Å a | EAHOLMS. TIDNING för rr Onsdagen: den i , "= LT Onsdagen den Det brustna "i"Den första stora. valdebatten "1 TV" blev "en definitiv fram- gång för: den borgerliga oppo-| sitionen, « I +presskritiken i har man strött rosor för inte minst centerriksdagsmannen . Johannes Antonsson, som med sakliga och lugnt framförda synpunkter gav ett starkt intryck, Samtidigt har | kritikerna tyckt närmast synd om = regeringens .. representant, statsrådet . Svante” Lundkvist. Han -hade en. svår. stund. Det- samma torde, av de tysta kom- 'mentarerna i den socialdemo- kratiska pressen att döma, även hans egna . meningsfränder, :ha ansett. = c toa — Sydöstra Sveriges Dagblad (5) sjunger emellertid rent ut: '' ” "Statsrådet Svante Lundkvist hade" det 'för visso 'svärt, när + hån” skulle "bevisa, 'att ett, val tekniskt kommunalt samband — t, ex. ett: visst antal riksdags- ledamöter valda i sambafid 'med kommunalvalen — "skulle "ge väljarna ökade möjligheter att kontrollera samspelet . : mellan stat :och kommun:" Det är nu en gäng inte på-det viset" — där! - har oppositionen alldeles rått”, Och tidningen strör ytter- ligare. galt.:1,såren:”' "Väljarna : kan påverka lika i a” ! gra . a d är sanning? 7 Sväret på den:klassiska: frå- gan -, vet 'socialdemokraternas partisekreterare Sten Andersson. I sitt partis -valprogram i TV talade" han" fritt fram om" vad > - sanning är och "försäkrade till "yttermera, visso, at ”saklig in- " formation. är vår - styrka”, . "Dit. hörde: kort sagt, -att 'vi har "det -bra.”-—'! den "borgerliga oppositionens kritik" mot rege- "+ Hingens -oförmåga. att "klara av : bristfälligheter på. viktiga: om-j råden. ("vårt -samhälle och 'dess förslag ' till "lösningär har :såle- des”efligt hr Andersson” ingen- ting, med saklighet att göra, - - - Ingen '. väljare här: i landet | bör” sålunda ' förtvivla. sig över. sådana: ' bagateller” som saknas .. bostäder, sjuka får vänta att. inflationen slukar” por den, : sanningen den,” upprepade ju hr » Andersson förtröstansfullt; ” Är det detta soclåldémokrat "na menar: med sitt slagord 4 valrörelsen att de står för.” nyelsen i svensk politik” VI MASTE SÖKA TENSIFIE-. RA ANSTRÄNGNINGARNA .. för att ungdom skall känna sig hemma i samhället. 8. k. mo- ralkakor och tendensen att skä- ra alla över en kam båtar här. vid föga, Nej, det gäller att byg- ga på ungdomens egna initiativ Och ge utrymme för dess verk- "samhetslust, Här spelar idrotts. rörelset: och de olika ungdoms- organisationerna ' en betydeilse- full roll, sade centerledaren Gunnar Hedlund-i Ludvi ka: or Meet re ; Jag är övertygad om att en ökad satsning på idrotten är ett riktigt grepp. Det är uppenbart att idrotten bereder mycket sto- ra grupper en sund och uppbyg- gande verksamhet. Den har en klart fostrande betydelse, - Men idrottsrörelsen måste främjas också med tanke på vår folk- hälsa. Bilsamhällets alla förde- lar har en: baksida, nämligen negatlva verkningar för den fy- siska konditionen. En omfattan- . de motionsidrott motverkar des- sa negativa verkningar och bör därför främjas. ) » Ungdomsorganisationer av skilda slag har liksom' idrotts- rörelsen ett problem i bristan- de tillgång.-på lokater och and- ra anläggningar. Här fordras kommunala initiativ och kom- munalt stöd. Att på det sättet satsa på ungdomens egen akti- vitet: och medverkan blir inte bara billigare utan också mera verkningsfullt -än om samhället skal! bedriva 'hela 'verksamhe- s ten. I dessa sammanhang är det också av vikt att ledarutbild- ningsfrågorna ,uppmärksammas. Ett förbättrat statligt stöd till ledarutbildningen är. angeläget. Då samhället ställer krav på ungdomen är det naturligtvis av 'särskild vikt att man i sam- manhanget, söker tillgodose ung. domens behöv och intressen, Jag syftar här främst -på för- hållandena under värnplikts- tjänstgöringen, Många ännu an- vända förläggningslokaler fyk ler. inte 'rimliga standardkrav ifråga om t. ex. sanitära för. hållanden, antal. Personer per rum m. m. . . Översyn = och” förbättringar måste komma till stånd så snart 31 august! 1966. T = :sambandet 7 >. bra genom . riksdagsmän valda nom "riksdagsmän valda, när det är "kommunalval, Det skulle ju för "resten "våra för ”galet "an. narsP 0 G FN "+ Det ”i grunden trassliga Kom- munala. .sambandet”, .- som; den soclaldemokratiska' tidningen ut- trycker. det, har. varit hr Erlari. ders &' Co:s. älsklingsargument för att i en ny författning kon- servera. möjligheterha för ett regeringsparti att. trots ett 'väl- nederlag : kunna" sitta ' kvar vid . makten: på tidigare ' förvärvade . mandat. se Cr VE ve AA " Det. horribla :I denna socialde- mokrätiska "taktik har påvisats gång "på gång. Efter TV-debat- -ten bör det bli" än hopplösare för .regeringen att försvara: sin ytterligt" svaga position. Och det gäller "sannerligen" inte' bara för- " fattningsfrågan. NY "Många. andra' .stora » frågor N kommer. att penetreras Å 'valrö- relsen och "de: socialdemokratis- ka misstagen 'och försummelser- na skoningslöst att ådagaläggas. om alternativet till "der erlan: derska.. regeringei EN : författaren . Sven Delblanc'i Dagens Nyheter den' av:socialdemokraterna .för- oördade jordbruKspolitiken, ;. Han - gör det i en-kommentar till med- delandet ' att "Christer Kihlman besfutat lämna författarbanan: : > Sentimentala hänsyn får :na- turligtvis ,. inte; .undanskymma det. faktum att den svenska dik- ten. till .största delen. utgör. en icke, lönsam: sektor av .-vårt'nä- -ringsliv. .I..dessa - tider, » då : det "svenska jordbruket :undergår en smärtsam men ”hälsosam- omda- ning, är det -hög. tid-att omprö- » va "frågan: om ekonomiskt -stöd till" icke - bärkraftiga'. litterära” "produktionsenheter; -- = 4 " Den -'statliga ; "politikens ..: mål - bör : vara ' att .uppnå: stora,- lön.” : samma" produktionsenheter"' av. typer Olle” Hedberg - och - Alice Lyttkens.'Den stora massan prö- .ducenter 'av 'ick konkurrens- kraftig dikt. måste>finna sig! att " bortrationaliseras ':och 3. om- "skolas..EHi'-viss”'rationalisering av : brånschen förekommer ge- nom" att" diktare” som ' Kjilman frivilligt lämhar yrket eller. ge- nom 'att . diktare 'går under av ekonomiska bekymmer, ." neérvö- .. Sa" sammanbrott : och > drycken- skap, 'men denna" självsanéring kan” inte; .betecknas ”. som ».till- ”räcklig, "Det bör vara' ett inspi- rerande mål för vår, arbetsmark- nadspolitik: att omsköla och om- dirigera -den stora massan litte- | ”rära yrkesutövare" till mera” lön- Det .har" i debatten hävdats att det bärkraftiga svenska stor- skriftställeriet inte kan tillgodo- se" hela" vårt inhemska :::behov. "För ansvarskännande ekonomer bör: det emellertid, stå: klart :att alla. förekommande , behov .' kan tillfredsställas: genom import av översättningslitteratur; Det finns "ingen anledning 'att :med. konst- gjord andning hålla liv i. en svensk dikt som inte kan hävda sig på världsmarknaden, Vid en : eventuell - avspärrning 'kan . Vårt / behov av "beredskapsdikt lätt tillfredsställas åv' den ännu aktiva. gruppen : storskriftställa- (TEN FN Övergången till import av bil- -lig. dikt har. fördelen att icke skapa > arbetslöshetsproblem bland yrkesgrupper som förläg- gare, typografer och litteratur- kritiker, För den litterära kriti- ken kan en litteraturrationalise- ring bara vara välkommen, sam- tidigt som den skulle innebära en betydande lättnad för Sveri- ges ekonomiska liv: MN '-Ja, så ter sig alltså jordbruks- termer! . BREV TILL HR STRÄNG. ; Ä försonimaren fick finans. minister Gunnar Sträng ett brev . från en svensk kommunaltjäns- teman”i femtonde + lönegraden, valls:Tidningen.- att. be- srättar iNvoov > er a 7 1963 - hade "denne ' tjänsteman en ' månadslön på 1728 kronor. 424 "kronor i månaden betalade han i skatt. För tjänstebostaden drog” arbetsgivaren en hyra på 428 kr. och 96 öre. Av. lönen återstod "875 kronor och 4 öre att leva på, sedan skatt och hy- ' ra-xvar betalda. I december i fjol — två och ett halvt år senare — hade samme tjänsteman fått sin lön höjd till 1874:kronor i «månaden, : en förbättring - med 147. kronor i månaden. Men samtidigt inträffade att skatten på hans lön steg med 105 kro- Nor i månaden och att månads- "hyran steg med 90 kronor. Av hans månadslön återstod då en- : dast 826 kronor sedan skatt och hyra var betald. . resurser finns tillgängliga. . Fallet är inte' unikt, v + . 7 vid - rena riksdagsval som: ge-|. en ' Väljarna .kommer att, upplysas- samma sektorer 'av värt närings: I Politiken — översatt. i litterära |' Om dess innehåll vet Hudik sl. I årets valrörelse - anstränger sig 'socialdemokraterna ' att upp- förstora' motsättningarna om hur samhällets markpolitik skall skö- tas, ses : . I-en ledare i Nya Samhället (s) påstår man att det' socialde- mokratiska förslaget I markvärde- kommitténs betänkande är det enda rimliga och den borgerliga inställningen ' däremot - är helt orimlig. : För det första är: det oriktigt att: tala om den borger- liga inställningen som ett 'enhet- ligt, begrepp "eftersom mittenpar- tierna, 1. motsats till högern ac- cepterar: kommunernas . förköps- rätt under. förutsättning att den anknyter: till. de ändamål ,som anges .. i . expropriationslagstift- ningen samt 'de bestämmelser 1 byggnadslagen enligt vilka kom- mun ' kan erhålla rätt till inlösen av inark. En sådan konstruktion A tillgodoser -till - fullo samhällets behov. :att trygga tillgången på mark” för” - kommunernas : ound. gärngliga' behov samtidigt som — och det är det inte minst vikti- ga — den enskildes rättstrygghet ej, trädes- för nära... > 7. " Det sista kriteriet har som .be- kant aldrig nämnvärt bekymrat socialdemokraterna, " Högern. går som nämnts emot kommunernas förköpsrätt och. förlitar sig väl på att det. enskilda spekulations; intresset är tillräckligt starkt för behövs för att kunna genomföra Kommunernas byggnadsprogram, än ÖVERENSSTÄMMELSE 2 Jämför.-man : målsättnnigen ' för samhällets - markpolitik ''så som den skisserats av mittenpartiernas samarbetsdelegation och så som den: finns . angiven -1.:socialdemo- kraternas kommunalpolitiska pro- gram, så 'skall man finna att det i.stort sett föreligger . överens- stämmelse ' i uppfattningen ' om att tillräckliga '"markresurser mås- te:-stå till” kommunernas : förfo- en god” planering av: böstadsbyg- gandet och - bebyggelse-: och ..an- läggningsverksamheten i. övrigt. Utan ; tillräckligt "med " mark . till förfogande ' kan "inte. bostadsbyg- gandet:nä upp till-önskvärd nivå, varken. i. kvantitativt -eller kvali- tativt hänseende,, vä ata «i Vidare bör staten medverka för att -effektivt underlätta. kommu- nernas'" finansieringsproblem'' vid [ markförvärv: . RÄTTSSÄKERHETS- » Mittenpartierna är även positivt inställda: till'> tomträttsinstitutet, som-rfätt använt; under. vissa Io- kala förhållanden kan vara: ett lämpligt instrument inte minst då det gäller att i en framtid un- derlätta ändringar :i markanvänd- ning,! trafiktekniska . omreglering- Frågar man partiledarna ; om -'de. vill ha” monarki: eller, repu- , blik; blir resultatet 3v—1Y för . monarkin... De - båda : halvpoäng- .en "noteras för statsminister Er- : lander,: som i ett uttalande för- "klarar att” han ' principiellt är republikan men, att frågan inte "har någon” omedelbar aktualitet. "De" tre "borgerliga partiledarna stöder unisont monarki,' medan kommunistledaren . Hermansson ropar på republik, "> leg . Att hr Erlander inte'vet vil- ket ben han skall stå. på hänger - förmodligen samman med att hän är på det klara med att ma- joriteten, av svenska folket vill behålla monarkin men att trye- ket från vänsterfalangen i hans "parti och hr Hermanssons kom- munister är så starkt att det "inte är tillrädligt att nonchale- : ra det. Och så försöker han sig .På det gamla konststycket att sitta på två stolar. Den som 'så gör, brukar falla mellan båda." . (Helsingborgs Dagblad) SKATTEFRIHET FöR "EXT. . . RAKNÄCE” . har! föreslagits från en” del håll. Tidningen. För etaga- "ren kommenterar: - . Det där låter nog sa bra. För «löntagarna. För företagarna. är situationen . sannerligen. en an- nan. En hel del av dem måste släppa till åtskilligt av sin fri- "tid för att pyssla med skatteupp- börd och andra av staten ålag- - da arbetsuppgifter. Och för det- ta arbete — som också i många . fall : medför : betydande . extra- kostnader + får de inte ens si- na kostnader ersatta, . En : del - "skall tydligen ha extraknäcket skattefritt medan andra skall ha - omkostnader för ' sitt " ”extra- knäck”, > ' . Det var nog inte sådant som de, gamla socialdemokraterna tänkte På när de talade om ”jämlikher”. oo 5 att” skaffa” fram den "mark 'soml, gande. för. "att" i' tid : möjliggöra. | snitt 15007 kr. Centern och- markpolitiken Jar och ge möjligheter för kom- munerna att. behålla en del av de markvärdesstegringar som fal- ler på tomträttsmarken, . Men mittenpartierna 'framhål- ler med skärpa att det skall va- ra de ensklida kommunernas sak 'att själva utifrån lokala förhål. landen bedöma, 1 vilka fall: de skall upplåta sin mark med tomt- rätt" eller överlåta den med ägan- derätt. I första hand vid egna- hemsbebyggelse bör. denna . val möjlighet föreligga för den som vill förvärva sig ett 'egnahem. Trots att :socialdemokraterna på- står sig vilja skapa ett valfrihe- tens samhälle är: man närmast doktrinär: i sin uppfattning -att kommunerna. skall behålla. mar- ken i:sin ägo och endast upp- låta den med tomträtt. . Mittenpartierna : slår fast, att vid utformningen av markpoliti- ken mäste rättssäkerhetens: krav tillgodoses. Markmonopol eller en kommunalisering av mark 1 syf- te att överföra denna 1 det:'all- männas ägo måste avvisas. Det är väl i dessa båda "sist | nämnda punkter 'som socialdemo- kraterna företräder en . radikal uppfattnnig i - markfrågan. det sen är en rimlig uppfattning, det får väl. väljarna själva för söka avgöra, : HUSHALLA MED ' MARKRESURSERN. 2 - Enligt centerns: uppfattning är Om |. a + det på hög 'tid att samhällets markpolitik utformas. så, att wvi på effektivast möjliga sätt hus- hållar med våra markresurser. Det gäller inte bara att i första hand och till varje pris tillgodose tätorternas ständigt växande be- hov av mark utan också att med samhällets stöd: och medverkan så effektivt och ekonomiskt som möjligt utnyttja våra markresur. ser över hela vårt avlånga land, Detta innebär att vi på ekono- miskt bästa sätt tar till vara produktionsförmågan ' hos våra åkerbruks- och skogsbruksmarker.' För att kunna göra detta måste vi förfoga över en väl utbildad arbetskraft lokaliserad . till de bygder, där våra mark- och na- turresurser är belägna. . Ingen skall föreställa stig att det gär. att 1 längden uppehålla det intresse som - erfordras för att, uppnå högsta möjliga pro- duktivitet i råvaruvanskaffningen till" vår livsmedels- : och skogs. industri, om vi inte inom. rim-|; liga gränser kan. lokalisera den arbetskraft som. behövs härför till de områden där” råvarukäl- lorna finns, tr : En: framsynt planering Ifråga om användningen av våra. natur. och markresurser- är därför; en- ligt centerns uppfattning ett av våra: angelägnaste samhällspro- blem. + ee tio a i. | "Hr Holmqvist uppvaktats "med en . socialdemo: kratisk.. valtidning "kallad NU. » Jordbruksminister -: (!) >: Erie Holmqvist, glatt leende med. ett mjölkglas i ' handen, blickar mot storstockholmarna . mitt på :tid- ningens-första sida, Intill porträt- tet : ges : förklaringen 'till.. varför just- jordbruksministern. valts att ge stockholmare: informationer 'så är. före:”valet.: STona DR Maten är för dyr'—- men den” skall: bli billigare, förkunnar |texten. 'Socialdemokraternas 'nya jordbrukspolitik" 'siktar" till: billl- gäste -möjliga. livsmedel : för: kon- sumenterna:: Ett '. högratio- nellt ': jordbruk skulle minska matkostnaderna med. i "genom: per . familj - och "Minsann bjuder på. 5 i : " När. & r' Holmqvist druckit ur sitt glas fattar: han pennan för att -på tidningens andra sida vidare "utveckla sin : jordbruks- politiska" filosofi. I: yviga" ordalag talar hafrsom hur: det socialistis- ka . jordbruksförslaget ”värnar” .Jom bådé producenter och konsu. K i ot nabb : rationalise- krympning” av jordbruksnäringen till. vadssom krävs för att upp- rätthålla en fullgod för- sörjningsberedskap (spär- rat .av. oss) och ' resursöverflytt- ning till. andra sektorer av nä. ringslivet uppnås största möjliga effektivitet i-samhällsekonomin”. Vad jordbruksministern menar med "snabb "rationalisering och framförallt ..med ' upprätthållandet av fullgod: försörjningsberedskap har han i hastigheten , ”glömt bort”. att, närmare. upplysa - om. Vi förstår den glömskan” och bi: drar "sålunda med en komplette- ring. sf Nl ' 1) Svenskt jordbruk står i tek- niskt hänseende - bland de främs- ta i Europa när.det gäller ra- tionaliseringstakten : varken jordbrukare eller andra har mot. satt sig detta. Och .den utveck- lingen fortsätter. - 2). Beträffande ”fullgod försörj- ningsberedskap” siktar den socia- listiska -jordbrukspolitiken på att sänka graden av den svenska livsmedelsförsörjningen” med inte mindre än 20 procent (och mer i själva verket). Vilket alltså betyder att vi här i landet skulle bli /självförsörjande endast till 80 procent. De övriga 20 procenten ska vi importera — varifrån kan ingen veta. Vi får lita oss till att något land någonstans i värl den ' snällt :ser till att det lilla rika landet Sverige får: sina: 20 procent av livsmedel för att kla- ra livhanken, och naturligtvis till vrakpriser. . ” Mtt det socialdemokratiskt styr- da Sverige är ensamt om att föra en dylik jordbrukspolitik med de risker den innebär (andra mot- svarande länder söker att klara sin egen livsmedelsförsörjning, inte minst med tanke på sväl tande folk i världen) tycker den svenske jordbruksministern inte heller är värt att upplysa om.' ' Däremot informerar han: sina läsare om att de icke-socialistiska Partierna med centern i spetsen vill föra en ”förlegad jordbruks- politik”. Så kallar hr Holmqvist En författare som misslyckas är lik en olycklig spelare. Han begynner för att vinna, fortsätter för att åtminstone återta vad ban förlorat och slutar med att rnine- ra sig ntan hjälp, överflöd har tagit livet av fler människor än den största torftig. H + Stockholmarna har i dagarna | , strävanden ' till ' effektiv 'rationa- inte ”småpotatis han |— fattar pennan. den politik: som ger sitt stöd" åt lisering av jordbruksdriften, men som, väl att märka, med skärpa vänder sig mot: den socialistiska inställningen att man dels ;ska sänka den svenska självförsörj. ningsgraden i en tid:då:2/3 av världens ' befolkning ropar efter mat, dels . tvinga ' jordbrukande mänriskor att flytta: även :från ställen .som ändå. ger dem '' för- sörjning och ' där” dessa” männi- skor -helst -av- allt själva vill stanna;: - ot : fn "Jordbruksminister '' Holmqvist var” på sin 'tid cirkusartist, -Sina| akrobatiska färdigheter söker han nu att uppvisa för väljarna, Med att: utvisa. halvt dödförklarade Mao Tse-tung visat sig alltjämt vara mäktig en politisk kraftinsats, som dock. — den slutsatsen är trots allt vär sentlig — innebär en klart :'ut- vecklingshämmande styrkan hos de tillfälligt likvide- rade oppositionella krafterna som I socialdemokratiska "regimens saga vilken ' framgång . kommer valet - | É VÄ DEe regering berättade ' partisekrete- >> komme ntar. Ännu "en gäng har den ofta stagnation och konservatism. Därmed är emellertid ingenting klargjort om trots allt dock” måste finnas kvar och verka under ytan. Och hel ler ingenting om hur, stark den rena mao-ismen .kommer att visa sig vara den' mänskligt att döma inte alltför avlägsna dag, då halv- guden Mao inte längre finns bak- om ”Den himmelska fridens port”. + > Sundsvalls Tidning ; . ” . Tyvärr "är . det ingeäting som talar .för att.regeringen fär. ett fastare "grepp "om. sakerna "under de' närmaste åren, Budgetproble- men har blivit allt besvärligare, behovet" av. en, prioritering och omsorgsfull fördelning i tiden, av reformpolitiken ' allt större: Men Tegeringer är mera benägen än någonsin för 'rTyckighet' beroende på den: osäkerhet "som" vänster- aktiviteten . skapat. Det är inte uppmuntrande : att tänka framåt. Sannolikt kommer de socialdemo- kratiska ledarna framöver att stå siktigt .handlande, «sno fe ogt Me "Dagens Nyheter - » Det finns: gränser: för hr Er- landers. demokratiska ambitioher — de som, dras "av: hänsyn- till socialdemokratins'. . maktinnehäv, Statsministern vet lika” väl” som alla . andra, "eller Kanske bättre, in ' för » republik, : så :skulle' :den vara "alle ND reset Svenska Dagbladet . fot Sanningen ” om 7 världens ” bästa rare; Sten - Andersson . för oss i F Hur ser" det ut -— Vad: vi kan hoppas på när det. gäller. utsikterna. att hindra en" med. den fördubblade” bilpro- duktionen. parallell ökning av tra-] fikoffren 'undér. de närmaste. tio åren är främst det moderna säm- hällets växande trafiktekniska 're- surser och . därmed - möjligheter att. kontrollera 'kommunikations- väsendets mekanism, ; 4 voi is Så : formulerade ' dr Walter.'A; Cutter. — .. chef ' för. Center ' for Safety "vid Newyork: "University —: sitt 'svar. vid motortidningeri Vi Bilägares' enkät om trafiksi- tuationen : 1975 bland deltagarna vid den nyss avslutade. Trafikkon- gressen ' i, Stockholm. , Och ; han fortsatte: Frans SR . — Vad: beträffar : mitt "recept på vad man kan och" bör göra i övrigt 'så har jag två:svar: För det första måste man : studera förarnas ' attityder ' och - omsätta dessa erfarenheter i praktiken — inte minst inom" körundervisning- en men även i'trafiksäkerhets- propagandan ' och för: det andra är det nödvändigt att på bred front bygga ut kontrollnätet. av optiska och! elektroniska ' trafik: signaler "med" såväl de” hjälpme- del vi redan 'har som eventuellt nytillkomna. nr Dr Luciano Zanaldi professor i rättsmedicin, "Padua: —' Hur vi skall kunna. råda bot. på: den hotande utvecklingen på trafikdö- dens och trafikskadornas fält be. ror på. hur. man tänker begagna sig av och är beredd att satsa på - trafikuppfostran, körutbild- ning och vägnät. Den bredvillig- heten ' växlar från land till:land, men hur det går om man inte är beredd att offra stort i kam- pen .mot ”den. tredje folksjukdo- men”: kan vi lätt avläsa i u-län- derna, där man, saknar sådana resurser. och får vidkännas inte bara "en ständigt stegrad skade- frekvens " utan dessutom, oftast svårartade ' olyckor. fört : (Professor Zanaldi gick. hårt fram mot dagens bilkonstruktio- ner, men inte heller bilköparna gick fria från sitt moraliska an- svar: Den som i dagens 'trafik skaffar sig ett vrålåk förtjänar — enligt: hans mening — beteck- ningen psykopat). ' : fö Professor Roland Gädeke, Frei- burg (Västtyskland): — Det finns ju de som ur dagens statistik tror sig kunna utläsa en viss förbätt. ring på trafikolyckornas område så till vida att materiel: och lät- tare personskador skulle 'tendera att 'öka procentuellt till förmån för : avtagande dödsolyckor och svårare . kroppsskador. Hur det än må förhålla sig med den sa- ken så finns det ändå till sist bara två ting som.fungerar som botemedel: dels att vi får bättre och säkrare vägar, dels att vi håller trafiken borta från bostads. kvarter och lekgator. - " Professor A. K. Schmauss, Ber- . | het, - ; fasa 1 : Lå bil" Olycksökningen kan ligga på vissa speciella Tyvärr förefaller det dock som ar. Det gäller alltså ingående studera Problemen och | sökningar som visar att det långt ifrån; är så väl beställt med soli- daritetskänslan trafikanter. emel- lan" — inte. ens' vid 'olyckstillbud! — vilket. onekligen avslöjar: én häpnadsväckande - känslokyla. Så t.:ex..har vi med. den dolda ka- merans hjälp "kunnat konstatera att "ingalunda alla” som. bland "de första”: passerar en "(i detta; fall arrangerad) ' olycksplats" stannar för att hjälpa. Och denna brist i trafikuppfostran,. som gäller : för alla länder, kan man: bara repa- rera "genom "att skärpa 'undervis- ningen i att ge första hjälpen. — många vågar nämligen inte skyn. da till "undsättning av' rädsla: för att .”situatiorien 'ställer ' för:-stora krav: på ' deras sjukvärdskunnig- het. "Det bådar inte gott för tra- fiksamhället: i fortsättningen om vi inte "lyckas -ändra på :bilister- nas' attityd i både detta och and- ra” stycken." ' Övriga önskemål: Bättre" bilskolor ” och 'en' brutal litt förmögna till lång-|' Co. . ”- SAN Petra och oförmögna. öl ? Bostadsnöden '"- kan: reducéra$ . att om. hans. parti- öppet. gick] fredagens TV. Hade de fem ml: nuterna varit dubbelt så många, skulle han ha spruckit. Tenn Nee | 'Handelstidningen :— - Här det aldrig fallit det, sociål. demokratiska partikansllet in ätt propagandan skulle kunna förfe- la sitt syfte, om man brer, på alltför ' tjobkt? - Som; hr Anders. son nu: höll på verkade det som om han inte bara;'ansåg : att..vi hade den klokaste' regeringen utan också de-:natvaste väljarna i världen, ' pore SÅ Upsala Nya Tidning 7 <A Det är inte bara ur företagens synpunkter som en dämpning av överrörligheten” är ”. önskvärd, Kostnader för. nyutbildning, flytt- ningar; otillfredsställelse med -ar- betet -drabbår samhället . direkt liksom förlusten "av effektivt”ar- , bete.'" Men ' också. ur.” Individens egen synpunkt mäste det i vara otillfredsställande att, inte” finna sig till rätta med ett arbete och en arbetsplats snart efter det han eller hon kommit i:'förvärvsar- betet. De störningar; som ”anpasg- nihgssvärigheter för med. sig, kån bli bestående" länga tider: och driva.. på det. hoppjérke o AMS siffror också påvisar.” . He feta : "> Arbetsgivaren: genom att hyresregleringen .br gas ur världen. Att det-är ömöj: ligt att )med bibehållen reglering bygga . bort denna nöd / bör de flesta 'ha- fått "klart för sig. dare "måste. de generella: bostäc subventionerna,-- som -- gynnar: "de välsituerade, snarast: ersättas' med ett: socialt-'stöd' som" korimer' de krävs andra grepp än det: som regeringen” nu” prövat, under så | Bostadspolitiken är ett svagt:kapi värt "land Tjuvsamhällets riksdag "och s ciala "expertis "bör ”nog”ta "sig är sjukdomsbilden. ' Risk synes' eljest föreligga att. den nya” riksdågen, samhällets - tjuvriksdag, . kommer att representera '-folkmajoriteten. Pistolhjältarnas rån- och n na ställas :på' avskrivning. ”"Lockvaror.. och. andra” rek! åtgärder. är .med en rimlig: och förnuftig uppläggning «stimulé- rände” åtgärder, ' som - befordrar konkurrensen "och -'därmed” öckså allmänt, sett utgör. en -kontroll på priserna i stort, Om "-konkurren- sen- mattas och ' köparna genom minskad annonsering och; reklam i övrigt får svårare att överblic- ka utbudet uppstår ett läge'som minst av allt är: gynns Ö för prisutvecklingen .ur.-kon: synvinkel sc vec. okt - i. Sydsvenska Dagbl det. trafiksäkerhetspropaganda :.-som motgift mot den växande trafik- katastrofen. v Dr Leslie G..Norman, London: — Förbättra bilarna, vägarna och körundervisningen -— det finns inga genvägar till' räddningen un- dan trafikkaos och trafikolyckor, Docent Gunnar Ekström, Stock- holm: — Kan inte, gå. med på att trafikoffrens branta kurva skall ibland verkar 'som om 'det vore helt i sin ordning att trafikkul. turens offerväsen måste kräva sin tribut bland. levande människor, Den ökade trafiken kräver ' allt- så forskning, men fordon och vä- gar' av tillfredsställande. standard. konstruktioner bör också kom- ma med i bilden, ">: =: Medicinalrådet docent Stig Lind- gren, ' Stockholm: — Hoppas : att trafikolyckorna inte skall behöva öka i proportion till bilproduktio- nen'—.vi har väl redan ökat bil. antalet men därför inte olyckor. na i samma relation. Förutsätt- ningen för en lycklig stastistik- utveckling är dock goda . vägar och trafiksäkra: bilar. Varför har också? Vidare bör trafiksäker. hetspropagandan sätta in redan i skolan, där vi får hoppas att man” så småningom även får plats med körkortet på, schemat. > Docent Bertil Aldman, Stock. holm: - En del olyckstyper kan ju inte öka -— som t. ex. i kors- ningar där trafikströmmen nume- ra är reglerad men där ingen tidigare visste när” det kom en däremot grupper. om de flesta trafiksäkerhetsåt. gärder man kan vidtaga åstad. kommer relativt små förändring. att än mer försöka hitta ett nytt grepp på lin (DDR): — Vi har gjort unde; > hela trafiksystemet liksom trafik. Planeringen i stort, > ? 'k få stiga ytterligare även om det |. vi för resten inte S-märkta bilar |" ' Våld " mot - ordningsmakten sär en särskilt olustig och riskabelt reaktionsutlösande form av" Brott. Det är därför angeläget, att man vaksamt och ansvarsmedvetet föl" jer utvecklingen på . detta områ på egen. hand 'på" ett. olyckligt ”e . el Västerbottens-Kuriren PÅ VÄ >.Han giver den trötte kraft 'och förökar den maktlöses styrka. de som bida efter Herren hämi nu kraft, (Jes. ' 40:29, 31). M Åter och åter' ropar psalmisten: Gud,; hör min : bön, « lyssna. till Min. Muns tal...- Hör, .o: Gud mitt rop, akta på min bön; Från jordens ända ropar jag till dig, 7 mitt. hjärta ”försmäktar”. et roman ”Lyssnaren” Taylor Caldewell upp detta. tema, a NBen egentligen: har:'tid att YSSNA på andra, utom några få, som tagit" det till" sin .. särskilda Uppgift. Föräldrarna har inte tid till sina barn: Barnen - hustru vänner, . Israels Herde, so 5 ig d . » Som -fordomdags hörde. sitt folks bönen oda de är också och mellan goda ". Vårt rop. Han, är S:— morgon, 'mid- —, På "varje ort och av all förhållanden, Han kan efter honor, "OM I sanning frågar lärd och. oc UNg och gammal, Tiroch: olärd, ög och "låg." - ve de,. så ”attden inte går vidare gamla och. barnfamiljer: med svag . ekonomi ' till godo. Över ; huvud / demonstrationer i.TV. skulle. kun- ment; '- N ans; Gud. ' H H i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.