". EAHOLMS TIDNING Lör dagen den Kommunala ' 1 måridagskvällens” valdebatt i: TV ägnades åtskillig tid åt frågan av" mark för kommunernas behov. Att - Förköpsrätten bör. :anknytas till döma av förfrågningar är allmän- heten ganska bristfälligt informe- . om -kommunal förköpsrätt 27 augusti 1966 LT.=- förköpsrätten rättssäkerhéterl, Därför anser de att kommunala köp bör motiveras och..i varje särskilt fall prövas. de ändamål 'som anges i expro- priationstagstiftningen .samt be- Iserna i - . "rad om vad det eg var fråga» om, TV-debatten' förefaller inte heller ha gett tillräcklig in- formation härom, varför en repe- tition i ämnet synes motiverad, "" Boendekostnadernas starka steg- ring under senare år är välbe- kant” och har drabbat många medborgare. Flera orsaker. bidrar härtill. En av dem är de höga — "+ if vissa fall oskäligt höga — mark- ” priser som förekommer speciellt.. i de stora tätorterna. För att ut-, reda problemen tillsattes 1963 års s k' markvärdeskommitté. ; Denna har bl a föreslagit en beskattning .. av markvärdestegringen i i syfte att” förhindra = oskäliga . vinster : på ' mark; Utredningen. har även ta" git upp spörsmålet om att under- | "lätta kommunernas . möjligheter att förvärva mark. Dess majori- . tet--bestående av-ordföranden. och de Id kratiska led ba. föreslog kommunal. förköps- rätt. Enligt deras mening: skall markförsäljning inom. kommuner-,' nas område anmälas till kommu- nen och.denna skall då ha rätt att inköpa ifrågavarande mark. Även om avtal om försäljning redan' träffats. med köpare, skulle kom- > munen kunna träda emellan och köpa marken. : I Det var'denna linje statsrådet : Svante Lundkvist förfäktade i TV. ' "De båda mittenpartiernas fepre- ” sentanter, rik d enligt vilka kommun kan erhålla rätt till inlösen av mark. I den= "na "stadgas nämligen i par 1 . punkt 16, att expropriation kan företas för att säkerställa mark : på skäliga villkor för tätbebyg- 'gelse och därmed sammanhängan- de anordningar eller för att el- jest i kommunens ägo ' överföra - märk, som inte är tätbebyggd för upplåtelse med tomträtt. Det är på de i denna punkt anförda moti- ven "som reservanterna vill grun- ' da den kommunala förköpsrätten och de: anser också att expropria- tionsdomstolen ', är . lämplig + .som prövningsinstans: ; Högerledaren; Yngve Holmberg, - deltog:. som högerrepresentant i markvärdeskommitténs arbete. 'I en reservation motsätter han sig - kommunal- förköpsrätt.: Att. den. attityden ,är alltför- negativ är uppenbart och: om vi förstod hö- . gertalarinnan i måndagskvällens valdebatt i TV,> fru Ingegerd. "> Troedson, så var hon inte lika extrem i sin uppfattning om den- ' > na: förköpsrätt som högerledaren, :varför.. kanske en modifiering av högerattityden kan väntas. ” Klart är alltså "att 'såväl rege-" 'ringssidan som-mittenpartierna är > beredda att ge kommunerna öka- de , möjligheter för. att tillgodose deras markbehov:; Socialdemokra=.; " ternas f: präglas givel-” « Antonsson i Dahla och fil kand :” Per Ahlmark ville emellertid in- te acceptera denna helt. Mitten- : partierna är fullt på det klara med att det är angeläget att g kommuxrerna ökade möjligheter - att föra: en aktivare markpolitik , än de för' närvarande har, Detta "underströk också hr” Antonsson > . debatten.” Men de vill inte sträc-" ka sig lika "långt som regeringen. Och -det -är. kring denna differens”. "1. uppfattningar åsikterna. -bryts, » Centerns och folkpartiets ledaråi t ter i i "markvärdeskommittén . -har, att: ttredningsmajoritetens "förslag Äännebär alltför stora” risker "för vis av deras socialistiska grund- ; åskådning, som ju är att” överföra så mycket som "möjligt i sam- hällets ägo. I 'mittenpartiernas lin-. je hävdas den enskildes rätt gent' .emot .det allmänna och" centern och. "folkpartiet vill. inte utsträc- ka' förköpsrätten I lä till" sådana frågor" som" bör - sdis-. -kuterås. grundligt. i ett RR "geläget ätt. "de”oli frågan fedovisds.” Ti ANSMINISTER, STRÄNG” ;. FÖRENKLAR ' PROBLEMEN . til meningslöshet, "här han skriver r "vänliga -människör” + Det, finns. en diskutabel stäti- stik, över bruttonationalproduk: |. ten'i 'olika länder. I åratal, har. « statistiker. varnat "för, dess -äh= vändning: vid ”råa” jämförelser. Utan ;reservation riyttjar-- 'Gun- Hj när. Sträng . den. för” att. bevisa att vi ligger tvåa i-Världen fed: 7 « ., kamster per individ roch: att” .vi tjänar mer än dubbélt 'så myc! ket per huvud och år som äta? liénarna.. Re hk helt 'frankt att den nuvarande regeringen i. Norge kommit till. , makten därför att den ”utan hämningar ställde. : långtgående löften. om skattesänkningar till allt och alla”; För herr Sträng är orsakerna till de påfrestning- ar, för vilka vår valutareserv utsätts, mycket enkla att finna. "Vad som inträffat beror på att :vi reser till Mallorca och Kana- rieöarna. Det har vi' som be- kant inte gjort tidigare. . SOCIALDEMOKRA'TERNA AGE- RAR FRAÅGESPORTMAGIST-' RAR en tidningsannons. Det. gäl- ler tio ”försåtliga frågor om "”po- litikens möjligheter”, Bl a..frå- ga$ "hur" många svenskar "som reste" utomlands med charter- flyg, 1 fjol. Finessen med en så- dan här frågesport är förstås, skriver Göthe Knutson. i Nya Wermlands-Tidningen, att vi skall imponeras av sva- ren” och tro att det är socialde- mokraternas förtjänst att Ni kan ligga på. playan någonstans sö- derut. Vi får också veta hur billigt det är att ligga på sjuk- hus: Fem kronor om :dagen beta- lar vil bara. Men vad tror Du att vården egentligen kostar, frågas det. Jo, det rätta svaret är 114 kronor ' om dagen, Ett alldeles "rätt svar' borde förstås svara ' om dygnet, men så många timmar tänker kanske ingen so- cialdemokratisk valmakare, , Nå, vart. vill man komma med den frågan? Ska månne läsaren in- blilla sig ått hr” Erlander och socialminister Aspling betalar » mellanskillnaden? Eller att peng-. arna :'kommer från ovan? Behö-] ver det påpekas att vi alla får vara med och betala sjukvården och att' de höga sjukvårdskost- naderna sannerligen märks på skattesedeln. Raden av "propagandafrågor blir; emellertid” en. smula enfor- mig: oe ov De har. dock den förtjänsten att den reflekterande väljaren kommer att tänka på åtskilliga orimligheter som döljer sig i frå- gorna och svaren, Det finns ock- Sveriges finansminister. påstår: - Tigsarolåe. ex. Ch direkt $örå behöver" arbeta 130: timma för "att. köpa "en . TV-apparat." "Att priskonkurrensen” och industrins fieffektivitet gjort -FV-apparater- 2 2 nå billiga och" kanske inte kös- jtar: mer; än 1.300. kronor är. jen ”AFFISCHKRIGET- PA RÄTTER : NÅ EMELLAN i inför valet "den 18 "september har brutit. ut, noterar. vä 3 ter- bottens, Kuriren, Att många - känner sig både förbryl- . Ntiska atfischspräket ” sär ” nolikt: ra N --" Den”, gamla . "folkpartiparollen "frihet. och" framsteg” dyker i 'år upp' på socialdemokraternas plakat. i: sällskap med' det slit- starka" trygghetskravet, '.' Kom- munistledare Hermanssons pa- roll ”stoppa - prisstegringarna” från valet för två år sedan kom- mer "i är igen på centerpartiets storaffischer, >" : . Dessutom vimlar: det som van- - ligt. av helt opreciserade och allmänna. slagord. Regeringspar- |.” tiets .huvudtes ”Tänk framåt” har ingen politisk innebörd och förpliktar inte partiet ' till når gonting, Det är knappast troligt - att partiledningarna menar att af- fisehspråket: skall" läsas alldeles efter 'bokstaven. Man menar "da" "tjänar "uppgiften :- att väcka "viss ' uppmärksamhet kring själ- va. valet" och skapa. en . positiv stämning - för: bartiet bland, an- hängare. och : presumtiva sym- patisörer. - 7 ut Men frågan är ändå, om "inte denna: metod - att låta valaffis- » chen : bli. .valpsykologiskt själv- .ändamål håller på att drivas för, längt. De till ytterlighet drivna förenklingärna, ' de » överdrivna dch : opreciserade löftena, 'de översötade -honnörsorden håller -på att hos. den: breda allmänhe- ten skapa ett förakt för partin erna och politiken, H En, uppstramning ' "och mera "meäveten” "inriktning på 'det 'po- -Nitiskt: innehållsmässiga är nöd- vändig, om inte: valaffiscHering- en ” skall - förfalla ” till” ett "tomt och: meningslöst, papperskrig. DEN SOCIALA: TRY GGHETEN är en av hörnstenarna i alla välutvecklade - industriländer, lade och : Kritiska'. Inför” "det .po-]. -san- |. «, väl snarare, att 'affischpropagan- | För nägon- tid sedan behandlar , de DN. på ledarplats ”engångsgla- sen” . ch: framhöll att dessa på ett onödigt sätt komplicerat och försvårat "rr enhällningsproblemet, Det är sant. Och det värsta är att de på" intet vis förbilligar 'utan i stället: fördyrar. varan. för. kon- sumenten.- Låt oss i detta 'sam- manhang- titta litet på renhåll- ningsproblemen i sin helhet, : --Renhållningsproblemen'. växlar med tid, nation, latitud och long- itud. "Pås renhållningens ” område gäller påståendet; att det som är sanning i Berlin och Jena är bara dåligt. skämt .-i'" Heidelberg. . Ren. hållningen I .våra städer i dag av- viker > betydligt- från "renhållning- en i” Singapor och. Guatemala "Ci- ty, liksom, dagens” [renbållnnig i n relsens upptakt gått sina "mot: ?ståridar tillhanda: genom ,- att de: söm kvalificerad » omdömes: "Brist! - -Hän' är, tydligen mannen m>vet allting” först ' och: bäst, : tt: förekomma en stor, stat- g som arbötat'.n "frågorna i”många år,” fråmträd- de. han .. med + ex" ”Aeklaration” : som Han; utgav för att vara den : socialdemokratiska " . studiegrup- .pens och .som. han: tydligtvis helt solidariserade sig” med. in- för. opinionen, "vad utredning "och remissinstanser” skulle kom- ima att'säga, betraktade. han tydligen som : betydelselöst.” Och iu ef frät äv slöjar hån. 'anings- löst, att i. själva” verket. var det han. som ; skrev. deklarationen och att studiegruppen sedan ba- "ra. rättade” sig efter mästarens ord. Samtidigt. som . han ”ankla- gar andra för att de inte skenar iväg lika huvudlöst och 'ansvars. löst med, sina I jordbrukspölitis "ka ställningstaganden. . så : Kommer hr "Holmqvist vatt fortsätta som han . börjat, . kom- ”mer han att räsera allt. förtro- ende för den socialdemokratiska regeringens "Jordbrukspönitiska stö Iningstaganden. NH an (Västerbottens "to Kuriren) till fö fogande, ” när han talade vid j . Socialtjänstemannaförbun- 1 dets” "studiedagar, - konstaterar -Tidning- ; Det är "tacknämligt om social- | ministern nu: kommer att ägna större infresse 'åt vårdsektorn; vilken "som bekant > uppvisar -rent skrämmande brister. I :and- "rå ;sammanhang brukar man på socialdemokratiskt ” håll något cyniskt beteckna: detta: förhål. .lande . som ”välståndsköer”, ' Inte rhinst inom äldringsvär- "den "finns mycket att göra, fort- sätter NT, son pekar på de' eko- nomiska och skattefria . terna: vo En alltför stor del av' den ut- <bildade” vårdpersonalen är som bekant. inte yrkesverksam. Or- saken, är i' många fall att ve- 'derbörande bedömer nettobehåll- ningen som alltför ringa sedan hänsyn tagits till dubbelbeskatt- ning, fördyrade hushällskostna- - der, barntillsyn etc. Den ' socialdemokratiska ' hög- Socialminister Sven Aspling ha- de följaktligen ett rikt material” skattepolitiken visar på detta område en av sina fulaste sidor, Tra: "avslöja ! en" lika häpnadsväckan. . aspek- | jör med den? vårt land avviker från den” för hundra "år sedan, . . | : "Även i finare hus . i 27: .”På gårdarna" var osnyggheten ännu större. än "på gatorna, även på dem, som tillhörde finare hus. Iden egendom som ligger i norra hörnet av Hamngatan och Rege. ringsgatan bodde ett par av våra "| kamrater. "Längst upp på gården som här bildade, en backe, lågo stallar - sophögar och :avträden, Från dessa runno små rännilar nedåt gården och förpestade' luf- ten, när det var varmt. När detta kunde ske i ett herrskapligt' hus, hur. skulle. det..se ut" där enklare Selanders bok ”Två" gamla" stock- holmares -.- anteckningar” -- » och skildrar; förhållandena: kort. före det.' kommunala: renhållningsver- kets . tillkomst" på : sextiotalet. ; Vi '+ | får ikänske :av det återgivna "en liten "uppfattning . om hur tiden förändrat' vår inställning. till ren- hållningen, Hur longitud och 'la- titud: gjort. det, får. vi en. före- ställning om..av "en. bild, : som återger Gautamalas ”renhällnings- verk" vid: tiden för "direktör Ru- dolf Zoégas besök där 1954; Någ- billigastet renhållningsverk - ri värl den: men; kanske inte. fullt, pålit- 4 - se Från vilda - hundar. till; : 'papperspellar ' ” Nafionaliteten . spelar - också ” en betydande "roll. 'Det behöver' väl framhållas, att Orien- ordens. folk ställer gans- ka. skilda, krav 'på :hur' en ren- hållning. skall fungera. Det är väl i inte, så "värst länge 'sedan de. vilda hundarna i Turkiet in- gick 'som en: viktig beståndsdel i landets renhållning. :. i H Hur har vi det: med vår” egen renhållning just nu?.- : i - Bekymmersamt! Inte". gaturen- hällningen, ; den: klårar' sig "nog och. har. i :varje fall. sommartid blivit bättre sedan den ansvars-|]' medvetna delen ;av nationen. obe- serverat att det finns .”pappers- pellar”, Vt Men renhållning är. ett. stort begrepp från, staniolpapper. win långtradare, .- - Hur det går om de modérna ”skrotmakärna”. får råda förefal- ler en smula ovisst Vance Pac- Kard. vill redan nu" kalla den 'rå- dande "perioden ' för ' ”köp och slängepoken”. Och det är utan tvivel sant, Aldrig förr har det slängts så mycket som -nu, frågan 'r bara — var skall det slängas? Då - förutvarande ' kömmunika: tionsministern för ett- par år :se- dan" lärnmnade uppdraget att utre- da frågan om nedskrotning''av bitar till överdirektören Jan Mon- tell, yttrade han till.statsrådspro- tokollet: ' :”Den sakkunnige bör närmare ange de. ekonomiska l: konsekvenser som förslaget . för med sig, Utredningsarbetet, bör bedrivas skyndsamt". va sv " Vi måste tänka omt +: " Vad är 'det som gjort det nöd- vändigt att tänka om i dessa frå- gor? I första hand bristande för- i Säkerligen --ett av 'del.r tänksamhet,. men 'huvudsakligen a En inventionssoffa kan vara. skön — om det finns' plats. Varom ; inte, hur skall man: bli av . Köp CMS släng är tidens melodi - är det helt ändrade” levnadsvill- kor: .Lump, . kläder och 'gamla möbler är inte längre :säljbara. Det beror på vår högre standard. Man märker standarden även på glasfronten. Det köps mer orlgi- nalvaror nu än förr , och: som dessa: glas inte äterköpes går de i sopnedkastet. Är det någon som har reflek- terat över hur det skulle gått om vi inte hade haft pappersinsam- lingen i en tid då så gott som varje familj har två eller tre tidningar per dag? Konservburkar och den moder- na kartongförpackningen. - har ökat ”renhållningsbördan;' På det hela : taget : har det . förhållandet att nyttigheter, som saknar antik- eller affektionsvärde, kastas,.:va- rit en "av: de allvarligast bidra- gande ' orsakerna "till "att renhåll- ningssituationen är som den är. un .En, bild. ur livet : » "För "ett par "år sedan "mötte. jag min : vän ' aktuarien NI vanliga fall en pigg 'och nyter, gösse men nu. sur "och - tråkig, .-synbarligen bärande 'på en omänsklig börda. «— Har. varit på neryhem, sa han . — "Beklågar.” sa jag. —- Farbror "Gustavs soffa! så ? ” Och så berättade han sitt sorg- liga -öde.” Han hade för fyra år|l.. .[sedan ärvt farbror.Gustavs-pryd- liga 'inventionssoffa. "Under en månad .stod den i hans tambur, och som han inte. hade; tränat höjdhopp fick han .bo på hotell Soffan placerades på:en express. Firmah upphörde. En ny express. Samma "öde," Det föreföll: som om alla "expresser, som" härbärgera- de farbror Gustavs soffa, var döm: da att gå under. : I det sista fallet. satte fönkurs: boet , soffan - utånför " aktuariens port. Ring till nån välgörenhets- inrättning, . sa . man: Han "ringde, till alla. Kalla handen! ' Ct- En höstkväll . gick han, ama- nuensen Y och' vaktmästare" A, ut med : soffan + 1. 'det' intilliggande parkområdet.;.'. Supén - "kostade 122:50. Dagen därpå -kom en her: re från 'parkavdelningen. Man ha-|." de , frångått . stoppade soffor för flera år. sedan, sa-han. Två man- nar 'skullé komma" med den. När de 'kom grät aktuarien.' En.:av gubbarna sa: Tan till tippen, det är - det - enda. : Aktuarien ' uppgav sitt banktillgodohavande till 16.840 kronor undrade «om det räckte. Fint :sa' gossen! För. transporten tar jag tretti, tippavgiften är fem- ton, . Sedan hade: min. gamle, vän vilat” upp sig. | " Kanske är historien en 'aning överdriven, men jag vet av 'er- farenhet att det är så gott som omöjligt att bli-av med en” möbel av ”halvgammal natur”, : Varför? Stadsmissionens säger: — Vi har ingen slum :i den be- märkelsen längre, De gamla har gamla möbler och. de sämst lot- tade har "ingenstans "att ställa dem.. SN fat | Glaset. IL "Genom den :höjda levnadsstan. darden ökar antalet bortkastade "Historisk ölandsroman" Att Margit Friberg 'kan skriva historiska romaner vet vi av hennes ' föregående + böcker, och efter tre års uppehåll gläder hon åter sina läsare med en ny bok förlagd till gången tid. ”Den tid mörkret står” (22:— LT:s förlag) utspelas” i autentisk 1600-1 talsmil- Mot denna” rhustiga "bakgrund tecknar författarinnan ett tidlöst gripande kvinnoöde i bokens cen- tralgestalt Dorotea. "Av omstän- digheternas. spel dras hon in. i en- virvel av dramatiska händel- ser, och inte ens det' förhållandet att hon är hustru till deras unge renhjärtade sockenpräst. hindrar byborna från att alltmer betrak. tar den olyckliga kvinnan som en häxa i förbindelse med över- naturliga makter. För den tidens människor är allehanda" troll och onda väsen alltjämt "en realitet, viäskepelsens' mörker råder över sinnena - och i' de skumma -höst- nätterna 'tänder vrakplundrarna sina falska eldar längs kusterna, " Margit ' Friberg är 'ursprungli- gen öländska och har hämtat mo- tiven ' för alla sina böcker från sin hembygd. I ”Den tid mörkret står”. ger hon:bland annat en fin skildring av livet -i': en öländsk prästgård för trehundra år sedan, och man anar att bakom alla stämningsskapande detaljer ligger mycken forskning. Men framför allt är Margit Friberg en riktig gammaldags god Berättare:. hon har en skarp psykologisk blick, som gör hennes människor levan- de och hon kan spinna en intrig så att boken, trots sin högläs- ningslugna . rytm, är laddad med en sakta stegrande spänning som får det att hetta i kinderna. or L Pp. "I det . resentation. kom mentar' Enligt hr Erlander så har pris-Å stegringarna 1 är varit ”bara” 2,7 procent. En så kraftig prissteg- ring skulle oroa varje annan an- svarig politiker, méen' statsminis- ter Erlander. anser den vara ett bevis för att regeringen fått lär get under kontroll, : re . Den verkliga prisstegringen” un- der, den "aktuella perioden :är |" emellertid enligt. den ' officiella statistiken 'inte alls'2,7 procent utan 3,5 procent. Förmodligen är vn lea Expressen” Socialdemokratin bluffade före valet 1964 med :'sitt tal om ökat bostadsbyggaride. Dagarna. efter valet genomförde de en nedpress- ning med 14000 'lägenheter ..I landsorten och ökning med 7500 lägenheter .£ Stockholm — Göte- borg — Malmö. Denna fördelning tillämpades för: 1965: och även för 1966 och skall gälla för 1967 och. 1968. -Detta” är den största stöld ; från - landsortens - folk som något pårti har ' genomfört. -ATP- pengarna, skall inbetalas men se- dan skall de ' överlämnas. till främst Storstockholm . som. skall få slösa hur som helst. Vimmerby Tidning Den fortsatta valdebatten kom- mer' förmodligen: att : ge. tydligt besked om att högern står ensam om sitt -skatteförslag, Om oppo- sitionen, efter nästa riksdagsval, skulle - få 'majoritet och en mit- tenregering .. bli aktuell : är : det självklart; att. centern "och" folk- partiet inte .tar upp. några omöj- liga förslag.”Ett' försök” att ”reaäli-Jö sera sådana skulle betyda att deh regeringen inte kunde få förnyat ]r förtroende.” Skånska "Dagbladet Kommer. kanske: r- Erlander, när: det -kommunala : sambandet spelat 'ut: sin /förhalningsroll; låta sambandspojkarna i" Kansli] huset ' uppfinna en-' doktrin" om exempelvis det" omistliga samban- folkvald:. statschef—folkrep- 'egering?... a ; H Dägens Nyheter: "Mbs i skåne Tar farit illa fram med de borgerliga partiorganisa- tionerna, Samlingssträvandena hår vållat: mycket ' debatt. och strid. Nu. hotas. enligt -Aftonbladet (s) folkpartiets riksdagsman ' Sten Sjöholm, Hälsingborg, som ju in; valdes 'på' en: Mbs-lista, med att få: lämna partiet... Eventuellt gör han. det själv. Den utsikten lockar Erlander .' emellertid lika. höjd : med den, siffran, +... s. + atti. sats mn hr "Sjökolm nte? aocep: terats: av. riksdagsgruppen.” ; — På lång sikt är det tycklt. gaste som kan hända om Sjöholm bryter sig loss ur, folkpartiet. I så, fall kan vi bilda en-egen. riks.” dagsgrupp, vilket f sin tur, kom: mer att utlösa en, lavin a bor- gerliga avhopp till oss, säger had. Lavin. och ett. nytt. borgerligt" parti” var det. Tre I stället > "för, fyra "partier. Vad betyder: ordet: samling | i. Skane? - » Sundsvalls Tläntng mö sår I Ded starkaste. tron Här - langät är regeringens tro på sin” egen förträfflighet och. omistlighet.: Det. är 'en tro, som” "håller genori»tÉ derna, inte. bara "för, det rmåg: te: halvåret. ; "Att stat och kommun” stänger sina inrättningar. på « -Jördagarnä har. vi vanliga. "medborgare ' fått” vänja oss vid. Men för -vår- del. har vi gräsligt svårt att "förstå," att bankerna, som med skvö Isöp- pethållande och på andra sätt vi. sat. sitt.servici sinne; Inte' haft:för- måga "att lösa "det sgerviceproblem, öppethällafide”.p på” lördagarna gränser. ” Det är "möjligt. Men' då-, lig. service tycke int j ha” någrå” trappuppgång , och" en: byrésk st som. ville 7 vara. åt fred. tilldelade - läser om "ungdoms rd dömer — obarmhärtigt och å Det är. tydligt, att. | i en ningar, då. traditionella livsmöj ter bryter samman, - ungdomen drabbas hårdast, I allt'det ”nyå som ” väller, över. dern” "Far de svårt” att orientera” sig och, hi nar i ett spänningsfält. Och fra för . allt: vi får inte: täppa »bort människan' bakom brottet. Det är i varje fall en evangelisk tanke. Vi borde- kanske viså en smulå centerns. Bertil Rubin som i möt- Vv eckoposten " Töcksmark; K e Denna: dags texter - erinrar oss om:de skyldigheter. vi- människor va, till 'oss, som består i att'vi' fått förmågan -att -meddela ' våra ” tankar och :känslor- genom . vårt tal, Denna skyldighet förgätes of- ta och därför ger vi varandra i dag dessa-tre uppmaningar om vårt tal oo. 1) Det "skall vara enkelt "och ärligt, ”Edert tal. skall vara så- dant, ' att ja är ja och nej är nej. Vad därutöver är, det är av säges skall vara sant: och: ärligt. Då behöves ej några bedyranden att så är. Då behövs inte långa tigt, om" vi var och en' av oss tal att det blir ärligt. : a - 2) Då 'skall vara ett rent” tal. glas: För något år sedan försäk- glasen på den. fronten: knappast skulle "öka, ' vilket.: inte "hindrar ått antalet engångsglas ökar: för varje är. .: - är förhållandena enahanda. En- är under sådana förhållanden svårt att förstå vårför tillverkare och detaljister envisas. att gå fram på denna linje, vilket vi inte hoppas — Pappers insamlingen upphöra På grund av bristande lönsamhet och enhets. hittills då kommer renhållnin; i vårt land att stå' a inför så gott mer ” att : kosta Skattebetalarna massor. av pengar. VS "Helge Cohn: ondo”. När Jesus säger detta, me- å I nar han framför 'allt att det som |"2 att denna. skötesynd:; ; försvin. omskrivningar, Då kan vi tro på ters, er na varandras ord, :Men:hur ofta är det icke tvärtom i livet! Hur nyt besinnade dennå Herrens maning, så 'att vi städse tänkte på värt Det säges ju. om vårt folk, att rade: Spritcentralen' att 'engångs- I fråga om öä och läskedrycker gångsglasen ökar' och fördyrar både inköp och renhållning. Mer tun Skulle = glasen öka i samma takt, som som olösliga. problem som kom. | Tiäning av kontraktsprosten — Harald: Ängquist ärlstad stift. dess - skötesynd J . L det finns nog ingen synd, som är. - har att bruka den Guds goda gå-' vanligare än den, bland :'oss:, Om man tillrättavisar en svärjare; får man nästan alltid till sva ”Ja , menar ju: inget ont med-"det, det denna vana; som "måste ' bort,. ty den visar att sinnet är vänt. från Herren. Den som vill höra: Honom till, får, icke. så.taga intryck. Vv: världen, att han förglömmer sin skyldigheter mot Gud. Må vi vå och en hjälpa till att få bort.den-. na syndiga vana bland ' vårt folk: ner. Ju närmare" vi håller oss: till Herren - Kristus, .: desto ” lättare skall vi' övervinna alla. svårt hör 3). Vårt tal skall vara en kännelse. "Det" blir det, , om i vl icke räds att.i kamratkretsen. ati- märka, när någon missbrukar. tå. vi i vårt liv, vågar bekänna, att vi vill gå Herrens vägar och Tyda Hans bud; Aposteln Jacob: "säger: Med tungan välsigna vi Herren”. Ja, vågar vi bekänna Herrens namn här På jorden, då skall ock våra tungor en gång få vara med om att.i det himmelska: riket pri. sa och lovsjunga:' den. Högstes namn, Värt tal är ingen likgiltig sak. Det är tvärtom, Av detta ge vi avgöra vem som ' vill gå "Guds vägar och höra Honom till, Där: för: vårda ditt tal, akta: på din Nga. Den är ett litet ting mén -: kan åstadkomma mycket: ont. Bruka den. blott-till det som "är sant och rätt, till att. bekänna Je- derarristi namn, och Han 'skall änna ditt na melske Fader, mh inför om ne let Mitt tal det falle. så att jag det kan försvara. Fåfänglig' ord ej må: ifrån min mun utfari Men när Jag tala bör, hjälp, att jag talär rätt," O, Herre, tungan "rör .,' och lär: det bästa: sätt.” i deras” Brott förfäsar vi oss och åter) hållsamhet i-våra domar. ös har bara blivit en: väna”,. Det är - lets stora gåva. Det blir det; när N , stora + förändringar”. och. . omst -« N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.