i 4 a > > lämpas på alla kategorier, De NE rg oo , 4 LAHOLMS TIDNING D 4 > Onsdäagen, den. 24 augusti. 1966 -— L T - Onsdagen den Tidigare fördes en livlig dis kussion 1. försvarspolitiska frå- gor. Nu -efterlyses en sådan på mänga "håll: och 'man beklagar, att -de - aktiva officerarna allt- mer häller sig tysta. /Det har ju l | talats" om ”en' paragraf i tjänst] ej ringa antal fast anställda ut: göringsreglemlentet; som” skulle : lägga munkorg på kritiska rös- ter. Nu har emellertid försvars- ministern själv framhållit, - ätt särskilt nu, då den tillsatta. 'En 'betydelsefull-försvarsfråga 24 augusti 1966. | LT = -| som skåll uppbära och utveckla hela det /militära "maskineriet, fordras ett 'stort antal fast 'an- - ställt befäl, 'och de högre gra- . derna. måste": helt besätfas "av sådant. Även" Schweiz har; ett ” bildningsofficerare.'- ne a + Av, underofficerare, har vi i realiteten ” två” "kategorler. Ge- nom ”reformen” att låta även "underbefälet tjänstgöra ändå till svarsutredningen behandlar för svarsfrågor, ' är det , önskvärt med: inlägg på detta "område, - Befälsfrågan "har 'alltid varit aktuell, och befälet har lagts i stöpsleven vid varje ny härord- ning: och för övrigt även" dess- emellan,'”Det märkliga är emel- lertid, att trots många ändring- ar här man aldrig tagit, ett rar tionellt' och konsekvént grepp. Värnpliktstanken slog igenorå ” hos oss senare än på de flesta andra' ställen, och 1 fråga om befälet "har 'den aldrig fått” en sädan tillämpning, som .är möj- Iig. Det gamla systemet med "stam och beväring” har suttit kvår: om än I ändrad: form...” "Mest renodlad är /'värriplikts- tankeh 1 Schweiz, där 'den till- speciella ' schweiziska förhållan- ”déna" kan ef direkt "överflyttas till andrä "länder, men i många p Idern: har det modiga systemet hos oss drivits till 'sin "spets. Det.-är 'ohällbart : att hålla befäl i lägre:rutinar- bete under" hela: livet. Effekten går ned, högst "väsentligt vid högre ålder och motsvarar icke ' kostnaderna; Det'är' därför er- forderligt - att "låta detta . befäl ” lämna tjänsten vid .30 &' 35 års "ålder; "givetvis. med "en väl” till. tagen avskedsersättning. a . ; : "Det "har. nu . ådagalagts, att : överfurirer...väl - kan -'användas : som korhpanladjutanter; den. en- da ”underofficersbefattning; som tidigare icke änsetts kunna över: tagas ”av andra; : De" nuvarande underofficerarn kan : sålunda ersättas” av” överfurirér. "<>: ” Det ' fast anställda” underbefä- . let av lägre grad «än överfurir kan”helt ersättas: av värnplikti- +ga."Om de till underbefälstjänst uttagna " erhåller "samma - tjänst- -JAnthony . Eden > och ' Kingsley ' ” Den 9 maj 1940 sammanträffade tre män 1 den brittiske premiär. - ministerns . bostad 10 Downing Street i London för att ta stånd-.: punkt / till 'en fråga 'av yttersta - vikt, av "världshistorisk betydel : se.: Det var dåvarande regerings-. chefen . Neville Chamberlain och Lord Halifax och Winston Chur- chill, .den senare sedan någon -. vecka ordförande i den militära koordinationskommittén och där- med. i "realiteten krigsledare. Den politiska situationen hade genom misslyckandet i Norge drivits till | sin majoritet i underhuset redu- cerad till -mindre än. hälften vid debatten" "om ' krigföringen" dagar- na "förut"! och den: konservative ledamoten'.L. 8. Amery, en man, med”stort anseende, hade citerat Cromwells ”-.ord: .”I-' Guds ' namn gå"".-i+ ett "lidelsefullt" anförande, riktat: mot- Chamberlain. "vo ÅA "Någon dag före sammanträffan- det hade: Churchill lunchat med Wood och - fått rådet att tiga om Halifax spelades ut ' mot honom på något. sätt vid mötet hos. pre- ' varit. Chamberlains avsikt att stäl la den besvärlige Churchill åt si- '- dan. och när han ' inledde över. . läggningen "med en redogörelse ' för, läget och meddelade sin av-- sikt; att avgå förordade han, ock. . sä Halifax söm efterträdare med ning "som labour sedan gammalt intog” mot Churchill." Efteråt. följ- - de' en-lång tystnad och det -blev « interden annars talträngde' Chur- . chill som-' bröt 7 den" utan. hans .. två medlemmar av hans regering, "I en kris, regeringen hade fått se: miärministern, Det kan också ha . hänvisning till. deh kritiska håll S-' Herbert Tingsten om Churchill "| bättre väljarna. fått det sedan. t "| Många.”av dem 'spanar: förgäves Aktuell jordbruk förutsätter en tillräcklig tillströmning . till näringen av kvalificerad arbetskraft: och 'ka- pital. . Förutsättningen kommer aldrig att uppfyllas om inte 'en skälig avkastning på de satsade resurserna ' kan. .ästadkommas. Inga publikfriande politiska illu- sionsnummer.. och intet 'makt- språk kan upphäva detta i grun- den mycket enkla och lättfattli. ga förhållande, + CC Ne : | Svenska Dagbladet ' :Hr Erlander försöker övertyga löntagarna om”att deras konsum- tionsstandard '. blir. bättre och bättre år för. år” Men väljarna är inte särskilt intresserade av att få "veta: hur" det har varit, desto mer av hur det:'är, just nu och. hur det kommer. att bil. Är det så välbetänkt att. försöka belysa med hjälp av några klump- summor . för det kollektiv som kallas för hushållen, hur. mycket fjol? De kan börja "tänka :efter om siffrorna” verkligen stämmer på deras. eget privata - hushåll, efter den förbättring av konsum- tionsstandarden 'som de' har fått "Ett modernt, effektivt svenskt del väljare. härlgeriom, .men d ; kan räkna med att de börgerliga- förlorar , fler. Utgången. av 1984 års val i Västernorrlands län ger vid handen att KDS spelade :över ett mandat från högerpartiet e ler centerpartiet "till ” kommunfs. terna. I varje fall den utslagrie högermannen tillhörde riksdågena kristna. grupp. ecco sök 1 TV:s frågeprogram :härot.-, kvällen, att ta monopol "på kri tendomen var medvetet körn han - nära en konflikt med sjunde:b det, =. föregå med "gott exenipel 'dä” gäller "att hålla "tillbaka: inflåtio: :- nen.” I stället leder de' affärsdri; , vande statliga verket 1' fråga: mentar de Om: KDS-representäntens : för- : Staten borde väl, prisstegringar ” med. posten: ' luftfartsverket I 'spetseni":Dessa båda”. verk" har ” sedan "1960 ' höjts sina, taxor: med. genomsnittliger omkring" 50 procent.,:; Därefter - kommer televerket "som under- samma tid ökat sina avgiffer med 37” procent,” Endast. SJ harmed; sina "biljettpriser' hållit : sämma"” stegringstakt som ' konsumentpris index; 'som" sedan 1960 stigit me göringstid som -, till” uhderöoffi- +” avseendefi kan : värdefulla före- medtävlare: ' om makten. Halifax -: s bilder "hämtas .där, i; ' "Det fast «ahställda befälet drar "dryga kostnader, och kan dessa 1 viss utsträckning inbesparas utan, minskad effektivitet, Nar mycket vunnits, I. krigsorgani- |: sationen utgöres befälet till '80 procent: av; värnpliktiga.. De glvetvis.' nskemål.-att pliktigt' befäl” fredsorganisationen,'; där så "är möjligt. I; fråga .om öfficerarna; angelägen inté bara för att få. bort fastläsning och sned- I. vridning .' på- bostadsmarknaden |. rn. utnyttjas "Också" i i 4 läroverk ka I sättas." av (stipendier ” till” lämp: jö " Genom”det: här, skisserade sys- |! « teniet;yelimireras ;vidare friktio- " cerstjänst. uttagna, är detta fullt möjligt. Det är för; övrigt även ur,” psykologisk” synpunkt delaktigt,, om ; underbefälet . ut: » ner mellan 7 olika befälskatego- ..tler;-'och: stora, besparingar, kan 'göras.:1 Vissa -mindre modifika- tioner: kan." fordras ”men med |! -| När. Churchill :'grep; makten . och didatur, -och .därmed stod det klart för Churchill att plikten att över- hans. Ne nebörden i det betydelsefulla sam; talet på tre man ' hand kan givet. vis göras men Herbert "Tingsten utgår i, den - nyutkomna boken: andra vessayer ifrån att: spelet. i själva verket bedrevs :i ”ett-halv- dunkel”. mellan beräkning och hoppfull. passivitet”. och att Chur- 1s:-tystnad "under sammanträ- den i verkligheten var. Tingsten". 'har.-ägnat ' händelseför- loppet under de för, England kri. tiska:dagarna ett ingående första- handsstudium' på "basis: av offent. liga ; handlingar,. memoarer, ' per- sonliga uttalanden av 'medageran: gjorde” invändningar , mot sin kan. . ta ansvaret i realiteten redan var .. — . , a er > i UTEN es a De "0 "> Neville" Chamberlain ' utanför 10 Downing Street den 9 maj 1940 . « En del:andra tolkningar av än. sot re nå ».--F Opålitlig, - oberäknelig .. . , I parlamentet var man : på många" håll tveksam mot-Chur- chills. kändidatur men den 'drevs fram av omständigheterna 'och na- turligtvis”,. med” någon .: hjälp: av honom. själv. och "hans anhängare i. olika "läger; Ingen; bestred; att Churchill . var.” (ett ” av” Englands stora 'snillen, men "samtidigt fruk- tade ”man - hohom som ” opålitlig, oberäknelig, makt.” och. ärelysten, utan känsla: för solidaritet. Han var en gammal” otidsenlig :impe- rialist'.som 1931. lämnat det .kon- servativa” partiet 'som' protest mot den "mjuka politiken mot "Indien och 1 kungakrisen 1936 hade han greppet mot. Danmark och Norge 9 april. Engelska krigsfar :yg och trupper. sändes till Norge men de eenare evakuerades redan 2: maj — :trots'att regeringen: 'hela' tiden uttalat ."sig optimistiskt. om" ope- rationen, "Man. hade laborerat med alldeles"; ohållbara" ståndpunkter, dels' försäkrat att" tyskarna-'skul. le fördrivas och 'dels att den tys- ka. erövringen .vär bra ' för "Eng- land ” och ;, början. till. slutet . för Hitler. Nu gick det'inte längre att upprätthålla skeriet och OPpo- sitionen "krävde och fick en gene. raldebatt . om - krigföringen .7—8 maj.. Under -denna visade / det. sig att .regeringens'ställning var :myc- enligt vad hr Erlander låter med. delar von UN Handelstidningen - . Valupptakten'i TV på torsdags- kvällen blev en ganska matt his: toria med 'frågor- och” svar "som sträckte” sig: över: hela det poli- (tiska fältet, men utan några” dju. pare "grepp, och "allvarligate”£ö sök ”att. bena ut.de. aktuella” pro: blemen. ":Noteras : bör." emellertid den ": socialdemokratiske ” riksdags- mannen” :. Ingemund '- Bengtssons avslöjande: besked - om” vad ” rege- ringen "tänker , göra "åt "all ungdomar, som. sökt men kommit ."in . I.-gymnasium eller fackskola:.Jo, de kunde :ju söka Igen,: menadd" han,' men blev det 32 procenti: tes Stas fram ”lönechecken” ' och / därimé kraftigt breddat 'checkens.använ ningsområde,”' gjort ' dentill ni got” av, allmänt betalningsmedel sidan; Meri om des if kan «ta. de. fulla konsekye nser) av ..det nya ;betainingsmede "lanserat utan :på" en annan: nödgag' avlasta .en "del av';dem kan ”det.'absolut' inte" kallas.” kott” om -denna--utsatta” par - tackar sig för: förtsatt '.”medvéj kan”, Från dess synpunkt spelar ” "konsumentchecken”.,', näp n en så angelägen 'roll-att den inte bibehållande av huvudprintiper: utan också för att motverka -riv- 6 : 7 t nä; Sålunda: kan det: vara lämp: ningsräseriet och få bättre hus: |" hållning : med bostadstillgångar- de och tidningsartiklar : och. be-|spelat : en minst sagt underlig | ket, svag. att. många. framstående stopp också ' då, kunde 'de”ju 'all- handlar =-det' "dramatiska > ämnet föll” Men "under "de år: han itill- konservativa tillsammans .med la- tid glädja si "åt att de i framti- med. utomordentlig inlevelse och bragte; ute. i: den; politiska' vild.| bour "och liberala. krävde: en ny gledja sig. H on . stilistisk bravur,"Det är en.myc: marken, sysslade $ned andra. upp-|Tfegering och,eniny premiärminis- i, förmånen den kanske" kunde” Use '' Också pensionärernas bostads- "niskor är det. också angeläget . stadssökarna, menade hr Hed- . skälet. att man i familjen får nä över: huvud ' taget; sade ”cen- tegledaren f' Gunn ar -Hedä lund Ii föredrag 1" Ronneby: 'Vid/ avvecklingen "måste . ett bättre. b både för” böstads-, joch"lokalhy- Tesgäster, ;' Ir GAA Bostadspolitiken "måst tas på att ge' mänrliskorg kön- det samtidigt som Inkomstsvaga grupper. ges ekonomisk möjlig- "het till god bostad. uu ' Det-.kan inte vara riktigt”att genom generella" fubventioner; som främst ' kommer ” relativt välbeställda inkomsttagare - till del, öka efterfrågan på bristva. ran bostäder, Det är inte heller rimligt:.. att flerbarnsfamiljer ibland riskerar förlora » familje- bostadsbidraget av det ' enkla ytterligare ett barn, . CC cd Centerns linjer . innebär' att medlen till :generella bostads- subventioner och familjebostads- | bidrag skall föras över till fa-|- miljepolitiken, Där bör, de, utgå |. 1 form av. högre barnbidrag jämte tillägg till barnbidrag för familjer med små inkomster. i "förhållände till försörjningsbör- da, t. ex. efter sådana grunder som nu gäller för familjebostads- bidraget. : Nere : situation 'mäste förbättras: |: : Bostadens standard är av åtor betydelse för de gamlas möjlig. heter att bo kvar i sina hem, Upprustningen av äldre bostä- der måste därför främjas. Det måste också bli en annan ord- ning för bostadstilläggen . till pensionärerna. Tilläggens stor- lek, beror nu främst på om an. talet :pensionärer i kommunen 'är relativt många eller få och på skattekraften i kommunen, I anslutning till den långsik- tiga planeringen som är nödvän- dig för bostadsbyggandet bör kommunerna föra en. aktiv markpolitik, Denna måste i största utsträckning baseras på frivilliga markförvärv. En. klart « stabiliteten. i svensk Politik till avgränsad förköpsrätt synes dock vara av värde och inte minst ur 'de enskildas synpunkt bätt- re än exproprlationsförfarandet, En .allmän förköpsrätt som ger kommunerna rätt till förköp av all mark mäste däremot avlysas. VI vill inte öppna portarna var- ken för s. k. kommunsocialism eller för statssocialism. . Dö Ett bostadsbyggande på hög nivå är, angeläget, : Rationella byggmetoder måste främjas och kostnadsstegringarna inom bygg- nadssektorn motverkas, : men särskilt för storstädernas män- med en aktiv lokaliseringspolt- tik söm "hejdar inflyttningen och därav följande ökning-av- bo- besittningsskydd ;.skapas + sumtlonsfrihet ' på sbostadsområ- |» te ' I valrörelsen, : men i'så fall är |- ) :som; slutat” sin -tjänst: :göring; och utan; genomgång” någon skola... Kassöre Umanga, avseenden ännu kvar på «Jet, "men ..med . tillämpning : I större utsträckning av värnplik- teh. kan en: mödern : härördning > erhållas, ' för, , väsentligt ” kostnader. "7-7 : DET SPÖKAR MN ora s en inför valet," Statsmi- ; hister- Erlander: kunde i ett an: förande , inför, den : socialdemo- kratiska. tjänstemannakonferen- sen i lördags inte underlåta att Handelstidningen: Uv ' Han ansåg . att oppositionen nu hade accepterat. det kommu- nala sambandet .i och med att den 'gjort det- förestående valet till en fråga om regeringsinne- havet, Detta . påstående är na- turligtvis helt befängt. För när- varande är det tyvärr. så -atti. kommunalvalen fortfarande på- "verkar "riksdagens sasmmansätt- - ning och alltså inverkar på den parlamentariska ' situationen:" Så länge denna ordnng gäller lär statsministern få acceptera” att :ett. alternativ till 'regeringspoli- tiken ”presentéras' väljarna. Gär- ha för oss mer kommunalpolitik det säkrast att avskaffa” valsam- én ståndpunkt från förra "sek. |" H "repar, sina "anklagelser, sedan 20 '.är möt. socialdemokraternas eko. » :efterkrigstiden har 'väljarnä var- .J; Je valar fått höra att socialdemo: ';ta förflutna är det; onekligen OP » beröra sitt favorittema, skriver |. ngslande lektyr:. Statsministern ' påstod vid : en -socialdemokratisk' tjänstemanna- konferens att. oppositionen upp- nomiska "politik. .”Under . hela kraterna fulnerat "vårt land och förstöft vår ekonomi. Med det- modigt. gjort av ' de.borgerliga vartierna att. tala om vårt 'eko- nomiska' misslyckande?” >. i. iv Fakta är:1 korthet" att. pen- ningvärdet. under i. den av Er. lander "angivna : perioden mins- --kat med drygt 50 procent. Se- .'dan 1958 har vi haft den efter Danmark" snabbaste inflationen; Under "hela femtiotalet var den ekonomiska tillväxten låg...Rän- ;teläget- är i. dag det högsta se- dan - trettitalets ' ekonomiska ka- tåstrofår, +: dl Nl "Det må vara” statsministern . Obetaget att göra sig rolig över :OpPositionens. kritik av /denna utveckling; men "spararna, som "förlorat miljarder, tycker + nog inte att skämtet är så lustigt. vi (Dagens Nyheer) bandet. ” ”.. ] LT : "Hr Erlander trodde vidare att stor.del bottnar .i att regering- » ens Politik får konfronteras med väljarna vartannat år. Innebör- den är 1 stället att regeringen har så litet "förtroende för vät jarna' att man inte vågar ställa Sin" parlamentariska ställning På spel genom att låta dem 1 ett och Samma val få bestämma ver hela "riksdagens såmman-] sättning vs ten i no oo. : ”Omsorgen om makten har bli-. vit så "stor: att man :inte -ens' vill acceptera . de : naturligaste Parlamentariska :""Spelreglerna, Stabilitet betyder för statsminis- » tern fortsatt. maktinnehav. ..' Bas ha DET'ÄR'SA MYCKET SVE ”KA FOLKET VILL HA bättre. bostäder, ' bilar, båtar, "'ker ekonomisk grund för vårt --hemma med utländska företag Toa - LIN - Nas som - hög - levnadsstandard .men för att få allt detta goda :måste . det först finnas en sä- : folk, "skriver" tidningen Före- tagaren” EA "Just nu tycks denna grund - Vara föga stabil. Höga skatter, stigande priser och minskande sysselsättning tycks "vara. vad som väntar en stor del av det svenska folket i höst. «= + > > :":Om inte. svensk företagsam- "het kan konkurrera: ute: öch - riskerar vi att hamna i det lä- get, att man får en arbetslös-. "het inom vissa grupper i sam- ”barid med en inflation, Och vad det betyder står klart'för var och en. ES »Är det egentligen inte'ganska lund, CT sommarstugor; allt: som bheteck. I "barockt att värt land skall be- höva riskera en välståndskris? Y ”Fred i vår tid”. blev gifter, hade han vunnit en: över- blick”öch: en : höghet : som ” ökade | hans ' förutsättningar : att, "skapa historia och: samtidigt — gom för- ut:— uppleva : handlingen som skådespelare"”öch skildrare. : Hans ensanima ; kamp; rot avrustning. € rsöken "att : begränsa ningarna” och "hans 'varningar för.” Hitlers. ' växande - makt, : hans maningar. till en ny samling : av Europas "krafter , för att.omintet- göra. det. :-hotande tyska väldet framstod 'i, en alltmer. gynnsam dager ;.när” det : började bli klart för britterna att avspänningspoli- tiken gentemot Hitler var miss- lyckad och farlig, livsfarlig. Po- litikernas, — . både konservativa, liberala "och . labour —" förhopp- ningar att Hitler skulle bli mera medgörlig och - hyfsad om man bara tillmötesgick hans ' krav :vi- sade sig vara illusioner blott och Chamberlains " glada "budskap en "svala som inte "följdes av någon som- mar." Det fanns ett moraliskt be. rättigande i "själva apeasements- idén, insikten om att Tyskland blivit orättfärdigt behandlat: i Versaillesfreden : och därför” var förtjänt. av upprättelse och hjälp, men. vad. Hitler syftade til-var något helt. annat än en mättfull. utjämning av gamla skulder," Det vägrade; avspänningspolitikerna av olika färg envist att inse," Efter "Hitlers ' 'ockupation av Tjeckoslovakien ' 1939 : inträdde emellertid en ändring inte bara i den: brittiska regeringens politik utan 'i.hela stämningsläget 1. lan- det. .England garanterade Polens frihet och, sökte genom allianser hejda den tyska maktutveckling- en. . Försvarskostnaderna hade un. der "flera" år. stegvis ökats och höjdes nu :'kraftigt. Folket tyck- tes känna lättnad över att illusio- nernas tid var förbi och att man äntligen "ställdes" inför: den ”bru- tala verkligheten, Chfirchill er. bjöds och mottog med entusiasm uppdraget som 'marinminister — liksom 1914, : mt vo a oe 'Marinministern i H förgrunden a i :Uppfattningtn att det var Chur- chills varningar för utvecklingen som förde -honom till ledningen anser "Tingsten överdriven. Det var snarare ställningen som för- svarsminister som gjorde honom till en förgrundsfigur inom rege- ringen. Under de första krigsmå. naderna var det flottan som märk- tes i krigföringen som Englands gamla goda vapen och ledningen av marinen gav onekligen Chur- chill utlopp för sin vitalitet och passion för handling. -Men hans rol ifråga om kriget i” Norge var inte framgångsrik — fast ne- derlaget förde honom till ledning- en av imperiet i dess hemsökelses stund! Ne - set Premiärminister sina misstag : Churchill tog initiativet till mi- genom neringen av de norska farvattnen |. if och därmed utlöstes det tyska an- sboUr.. sökte : framkalla : en motsättning. mellan: Churchill ”och regeringen i-övrigt och: Chamber- lain - vädjade : om '. enighet : inför faran men. lyckades" bara irritera oppositionen. och framstå som om han sköt Churchill framför : som en sköld till. eget skydd, en upp- fattning som Churchills avslutan- de: tal inte egentligen jävade, Han lyckades : med. konststyrket - att deklarera sin: lojalitet mot Cham- berlain. utan att .betyga sitt för- troende för. honom. Han- talade sanning men gjorde den 'förmån- lig för sig själv. Så inträffade det sällsamma att -han banade sig väg till.ledningen över sina egna miss- tag, ty han var närmast ansvarig för det misslyckande i Norge som framkallade . regeringskrisen. . Efter debatter »i . underhuset uppställde. sig tre frågor som rör- de" dels: Chamberlains ' avgång, dels labours'ev.. medverkan och dels; slutligen om : Halifax eller Churchill 'skulle' leda - den nya re: geringen. Den centrala frågan var labours inträde i regeringen och partiet. förklarade. sig berett att ta ansvaret ”—— men, inte under Chamberlains ledning. Efter sam- manträdet mellan denne och hans med glädje. på; förekomsten av KDS." Visserligen" förlorar 'de "en en. en gjorde Cham- berlain lama” försök" dagen ' efter. åt, den ;10 maj, då Hitler: inledde den stora offensiven västerut att få stanna med" hänsyn till 'lägets allvar,. men försöket strandade på labours motstånd. FE Det fängslande dramat berättas med ovanlig verve och. stilistisk glans "och framställningen ”rym:- mer "många ' nya och intressanta synpunkter "på ett "världshisto- riskt "skede av.” utomordentlig räckvidd, då England till ledare valde en man vars enda. mål. var segern, De övriga 'essayerna 1 bo: ken "har självfallet : inte "samma tyngd men de utgör alla en. nöj. två kandidater till premiärminis- terposten "i" Downing Street 10... - Lincoln" ellér' Huye ' Long. EN Arne Lindström ' 20 > När ska vi När . får vår TV? SR Den som visste det. Det har ju: diskuterats länge, och radioutredningen : förra året tycktes "optimistisk. .Men så kom den nya utredningen. som före- föll betydligt. mera tveksam, och sedan dess har utvecklingen gått lång- och tveksamt framåt. ler om -det är åt sidorna den fortskridit? ” : rr I Oslo har i sommar diskute- rats mellan många TV-länder, vil- ket system man helst bör bygga på för att få möjlighet till ge- mensamma sändningar över hela kontinenten, inklusive länderna på andra, sidan järnridån, om man nu kan säga att' den finns kvar och inte rostat sönder i be- gynnande förtrolighet. oe Situationen är förvirrad. I USA har man ju' länge haft reguljära sändningar med ' färg-TV, . och även om publiken där länge tve- kade inför kostnaden med nya TV-apparater, så tycks. försälj- ningen numera ha kommit igång på allvar. 'Vinsten för en stor firma med färg-TV-apparater som specialitet gick upp 85 "procent i år. . . > Enligt = tillförlitliga uppgifter bygger de europeiska system, som nu utgör tvistefrön för 'TV-led. ningarna, 'samt och synnerligen vi egentligen ”fårg i Ha -|På amerikanska system,.men de förbättringar som gjorts på vär kontinent är litet olika. Och så kommer det sig att vi sitter, där och med två franska - + : EL|. system, :varav ett tycks vara ”ac- cepterat - :av .. ryssarna, och ett tyskt. De franska kallas SECAM, vilket betyder Sequence de. Cou- leurs avec Memoire . — . färgse. kvens med minne -— och det tys- ka PAL (phase alternating line), Tyst. ryskt tyskval - Nu säger svenska, experter att de ryska teknikerna om de finge sin vilja fram ögonblickligen skulle övergå till det tyska sys- temet, ja t...o. m. att franska tek. niker, när ingen politiker hör på, medger att det tyska är bättre än deras. eget. Men det har gått politik, 'storpolitik i färgspelet, och nu är det herrar Kosygin och de Gaulle 'som bestämmer I stäl: let för TV-tekniker, : + Och så har det blivit att man i Oslo inte kunde komma över- ens. ' Ryssland och nio -östeuro- peiska stater samt Grekland och Monaco röstade på SECAM, me. dan Sverige liksom elva andra västeuropeiska länder höll sig till PAL. Och några väntar ett tag till, innan de bestämmer sig, " Oenigheten tycks vara så kom- pakt att ingenting annat återstår att göra än att sätta igång med var sitt system, och på så sätt vara medvetna om att det kom. mer att bli ett litet elände i fram- tiden när man: skall konvertera sändningar :' från - ett system till ett annat. SE or sam och lärorik läsning vare sig. .Jdärdökningen skulle” kunna undvara ';| Mänskligheten? har” haft. 8 .Jatt. komma Ull. klarhet om älders-. t | problemet.; Hos. en del sfölk,:,öc! .dem, ”sågade".män;av - Om hade; svårt. att. hänga med genom ättestupor. eller undantagsstugor; på, andra. håll i världen” fick äl: derdomen :- bestämma ” ti ivets” sista: "minut. I 'vår 'tid-ta fram med kompromisser. Det knepigaste är' att ”vb's har så svårt ätt' bedöma, när är dags 'att'stiga' åt 'sida En lung: japan avled -häromdå gen "på universitetssjukhust Tokyo utan:att, ha: ät vetandet;' Fyra dagar efter. de rör sig om de Gaulle, 'Abe .doc | a. uppgiften I erskådlig : tid framåt består i-att: gör nödvändigheten jatt”ta ut sta N Cm ” av "större miljötrygghet. 0 PÅ VAGE Nej, I allt detta vinda vi ön härli | , har älskat o0s (on om, Sorå ser. . > Nyligen fick Nnesbörd om d ansk kvinna Nes man hade jag ett nytt: vitt- etta, då, en, kore: besökte ' mig.” Hen- nr under många -må. aoder suttit d fängelse-på "grund och I UIlitära Och. politiska " skäl, Rn av de för dem 'bäda.. varit siska lidanden, Psykisk ? dr Y in det första mannen gtordo. då han ”bley fri, Paren gjord sin: familj omkring Inbjuda pastorn i att komma . Gud, 2 ru "berättat "om alt hon: » t : varit Vägs av den fo > Men det. upp. > (Forts. å sid, 1) a - och: allomfattande nad förnyade + Vi båda vunnit: > Guds kärlek 5 Wi tag a våra förfäder: tycks -ha hört; till : klärt / fyrtio . års.” erfarenhet .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.