«. penningvärde. ” växande bostadsköer och stigan.'|- ” taglig grad tycks lida av några . mindrevärdeskomplex, konstate- i LAHOLMS TIDNING Lå c Törsdagen den' 25 august! "1968 mm LT Torsdagen den -25 augusti 1966 L T rm "' Försvaret och försörjningen =" I T'skogsbygderna skall jordbru- ket "bort, om ' jordbrukspolitiken "ordnas efter regeringens jord- bruksförstånd. ' Det är bara i slättbygderna, som det skall få leva kvar. NOT Of Ursprungligen hade regering- en tänkt sig, att jordbruket 'i skogsbygderna skulle avvecklas genast, Men nu har den delvis ändrat; sig. Nu tänker man sig visst en nådatid på tre år.. Det är nog klokt av regering- en, att den inte driver på alit- för mycket. Det räcker mnärli- gen gott och väl med den ned- läggningstakt, som f. n. råder > inom 'Jordbruket. Om tre är är kanske problemet ett helt annat än 'det, som. regeringen f. n. brottas med. Då kan den'sväår- lösta. frågan "vara, ' hur' vi skall kunna' öka lvsmedelsproduktio- Wen "här "hemma. , so 0 cc "Även ur försvarssynpunkt är den goclaldemokratiska = ford-] brukspolitiken tämligen vansin- nig. Det: är nämligen inte bara skördetröskor, som går bra på slättbygdens vida fält! Även de skördemaskiner, med vilka mäk- tiga :krigsherrar försöker skör- - da lagrar, d. v. 8.:stridsvagnar dch' andra pansarfordon, tar sig bäst fram 1. slättbygderna. ".:: REGERINGENS MARK- OCH ; BOSTADSPROGRAM ccs "innehåller ' Knappast - . några väsentliga nyheter, i jämförelse med 'vad' som tidigare föresla . Bits av olika utredningar, fram- - "höll. riksdagsman Lars Ellas- son (cp) i föredrag i Rättvik: "-Förslaget om en obegränsad kommunal förköpsrätt har mit- tenpartierna, .icke ; ansett .. sig kunna . acceptera och '-de-'har Istället förordat :en anknytning. ” till. gällande ””éxpropriationslag- stiftning,. Löftena om en miljon bostäder på.tio år upprepar re- geringen ånyo. Men löftena kän ” Icke "dölja bristerna 1.den hit- tills .förda bostadspolitiken med de byggnadskostnader som. hind- rar många 'mänriiskor med, be- gränsade inkomster ; att "skaffa sig en god bostad. ant : lf jämförelse med, 1964' års sto- ra bostadsproduktion” genomfö des 1: fjol en" väsentlig nedskä) Igångsättnifigen vållade B vårigheter. Även i år. sy- res igångsättni: ojämn sysselsättning och "fi i TT io rade kostnader. böt ; - i STATSMINISTERN INLEDDE SARETS VALRÖRELSE $$" ' med att emfatiskt och katego- riskt förklara att han” och håns regering inte ångrar någonting av vad de gjort. Rent mänskligt är det behagligt att i en värld " av självkritiska personer stöta : på. några som varken är :fall- na att sätta sina egna ljus un- ; der' skäppan eller 1 någon på- ; rar Nya Wermlands-Tid- ningen: ' Nn Men tyvärr är den verklighet -'Tage Erlander uppger sig måla .ut. betydligt" mer kantstött än . regeringschefen finner det op- . portunt att medge. Vi tror t. ex, inte längre på ett hållbart ”Medvetet eller omedvetet räknar vi med att var krona vi får 1 dag skall ha ett lägre värde i morgon. Ingen po- . Htik kan 1 längden fungera om man ger människorna en känsla av att värdemätaren håller på "att förlora all värdebeständighet. : Vår situation är ännu så länge en annan än Storbritanniens, . där folk av. alla kategorier för- ”lorat tilltron till pundet och hål- ler på att förlora all tillit till " politik och politiker. Men för hur länge? . Att den svenska staten lånar pengar till en ränta av sju och . en kvarts procent, är ett klart «. bevis på vart utvecklingen fört hän; Detta är pengar som nä- ringslivet oundgängligen hehö- ver för att kunna följa med -:i takten. Det är samtidigt ett all- varligt. tecken på att svensk. kreditpolitik snart 'uttömt sina möjligheter. Det har behövts ett härt skattetryck och en kärv finanspolitik för att staten skall klara sig undan med sju och en kvarts procent när den vill torka: upp marknaden. Nästa är kommer att kräva väsentliga skattehöjningar. för att man iIn- -te 'skall tvingas "mjuka upp” den finanspolitik vi har i dag. Den illusionsfrie bör icke bli " överraskad om han' en dag fin- ner att omsättningsskatten av någon anledning stigit till bort- » åt tretton procent. Vad detta skulle medföra i kompensations- krav och kostnadsökningar är sannerligen inte svårt att före- Om Sverige - skulle . utsättas för angrepp, måste kanske för- svarslinjerna gå 1 skogsbygder- na. Finns det då inga jordbruks- reserver : där, blir . försvaret hopplöst i längden. Under' de se- naste hundra åren har krigen ständigt blivit allt mer- långva- riga, Trots att man vid varje krigsutbrott ' trott, att det hela skulle vara undanstökat på näg- ra få veckor, ov oe I ”BOSTADSPAKETET” som 'socialdemokraterna . nyli- gen presenterade ' deklarerades att. man hade. ambitionen :' att klara också” årets N bostadsbyg- gande” och inte 'bara det. något mer. avlägsna, tloårsprogrammet, ”"«Eskilstuna-Ku- riren.I'så fall får man sätta fart ' på” spelet. : Tidsmarginalen. krymper :snåbbt: : eve «: Och även om 'det längre fram "på "året kommer ett kreditpå- drag som, inte ' begränsas” till ”storstadsregionerna -— om vilket man inget vet — så är det nu gt att undgå stora nega- tiva verkningar av 'den allvar- liga förseningen: . ' . Normalt -skall alla byggen va- ra i gång före oktober om' man ” vill säkra” vinterjobbet: ät bygg- ”nadsarbetarna — och undvika en kraftig ,fördröjning av byg- gandet. ; Nu blir det omöjligt. Det är:bara att konstatera den saken, Det återstår att se om vi till vintern skall möta kombina- - tionen bostadsbrist och byggar- hetslöshet. == > -- et Ya > Det-kan-nog vara tillrådligt för regeringens "talesmän . att gömma undan : den ' gamla slo- " gan ' ”vi” bygger till sista: mu- . rar'n”. Han kanske ilsknar till i vinte pölen : FINNS LANG- -SUSITTARE> POLIS ';som .häller; hårt .'om ordföran-, deklubban', och / sittér tungt på sekreterarpärm”. och." kassaskrin är det dock" fel att enbart lasta dessa: för. att de "inte" går, skri- ver "Östergötlands. Dag. blad” apropå i” ngdomsutred:; "Det 'är "också 'svärt att lasta dem för. att de inte hinner med. "att: förnya sig i. den- utsträck- "ning, 'som vi kan :' tycka : vara önskvärt... Fostran sitter ' och: . den' "föreningsfostran ' de ' fått "går ofta: långt "tillbaka i tiden ” och präglas. kanske av annof-: "Junda ideal än dagens. Vi måste också inse att rekryteringen till styrelseuppdragen : inte ' är ' så ätt alla. gånger. 'Sådana. upp- rag; betyder varbete - och i dag ar ungdomen lärt sig att den «Skall. ha. .betalt. för arbete — > allt arbete, :Och' den som offrår. —>+]' sig blir lätt och snabbt pålastad | sJånga:..rader..' med tidsödand Uppdrag... vo 7 re = Problemet - med « långsittarna är. emellertid inte. enbart ' ett problem ' för : ungdomsorganisa- tionerna, Det är lika utpräglat i. de äldres | föreningsverksam- het. Hur ofta händer det att en valberedning . petar en' styrelse eller ens lägger fram alternati- va förslag till val ' Förnyelse sker som regel genom avsägel- se an . Det är den bilden som möter de unga när de lämnar sina or- ganisationer, för: att gå in i de | äldres stör ÄT ee "NN Jaga "inte min son som ett djur! Han är inte skjutgalen och inte så dålig som han utmålats. Han har ju aldrig skjutit någon' tidigare.l. =. Orden är -—" enligt Aftonbla- det — "den efterlyste ' Clark Olofssons mammas, Polisen och allmänheten har — med all för- ståelse för moderskänslorna — anledning att inta. en annan hållning, Clark Olofsson har va- 'Tit med vid' ett tillfälle då en polisman brutalt sköts ner och han har medverkat i en rån- kupp som, om det velat sig rik- tigt illa, kunde slutat på liknan- de sätt...Så inge han går fri, vet ingen vad som kan' hända, och både han och mamman får ett djur”. Det är beklagligt, om. fru Olofsson bibringats den upp-' "fattningen: att inställningen till en grov ' förbrytare i det här landet ändrats, därför att en kvällstidning funnit det :fören- ligt med sina upplageintressen att spela upp stora snyftvalsen. ställa sig, slutar NWT. (Helsingborgs Dagbrad):- | misnalpolitiker. datt ett speciellt .:skolprojekt för "[ man, skolstyrelsens chef föf äm- .F den omvandling, där allt fler människor , koncentreras: till stör- re orter, som pågår i värt land, De fintris redan men blir mer och mer: accentuerade, 'och de finns på olika häll i-landet, En grupp vid geografiska institutionen vid universitetet i Umeå, med profes- sor Erik Bylund som ledare, kommer att i en brett upplagd forskning ta upp de här frågor- na, som är, mycket angelägna. : "'Professor' Bylund' menar att man mäste ta allvarligt på gles- bygdsproblemen, som inte finns bara i Norrland. De finns också i Småland och-på andra håll. . 250.000 människor i landet, varav: en timmes "restid till A- eller B- regionens centralort. Inte mindre" än .1/3 av dessa 200.000: finns i Västerbotten. Ändå är glesbygds- problemet - mest” framträdande i jämnare 'utspridning av befolk-. ningen än något annat:landskap, vilket beror på att när andra landsändar — exempelvis Smä- land — drabbades hårt av emi- grationen "under slutet 'av 1800-' och : början . på ' 1900-talet, . fanns det. naturliga .förutsättningar för människor att' bosätta sig på den västerbottniska . ' - landsbygden. Konstgjord bevattning. på myr- ängarna höjde produktionen i be- tydande utsträckning, . varigenom många « fler" människor fick . sin försörjning. Binäringarna, skogs: huggning,' flottning och annat be- tydde också mycket. - "Hur klara servicen? - ; Ett. exempel. på : konsekvenser- uppstår. många" glesbygdsproblem, - 200.000 i Norrland har mer än . Jämtland... Västerbotten har en” 3 Professor Erik Bylund vid geo. grafiska- institutionen vid Umeå universitet leder en forsknings. grupp, vilken behandlar glesbyg- dens problem. Konsekvenserna av glesbygdens uttunning,är en frå ga som verkligen måste uppmärk- sammas, framhåller han, : - na äv denna rationalisering. Man räknar med att en skogsarbetare numera kan: färdas fyra mil om dagen" i'. vardera. riktningen till arbetsplatsen. På ett omräde, där det. egentligen - skulle behövas minst 5.000 - människor som un. Philadelphia (LT) obe ".Den”stora' industristaden Phila. delphia” med ca-2" milj. intrevåna- - i förvandling, 'men -är>en förvandling där: man behållit . det -bästa” av. det gamla samtidigt. som nan: bygger: nytt. boeliga' :restaureras. ; Vissa" gator och torg'har” återfått "något "av kolonialtidens. charm. = us ""Philadelphia-börna”" ser" ed: be-: fogad." stolthet >-på 'förvandlingen runtomkring dem, ty de har själ- vå varit -med om”att'åstadkomma den, -många "av. dem: som skol- barn för 'ett 20-tal år..sedan! "Den kontinuerliga , omdaningen, av Phi- fadelphia: har" nämligen inte. varit enbart .en,, angelägenhet. för kom: CI tadsplanera-. re, : ". Det hela började” under '40-talet. när: det blev klart att stadens tre smeknamn" började mista -sitt be- rättigande: "The City of Brotherly Love” (broderkärlekens' stad) ha- de;";inte längre mycket. kärlek kvar” för. gamla 'ruckel "The Workshop : of the World” > (värl dens verkstad) började mista sti na: industrier och "affärerna" i sta- dens centrum flyttade ut:i för- orterna. William Penns :”Greene = veletma t Ett bättre Philadelphia Stadens innevånare började ock- så i. allt högre grad att knorra över dessa missförhållanden: och en rad "allmänna och privata-or- ganisationer bildades för att be- ämpa dem, Alla krävde: samma sak: ett bättre Philadelphia, Sta- dens skolor ombads 1946 att del- ta i planeringen. Chefen för Phi- ladelphias skolstyrelse, Alexan- der J. Stoddard, sammanträffade på hösten -det året med en. rad kommunala och privata organisa- tioner, och man kom : fram " till stadens planering skulle igångsät- tas under ledning av Leslie'Cush- nes- och schemafrågor. Femton skolor utsågs att delta i projektet, men samtliga stadens skolor bidrog på ett eller annat finna sig i, att han ”jagas som" Hus" som "är. gamla men fullt” be. |£ Countrie. Towne”-började bli en; | skräpig stenöken. - Motto-för Philadelphia: -.- bygga upp; ej riva ner sätt till dess genomförande; Från kindergarten och. upp till. avslut- ningsklasserna.-.började ; nu ;'skol- barnen, att "göra: stadsplanering till.;sitt specialintresse. - Eleverna gjorde:--låhga: promenader" i ”sta- tade' kartor-'och” diskutera: sina.«synpunkter ' sinsemellan > med- "lärare,,; föräldrar ,. och grannar, ”.Dé gjorde , modeller: i Papper, , gips,,. lera eller" papiér 2 Några. elever. koncentrerade; sig på - det .område; som "omgav den egna. skolan, medan" andra '. bärn sysslade. med -bostadsproblem;.tra- fikfrågor-- och - rekreationsmöjlig- heter... De," individuella planerna drogs: sedan” ihop 1 'större grupp- plåner. grhlioöest ans I. oktober 4947 var. det dags.att sammanställa” allt arbete i en ut- ställning-17 ett varuhus." Den blev en stor succé-och drog inte mind- re' än '380-000 :besökare under. två månader;- Många av skolbarnens skisser->-.och : modeller ' var ” högt drivna och kunde: faktiskt 'mäta sig -med ”yrkesmännens. .I. den kommunala "planering som. sedan följde "var det mycket.av elever- nas förslag . som" låg :till grund för. omdaningen, ' zs Det gamla bevaras '- > Barnen är vuxna nu. De röstar doch betalar skatt. De ser med till- fredsställelse på-hur deras stad förändras till . det bättre; hur slumområden saneras,. hur lek- platser och parker' anläggs" och hur vägnätet förbättras. Den ca 1,5 km långa och fula ”hängande spårvägen ”som skar rakt igenom hjärtat äv stadens centrum är nu försvunnen. Borta är också den långa räcka av 'gamla ruckel ut- med Delaware Rivers Dock Street som inrymde affärer och lagerlo- Kaler, :Dessa har nu ersatts av moderna kontorsbyggnader och varuhus. ” ee CA Tonvikten i detta arbete ligger framför allt på att bevara 'så mycket som möjligt av det som är värdefullt -i det gamla, samti- digt som man med fast beslut- samhet river ned allt som är omöjligt : att ' rädda och ersätter . (Forts. å sid. 7) Genom att restanrera upp och invändigt modernisera gamla hus från kolonialtiden bar man i Philadelphia lyckats åstadkomma flera områden som bevarar den gamla charmiga miljö som ka- - ” rakteriserade det historiska Philadelphia; > soner. 250.000 människor här ier än ;; timslång resa till centralort 4 derlag för : servicen, klarar nu drygt 700 man arbetet i skogen, vilket med familjer betyder 1.900 personer. Om några år är den siffran kanske" nere 1 1.000 per- Hur skall « mellanskilllna- den på 4.000 personer ordnas, frågar + professor Bylund, med .stort berättigande. En stor del av glesbygdens be- " folkning är också åldringar. Ex- empelvis räknar man med att om 10 är är 25—30 procent av Jämtlands befolkning över 65 är, framhåller professor Bylund, och understryker att här behövs mot- åtgärder, .'och - det vill :säkert många ' hälla ' med honom om, Äldre människor har rätt att av samhället kräva en rimlig ser. vice, precis . som andra ' älders- grupper. | . oe Placera ut industrier! - I vårt land märks ju en tydlig tendens till koncentration av nä- ringslivet; Professor Bylund hål- ler ingalunda med dem som rie. nar att man måste koncentrera till. varje pris. ' öre Vi vet så litet om framtiden, | men det kan. bli så att man kom- mer att se på våra ansträngning- ar med ett milt överseende, säger han, Vi bör tänka i större regio- ner, Man kan mycket väl tänka sig att industrier placeras. utan. för de större orterna och får sin arbetskraft från flera serviceor- ter, menar han. Det är nämligen inte nödvändigt att pendlingen gån I en riktning — in till:de större orterna — utan den kan också gå motsatta vägen ' På'så sätt får arbetskraften också al- ternativa . sysselsättningsmöjlighe- ter, menar professor Bylund, :, Bostadskapitalet «En, annan faktor som profes. sorn vill framhålla, är vikten av att det bostadskapital som finns på landsbygden utnyttjas. Möjlig- heten att bo på landsbygden och arbeta på annat håll kan vara attraktiv : för : många. : Många : har. detta klart för sig,. medan: andra inte har det, menar professor Bylund, :som vill: 'understryka' att länsbostadsnämnder :och. :-andra måste "uppmärksamma "denna : frå- ga när de ger:bidrag till bostä- er. fö RE ;> En tankeställare «vo ov” Många väntar ' säkert med stort intresse 'på resultatet av den un- dersökning, " som professor - By- lund leder. Säkert .kommer sam- hällsplanerare på olika håll, lik- som politikerna, att få ett värde. fullt material. scr os Kr Att det här gäller "mycket an- gelägna samhällsfrågor, : borde" al- la inse. Inte minst de centralise- rings.+- och: -koncentreringsivrare, som. 'finns "på ' många. håll både bland politiker : och ämbetsmän, får säkert en allvarlig tankestäl. | '- lare, om de är. beredda att lyssna till. professor Bylund, : Och det borde ; de göra, ty. han vet verk- ligen vad han talar om! . a: Aktuell «oc ko m Fiaskot med 'Vietnam-förhören i Washington belyser än en gång vilken otäck utväxt på det ame- rikanska utskottssystemet ' den ”oamerikanska kommittén” är, Mc Carthy gav den -totalt vanrykte och dess senaste insats är föga hedrande. New York Times efter- lyste härom dagen dess avskaf- fande, . och förvisso skulle ett så- dant beslut.-av kongressen bidra till att snygga ”upp den ameri- kanska ' bilden "utåt. Redan ut- trycket :”oamerikansk wverksam- het” är ju så vagt och tillåter så många tolkningar, att det öpp- nar " möjligheter för allehanda högerextremister att "misstänklig- göra och smäda medborgare, Att utskottets 'senaste ingripande slu- tade tvärt var skönt. . s . -Västerbottens-Kuriren När jordbruksutredningen kom med sitt förslag drog man igång en kraftig propaganda från sosse- håll, enligt vilken konsumenter- na skulle få glädja sig ät sänkta livsmedelspriser. Man har tydli gen insett att betet var för grovt. Nu heter 'det helt diskret att man ”rent hypotetiskt vågar för- moda”. att gynnsamma effekter skulle kunna uppnås ifråga om livsmedelspriserna.. Kan ”. det egentligen sägas ” vagare? Och konsumenterna har" redan ' hunnit bilda sig en uppfattning om hur det blir med prisutvecklingen un- der ett sossestyre, . + Sydsvenska Dagbladet » När! 'statsministern "påstår," att I borgfreden' på oppösitionssidan. | bara - är, ett., försök. till grå" dim- bildning inför .höstens val, talär han, mot bättre vetande. Han ir. ser. naturligtvis innerligt väl, att nat-ingås, om den saknat:förank- ring i de- verkliga förhållandena. Och hr Erlander skall 'säkert un- der valrörelsen få erfara, att borg- freden. inte:— som' han vill göra gällande — 'har förlamat den po alla hans. partivänner kommer 'att få. fullt upp. att göra. med. att försvara den misslyckade social- demokratiska politiken, = "7: "". Borås Tidning . 7 Hallänningen Johannes 'Antons- son hade sin vackra 'TV-dag, Hans inlägg - präglades av tyngd och HR Tage Oscarsson kraft och stärkte med stor-säker- Fe är i gång på många håll är för bonden en ovanligt bråd tid men än brådare var' den förr i värl den, Det låg: emellertid" då en poesi: och en feststämning över arbetet ute på fälten, som nu sak- nas, och som nog endast de kan förstå, , som - en gång var med. Tydligt.ser jag för mig liar,; som vässades och blänkte, karlarnas vackra, rytmiska rörelser då de med de-:vassa järnen tog ett väl- digt ”svep”, pigorna i sina -vit- stärkta förkläden och brokiga hät. tor,,.alla de många flinka fingrar- na som samlade ihop stråna och band kärve efter kärve,' och så hela raden' av skördefolk utefter det böljande, guldglänsande sädes- fältet. = An HÄ S . Från Halland berättas att när man gick för att ”hösta” skulle männen bära liarna på axeln med spetsen uppåt och räfserskorna skulle bära'räfsan med huvudet bakom ryggen. Men då det var slut, bar karlen lien med spetsen nedåt och räfserskorna bar räf- san framför sig med.ena spetsen av räfsans huvud under armen och skaftet i vädret, : Sista kärven borde göras sär- skilt stor och förses med många band. Att den skulle bindas stor, hänger särskilt samman med den magiska synpunkten, att man då trodde sig få stor skörd det kom- mande året. Från Västergötland är meddelat, att man där plocka- de strån till en stor kärve som ställdes för sig själv på åkern: Seden att sätta upp mogna knip- por av sädesax inne i stugan i samband med skördeslutet eller vid jul är känd från mänga håll i vårt land och även från utlan- det. Det är heller inte uteslutet, att en dylik sedvänja kan ha ett samband med de 'sädesax av sil- ver, eller förgyllt silver, som en- ligt Gustav Vasas reduktionsin- ventering då fanns i ett antal svenska kyrkor. Hur dessa ax in. TESTA « LJUSET | | e BROMSAERA ”DÄCKEW ' EN KVART JÖR SÄKkREETS SKOR 2 När. skörden "mognar = > Sädesbärgningen som säkert nu: gått i den kyrkliga ceremonin vet vi dock inte.. Det kan vara votiv- offer, som: givits till jungfru Ma- ria' eler Sankt. Erik ' för god års- Man har berättelser från många delar av landet," att inåkningen av -sista' sädeslasset försiggått på ett- särskilt festligt: sätt. Det -sis. ta : lasset ' skulle vara stort- och ståtligt och :det: var en ära” för den som hade turen att få köra in "det sägs från Västergötland och Halland. Då hurrades det och sjöngs. Från skilda håll omtalas att sista lasset prytts med löv och blommor. sov frossa Ofta lämnades i ena' hörnet av åkern sädesstrån kvat, dem 'skul- le fåglarna, åkersorkarna, de. un- derjordiska eller något demoniskt väsen ' ha till föda. Detta ansägs säkra .nästa års skörd. Den äldsta berättelsen vi har härom :daterar sig ända från år 1594, men här- vid talas blott om att man lät de sista ' stråna bli kvar som : en skänk' åt Odin eller "Wodan, ett skick för övrigt känt även från flera håll utomlands, Från Dan. mark och Skäne kan ett motsva- rande bruk noteras, Här lät man förr om hösten alltid ett' eller ett par äpplen sitta kvar på frukt- träden och från Norge omtalas att man där vanligen Plägade lämna litet gräs oslaget på val- len '— en skänk -åt bergafolket, .» Sammanställer : man dessa . till synes likartade sedvänjor får man det bestämda intrycket -att vi här har att -Böra med, inte ett tillfälligt påfund, utan en vitt. förgrenad sedvänja, vars upprin- nelse vi utan tvivel har att söka i ett offer till Vegetationsmakter- na — : enligt ' den" enkla logis- ka regeln att en gåva förtjä en gengåva. Mest sannolikt år att detta offer får betraktas som en skänk åt det mystiska väsen som räder. över växtkraften, i ärmland talade man i gam. mal tid om en kornmoder her sädesfrua, vilken rådde över sä- dens växtkraft och i Halland het te det om den gom skar de sista stråna att han fick ”källingen” Här band man också av dessa sista strån en liten ”löktnek”, vilken hängdes upp I stugans för. nämsta hörn, men togs ned till julen och utdelades till husdju- ren med orden: ”Ät gott och trivs väl 1 dag är det julafton” borgfreden" aldrig ' skulle ha :kun: |: litiska | "diskussionen. ” Han och |- het hans position inom det egna partiet, där han för en 'tid sedan med stor pluralitet i röstetal pla: cerades i styrelsen. la Oppositionspartiernas , represen: tanter höll ovanligt bra ihop, fast det var 'nog snudd på det obliga. foriska grälet om enighet när Jo- hannes' med den bestämda repli- ken att här kommer aldrig mer att föras högerpolitik i detta land rev sönder magister "Troedssons vackra drömmar om. en borgerlig regim med vederbörligt högerin. flytande, : st aven ÄN Socialdemokraterna skulle, ha dragit. nytta av att slippa denna debatt, som kanske framför "allt blev ,en personlig "framgång för centerpartisten Johannes Antons. het undgick Inte att göra intryck, | C- Handelstidningen' De ledande LO'funktionärerna har ett ärligt om också ganska förstrött intresse. för jämlikheten mellan : könen på: arbetsmarknä- den. Men så länge den egna or: ganisationen är genomkorsad'av könsbarriärer kan "LO inte med någon kraft uppträda som Jäm- likhetens förespråkare: inför ar: betsgivarna. — -. vo Od " Dagens Nyhe Även .Carlsson i Tutaryd och hans följeslagare kan resa an- språk på-att bli anständigt: ré. fererade. på nyhetsplats. i 7: det mest" suggestiva 'äv alla, måssm dia "2" utah” att-"referenten ; r den ” skull : behöver . förgylla nå att > bedriva .. objektiv .nyhetsför- medling — "att: begagna sitt över. tag till kallgrin "mot den-man: ar ser sig överlägsen; På många" håll blir reaktionen precis motsatsen till den avsedda, +: . ONE CA : faror och dolda ” impul- - Dolda ser är. två ”besvärligheter, som människan än så "länge": in'e: be. mästrar, när hon kör bil: När hon "lärt sig det — öm hon: gör det — kommer det att ge glädjan- de utslag i" olycksstatistiken 'och mot "det, målet bör strävan in: tas: Det är en säker väg, vilke däremot. strävan "efter "att "Köra så man klarar sig. inom; lagens råmärken. inte torde vara. i » Essingeleden invigdes "på: dagen! avi börgarrådet Sundström (s), stadsfullmäktiges ordförande Carl Albert Andersson” (s) och statsminister Erlander (8); . den senare som" avklippare' av de blå. gula. banden ,— "en iiten föröv- ning för. republiken? Nätvarande I TV-rutan var också borgarrådet Mehr (s) och kommunikationsrii- Nister Palme (s).. Så nog den bron lämpligt s-märkt så 'här i valtider. et a ': Vestmanlands Läns Tidning" : Vi äro på allt sätt i trångmål, dök iöse, Ptan utväg; vi ä 0 räd Ma, dock icke rådlösa: Å förföljda dock rådlösa; vi. äro spillo; vi äro slagna till marken dock. icke fö | : MN örlorade, (2 Kor. £ undervisa 'i en kurs för. ledarut- bildning, - Under . förberedelserna Or en meditation i samband med en andaktsstund ' slog jag upp Bibeln, som Kristna ., affärsmän placerat I mitt hotellrum. I när heten av det skriftställe.jag. sök- e,. fick jag. se orden i vår text, fom, någon. strukit. under : med na 82 linjer. Det var. tydligen n fon fom hade funnit en :skatt. må sg. Örsökte snabbt föreställa nig, em det kunde: vara, som e strukit under ; texten... Var tvivlans djup och nu. för sin egen det gjort denna upptäckt?. Eller Rn et Någon som önskade be: on Loch förmedla denna" sanning viem SOM upphört att hoppas? nara snänga . tillfällen "har den är hoppets ord frän OB 08 Inns tröst för Os: N - s alla. Vi är inte Svergivna; Gud. är ned 086, och" han skal I i spillo, Vi nte ge oss til righeter, för 1.n det korhma svår mån not åoestelser, eller bekym- förvissningen, Moppe ggg vi den och makt stär till "vårt förfogan- "Tore Leth tider, de för att bära oss i prövningens son, Hans lugn och gedigna klok. ' a Svenska" Dagbladet icke givna :till . ' Jag hade rest hemifrån för. att: det någon som varit.nere i. för- ord från "Gud." Här. att' Guds kärlek '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.