4 LAHOLMS TIDNING. "' Fredagen den :26>'augusti -1066.. ” tjänst. för den socialdemokra- N "tillsammans presenterat de po- "gör alltså högern det: till sin —— =LT Fredagen den 26 augusti. 1966 LT = 1 Erlanders | " Valrörelse efter valrörelse har , högern agerat elektrisk hare till tiska valpropagandan. Man ha- de hoppats, att det inte skullel. bli så i år. Men högern har. sål. svårt-att -hålla sig i styr. Den har redän spelat ut precis som vanligt —”till glädje för social- demokratin och skada för: bor- gerligheten. Högerledaren "Yngve 'Holm- berg började valrörelsen med att 1 sitt tal I Vimmerby påstå, att centern och folkpartiet nog skulle "”arisluta sig till högerns huvudlinfe, om högern. fick framgång 1 valet. Högerriks- dagsmannen . Nils : Carlshamre sade ungefär detsamma i val. upptakten i TV — liksom ock- så fru Troedsson i den 'författ- ningspolitiska TV-debatten. Det är väl avsikten att denna oge- nerade högerargumentering skall gå -.som. ett tema genom valrör relsen. Centern och folkpartiet har UHtiska handlingslibjer,..som nu ligger som' det klart markerade alternativet till den' socialdemo- kratiska politiken. Mittenpärtier. nä har härmed' tagit . klärt av- stånd även från högerpolitiken. : Mittenpolitiken ligger fast som politisk Kuvnudlinje. I "det läget huvuduppgift att försöka. inbil- lä. folk att centern och folkpar- tiet' .efter valet "skulle ”anslutå sig till högerns huvudlinje, > . Det är lätt att konstatera, att högerpolitiken — alltjämt + ligger på stort avstånd fråri' vad man I centern och folkpartiet kan Nu får det: vara. nog! 3 Fem. "människoliv har "redan den., mellan” Ängelholmsvägen. (gam- ja 'E, 6) och ' nya Kristianstads. vågen , i "Laholm krävt. "Därjäm-| te, har flera människor skadats mer eter mindre svårt och även betydande materiella” skador. har anställts; ” : lighet” att; få någon ordning i : detta nya dödskors i I södra” lane: vid. ekonomiska spör smäll.” vit för inte, även om de ekonomiska frågorna är viktiga, hemfalla ät få ett gott och trivsamt samhäl- Je, sade Gunnar Hedlund i ett an- förande I Karlskoga: ' och egendom och det ansvar och den medkänsla för medmänni- skan som är kännetecknande för "ett gott samhälle? Tyvärr kan Inte frågor av denna art besva- ras jakande, håll satt normlöshet som ideal, . skap, ansett familjen överflödig o.s.v. VI slår vakt om hem och normer uppväxande trygghet och goda betingelser under uppväxttiden, att vården om bäde vär fysiska och andliga hälsa uppmärksam- + mats tillräckligt? Gör vi vad vi kan för en god norm- o. moral- bildning hos de unga? Kan vi Inte göra mer för att de skall känna sig hemma i vårt samhäl- le? Har vi över huvudtaget, det må gälla ung eller äldre, kun- inte" ,ärsgamla korsningen i Igen” ingen” annån möj- om man ' enbart”: bohatier sig | en ensidig materiell standard- jakt. Det finns andra värder förutan vilka. det' inte går "att centerpartiets - ledare ' Kan man till exempel påstå nat uppnå den respekt för liv Centerpartiet kan inte godta de tankegångar som förts fram 1 debatten där man på vissa ifrågasatt om det behövs äkten- familj. Det finns naturligtvis som behöver " ändras men familjen måste förbli en grundsten i vårt samhälle. Den är nödvändig bl. a. för att ge de Vi anser det nödvändigt att bar- nen redan från tidiga år får klart ' för' sig vad man inte får göra 'och hur man bör handla mot varandra som ansvarskän- nande människor. Här kan in- te hemmet och familjens insat. ser” undvaras.” Det gäller skapa ett morgon- dagéns samhälle med en miljö som bättre tillgodoser dessa vär- den, .Detta måste i hög grad bli Jedstjärnan i den mängfald frå. gor i det politiska arbetet som påverkar utformningen av det framtida samhället, Det gäller också att stödja och underlätta insatser av fostrande och uppbyggande krafter. Jag syftar härvid inte minst på idrottsrörelsen, - ungdomsrörel- serna och andra ideella orga- bästa: hjälp acceptera. ' Det gäller t. ex. hö gerns skattepolitik, som favori- serar. höginkomstgrupperna. Hö- gerns barnavdrag och sparav- drag t.'ex. har den konstruktio- nen. Det gäller också stora de- lar av:'-:socialpolitiken. Högern har t. ex. gått emot mittenpar- tiernas förslag. om bostadsstöd för barnfamiljerna och om öka- de resurser för arbetsvården — liksom också deras förslag om ten. Det gäller vidare kulturpo: litiken; där högern inte vill va- ra: med "om de aktiva insatser som mittenpartierna krävt i frå- ga om t.ex. konstnärsstipen- dier . och ' konstnärsbelöningar. Allt detta ger. besked om att högern har.en ånnan inställ- ning än mittenpartierna. När nu högern inleder. ”valrö- relsen med att misstänkliggöra centern ' och folkpartiet för hö- gerpolitik efter valet, . gnuggar socialdemokraterna händerna av förtjusning. Det är precis så so. cialdemokraterna vill ha högern. Ingenting är ofarligare för so- cialdernokraterna än högerpoliti- . ken '' Därför : försöker socialde- ”mokraterna att sätta högerstäm- pel även på mittenpolitiken.. Och nu får 'de alltså hjälp: av högern med den 'saken,. Erlander: kan kläppa Yngve" Holmberg — den allra bästa hjälpen — på "axeln och säga, att han är. en så duk: tig” opposition. "Vi respekterar naturligtvis att högern vill föra högerpolitik. . Men vi reagerar mot att högern — tillsammans med socialdemo- kraterna . -— förvanskar. verklig- heten” kring. .den.' Centern; och folkpartiet kommer inte att ac- ceptera högerpolitiken.” De” har Iden. mot socialismen” är" högern det ”härmästé” helt utan 'slag- självklara -. följden v:att:högerpolitiken' inte kam påverka den nya regerings- politik, som" "centern och. folk-' partiet: håller: på" att skapa 'un- derlag : för. Så "länge högern vill existera som högerparti, får den : redra mitten-' högern. detta — "liksom den” gi- vetvis har klart för sig, att den med sin argumentering mot mit- tenpartierna. skadar borgerlighe- ten, Det som det är så svårt att - förstå är att. högern. med berätt vill skada. den "borgerliga |, r "salen Kan inte, högern försöka svhålla sig så lugn,” att börgfreden ir kan: räddas? :" "HR. BENGTSSONS FADÄS or 'Staätsministern har nu .ryckt ut för, att släta över. partivän- nen hr. Ingemund -Bengtssons -fadäs i torsdagens "TV-valpro: "gram. Hr Bengtsson väckte där pinsam. uppmärksamhet med si na instämmanden 1, ett som frå- ga maskerat kommunistiskt agi- tationstal "äv ' Vietnam, skriver Upsala Nya Tidning: Hr Bengtsson höll med om det mesta; det var.egentligen bara på.tal om Nordvietnams: erkän- nande som han tydligen erinra- de sig att han uppträdde som talesman ' för regeringspartiet. Hr Erlander försvarar det.he- la med att hr Bengtsson i själ va verket bara tänkt på bomb- ningarna av sNordvietnam och inte avsåg att analysera hela gan gällde. Nej till en sådan analys saknar hr Bengtsson tyd- ligen både viljan och förmågan, så suppleant i. utrikesutskottet han är. Den skonsammaste för- klaringen är att han blev: över- rumplad av frågeställarens in- dignationsutbrott och helt 'en- kelt klämde ur sig något som han trodde skulle gå hem hos tittarna, «En mer illasinnad tolkning är naturligtvis att.han helt enkelt gay uttryck för sin uppfatning. KRISEN I KREML . NT Fleralet experter anser att det inte är realistiskt att räkna med någon omstörtning av sov- jetsystemet till följd av den rå- dande krisen, 'skriver Svens- ka Dagbladet: : . De hävdar att man inte får underskatta detta systems för- ” måga till anpassning. Regimen har förvisso svåra problem att lösa och allvarliga motsättning- ar att övervinna. Men i betrak.- tande av de förändringar den ryska kommunismen genomgått sedan .Stalins död och den rys- ka ledningens — låt vara ofull- komliga — förmåga att bemäst- ra tidigare kriser synes det mest sannolika ' framtidsperspektivet vara "er gradvis skeende för- vandling av: sovjetsystemet, nisationer och samfund. Denna förvandling skulle givet- ökat. stöd åt idrottsverksamhe-|]- Vietnamproblemet som ju frå |" servativ. Asikten att'hästar ford- rar trä och inte betong omkring säkerligen hade den nya genera- tionén: inte samma tankar. För dom . var spelet, spänningen hu- vudsaken, effektiviteten betydde mer "än trivseln. Inga Sjögren tycktes ha läst hans tankar, hon och sa: - — Första gången är svårast. Men man vänjer" sig, Och . till. slut trivs" man riktigt bra”. första detektivroman ”Maskerad”. Reaktionen inför all betongen på 'Täby galoppbana är förste krimi- nalassistenten Holmbergs. Han har: under utredningen: av mor- det på Tore Greenbo kommit dit barndomsvänner, : Inga Sjögren. trivsel" "inför dagens effektivitet" och längtan tillbaka till forna dagars "ombönade trivsel är ett” författarskap. Denna <vantrivsel kommer till uttryck hos hans per: soner. i. en , säregen. stämning av trötthet och hjälplöshet som emel. lertid innehåller föga av livsleda; Däremot kan man hitta en för- ljugenhet hos några av dem, men nästan hos alla finns ett stegrat behov-:av vänskap och kärlek, av medmänsklig närhet och förståel- se. Det. är svaga människor. me svårigheter: att hävda sig ti livs- kampen han' skildrar. : : En del av mig själv...' . — "Detta : kan' bero : på, "säger Tage Giron" nedsjunken i en' få- tölj "och gömd bakom en blossan- de pipay att jag i människoskild- ringen alltid beskrivit en del: av mig "själv: Jag tycker inte om vår tids: jäktiga rationaliserings- anda och' smaklösheter som just den övermyckna nakna betongen på galoppbanan i: Täby. . Fåtöljen han sitter. 1 är inkörd i ett: hörn och omgiven av. bok. hyllor. På väggarna runtom häng- er tätt: med moderna och mycket, mycket: vackra ' konstverk.” Utan- för: fönstret : står. grönskan : tät men”"genom lövverken skymtar Baggensfjärdens vatten. '-: Han är: till yrket skeppsmäkla- re och bor.och verkar:i' Saltsjö- baden. Han: har "valt :att:bosätta s'gi en gammal 'sommarvilla från 1905. Huset är välskött, men träd- gården ' "mot" gatan: har” fått växa igen, När vi :kommer: gående: in - vis' inte gå ända därhän att pri- at företagsamhet. och : väster- > ländsk parlamentarism infördes. Men man skulle kunna tänka sig en "sakta. fortskridande. liberali- -sering; som skulle ': en. mera rationell 'ekonomi, : ett 3friare. kulturliv och kommunist- partiets övergång till att bli ett slags "bärande men icke hela samhäl - Plivet kontrollerande partis - >-Under förutsättning att ing "storkrig: utbryter och. att 'söv- . jetekonomin inte, bryter ””sam- - man, ' menar denna skola av ex- perter: att en längsam revolu- tion i Ryssland. är mera trolig än en' plötslig revolution; Det är förmodligen ett omdöme, som det finns anledning att instäm- ma i:—" dock med den reser- vationen, att: ”kremlologien”' är "den ;vanskligaste av: alla veten, skaper. vt : DE SVENSKA FOLKBIBLIO- '"-TEKSRESURSERNA : ! "är för små. De är otillräckliga för att mätta en. ökande :. läs- hunger och svarar inte mot ut- bildningssamhällets ” växande krav, Här har kommunerna ett digert syndaregister att ta an- svaret, för, framhåller "Sun ds- «valls Tidning: cos » Våra kommunalmän är fram- stående tänkare .och:' verkställa- re i frågor rörande vatten, av- lopp, gator, byggnader och "så "vidare. Men de är hopplöst på efterkälken så fort 'de konfron- teras med kulturella frågor. Då är försiktigheten påfallande och sparnitet kör på .toppvarv.” ' En förändring till det bättre är på väg, fortsätter tidningen. Kulturnämnder = inrättas och :kulturutredningar presenteras: Men det vore en överdrift att tala om: en islossning. Och så ännu så länge har man en käns- la av-att kulturfrågorna hand- : lägges mer av tvång och plikt- skyldighet än av självklarhet och Upplevelse. Man ska ha kul tur. Det är en modesak.; Men kulturpolitiker = ligger fortfa- rande på hyllan under de tra- ditionella och politiskt matnyt- tiga åläggandena och åtagande- na. Folkbibliotekens upprustning, bibliotekariernas utbildning och lönesättning är frågor som mås- te lösas snabbt. Förutom de rent kulturella aspekterna kom- mer ett riktigt fungerande folk: bibliotek att vara ett ovärder- ligt serviceorgan för den obli- gatoriska utbildningen,. vuxen- utbildningen och terapiverksam- heten inom sjukhusen, summe- rar tidningen, ”Men » »han är nog. alltför kon- z sig var nog alltför gammalmodig, : tittade på honom, rynkade näsan E för "att höra . en av Greenbos k- Holmbergs upplevelse "av van-'[ grundläggande drag i Tage Girons . iv möjliggöra |- ” | fängslats-'av 'en' situation . Nriminalromanen som sambällsanalys . från i fjol berättar om ett norr- oo age Giron -— mot huset visar "han nonchalant med handen mot de många vild- vuxna buskarna: — Det blir lug- nare och mer avskärmat så. Avskärmningen 'skall i Tage Gi. rons eget fall knappast tolkas som en svaghet och hjälplöshet. Isoleringen bottnar snarare i ett behov att skydda den egna integ- riteten.' Han vill -leva personligt och äga- utrymme att odla sina privata. intressen, ..En fingervis- ning om deras : mångsidighet ut- gör tavlorna på. väggen, ett dra- matiskt foto av galopperande täv- lingshästar 'ovanför hans ena axel och bokhögen framför 'oss på bor- det: de. fyra deckare han hittills skrivit, . Vad han” i mera "abstrakta: ter- mer vill slå 'vakt om är närmast en borgerlig livsstil som var. me- ra vanlig på: 8380-talet än i dag, en livsstil som är inriktad på res- pekt för den enskilda och som förenas med en stark känsla för de. svaga, för dem som inte!" för- mår "hävda "sig i den. grymma livskampen.” Det" är. alltså frågan om en humanism av gammalt fint märke, i... : » Det är: nog inte något. gott vits- ord för” vär: tid..att' denna huma- nism" måste söka sig till'deckar- genren för. att. kunn rtikulerå sig. : sa. Men: man? frågar . "sig; ven, om Tage Giron valt.denna genre för att -han..haft.. en känsla "av att hans humanism ” inte ' skulle” ha accepterats i den- vanliga "roma- nen att man; måste smuggla / in dör i litteraturen gem. en bak- dö : ning av dagens” Å in e,. "svarar han 'et- stunäs- eftertanke; jag har aldrig tänkt "på; mina böcker på det. sättet: Jag: har ' alltid. först och" se- framåt den, in- dan . börjat ' utveckla den och bakåt. för" att se vad nehåller.' Så började min senaste roman;:”Gift in i döden”, genom att jag: fick :en vision av ett från. skilt : äkta ,pär';som efter många år träffas igen, och kommer till mötet : fyllda. av' hämndtankar. . i Denna: upplysning är intressant därför att. den tycks förneka att Tage Giron haft andra avsikter med sina böcker än den rena un- derhållningen. ändå har jag tyckt mig märka att han i sin produk- tion. strävar, efter någon sorts kartläggning av dagens europeis- ka miljö med särskild tonvikt vid Sverige. Och "vidare att där skulle finnas ett slags "systematik även i det psykologiska greppet: Debut. boken ”Maskerad” (1963) skildrar en förhållandevis lös grupp, där medlemmarna av, olika skäl skyd- dar varandra. Den är :-alltså en kartläggning av ett gruppmot- stånd, . Den andra '”Själabad” (1964) analyserar en mördares psyke där slapphet, förljugenhet och egoism utmynnar i ett slags feghetens mord av hämndlystnad och självförsvar. ”Fara med lögn” Det nya gymnasiet tycks få en något. förvirrad ; start. Det fattas en hel del läroböcker och innan de ligger färdiga får ele- ver och lärare försöka reda sig på egen hand. Man får hoppas att de senare är grundligt in- "formeradé om de nya kurser- na. Förlagen skall inte kland- ras alltför hårt. De har arbetat under svår tidsnöd och har in- te kunnat planera produktionen på vanligt sätt, d. v. s. med ledning av inkomna beställning- .ar. Skolorna ' vill naturligtvis gärna se på varan innan de be- stämmer sig. "Till villervallan bidrar inte minst att Statens Läroboksnämnd - drabbats ' av överansträngning och inte ”hun- " nit granska alla nya läroböcker ” inom rimlig tid. Var det ingen som förutsåg skolbokseländet när "män bestämde tidpunkten för reformen? (Handelstidningen) "människor. Årets bok, ”Gift in 1 döden”, -skap och får sin utlösning i svå-| | kommit i dagarna, är avgjort Ta- i ge Girons bästa hittills. ländskt brukssamhälle där också egoism - -.hos en svag människa gör honom till en potentiell mör- dare; boken-är över huvud in- tressant. genom de glimtar den|- förmedlar av ondskefull avgrund som gömmer sig hos de mest var- dagliga och till synes beskedliga handlar om hur alldeles obetydliga händelser långsamt bi- drar till att förgifta ett äkten. ra förvecklingar. Boken, som ut- Det verkar kort -sagt som om Tage Giron systematiskt försökt tränga "in 1 dagens vardagsverk. lighet, gå under den . skinande välfärdsytan för att kartlägga ondskans mekanismer. Man finner att längtan efter kärlek och mer dramatisk livsmening samt pen- ninghunger ingår till lika delar i mördarnas motivation. + Om Tage Giron inte haft nå- gon sådan planmässig avsikt, var- ifrån kommer" då dessa intryck? När vi' diskuteraf hans böcker framhåller han gång på gäng att han skildrat sig själv i sitt per. sonage: Han tycks m, a. o. vara något . så ovanligt i deckarsam- manhang som en personlig förfat- tare. Detta 'förklarar också in. trycket av planmässighet i hans produktion, .Det förhåller sig nämligen 'så att detta intryck hos en person- lig. författare är ett uttryck för kontinuiteten inom honom själv. Eftersom han själv till väsentli- ga delar "bildar en enhet kommer hans verk också att bli det. " Det hör också till saken att om en personlig författare bara vågar ge ut sig tillräckligt djärvt kom- mer . därmed även hans: produk- tion att få en originell prägel In. te oväntat etablerade Tage Giron redan med första boken en -an- märkningsvärt självständig och intressant ' profil, som bok för bok blivit alltmer markerad. :Det :som "gör ' Tage Giron" så ovanlig i dagens "svenska deckar- litteratur är att han med 'en nä tan lika 'stark' frenesi 'som Sand- ro. Key-. -Äberg försökt teckna" en, Y2C bild” av -de” banalt onda: sidorna > hos: dagens - människa, - att” han strävat 'att'avslöja den -vardagens ondska som vi lever. med men som ' vi är så sorgligt omedvetna . : Aktuell tell me Allt medan kriget I Vietnam fortsätter att eskalera utan att den amerikanska ledningen tycks vara redo till fredsåterställande initiativ "är det värt ' "att lägga märke till att vice president Hu- bert Humphrey i ett tal här ut- talat sig försonligt om Peking. Humphrey varnar sälunda fören uppfattning, enligt vilken de ki- nesiska ledarna skulle vara att anse som hopplösa fall i inter- nationell politik, Den. amerikan- ske vicepresidenten förordar för- sök att få till stånd. en fredlig samlevnad med Kina "liksom fal- let är med Sovjet. Anförandet är desto märkligare som det politis- ka klimatet i Kina kärvnat åt- skilligt under den senaste tiden. Sydsvenska Dagbladet -Prisstegringarna Ånar .naturligt- vis blivit valets huvudfråga.' Det sönderfrätta kronvärdet väcker bekymmer inte bara 1 de enskil- da hushållen, när :dyrtiden och de automatiska skattehöjningar. na snabbt grumilat glädjen över segt tillkämpade nominella löne- lyft. Man vet att inflationen med snabbt stigande produktionskost- nader. dessutom är det kanske allvarligaste hindret, I det. fort- satta, gemensamma välståndsbyg- get. . Den : samlade ' borgerliga of- fensiven” mot inflationsekonomin kan vara värdefull som uttryck för ' borgfred och samarbete, men det är ändå inte det. som är det väsentliga. : Det.. är . samarbetets effekt —' saneringen av ekononiin värdet — som i ännu högre'grad | I Barometern :' t "ungdomens ” Arets val: blir. val. : Sören Lindgren". förstagångsväljare är "registrera" NAN [ 400: ungdomar: på Rordiskt” läger" vi svill: inte- gå hem,- för det ycket : roligare . här”, sjöng Signild "Håkansson, från Stortorp utanför.-örebro under-sista kväl- len vid Nordiska Lägret 1966 vid Särkilampi , utanför. Saarijärvi. 'I denna sång instämde 25 svenska, 50 norska och. över 250 finska ungdomar, so under en. vecka med vackert väder. deltagit i läg-|]. ret, som anordnats av Vi Ungas finska. motsvarighet, Vesaiset.'' .: Deltagarna stortrivdes även om maten . ibland smakade 'lite under- ligt - för. svenska -munnar.. Pro- grammet var omväxlande och, be- stod bl. a. av. volleybollmatcher, . skogsstämlingstävling, första h; pentävling. samt naturligtvis ; lä- gerbål med tillhörande program. "Nordisk Nutidsorientering " Lägrets höjdpunkt var den Nor- diska kvällen, då finalen i- Nor- disk Nutidsorientering avgjordes. Segrare i tävlingen blev det norska laget som - erövrade 33,9 poäng av 45 möjliga. Det svens- ka laget från Norrbyås avdelning utanför Örebro ' kom "på andra plats med 27,5 poäng och det finska laget fick 24,4 poäng. Del- tagarna i Sverige-laget fick var- sin stilig finsk kniv som minne av den spännande drabbningen:' . Bland de svenska deltagarna vid lägret fanns förutom tävlingslaget den bästa klubbens. lag I Motions- landskampen. Laget ' koms från kampens -individuellé- mästare ;i Sverige, Arne Sverisson från: :Nor-] ra Mellby Vi Unga-klubb i Skåne, var också med och han. inledde en brett upplagd. värvning av finska deltagare till nästa års Nordiska Läger, som hålls 1 Sve- rige. Två” grabbar från. Norrbotten, Wilhelm . Haara och Björn Pers- son, hjälpte till att tolka mellan svenska eller norska och finska. Utan deras och två andra norr- I bottningars . hjälp . med finska . språket hade. norska. och svens- ka "lägerdeltagare - klarat sig. då ligt, vest Vesa et 10 ä I samband med lägret firade den > finska värdorganisationen Vesaiset - 10-årsjubileum, med en stor : festival på Saarijärvis idrottsplats. . Ca 200 Vesaisetung- domar : genomförde ett ' stiligt gymnastikprogram och efter ett flertal andra underhållningsinslag högtidstalet i närvaro av: bl ' landshövdingen i "Mellersta: Fin] lands län: co Det var trötta och mycket I nöj- da' utländska gäster som återvän. organiserat läger i Finland, "Tack, Vesailset, för en oförglömlig vec- ka! . : C. P. Troedstorp Vi Unga-klubb i Söd- i”Vad betyder din röst”? ” Av stort intresse ' vore att få veta om årets. första stora valde- batt i TV verkligen kunde ge ett någorlunda klart svar på den frå- gan till de många bland årets närmare 400 000 förstagångsvälja- re som förvisso är speciellt ny- fikna på sin rösts betydelse den 18 september. . må erat för debatten gav. utrym- - för vidlyftiga diskussioner kring aktuella politiska frågor, men av naturliga skäl kom för- fattningsfrågan att dominer Till deltagarnas stora förtjänst bör sägas att debatten fördes på hög nivå — trots diametralt mot. satta meningar hos å ena sidan den socialistiska falangen och ä den andra den borgerliga. ' Statsrådet Svante Lundkvist gjorde, ackompanjerad av kom- munisten Lars Herlitz, energiska försök att övertyga TV-publiken om finessen i det befängda ”kom- munala sambandet” när det gäl ler författningsreformen. Det blev en konstlad uppvis- ning i att försvara den socialde- mokratiska regeringens ytterligt svaga position i den viktiga för- fattningsfrågan — och lika miss- lyckad som tidigare från övriga regeringskolleger. Med hr Erlan- v Då teg Svante | Lindkvist : | Inlägg från de utomordentligt skickliga "och sympatiska debat- törerna, Johannes Antonsson (cp) och Per Ahlmark (fp), bör ha definitivt klargjort för TV-tittar. na — inte minst de unga och mindre insatta i de socialdemo- kratiska krumbukterna kring för- fattningsreformen '— vad frågan gäller: krav på en författningsre. form, som ger väljarna möjlighe- ter att genom en, vid ett tillfälle direktvald riksdag också få be- fämma vilken: regering de vill Na. Efter många och tappra försök från Lundkvist att plädera för dubbla valtillfällen och därmed hindra: väljarna att utse hela riksdagen i ett enda val ställdes han inför den direkta frågan: — Är det rätt att en regering som förlorar ett val ändå sitter kvar På mandat som den fått på rös- ter från tidigare val? Då teg Svante Lundkvist. Vad mände t. ex, de unga väl jare som väntat sig svar på frå- gan vad deras röst betyder, ha tyckt om det tysta ”svaret” från regeringens representant? Ett då och då frampressat le: ende från dennes sida torde sna- rare ha ytterligare förbryNat än charmat, der i spetsen, le a — Ta och ; stabiliseringen av: - penning- |' Inte endast ' för att' 300.000] 3; ra: Älvsborgs distrikt.:eMbtions- or höll inrikesminister. Esa Timonen; de till sina shemorter från ett väl- de i vallängderna, Det blir också ett "ungdomens ' val” därför” att flera unga människor än tidigare har förts upp på valsedlarna :med möjligheter att bli invalda: 1: en beslutande politisk församling: Till sist är det ett ungdomens val därför att tre av rörelsens stora debattämnen: bristsituatior nen inom utbildnings- och under visningsväsendet, bostadsfrägan och författningsfrågan i så hög grad rör det uppväxande släktet. "> Sundsvalls Tidnin Hela KDS:s propaganda vittnar om en egendomlig övertro” på riksdagens" möjligheter att påver: ka det moraliska och religiösa fä: get i landet. Sanningen är ju den, att riksdagen endast i ringa 'ut- sträckning . sysslar med frågör som rör religion och nioral. 'Dén - kristna kyrkan bör I första hand söka påverka. samhället genom sin förkunnelse. >, ads Teol.! d:r "David Hedegå Kyrkans och. frikyrkornas gam- la; ; målsättning var säkert rikti: gare KDS): Enligt r denna skulle. de kristna försöka genom: syra samhället och partierna med sann kristendom. I fråga: om den nödvändiga världsliga i politiken skulle : sedan -var: och' en .-rösta efter sitt sätt att se ' på” de” pe: litiska problemen, , växjöblaa et. - I Kristen | demökratisk . sailing : Arguraehtnöden N bland. 'söctald mokraterna i årets "valrörelse stor "och som. vanligt; återkori- mer man. med arbetslöshetsspö- ket från början: av 1930-talet då Sverige hadé borgerligt styre: "Att det den gängen var en vi läskris låtsas man, inte om, Hoa I Dänmark-'där. "arbetslösheten de åren var t.'o.: m. "värre än i Sverige : :förekommeér aldrig: dessa , klyschor 1 valrörelserna. Men där satt gubevars ' en socialdemokrå: tisk regering. I bokhandeln och ”en d ra butiker med för den delen är . man mycket noga med att" inte räkna in omsen i priset, .Den ska läggas till efteråt så att kohgu- ” - menten verkligen får se vad han får betala i skatt. Men hur mygg ket” bokhandlarna : "för ' "egen del lägger på det "lämnas det". min- sann ingen "redovisning om." Och det skulle betraktas' som mycket ofint om ; konsumenterna frågå- dé. | a : Lantarbetfaren : ETT ORD: "PÅ VÄ (GEN. I skolen söka mig, och I ikolen ock finna mig, om I frågen efter NB, av allt edert hjärta. der. En ung man hade blivit . intres Serad av en kristen studentgrupp. Han hade inte fostrats r någon församling, "men nu insäg had att han hade behov av att få ut- veckla den försummade andliga fgan äv sitt liv, Han sökte and- erfarenhet på sera bön, genom "att. prat | Då hans bön blivit besvarad, vittnade han och sade: bet dag Nev jag klart medveten "om att N gon lyssnade på mig; då jag pad”. Den unge mannen..-hade unnit Gud och kommit i gemen- skap med honom genom böneni'. Gud har lovat, att de som på fullt allvar: frågar efter "honom, Skall också finna honom. Vi ber inte till någon som är: Fovillig ; a ge sig till känna för oss.-Gud T angelägnare att bli funnen. CM Oss a 2 finna "honom. skall söka Gud för hans | egen skull, inte för. någonting vm X hoppas att få av honom. Mi Sal fråga, ' såsom ”" Paulus dor e Herre, vad: vill" du. att b g skall göra”? Ingen skall. bli esviken som ber uppriktigt . ir ett sådant sinnelag,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.