"+ taurera- upp ' och invändigt! mo. | gamla” -smeknamn . åter. blivit pe Nio kvinnor fackutbildade extilare” från stockholms- a trakten, som under nio år etat. tillsammans .' på att - utveckla batiken : premiär- ”utst ller på : Varbergs mu- under tre och en r ; I penning, genom ' kontakt Bengt Arne' Person fålt utställnin= gen just till Varberg. ekonomiskt beroende av att kons- ten säljes och 'det är kanske just mer säger Inga Andersson, & som med. museichef - Ingen; av de nio : utställårna är | därför" som utställningen | genomgå ende är så lyckad." : 7 - : ”Batik 9”. består av Inga ”An-' dersson," -| Bruun, Ulla Ekvall, Eivor Khilstedt, Anna-Marie' Ami, Margit Norden- - fors, Ewa Parmsten och Hilkka Rå- Pergh.. on fr " Råberghs vackra arbete. ”Den' dramatiska + fögeln i kor. äm”, : | . - Vesta Björner, ' Gudrun Karon" : = batiken i' allmänhet kan visa- sr fn säger gruppens ledare (sedan- textilkonstnär i Hilkka Rå- satik 9” -— som. grupp Be ktat — har svetsats samman +: om studierna och. experi: enten med färgerna. Man har ävat efter att' få fram "en" örre briljans. I handelns finns nio olika färgpigment, som vi HH gruppens utgångsläge” ie: erimenten. Detta har lett till tt man av dessa nio skapat : tolv olika färgbad. : i Bara detta tog två år flickor, säger Hilkka Rgbergh.> . ”Resultatet av utförliga: experi-' mint och forskning med färger och ' ;färgningsmetoder, har till slut fött ”jdén till en egen utställning föratt , visa även andra hur: batiken kan , utföras på annat sätt än det vanli "ga. Det finns' väl inte många här i ,. landet som så seriöst ; "gått tillväga "föratt få fram den. annorlunda .ba- iken”. : - Detta, citat är "hämtat ur, den in- irnation ' gruppen lämnade . över utställningen vid pressvisningen på "tisdagen! Helhetsintrycket från 'ut- . ställningen är mycket positivt. Man står beundrande inför de ljuvliga färgerna, för / ; kompositionerna och ” "effekterna. ev 4 . a li Från . gruppens . generellt höga tekniska 'standard: förvånas man över. att de. nio konstnärerna lyc- ”kats: bevara sin speciella: egenär - Man” framhåller att, detta är. svårt, men, inspirerande för skåparglädjen, Kulknappsrummet”. är. io. avseende 'en. ypper- silta. hänsyn itill » mältningsgraden "| göra. en. avvägning." mellan" kär- .|nans vattenhalt och dess falltai ;1täs. "Odlaren kan ett par dägar fö- Tlahd” — «Anderna "i: "] noa-kornen' och" gjorde sallad. av bladen: ' Efter införandet av falltalsme: toden och de till denna hörande prisskalorna för vete och råg har det för lantbrukarna blivit; mer betydelsefullt än tidigare-att vid bedömning. av skördetidpunkten för att få så gott ekonomiskt ut- byte som möjligt. Det gäller att och att .sätta in. skördetröskning- eri; då dessa båda faktorer antagit" sådana 'värden ' att optimal. eko- nomisk avkastning kan '-förvän- re tidigast tänkbara skördedatum ta ut ett prov från - fältet ;: och skicka till någon analysanstalt för omedelbar 'falltalsbestämning. När sedan resultatet kommer blir frå: gan, hur falltalsvärdet skall ty- das.: Vilken. är tendensen, : kom- mer. falltalet att stiga eller sjun- ka ue närmaste dagarna? > Set Inka- indiånernas | 'sädessorter kän Ds "bli "bröd för oss ; ” STOCKHOLM (TT-Spec .Näringsrika, härdiga och" för! oss. helt” nyå sädesslag som 't 6 m kan: växa i fjälltrakterna ovanför träd= gränsen kanske blir ett nytt bidrag . till världen från ' potatisens hem- Sydamerika, skriver Kvarntidningen. : Quinoa, papalisa, oka och isano är inga ny- heter för de 'sju miljöner indianer som lever i dessa bergstrakter, Re- dan inkaindianerna använde qui- några - verkliga försök . gjorts fö att, .undersöka dessa rv en : ennorlunda .batiken hår en mycket svår. ställning. Den har sitt namn förstört av slaryba- Ä en. Man kan köpa en batikklän ng på ett varuhus för en femtio- läpp och då är det svårt för 088, alt. begära” det 'tiodubbla,” Men vi triåste ha ut ett sådant pris för det tv enorma arbete vi "lägger net. Jag: uh är övertygad om att man ändå inte, - kommer upp till eh städ + det " med ' . nya ” byggnader eller parkanläggningar. 'Genom att res- Sygurera a äldre hus från kolonial-| «tiden har man 4 Philadelphia lyc- 'kats. åstadkomrha en mängd om- råden som 'på «ett snyggt: och -Prydligt - sätt bevarar den. gamla charmiga miljö 'som; karakterise- |: rade det historiska Philadelphia. Skolprogrammen för 'stadens förbättring fortsätter alltjämt, om ; än I' något mindre skala än för ; 20 år sedan.- Intresset för Ptilla- : delphlas: utformning - hålls . ännu iavid liv bland dess ungdom, ett in- | tresse som -lett till att stadens : rättigade, r samärbetar i ett. jätteprojekt: som -F'ganisation (FAO) Frihet från -hun-' - värde--och --härdig- - het: En rad FN-organisationer går - ut på! att." höja" levnadsstan- larden för indianerna i Peru; Bo- livia, Ecuador, Colombia, Chile och Argentina; Som ett led'i aktionen ingåy en brett upplagd försöksverk- samhet för att förädla och förbättra skördarna och. stimulera. bönderna att bättre utnyttja sina jorda 1 En förädlingsanstalt, har. byggts av Bolivia på 3.788 meters. böjd i; Anderna. Där undersöks; olika sör-. ters, plantor för att få frem ide” | bästa korsningarna, Dessutom ut- bildas 'forskare, lärare' i jordbruks= | teknik" och bönder. vid. institutet. .FN:s livsmedels- och jordbruksor- | gerkampanj finansierar verksamhe= en. - Hittills" odlas bara omktirig” 1.000 tan. av Andernas , sädeslag , per jär. | Låglandsbefolkningen ide aktuel EN länderna använder, dem inte .1 nå- gon större utsträckning. Syftet I lär. nu att. >först och främst ge india= nerna näringsrik föda, , .Så snart växterna skall dessa prövas äve Å lågländerna och ev utomlands i Sar ”rågen.' uppnådde detta sädesslag sitt fall- 'man fått fram förädlade sarter lav]: andra klimat. set poster tr Det är därför inte otroligt att in-, kafolkets växter så småningom går i potatisens spår över Atlanten och blir en huvudprodukt;som harmnar, på middagsbordet ' varje. dag även här uppe hos 058, oo taeg ses För att få klarisöt hur. fallta- let förändras . under ;. mpognaden har under de sista två åren un: dersökningar . utförts: på ett störs re antal gårdar i Skåne av Skåns- ka, Lantmännens, Centralförening och . Cereallaboratoriet : i Svalöv. Lantbrukarna har: ' kontinuerligt under . mognadsperioden tagit ut axprov för. falltalsbestämning och även” vattenhaltsbestämning - för bedämning : av' mognadsgraden, DE varligaste 'sörterna åv:-”råg,. höstvete ' och" vårvete:- har ” varit representerade, ' Försöken" har' gi- vit en god bild av falltalsförlop- pet under mognaden, men , resul- taten får naturligtvis” tas . med viss försiktighet, eftersom de ba- ra kommer från ett enda distrikt i landet 'och' dessutom' endast om- fattar två årgångar; NA ” RAGEN: HAR HÖGSTA '" FALLTALET PA' TIDIGT ; STADIUM / I De mest entydiga resultaten + vi "Både 18984 'och' 1965 talsmaximum på omkring ' 200 re- dan: 'vid. 50 procent: vattenhalt, varefter falltalet mer eller. mind- re: kontinuerligt. sjönk mot mog- naden,. En - viss' stabilisering kun-' de visserligen inträda. vid stadi- gare väderlek, men. falltalet bör- jade aldrig åter stiga Å nämnvärd grad SE + Detta skulle sålede: Hinebära att en : lantbrukare, 'som' tagit ut ett: axprov för falltalsbestämning från .ett rågfält med: t..ex. 30 procent vattenhalt, .kan vara täm-' ligen säker på :att det 'erhållna falltalsvärdet inte. kommer ' att förbättras med ytterligare sjun- kande. vattenhalt. Möjligen ikan det ligga kvar på oförändrad ni- vå de. närmaste dagarna;' om up: pehållsväder råder, : : ps NN " VETET NAR HÖGSTA + "FÄLLTAL NÄRMARE | ;” .. TRÖSKMOGNADEN - ",Vetets. falltalsutveckling "skiljer sig väsentligt från rågens, Fall- talsmaximum. har i.den här refé- rerade undersökningen i:genom- snitt. inträffat på ett betydligt se- nare mognadsstadium än hos rå: gen. Kärnvattenhalten har då va- rit 30—40 procent; och toppvär- det på -falltalet här hållit sig gans- : ska länge, såvida inte vädret varit särdeles. ogynnsamt. == = Ett stort antal av de deltagan- de gårdarna kuride både, 1964 och: 1965. skörda .såväl höst- som 'vår- vetet medan falltalet låg kvar på toppnivå. ' Detta' håde dock an- tagligen inte: varit faliet' om"! un- dersökningen utförts t.; ex: i: Mel- lansverige. Där är avdunstnings- förhållandena på eftersommaren i regel sämre än i Skåne och mält. |ningsriskerna större, Allmänt kan emellertid sägas att - utsikterna till ett bibehållet högt falltat ända fram till skördetröskvattenhalt är Perydligt större. hos, vete än hos rå g.' "Prov MASTE TAS MED " OMSORG > Lon "Mycket stor vikt måste läggas vid en noggrann provtagning, när man "önskar besked om grödans falltal. Stora falltalsskillnader fö- " religger nämligen ofta mellan oli- ka plantor-och olika ax.:'Provet bör. vara så' stort som: möjligt, ' « helst ca 300 ax från några olika 'punkter 1: fältet. - Samtliga ax ' i fe . provtagna: plantorna. . måste [med alla dess hist I militära. VU'fick' ej tillfälle att få Varje landskap och plats har | sin, karaktär, alltid har det något | säreget att visa. Den första resan, som : detta handlar om, är runt Vättern. Vätternrundan har bli! vit bekant för sitt årligen åter-! kommande cykellopp, som blivit ! mycket populärt. och samlar] hundratals .. deltagare, Den. 307 mil länga sträckan avverkas. på något över 9 timmar av segraren] Den andra resan är till Gotland? iska min märken, Vi passerade” Motala och d gamla brunnsparken i Medevi, där : det än i dag är gäster men om de'+ dricker brunn är - väl inte så säkert. Så rundar vi Asker- sund och "ställer kosan , söderut och kommer till Tiveden, där ett anslag visar om' en upplagd. stig, som man kan följa. Den är.en kilometer lång och :' går "uppför berg och nerför stup. Man. kan se, hur naturen en' gång för mil- joner är sedan bollat med dessa gigantiska stenblock och till slut] placerat ' dem . där de, ligger nu. Att krypa ner under dessa sten- block, som "säkert väger 'tusen- tals -ton,'i något som kallas sten- källan, är nästan kusligt, "och man är" glad att vara uppe igen. Vi klättrar vidare över bergknal- lar på stigar, där bråddjupet lu-. rar vid sidan och det.gäller, att vara försiktig, ett felsteg kan 'va- ra ödesdigert. , vi kom lyck- ligt. igenom och fortsatte resan, : Nästa 'mål "var. Karlsborgs fäst- ning och att den var så' omfattan- de. hade man ' inte. väntat. Den rymmer inom sina murar: ett, helt litet "samhälle ' förutom allt det någon guide med OSS, Bå” det var att själv: försöka ta. reda på så mycket som möjligt. Det. var stor- slaget till". överdrift . tyckte jag, men kanske. fästningen hade 'sin betydelse, när den. uppfördes .av Karl-. den" XIV , Johan : 1809... Jag frågade” var,. man 3 våra dagar kunde vänta en fiende ifrån, så att fästningen skulle kunna läm- na skydd. Det: verkade som om sa fråga var dum,.för jag. fick inte något som helst svar. Det var ju för all del inte någon mi- litär, som jag sporde om detta. Ett militärmuseum, som var myc- ket intressant.' fanns också,. och en kyrka, :med, som det stodi upplysningen, den: vackra bajo-|; nettkronan, Ått den var stor med sina hundratals - bajonetter: som ljushållare, men ' vacker det. tyck- te jag kunde. diskuteras: Nästa anhalt blev, Hjo; 'en,, li- ten . vacker "hamnstad. där. man kunde göra båtutflykt på Vättern, Ett gammalt ånglok hade ' place- rats på ett sidospår, som pämin. de om tider. som- varit,; allt, gö- O res för att :intressera.turisterna. En badanläggning med swimming- d i 3 oi skilt bekant för: sin tändsticks industri. Det; slög. mig -om. tänd-|! stickor i våra. dagarä med -elekt- riskt ljus, .cigarrettändare "och en liten grej på bilarna, som, -chauf. I fören använder « när . han. skall tända. sin rökpinne, kan vara nä. gon ' "större ' förbrukningsartikel. För signaturens del så, räcker:.en ask tändstickor, i flera är. Vi ha- de nu passerat Östergötland. När- ke och : Västergötland och i Småland.” Det: var ', inte, bara:.tu- riststatraktionerna; usöm, fångade vårt ' intresse utan” lika mycket den: vackra' "naturen," de, bördiga åkrarna med fina och välskötta gårdsbyggnade: de imponerande industrianläggningarna, "moderna och ' vackra bostäder.” Allt :vittna- de om välstånd och trivsel. Från Alphyddan har man en vacker ut- sikt över Jönköping . med Vättern som bakgrund. Så gjorde v: åvstickare till Smålands ' Taberg ' där , utsikten fär Djudes så mycket annat intres- sant, som till fullo uppväger det andra. Att Gotland kommer att hävda sig som turistland,. därom råder nog ingen tvekan, det vitt-- nar alla länsbokstäver på bilar- na om. Många. utlänningar blan- dadé sig också I trafiken. Under de dagar. vi var på Gotland hann vi med: att / Pgöra"”. ön' på både ngden och bredden. Ett bälte] mitt på ön verkar att vara det bördigaste, med stora "gårdar och fina ; sädesfält, men: norr och: sö- mycket kargt;' ”Växtlighe- en tynande tillvaro. Man kunde: ocksä, se på de 'vinda och vresiga” tallarna,. att de fört en hård - kamp. för. sin existens. .Nå- got annat som man, lade : märke till här Var, den. dåliga bebyggel-].+ sen, På. de' ställen. där det. inte redan var. avfolkat verkade . det obeboeligt. ; Att.. räkna”. upp'. allt märkvärdigt och, intressant. vi såg går ju inte; nen Hoburgsgub- ben": längst å"söder.. måste man nämna: ;Det är en, & .k; -rauk — fristående eroslonsvittnen = SOM: bildats. för" miljoner, år” sedan, en gigantisk. Klippa; som” genom. Ma turens nyck: kommit: att likna” en gubbe 'och. man förvånas över. Tik. heten, och . att.,.den', inte . har de formerats under alla" "dessa år, 8å- dana' raukar, finns det på” mänga |. ställen, . och 7; en. har ', fått. heta|' Jungfrun, då. den här: begävata |: med ett flickansikte. En annan sak,. som: inte är mindre värdig, är grottorna i-Lummelun. i.en' tuniiel” som är 2' meter Hög och; 17 meter bred 1 2ZBerga- kungens. sal”. Enligt 400. miljoner . är. gammal ' «:Nägot - istappsliknande:' hängde rn titer, är: ihåliga” och får tillflödet inifrån. ;' Dessa”. stalaktiter: växer mycket ; sakta, ;sakta,' guiden; visa påstad hon;,: 6.000 år. gammal. En annan liknande; kallades !stalag. hade :, fätt - en ;- madonnaliknanäe ket annat: vackert: att” grot- tan, och hade man tur kunde man vattnet, :.: Visby, stad vore värt” i kapitel,- men "skulle" "man itt eget elatera det Jängt: också, så dety;avstår jag ifrån, ,, Ringmuren N tiskt” byggnadsver] men då "inte höll mot danskarna: man förvånar sig över är: och "nu: står"som” "rulner;> minnan- de om: en: svunnett stör i alla” dessä.små”hi ch" färg, 'somliga ine som: bakgrund" har "blivit "ei nnu : mera” ogästvänlig öderut,- det "endå, man tlighet var, små, .eneébus. vi talade 'om Värt. besöle: Då Ön:för" den finska familj, som vi fått till" "bordsgrannar : på "pensio- hatet;:'så ,undrade:; de; om ” utlän- ningar, fick - besöka : platsen. Det trodde" vi. säkert för'vi hade inte sett mer än en enda militär och han 'hade ett så. civilt arbete som att, tvätta ”.en.' bil. bilade familjen ” dit, ; men våra finska - vänner” fick . inte” besöka ön, de" blev. vänligt men bestämt nekade vid färjan, som förbinder ön med fastlandet, - På vägen östernpt stanna vid Östergarns kyrka. På kyrko- gården finns: en” minnessten över 30. tyskar,:, som . ligger, begravda från platån, som denna dag hade många besökare — två stora bus-' sar med en skylt ”Wien—Nord- kap—Wien” fanns även på par-: är verkligen j'- keringsplatseri' - storslagen med :skog och små in- sjöar samt ringlande bäckar, kyr- kor : och annan bebyggelse så långt ögat kan nå. Gränsområdet till Småland bjuder på många ut. > siktsplatser beroende på att det är så många berg och åsar. Stä- derna har'av någon anledning en gång i tiden blivit placerade i dalgångarna. På en skylt i Hus- kvarna upptäckte vi ”Till utsik- ten” och det var att köra uppåt en slingrande' bergväg, men väl uppkommen .fick man lön för mö. dan. Något vackrare än. utsikten över Huskvarna har jag svårt att tänka mig, iVi, hade turen, att komma just 1' 'somedgångex. och |-. det höjde givetvis anblicken. Sta- den verkar från denna höjd som en leksaksidyll med ”små” hus parker, - gräsmattor och fontäner, allt «inramat av. land. och hav. Så åkte 'vi hem över Gränna och Vadstena, vilka båda' vore berät- tigade till ett omnämnande, men av tidsskäl fortsatte vi förbi des: sa båda platser och var åter hem- ma i östergötland efter en väl använd” dag, veg st vt i Gotland . var. nästa resmål, och det ' tog nära en vecka för att hinna med det. mest , intressanta som ön har att bjuda :.på. Det är inte så mycket gemensamt. dessa båda . platser har. Någon leende och översvallande natur - märker man inte här, men turisten er- där. Det var en krigsbåt — Al batros — som' förolyckades: ute 1' Östersjön + 1915 -: under. första: världskriget. Från ett berg in- till ' kyrkan hade man én fin utsikt. . dstengarn och . Ljugarn verkade vara fina samhällen med. 7 bra bebyggelse, det fanns.t. o; m. hus byggda av tegel vilket annars .är sällsynt, det är mest kalksten]; -som användes. som byggnadsmar terial. Gotland var "mycket Intressant, men: att bosätta-sig för gott vore inte frestande. Resan från Oskars- I hamn med båt fyra timmar ären RADIO och TV iv 19.00 Aktuellt. 19.25; Väderlek.” 19.30" Inför valet. "Fritt . högerpartiet. 19.35. Lucy .show,. 3 20.00" Inför valet. Partiledarinter. 1 vju, - Riksdagsman C. 'H.. Her mansson .intervjuas om kom- . munisternas politik av. Gustaf OJivecrona,. Ake: Ortmark och Lars Orup. terar från Utrecht bli a. med, så att det inte blir. ett ur- val av t. ex, toppax. Förekommer partier med liggsäd är det lämp- igt att ta ut ett separat prov därifrån, eftersom falltatet kan förväntas vara - lägre där in i den rar och lagstafetten 4 x 100 m " damer, 21.15 Maktspelet. | 22.05 Nyheter och väderlek. | . DANSK TV 19.30 Sportsorientering. stående säden, . i : Jan, 20,00 TV-Avisen, scmärke da. Man får: komma 58! meter: aln sl ad ”guiden' visste berätta: . var, denna, grotta' ner: från taket; De kallas” stalak-] de på én'som var 2 dnr. "lång och,. miter och i motsats till den andra; -| växer iden i.uppåt.- Några ,: sådana form, "platsen där dessa” ;stod kal- 2 lades :kapellet..Det fanns å myc: få se foreller i det: Ckeistaliklara |A: allt "som är: av: : intresse” så” "blev: 120,15 Aktuellt: naturmagasin. -1 20.45 Canon: kyrkor.:'som. finns "Mom: staden” iktig "idyll. Vi: besökte: även Får: "som ligger" längst i Horr.”Här” Dagen! 'sdärpål- vil lagom sjötur för en landkrabbha..- Ti . Cen,» | 20. 15 : Radioteater:- 22.05 Kvällsandakt, .1 18.30 Pop'nonstop. vo -vi . 118.50 Kvällssagan; (Repris) ot 19.00 Eftermiddagens- nyheter,-. 20.45 .EM-simning. Bengt. Bedrbp] . finalen på 200 m fjärilsim, her- |]. 1 19.25) Väderlek." : 19.30 Inför valet. Fritt fram för 20.50 i TV-teatret: Optakt ved oe! - Storm. ". : .-novelle af Albrecht Goes. - 22. 40 TV-Avisen, ' : N PROGRAM 1 1.00-5.45 Nattradion, RN 5.00 Nyheter: ” NT 6.00 Nyheter. Joseph Haydn. | Di- vertimento C-dur för två oboer; "två fagotter och två horn. 6.15 Fritt fram (k). 6.20 Morgonandakt. Direktor Yng- - ve Iverson. 6.30 Nyheter och väderlek, ; 6.40 Matbörsen. A 6.45 Frédérie: Chopin: Andante | ”brillanté 'Ess-dur op,:'22. 7.00” Nyhet Josquin' des Prez: Ur Missa ”riae. yu 7.85 Morgonandakt av biskop Karl ” ”Erik”Forssell»€ 4 7.30 Nyheter: Gioacchino” Rossi "ni Ur: ”Itallenskan' i Alger", NH 7.55 Fritt fram (k).: 8.00 "Nyheter :och väderlek.' 8.15 'Småbärnskvarten, ve Sawyer. 11." 8.50 Peder Svan sjunger. 2.00" Morgonkläng:” nor . r och” program! "Dagens; "dikt." Lars-Erik ”. Lärsson: Concerliho för” kontrar |: - bas-'och.' orkester... .. - 12.25 Väderlek. = oc 12.30 Nyheter, Luncheko. 12.45 ;Sirapport.. Lätt på” gram- 12,58 at 13.00 i.Börsnoteri gar. ; ole 13. 10 Sommar. 3 >. 4 » 14,00 Dagens väder. nu 15. 00 Riksronden. ser rs od 15.10 "Wilhelm Stenhammar: Stråk: «+ kvartett nr 5 C-dur op: 29.-"-" 15.30 Maj Bring fortsätter att be "rätta minnen för Rörje Lindell, 16. 00 Edvard Grieg: Planokonsert ; a-moll. op.” 16, - 16. 30. ÖAR g' '19, 00 Jolo kåserar kr! il beredskapstid 19.45 EM simnin Simon + sPhipps - vid kl. 13.59.) 6.00 Melodiradion;$ 6.15: Nyheter på" finska. 6.20 Melodiradion. "' 7.50 Nyheter på finska. 7.55 Melodiradion. +. +: d . ka. 8. 25 Melodiradion. FL.05' Måtbörsen.-» 11.10 Melodiradion, 12.00 Det ska vi fira! NN 14:00 Dågens väder, 14.05: Sommarlov. =". 15,00. Melodiradion, agn 15.10 På den tiden. 15:45" 'Smiåbarnskvarten; 16.00 Melodiradion. 17.25 Pop 66. ' 17.55 Löpsedeln, 18.00 Melodiradion. 18.15: -Regionalradioni : 18.30 VM” på" yk 1. 100 km Jag: : tempo; 19.00 Victoria de” Los "Angeles |; tgjungeras ielanuct - 19.30: Ku redaktionens" aktuella; "skvart.' " 19.45 Lärare, "läkare, präster - och öräldrar .samtalar på Katharl- nastiftelsen 'om ”vad' man skall säga :ät: barnen om Gud, evig: + heten” och döden... nga blommor till: mig, i > ;Komedl - -avr Pedro. »' Bloch. : -C€Repris) . ef 21:05 Anton "Bruckner: - : symfonl "nr 3 d-moll, 22.00: Nyheter. ” "PROGRAM. 3 18.15 Melodiradion; Därefter: Tonårskväll 1 augusti. 19.59 Senaste nytt. s : . 20.00. Melodiradion, =. = ca 20.59 Senaste nytt. . : : 21. 00 På begäran med Harry . "Brandelius. ;, v 21. 30—22.0 Melodiradion. SFREDAG N 26 augusti, "SVENSK TV : 18.00—18.20 Humle och Dumle, 18.30 Kapten Zeppos. 19.00 Aktuellt. = + rå socialdemokraterna.. SN >”spianato” och” Grande polonalse |: - 8.30” Sommårlovsföljetongen:- Tom . 1 da RIE 15.10 "Valduéll. ; 7 123.00 Fredakens nyheter. - 16.00 Fredagsmorgon,'. 17.00 Melodiradion: -, 20, 20 "kärlek utan mål. Itallensk : långfilm från” 1963.” Svensk pre » miärs; 04) 2. 50. EM. simning: Bengt Bedrup ; kommenterar "från Utrecht bl. a herrarnas lagkapp 4 x 100 m . fritt, finalen "på 100 m fjäril- '. sim, herrar samt finalen "på 200 -: Mm bröstsim för. damer. . | 22. 20 Nyheter, och. väderlek. DÄNSK mv! 20.00: my. Aven . H 20.25 Ung somme 21.05 Krydsild.- 21.45 - Norske ' toner. Kjell , Bekkelund, 22.05 TV-Aviseni > cs : 22.15 Splv i dag; td « Pianisten = " PROGRAM. ro 0.005. 45 Nattradio: 5.00 Nyheter, , (fp 620 FA and direktor : Yngvé Iverson: 2 6.30 Nyheter:och.' äderjek, 6.40 'Maåtbörsen. . 6.45 Sergej. Prokofjev. Ur orkeg- 'tersviten .nr. 2 ur baletten Ro- meo och Julia: öv: 00 Nyheter, .Josquin.,des Prez: Ur: Missa. Hercules dux Ferra- rlae. Vy Sek a 715" Morg' dakt .av.. sekreterare Gudrun Persson, " 7.30 Nyheter. "Johannes . Brahms: '» Klarinettsonat nr'2: Ess- dur op: 7.55 Fritt: fram: (fp)... en 8.00 Nyheter. och: : väderlek. 8,15 Småbarnskvarten. ,.; je . 8.30" .Sommarlovsfölj ongen:” Tom Sawyer. 12,0 era 8.50 Oss konsumenter. emellan, : NM 9.00 Morgonklang, it. 11.00 Nyheter och" net.' ;Dagens dikt. 70000 15. Brittsommar. I sfrädgården; Södra” Sverlger 'Trädgårdskonsu- . :leht”Gösta Ingstedt:-: 12.25' Väderlek. 12.30 Nyheter, 12.45 Sjörs fon 12.58 -Tldssignal; sn 13.00. :Börstioteringar.. . 13.10. Besökstid. ;;. >se 7 3. 05 ' Barnpsykologt. i framtidens: . samhälle. Föredrag av den nors- ka b rnpsykologen jAse .Gruda : | skard: 14.30 Andliga sånger, 15.00" Rikgronden.; Centerpartiet : ut- » manar: soclaldemokraterna. ' 15. 30. Tage Aurell, läser: Levande r: ”Smärrb: Perättelser”.. mn r möderha” fysiken.. Sex "sammanställda av Es- Lätt på grammo- 21,40 Sport 1'dak. ic 21.50 Väderiek,. 22.00 Nyheter. - 22.05 Gråt ut! 22,50 :Melodiradioni. 23.05 :Melodiradion.; 23.30 'Jazz' till! midnatt. 0.00 Melodiradion:' 1. 005; 45 Nattradion, FEV PROGRAM 5:d5 -Melodiradlon- 15.59. Senäste” nytt.: TP etter var: 6.15 Nyheter på finska. un 6.20 Fredagsmorgon.; (Forts, ) 7.50 Nyheter på "finsk 7.55 Melodiradion. . 8. 15 Nyheter: på engelska öch bys "ka: 8.25 'Måtoalrådion, - 11.05 Matbörsen.; ' 1 11.10 :Melodiradion;:' 12.00-- Våra personnamn... os ect 12.05 Det ska vi flrat oc a 13.00 Regionalrådlon: Hag. 13.05 EM 4 simning... '. 13:15. 'Mélodiradion. - 14.00 . Dagens väder. 14.05--Bommarlov.' 15.00 : Melodiradion. .' 15.10 På dén tiden. 15.45 Småbarnskvarten, CRepela) 16.00 Sveriges: Bilradio." 18.00 Melodiradion. = 18.15 Regionalradion. 18.30 Rysk fortsättningskurs. 19.00 :Kammarkören, - 19:30 Kulturredaktlonens aktuella kvart. os 19.45 Bokfönstret. :- rv 20.15 Göteborgs ymfontorkester: 21.10 Litteraturkritik .som hobby. Victor. Svanberg berättar. 21.40 ' Oljerush : förvandlar Sta- . vanger till Skandinaviens Klon- " dyke. . 22.00: Nyheter. . 22.05 Kvällsandakt. 22.10—24.00 Musik 1 sommarfiat- ten. .' on PROGRAM 3. 19.35 Sportkvarten. on - 4950, Stänk, Ungdomsextra, NA 18. 15 Melodiradion. 18.30 Pop nonstop. += > > 18.50 .Kvällssagan. (Repris) 19.00 . Efttermiddagens - nyheter. Därefter: Grammofonhörnan. 19.59 Senaste nytt.” "20.00 Melodikrysset, oe 20,59 Senaste nytt. : 21.00 Melodiradion. 21.30—22.00. Jazz 694 sn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.