trots att den senaste översättningen jäm- fört med vår svenska har utom- ordentliga kvaliteter, ' : FGB antyder att han. någon- stans , sett - ett påstående, ”som möjligen rymrner en smula över- drift”, att en förefintlig revide- rad översättning ,huvudsakligen fyller funktionen att tjäna som underlag för - fingrarna vid . av- läggande av ed inför domstol. Hur det nvw' förhåller sig med den sa- ken "kvarstår att vår. nuvarande svenska kyrkobibel är beklagligt pladdrig och saftlös jämfört med vår gamla kyrkobibel. Betecknan- de är att när Fritjof Nilsson Pi- raten i sin strålande" roliga bok "Flickan med bibelspråken” , ci- terar ur Skriften så . använder han Karl: XII:s: kyrkobibel med dess arkaiska och i bästa mening magistrala "vändningar. Härtill kommer, att» vår gamla bibel också innehöll det luthers- riga visdomsord och även för mo- derna människor t.:o. m, spän- nande berättelser. Apropå de apo- kryfiska böckerna, som nu vis- serligen -finns tillgängliga :i ett separat band — och följaktligen aldrig läses av t, ex. skolungdom och konfirmander, som väl an- nars får stifta en åtminstone yt- lig bekantskap med vissa berät- telser i gamla och ätskilliga sa- ker 1 nya testamentet, så beskrivs de apokryfiska böckerna av Lut- her så här: : ”Apokryfer, det är ' de böcker, som icke hava räknats lika med Den Heliga Skrift och dock äro goda och nyttiga att läsa”, och de är: Judith, Vishetens bok, To- bias, Syrak, Baruk, de.två Mac- kabéerböckerna, tillägg till Esters bok, till Daniels bok och: Manas ses bön. =" Att dessa förträffliga och dess- utom i länga stycken roliga böc- ker uteslöts ur vår senaste svens- ka bibel har en särskild historia, som bl. a. visar penningens makt. Den svenska bibelspridningen be- kostades nämligen delvis av det rika men i läroavseende calvinis- tiskt anstuckna ”Britfiska Öch utländska bibelsällskapet”.. Her- rarna.i detta sällskap gav. år 1815 impulsen till bildandet av; det svenska bibelsällskapet och för- värvade med avsevärda kontant- belopp ett betydande inflytande över det svenska. sällskapet. Och som de inte gillade apokryferna, kom -heller dessa inte med i de svenska biblarna och tyvärr hel ler inte 1917 års översättning, Vore det inte nu på tiden att vi fick en. ny och bättre bioelöver- sättning, helst även med apokry- ferna? Nu torde väl inte ens det svenska .. bibelsällskapet, -- långt mindre kyrkan, behöva buga för de skotska och brittiska: purita- nerna : för att få hjälp med det ka urvalet av de'äpokryfiska böc- kerna med deras månghundraår ekonomiska sor De Erik G. Ewerth.. - "På grund. av: varma; vädret: är 'faran' för - brän- der i skog och mark" mycket: stor i-så gott .som :hela- landet”,- Des- sa ord låter:som ljuv musik -för en svensk": semesterfirare och .de har ju' faktiskt också framsagts några gånger i sommar' av, våra meteorologer. De må : vara "ljuva ord . för: semesterfirare, . men "för skogsägare, « :skogvaktare. och ' and. ra” berörda / parter ” innebär : de mycken 'ofo” och: bekymmer. I' Sverige är skogsbränder platser på vår jord där. det -näs- tan alltid är torrt och varmt och där man. ständigt måste ' vara. på sin vakt för skogsbränder. I ett som .. USA finns” det. varje tid. på året några platser: där: brandrisken . är stor. Det är därför helt naturligt att skogsvårdsstyrelsen ”skogs- brandsarmé”. och "ätt. denna" arbe- tar .med "modern. och effektiv ut- rustning. Den amerikanska skogs- vårdsstyrelsen förvaltar nämligen skogar, och gräsbevuxna områden med en- sammanlagd yta av. inte mindre än 74,5 milj hektar i :41 så. vidsträckt land . amerikanska förfogar. över. en .stor delstater, FRÅN HÄST TILL. FLYGPLA Omkring 59. milj... hektar - av dessa ' marker ' består . av ytterst otillgänglig . terräng utan . vägar, och: det är- främst ' här. de ”fly- gande skogvaktarna” kommer . in bilden, nl osae När skogsvärdsyrket” ännu var ungt! i USA omkring” ”sékel- skiftet '— var skogvaktarens ut- rustning riycket sparsam, ' När han" gav sig ut för, att på häst- ryggen patrullera sitt bevaknings. område: hade ' han ofta med" sig endast: en märkningsyxa;" lantmä- teriinstrument, '. enkla... brandbe- kämpningsredskap, sen "kikare och några . andra småsaker, Tiderna har: emellertid: änd- upprättade ”.' skogsvårdsstyrelsen. Det .kan nog hända -att skogvak- taren; än idag: någon gång:sadlar sin häst,. men. troligast . är . att -"lgen- skulle” vara - olämpliga,: eme- hb gast för de" framförda budskapen. rats avsevärt sedan .amerikanska : a. Jjordbruksdepartementet: år "1905 tivt sällsynta på :grurid "av: att ”det torra varma vädret” inte :är särskilt: vanligt. Men - det . finns I fjol hade Västtyskland ett, större underskott I sin betalnings- balans med utlandet än England, men det är tydligt att ett så- dant tillfälligt minus 1 utrikes- handeln inte alls är så farligt för Västtyskland med dess. 1 grund och botten starka ekono. mi och. dess expansionskraftiga toppmoderna : produktionsapparat. Det förefaller också som om den väldiga ' exportdrive, ' som ' det västtyska näringslivet satte igång i våras, "redan. skulle börja ' ge resultat. 1' juni ökades sålunda exporten med 17 procent jämfört med 'juni 1965, medan däremot importen bara steg med 4 pro- cent. . | pe en NS NST Frågan om bygden kan, tänkas utan. jordbruk är' i högsta grad befogad.' Den pågående jordbruks- rationaliseringen . medför redan nu en snabb förändring i Iand- skapsbilden, ' och ' denna . föränd. ring kommer att fortsätta i: acce- Jererat : tempo 'som en följd av jordbruksnedläggningarna och skogsplanteringarna -på . tidigare öppen --jord. " Detta . förhållande har på olika sätt påpekats. Men socialdemokraterna - anser det ojuste, att erinra vägfararna där- om, när dessa under de vackra sommarveckorna . färdas - genom ett ljust" och betagande:landskap, De tycks mena, att vägfararna inte borde oroas, av. dessa fråge- ställningar .ute.i naturen. Ansla- dan: de riktar - sig. till" allmänhe- ten 'då' denna” är.. som mottagli- Tr Sydsvenska Dagbladet: samspelet , mellan : enskild .före- tågsamhet: och. samhälle. Soclal- demokraterna med sin: oföränder: liga” dragning ät "socialism - och förkärlek; "för" den nte mäktiga det provet. sm : Sundsvalls Tidning + Framtidens tekniska värld ”krä sa ver / 'sannolikt ”nya' former : för |. samhällsingripan-| da oss på världsmarknaden ”niot våra. konkurrenter och inte. etis På - hemmamarknaden : kan "våra industrier hålla de billiga import: varorna stången. Kan den fälla sysselsättningen '” a upprätthållas? Detta är en fråga, som inte Kan - besvaras men som är ägnad att inge oss alla svära” ' bekymmer för den härmaste ” framtideri. Käoset ' på kreditmarknaden . de skyhöga. räntesatserna kom: mer att: bestå, Räntan kan näniv ligen inte sänkas och kreditskru- ' ven inte lossas för än regeringen bekvämar. sig till: att föra. én. realistisk ekonomisk politik,. tar hänsyn -till landets ;begrån- sade resurser .och som st par Inflationen. I s . Företagaren "Till Hermanssons länga ; anklå: gelselista hör att 'Sverige hår den procentuellt lägsta; statliga företagsamheten i Europa, men faktum är att effektiviteten I det svenska näringslivet dock är stör- re än ute på kontinenten ; deh' att det.svenska folkets. ;genpm- snittsstandard ligger 30, , procent över dessa länder. Det totalt; 80 cialiserade'. näringslivet i Tjecko: slovakien har under nära 207, jär inte: orkat procentuellt. 'hö betarnas - och tjänstemän eng reallöner” mer än hälften; av di svenska . reallönestegringen u der dehna tid. "VästerviksZänngen I ; Alla” .som' står 4 bostadsköernå vet - av ' bitter» erfarenhet” - hur tomma .soclaldemokraternas" löften är, "De är intet ' värda, I Cr; Borås Tidning Myten 7 om politikernas barhet. och fasthet är. ett: elän Ingen ; tror .. ju ändå - på” "den Varför - Kän | de: inte göra sig kvitt den och vara som männi- skor? Det. kulle. kännas, som : en befrielse - för: dem. För. att : inte tala om". vad det skulle; ; betydå ( oblyguste Taget "”Sätten. att skaffa annonser . till): för” intresset” Höst-väljärna för IG allmänna frågor 'som berör dem. närmast. Ia | tondelstäningen + På fredagen inträffär största antalet ” olycksfall på arbetsplat- " serna, alltså . på veckans sista arbetsdag, flera olyckor än på veckans första dag, som är mån- "dag, meddelas- från förbundsre- = publiken” Tyskland.” Förut har måndagen ansetts som den ”far- > ligaste” dagen. + "Det kan ' hända, att man på "fredagen ' tänker för mycket på de båda stundande och . är man trött efter- jäktet under fridagarna, och därför går det som det gär då också, fast inte lika illa som på fredagen. |” En utväg är att göra fredag till fridag (det är egentligen ba- ra att byta bokstav!). Men då blir. förstås torsdagen veckans värsta olycksdag. . "Det är sannerligen inte lätt «att organisera tryggheten för mänskligheten. «= -. ; "(Pål I Västerbottens-Kuriren)” efter- längtade fridagarna, och då går" det som det går. På måndagen en., publikation, kan. vara "många. Ett : 'dessbättre - mycket - ovanligt praktiseras ; av." ett "mindre. fack- | organ;. Svenska Kloskhandlareför. uppskattning av. polisens bundets Tidning. Vollea mén de: bör : också ' se du ;bränsohleverantör. har” sagt sådana investeringar. 'kömme ne; Hl annonsering i ade! föranleder dess redaktör att i en stånd: som. försvårar ;vapen s.' k; ledare ”rekommendera samt-|derna.; Det / kan. förhindra t liga "medlemar - att: med 'omedel- bar: verkan upphöra . med ' alla inköp ' av. firmans 'produkter?. Medlemmarna ”bör. 1 stället. föra marknadens ' övriga märkesvaror | vilkas" tillverkare stöder. Oss ge. nom annonsering”. Till ”tredskan. de annonsörer”. — det står fak- tiskt så —. räknas: ett : annat namngivet företag , "och. i. sam- manhanget berättas , hotfull att ”förbundet Har tagit. kontakt "med ett 15-tal återförsäljare som vid -Juppmaning , från . oss omedelbart slutar sin försäljning . av detta märke . och gätt över: till -kon- ä kurrensfirmornas”. | Ytterligare - en: - helsida med ; rubriken = ”Viktigt , Meddelande!” Ggnas mellanhavandet. med en av de. båda . ”tredskande”, Dess .”be- slut: att ej stödja Svenska: Klosk- - | handlareförbundets - Tidning . med annonsering” förklaras böra upp- : fattas så att :företaget inte-öns. kar medlemmarna ' som . kunder, ”Därför.. måste våra medlemma? upphöra med försäljning av des-! yr sa . varor”. För. "säkerhets skull räknas: varorna upp och ovanför står: ,”Byt, ut detta!” . Saken har. kommit till närings- frihetsombudsmannens öron. I en avkrävd förklaring : fö rsöker : or- ganisationen sno sig: "ansvarige utgivaren .bör. ha rätt att:1 tid. ningen" -införa - sådana - informa- tioner som :är . av intresse för tidningens läsare”. Detta försök att blanda bort korten faller på ”ledarens” uppgift om förbundets blockadaktion mot annonsvägrar- na, ett i sanning prydligt sam- arbete mellan en organisation. och dess pressorgan! Som ytterligare illustration — till ' vederhäftigheten jan -hämnas att:tidskriftem orik. tigt uppger. sig' vara TS kontrol- lerad. Att dylikt "missbruk - av Press- spalter är ovanligt ' och ” att det gäller 'ett Oansenligt blad får ud. der inga förhållanden föranleda att tendenser..av det här slaget bagatelliseras. Var eller .när de dyker upp måste det med 'all skärpa ' slås fast att de är otill- låtliga och' oanständiga. Ur,zan- nonsörens synpunkt är det själv- klart att hans val av media skall vara fritt och minst av allt på- verkas av, hot. Ur pressens syn- Punkt är. det väl angeläget -att den som tror sig kunna använ- a spalterna .A utpressnings klart och Tesolut” tas, ur L han. sätter sig i ett flygplan; el ler "en helikopter. ' Dessa. har nämligen blivit, oumbärliga hjälp- medel' i: den amerikanska skogs: vården. ; '" Man brukar ju "ofta kalla brand- män för ': brandsoldater och det är nog. inte utan att skogsbrands- beredskapen : har ' mänga likheter med en militär 'försvarsorganisa- tion, Amerikanska skogsvärdssty- relsen har t.' ex. sitt eget ”flyg- vapen” :, och. ”fallskärmsjägarför- band”. Organisationen « förfogar över sammanlagt ca 300 flygplan och ' 200: helikoptrar; vilka ; Ope- rerar : från... ett .. hundratal olika baser: runtom ..1 landet. Under 1964 registrerade . dessa 'luftfar- koster ' sammanlagt 56 785 : flyg- timmar; ' varav "ca ' 70 procent i brandbekämpningsuppdrag, : Flygplanen . och helikoptrarna patrullerar ' kontinuerligt landets skogar, på' utkik. efter: eventuella skogsbränder, övervakar- och di- rigerar-släckningsarbeten och 'be- sprutar . med eldstäckande kemi- kalier. . / " RÖKHOPPARN . sena + En annan uppgift för. dessa flygplan och helikoptrar är att transportera. skogsvårdens. ”fall- skärmsjägare”, en kombination av fallskärmshoppare och rök- dykare, : vilka äpps ned'i brandhärdarna ' förwn att på ett så . tidigt stadium som möjligt bemästra elden. ” Dessa : ”smoke jumpers”, eller ”rökhoppare”,: är] speciellt utrustade och .tränade för denna mycket krävande och riskabla uppgift. Deras "asbest dräkter och masker skyddar dem, förutom från hettan, även från de trädgrenar och täta buskage som ofta täcker den enda till- gängliga . landningsplatsen i 'en ogästvänlig och bergig terräng. Varje år - anställer skogsvårds-|2 styrelsen ca 350. rökhoppare för en ettårsperiod, och att jobbet är. eftertraktat: bevisas lämpligast av -att det förra: året fanns inte mindre än omkring 2000 aspi- ranter. Va , Sedan rökhopparnas - verksam. het startades 1 juli 1940 har de företagit sammanlagt över 60 000 hopp utan någon olyckshändelse med dödlig utgång. Skadefrekven- sen har sjunkit från den statis- tiska siffran 1,57 per 100 hopp under tiden 1957—1959 till 0,5 per 100 hopp: 1962—1964. "Denna goda säkerhetsstatistik tillskrivs främst ' rökhopparnas förnämliga utrustning och deras specialträ- ning, : vilken förresten fick stå som modell för amerikanska ar. méns första — fallskärmstrupper 1941 och alltjämt används för att "Fru "Anita Högberg blom) skall 1 höst gö a "sl rära., debut." " Vilket förla skall. få den stora äran. Bokens titel ä ung. kvinnas: tankar och "th ringar”sie a. ros stensroman? "Några semesterfarare | dT det närmaste nätt: målet: för "re: san, 'då ett vägmärke anvisade en sidoväg. Tre trötta barn och deras. föräldrar gruvade” sig över att framkomsten, till deras som- marstuga på detta Sätt : skulle försenas. . ADR Men omvägen innebar? att” raG fick se en, ålderdomlig: bro,” ett idylliskt "gammalt skolhus ;- och ett berömt fyrtorn. När de! 88. nare tänkte tillbaka på..sin? resa med dess oväntade glädjeämnen. « Under;' sina :resor . tvingades Paulus att gång på gång ; i göra avvikelser. från. den uppgjorda resplanen, men -därl' såg . har aäll- tid Guds styrande hand.” På vår väg genom live as vi ofta. bort. från -de rä vi" själva : anser ' vara 'bäst. -Det kan hända att' vi möter. 'sjukdo- mar, ekonomiska" svårigheter: el. ler att: vänner : sviker oss, Såda- na'. oväntade : förändringar gör 0838 Nnedslagna' och PesviNna. MOR det kan hända, : att' omvägen 'b tydde ett: tillskott ” av "berikande erfarenheter,” och att ”wii' lärde Oss att” bättre sätta" värde: på det. vanliga, som vi "så ofta tar farelsen att sådant gå utbilda - räddningspersonal inom går an. Var. |såsom något" självklart. 'Så. kan flygvapnet, . "perso! ja tendens till missbruk 1'den|vi dra: vidare" i. tro, acceptera - > Uala, H sin lada måste stoppas" redan | Guds ' vilja med 058 och förtrösta / L : Spar "honom," t enn JL JE lam Vågar nan gissa” på; ven; neger kom de, allra. bäst ihåg omvägen .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.