. den" söclaldemokratiska regering: LAHOLMS TIDNING == EL T Fredagen den fen orter 0 1966. L T Zz Iokaliertigspaliikens = Sn «resultat . | Norrland har: räddats "avi "10- ” flytta” folk” från 'områden' "med H kaliseringspolitiken, konstatera- de professor Erik Bylund från "Umeå häromdagen vid Norr: .Jandsförbundets årsmöte.: Under den nya lokallseringspolitikens första verksamhetsår, d.v.s. från 1 juli 1965 till 30 Juni 71966, har: genom Jokaliserings- "politiska ätgärder 3.000 nya ar- betstillfällen 'kunnat' skapas i Norrland. Detta har. möjliggjort för omkring 12.000. människor satt -stanna. kvar i Norrland. Utflyttningen från Norrland har dämts upp. "Detta är naturligtvis ett gott lokaliseringsresultat - « för .Norr- land, — i stort sett. Motsvaran- de torde kunna sägas för övriga delar" äv norra stödområdet, ”d.v.s.' det. västliga bältet ner t.o.m. norra Bohuslän. Arbets- marknadsstyrelsen har för kort tid sedan publicerat en samman- ställning ” från "första verksam- . hetsäret. . Lokaliseringspolitiskt stöd har under äret utgätt till :146 - företag. - Den, -totala inves- teringskostnaden 'för beslutade ' projekt uppgår " till .388 - milj. « kronor,' därav 236 milj. kronor i byggnadskostnader, Detta vän- tas resultera i-en' ökning av sysselsättningen ' med samman: | Jagt, 4 400 personer: "statens fi " nanst lå stöd till dessa” mves: -teringär uppgår till” hära 200 milj: kronor, varav 60. milj. kronor . i "direkta — bidrag och nära 140 milj. kronor i lokali- » geringslän.: Såsom framgått korm- "mer den stora: huvudparten. på Norrlands, e sö 06er sta len härmed , har "man ”- inte löst. det norrländska: .glesbygds- -problemet;: -.Professor....Bylund underströ också ' detta i. sitt anförande” Hos; Nörrland: förbun- det. Det ; finns stora "områden som '; blivit missgynna + Det gäller t inlandsområdena Jämt- land "fick" endast 1,4 procent”. av Jokallséringsstödet. Detta "kan givetvis "inte godtas som ” till- fredsställande, .- FR 3 Det: stod.en hård strid om de lokaliseringspolitiska riktlinjer- na si riksdagen; . 1964 . "mellafr - en' och” centern; : - mokratiska ambitionen ' var ju att ' koncentrera : näringsliv" och -bebyggelse till störstadsområ na. Man ville forstaranae. fr " dessa problem : och. den svarta '. en ekonomisk politik som ska- . Regleringar som hindrar byg- bostadskostnader. oo o$I detta läge har regeringen ' presenterat ' ett bostads: ; och Id "BOSTADSPROGRÄM I GUN - NING oh eo Hela bostadsbyggdådeprograni: met har råkat i gungning, kons: taterar.: » Svenski.Politik (cp). Igångsättningen har mins- kat med 20 procent från första halvåret i fjol till motsvarande period i är: or För att komma Gllrätta med marknad som florerar krävs det par resurser för ett ökat byg- gande. Det krävs en jämn ök- ning av byggandet med jämn igångsättning under . året. Bo- stadsbyggandet mäste rationali- seras, småhus byggas 1 enlighet med konsumenternas 'önskemål och miljöfrågorna tas på allvar. gandet måste slopas och" kom- pensation ges till ekonomiskt svaga grupper för alltför höga -markprogram som inte innehål- ler, något nytt utöver att man ämnar slå vakt om ett ålder- domligt regleringssystem, V HERR ERLANDER TROR liksom många av hans följe- slagare att lönestegri ingarna kan neutraliseras ' genorfi fortsatt ra- tionalisering av fabriksrörelser- na. Vilket självbedrägeri, skri- ver dir jur. C. R. Pokorny i tidningen Företagaren: ' Genomförs numera 'ytterliga- re ratlonaliseringar i våra re dan hårt rationaliserade företag kräver den nödvändiga maskin- anskaffningen så höga kapital- insatser, - att den därav betinga- de räntebördan väger snart lika tungt som de lönebesparingar man eventuellt kan , nå om de nya maskinerna medger att så och så många man friställs, Man har beräknat att drifts- rationalisering. 1 bästa fall kan ge -kostnadsbesparingar på upp till. 2 procent. Men vad hjälper detta när lönerna samtidigt sti- ger med de facto 8 å 10 procent? Investeringarna blir snabbt re- na förlustkällor. - >: Regeringen Erlander är ällde- les för mjuk och alltför mycket fången i sina egna orealistiska myter för att den skulle kunna . faktum... sysselsättningssvårigheter till storstadskoncentrationerna., : Mot detta ställde centern kravet- på "en. «- aktiv + lokaliseringspolitik; som kunde skapa 'nya syssel- sättningstillfällen i just de om- råden där man” hade brist på sådana, Man skulle skapa ett nät av "tätorter över hela -lan- "det. : ne Nu kan man konstatera, att den .nya . Tokaliseringspolitikens . första. år blivit. bättre än vad en "avsett, Utflyttningen ' från "Norrland har: kunnat dämmas upp. : Till "mycket. stor del har lokaliseringsstödet utgått till re. lativt små 'tätorter —' såsom centern : krävde, Regeringen hår - också , så "småningom . fått ' gå : med på ”ett' något” ökat lokali- seringsstöd' för de första verk- samhetsåren, : » Enligt” riksdagsbe- sluten 1964 ch” 1965 skulle stö- det. få uppgå. till högst 160 milj. kronor. Nu har regeringen fått och det innebär ju en ;viss ef- .tergift - för centerns, krav - "vDet finns” alltså vissa" jlig: heter ' att få ;den: socialdemo- Kratiska regeringen att' gå med på en aktiv Jokaliseringspolitik! "Ökade insatser från” centerns si da 'ökar ” givetvis . dessa: möjlig- heter. . .Det- skall ' väl inte vara omöjligt . att få regeringen att förstå: 1) att det lokaliserings- | i politiska stödet måste ökas yt- - terligare; : 2) » att: Jämtland." och andra : -inlandsområden . också måste få ett'aktivt stöd, 3) ätt aktiv 7Iokalise ingspolitik. behövs norra: "stödområ- det. i, med brist på --Sysselsi tinirigsmö, igheter. -Fram- . förallt :bör : valresultatet i kunna "ge den". socialdemokratiska . rege-' ringen ett' övertygande I besked, ETT. POLITISKT KAPIT. SOM: INTE FÖRNYAS tä F alu Kl urir e vv; FÖr: 'socialdemokraterna - > har det . blivit "allt "mindre givande » och -allt, mer riskabelt, att 'infö väljarna . motivera fortsatt m - innehav :med.' hänvisningar till ett förflutdt som de nya väljars "generationerna ser som "något mossbelupet och 'överkligt.- - Skickligt och med en god por- tion ;turshar. socialdemokraterna - dock" lyckats hälla sig kvar — Kär har. koalitioner, första karm- marens skyddsnät vid populari- tetsfall: och oppositionens. splitt- ring: varit. till avgörande: hjälp. Socialdemokratins + - propaganda ” här: i-tilltagande grad sökt dra "förde av denna ' splittring ' och a det "länga, maktinne- ; ingett. föreställningen att de borgerliga är ur stånd att samverka om 'en framstegspoli- skiftet i"Norge väckt så stoft oro hos: de. svenska” socialdemokra- terna. 0: a Me Att 70. Procent av. de norska väljarna i allmänhet och hela 50 procent av dem som senast röstade ' socialdemokratiskt . för- ) klarar sig nöjda" med regerin- gens" politik är inte underligt men ett för, det svenska . Tege- : ringspartiet ytterst obehagligt : Vad som skett o och sker, i Nor. ge slår bästa ' "återstående vap: net ur händerna på våra. .social- demokrater; | U DET MASTE LIGGA 1 LÖNTA- "I GARNAS EGET. INTRESSE, . I att. lönerörelserna blir mera realistiska 'i den meningen att uppnådda lönehöjningar kan be- ""traktas: som verkliga reallörle- : förbättringar. och" inté till bety- dande - del : reduceras, genom prishö gar ien fortgående lö- nekostnadsinflation, kommente- rar SIF:s. organ Industri tjänstemannen Propåerna om en facklig ”nedrustnings. konferens”: . > Det: skadar inte att upprepa - att det är statsmakterna och in- te löntagarorganisationerna som både i första och sista hand mås- te bära ansvaret för penning- värdet, Men samtidigt kan det också sägas, att organisationer- na inte kan resignera inför alla de svårigheter som kommer att möta "dem som tar -till uppgift att försöka reparera ett förhand- lingsmaskineri som det tydligen kommit .grus i och som därför hackar sig fram och 'går allt organisationerna göra en insats i strävandena att bromsa upp den fortgående inflationen bör de inte tveka att ställa sina "krafter till förfogande. Avtals- och förhandlingspoliti- ken. kommer, att kräva stora ar- hejda den ödesdigra kris, som hotar Sverige, betsinsatser under de komman- de två ären, slutar tidskriften, .den soclaldemokratiska regering-|. . acceptera. 200, milj. .kronor — 2 tik. Det är därför som regerings] långsammare. Och kan löntagar- |, Smått och Val är en djupt allvårlig histo- ria men det. hindrar naturligtvis inte. att roliga. episoder kan in- träffa dessemellan. För att något lätta upp allvaret" har. vi' ploc- kat -ihop "ett. knippe valhistorier: ": gång. . på. ' trettiotalet fanns det. något som hette ”Den fria” högern”. som: primus 'motor.: Organisatio- nen vär inte så särskilt väloljad, berättar .«. framlidne >. redaktören, grundaren, av FIB och eldsjälen i: Pressmuseet Ernst Lundqvist. När valet: stundade hade "man inga sandwichmän' att tillgå men lyckades. plocka ihop en"del törs- tiga; herrar som travade omkring i, staden. med. ”Rösta med. Den fria 'Högern” både fram och! bak. Menr törsten var” outhärdlig” och så:kom det:sig 'att hela samlingen dökzin på ett ölkafé, på..Söder. Plakaten” fick : stå utanför. Lund- qvist: ochi en: annan skämtare kunde ; inte. neka: sig nöjet” att medan: ölhalvorna ' konsumerades klistra' över" plakaten med: ”Rösta méd' arbetarpartiet”. Det gick vär -| gen. Sent; på kvällen tågade ” de törstiga . 'plakatbärarna- in-” på Norra.Datins gård -för att: ur val bossenis' händer . emottaga ersätt- nirigen för. en värdefull (2?) ”val- insats: Om - man” "fick; någon” I be- rättar inté historien.” - rv Det nåde varit; val. på. "den schartauanska delen" av. västkus- ten' och en gammal gumma: blev av: sin: allvarlige själasörjare til frågad ' om"på vem hon röstat: — 'Jag :röstar allt på” nistrarna : ja, - sa . gummän, har get inte så fett; "Folkpartiets -bästar'talare, redak tör Ivar Österström, samlade ' vid ett 'tillfälle. bara 'en åhörare . vid ett.; valföredrag.. Österström höll ändå sitt en timme långa : tal, tackade. .men "tillade: : — "Jag. skulle egentl:gen bara haft "betalt .. för - Iokalhyran.; vi + : > M H » Riksdagsman Bäcklund i köping har, själv ; en gång be- rättat: > Det är en del bekymmer” med att utlänningarna hänvisas . till lågavlönät arbete och därigenom ;bidrar till en viss konservering jav " låglöneområdena. Det har knappast kunnat vundvikas så 'som invandringen" skedde, in- nan det blev. kontroll på den, Många utlänningar har fätt ta "ett jobb vilket .som helst: för "att kunna försörja” sig och van- ligen har det blivit ett okvali- ficerat, och lägavlönat. Arbets- förmedlingarna har väl inte all- tid haft resurser tillräckligt att . sätta in” för att placera varje man på rätt plats, Starka kraf- ter," bl. a. LO, har . emellertid ” gått in 'för' att resurserna ska utökas; : vilket" främst kommer den ' inhemska arbetskraften til godo.” Aes bor . AMS gör nog också rätt i att främst satsa på inhemsk arbets- "kraft och se till att den tillva- ratages bättre. De utländska käl- lorna kan sina.” Vissa tecken "därom har kommit från Ttalien, som hört till de stora emigra- tionsländerna, Och så finns all- tid den risken, att utlänningar- na sticker när de tjänat ihop till bilen och bensin .till hemresan, ' (Sydsvenska Dagbladet) Liberal valpropaganda med Arne Forselll: Hoppe, första namn på socialdé- Efteråt. kom åhöraren" fram ' och Fal. Jha. ut sina andelar i pengar och — Det var under första: världs- kriget. .Oht .om ljus så talet fick hållas med hjälp av ett par talg- dankar. Så slocknade dom också och" jag "frågade: , — Skall jag tala vidare. i mör. ker . eller. sluta? : — Tala: vidarett Det 'gjorde jag "och då jag efter en » halvtimme :slutade, kom det inga » bifallsyttringar. Jag rev eld på "en "tändsticka. ' Lokalen . var tom... "Man hade, använt. sig av mörkret.” : Otack N sc Det” "var. på. "den tiden”, då partibeteckningen' "De. 'frismnade” ännu "förekom. + På en; vallokal i' Vä kom en. ortsbho in, såg:sig sökande, omkring, valkade Juggbussen, och sara I I. Vär har: ni .de. frisinnades : Kruka? M Vid, valet” 1936: skrev Östgöta Correspondenten: .”Kan en” kris- ten -'vara socialdemokrat är: en hopplöst föräldrad' fråga som har |" besvaräts-/jakande..Nu heter det i stället: på "sina håll: Kan en kristen underlåta att. vara; social- demokrat? Köntraktsprosten.; Carl |mokraternas: särlista,. ställde” frå: gan: från predikstolen samtidigt m, han förkunnade "att" den Alla sätt är bra... Det var 1928 som - kommunisterna ' ansäg sig ha råkat så här illa ut rr fyra decennier sedan ' gångna va stund så murpruket hann knappt svenska arbetarrörelsen är : en? av Guds största gåvor”." / « + MN + - Karl . Staaff satt som bekant löst i sadeln inför 1914 ärs val Själv gjorde . han gällande att Eliel Löfgren, hans vapenbroder,| utan förskyllan” bidrog till hans fall. . Löfgren var vid den tiden praktiserande advokat. och ' fick som. sådan en dag besök av en änkenåd som : sa? —. Är: det' inte" förskräckligt, häradshövdingen, den där otäcka Staaff lär ta upp. pilsner i kon- seljsalent- : — Jovisst, sa” Löfgren, Men det är inte det. värsta. Han tving- ar kungen att "dra upp demt-- Staaff — "som" tydligen sakhåde sinne : för" humor ' vid ' detta” till- fälle/—"ringde Löfgren" och" före-' brådde ' honom ' för ' att! -ham "ska- dat Staaffs. anseende inför valet. TR es ctr mil sist en: historia som:.'inte har direkt med val att göra. men som bör "räddas : undan glörmskan. Den "handlär: om! min: nittioåriga moder, ; som" gjorde denna reflek- äö Konstigt så "mänga olika yrken” våra ' statsråd runder de senaste fyrtio "åren: har haft: Thorsson var' skomakare," Viktor Larsson” var "mekaniker," Leo "lok-! förare och: Bernhard. Eriksson var visst: hisskötare: i. Grängesberg. Och - Torsten Nilsson har varit garvaret -« — Murare, "mamma - "nia Och det ' var han för övrigt så kört stelna... — Garvare; sa min -moder; en av. - världshistoriens : y.envisaste kvinnor. i åa ol — 'Muraret . "| berg, som förefaller vara en'duk- Landets statsminister är inte] blyg, då han "gör 'reklam för världens bästa sosseparti. Men det skulle ha varit intressant. att se honom i TV-rutan, blåsande samma 'skrytbubblor som parti- sekreteraren gjorde. Det kan tän- kas, att den sortens specialreklam måst skötas av partiets . special- demagoger. NN : Västerbottens-Kuriren Sten” Andersson (s) är -välkom- men igen i 'radio, i TV. och Ä talarstolar. 'Ingen lyssnar med större. lugn än oppositionen till hohom. : Den -” ”skrämsethicka” bland meningsmotständarna: som han talar om finns” bara i "hans egen fantasf,' Snarast är det re- geringspartiet " som” bör, känna fruktan. '.. NE Sydsvenska Dagbladet ” - Trots ' detta med "radio/TV. vill ivi ge hr Ohlin överbetyg för att ha klarat utfrågningen, väl, men framför ' allt för "att han så klart sade ifrån att-det "inte "kan bli tal om att gå ifrån" "mittenlinjen förl att delvis byta bort den mot: en: tredjedel högerpolitik:. Skånska BHagbladet " På längre sikt> blir: det nöd- vändigt att ge de kommunala cheferna ett åtminstone" utvidgat ämbetsansvar. :I väntan på :en sådan reform" — :som' är" vagt antydd 1 JO-utredningen — bör en; kommunalombudsman' överta och skärpa den bevakning: över kommunerna” som JO: nu, :bedri- ver," och utvidga ; "den till - också” kommunernas egna” affärer.” Sä skilt: genom . uttalanden ;« re, kommendationer, i i i:-samförständ med, länsstyrelser: och ” kommunr förbund, bör "ombudsmannen ”kun- na hjälpa den - växande” skaran: av kommunala direktörer ”och- tjäns- [temän”. att utbilda” den'' förvalt. ningsrättsliga praxis som sektorn” den. kommunala. i skall hållas i helga och vördnad tonbladet. i ':Det fanns en artikel signerad, Torsten : Nilsson, i - vilken denne på-ett roligt sätt prisade vännen, envoyén. och direktörén: för-LKAB Arne Lundberg. Artikeln slutade: ”Lundberg hör till dem, som kan garva åt sig. själva och vad det betyder. vet den som själv har garvat”.- . — Nå 'så min moder! Hade jag inte "rätt? Fast den "där Lund- tig: karl, tycks: vara amatörgar: — Se här, sa min "moder, och vare! ä Holge. Helgérs, . räckte" mig” ett exemplar' av "Af från . 'den a k nb verksrutinen, så bör denna, ä YT Na I bör Inte längre stå i vägen för ett ' försök ' att återställa. balan- sen mellan... makt och kotitroll. Dagens ' 'Nyhete 4 - sn > "Ett mera förtroendefullt, öp- pet och aktivt samarbete mellan Sida, organisationerna: och. före tag ' skulle” säkerligen Sförhlnära många felplaneringar och avse. värt , höja projektens effektivitet, Skulle detta :innebära :ett avsteg traditionella 7 ämbetö- | 'Studiesekreterar Nils Erik. Bramsvi » 1 Lantbruksförbun et. ;Atskilliga bilägare får ta på äg och ' "irriterar ' medtrafikanterria tack - vare dålig tillsyn till. blleti. Man kör med fel inställda- "strål- kastare och, .nonchalerar? att > åt gärda ' felet” trots att' man; Lär medveten om. det; Här har. den obligatoriska . . bilkontrollen + > betytt en del: för att. rätta: till ? de värsta "felen, Men" den Arliga 7 ;pe- iktningen måste, följas -upp. jav ständig övervakning från angelägen 1. början: ar säsongen; : Poliser ; som; "ingriper mot” bilister - med. bländande : utför- en :verkligt trafiksäkerhe främjande” > insats, . En” särskil kontröll "behövs" möt alla; blä M dande; gätraljus som vårdslöst ts: och hålls: 'tända även, vid” Sm en." Nu "och då” träffat kan Far st. fi rbjudas.-Det', om ; båackljuset'- kat ” tända: i stort, ännu. saknar. "Kravet. att. no självstyrelsen + "De "Jever" "fortfarande den: tiden" och” visar . inga sett: ätt.” . förändringarna” kr förnyelse." Det 'är tre veckor. 'kvär till : valet, och det lär, hinna. kom- ma -fler : bevis-. på 3 förstockel. Synd: bara: att. regeringspartiet skall: göra det så Tätt, för” oppo- sitionen. En 'seger'- gér inte nå- när gon större tillfredsställelse,. motståndaren faller : ' på” grepp: Danne Ant som" "händer kring : folket, ' blir .så fantastiskt; märk: värdigt. Om eh UTV: ol kom er :. inte anses ha” följt : ett könträkt blir, .det; omått)' ga rikssensationer | stridslinjen - Lövissa tänlilgar. | : ag Sanna må "Lugn i folkstormen!" " Det . är. många, ropande röster | många - nya, röster. "Jordbruket nr lr saa inför detta ärs val. Den som lyssnar ' till alla blir” lätt ' förvir- rad. Men. man har' ju. lyckligtvisj. lov "att" inte ' lyssna till ropen. Det "är bra' för: den; som” redan har. bestämt sig, för. vilket "parti han ' ämnar.: rösta den 18: sep- tember.. . De. : låter . sig , icke " på- verka -.av . de olika: ropen, hur förledande de än ter sig. De, som plägar rösta ' med: centerpartiet, röstar "inte med socialdemokra- ter, -. kommunister, : höger . eller KDS, .-De ' fortsätter: med . centern.:' Och det :behövs. Det är över: 300.000 nya röster detta år ;:till följd . av.' sänkt . rösträttsålder, Dessutom ” har . centerns. :huvud- styrka - bland lantbefolkningen minskat. Det behövs därför också - Dramatik kri Den ängermanländske författa- ren John R. Sothe-: ger i höst ut sin tredje roman. De”två ti digare lovordades av' kritiken bl..å. på grund av den inträng- andé människoskildringen. Årets roman = ”Gården bortom bron” (27:— LT:s förlag) behandlar ur mänsklig synpunkt ett problem som är mycket levande i dag: nedläggningen av jordbruk som inte är ekonomiskt bärkraftiga. ! Gården ligger i en norrländsk avfolkningsbygd. Den ägs av fem syskon av vilka ' Aron, Olga och Astrid har flyttat till centralare orter, medan Julius och. Sigrid bor kvar och sköter jordbruket. Allt sedan föräldrarnas död har gården hotats av” försäljning. Och nu, en sommardag, skall avgörandet. ske. Det stora skogs- bolaget "har gett ett ytterst för- delaktigt anbud. Aron, Olga och Astrid möter upp på gården med ett förhandskontrakt för att dis- kutera saken. Den framgångsrike och realistiske Aron har sin ständpunkt klar, likaså Olga: Går- den ger ingen avkastning som den sköts. nu, och: något annat värde än det rent ekonomiska har den inte för dem. De vil har redan undertecknat kontrak- ing 'c en | gård tet. "Astrid har, styrd av de' två och: sin "man" Göte, förmåtts -:att skriva : under, men hon ångrar sig nu. Hon vill ha gården kvar som den är, behöver den som tillflykt och . trygghet.: Julius och Sigrid är båda 'käns- lomässigt starkt bundna till gär- den. Julius är konstnär och kan inte måla någon annanstans än här. Han har en gång försökt bryta upp 'men klarade sig inte utan gårdens trygga hemkänsla. Sigrid kan inte tänka. sig -att det som människor en gång strä- vat för skall skövlas, ”trampas av jättar”. som Julius - uttrycker det. - .Sothe . modellerar med ' utom- ordentlig säkerhet fram de olika personerna, belyser deras situa- tion och motiv. Han har' inte av det känsliga ämnet låtit ' sig förledas . till högstämda förkla- ringar eller häftiga anklagelser utan skildrar med lågmäld inten- sitet det. dramatiska .spelet mel- lan de -fem syskonen, Hans bud- skap når ändå fram: Människör av Sigrids och Julius sort har också rätt att välja sitt liv. -: står sakligt ' sett främst i strids. linjen . i. år.. "Man! "måste: slå svart om "sitt att: det '1:-år gäller att mota de ' försök till nedkämpning av jordbruket och landsbygden, som satts igång av. socialdemokrater- na och deras vänner: med. jord- bruksminister : Holmqvist i spet. sen. Han . vill. utrota flertalet mindre, och .medelstora jordbruk och — sänka . jordbrukspriserna, svälta ut. den” helt." enkelt. . En-: dast storgodsen bör få existera. Där'genom 'tror han, att livs- medlen . ska bli billigare, Räcker inte den egna produktionen . fär ; vi. importera. Sådana: planer bör slås tillbaka. med . röstsedeln! ; : Vart parti kommer . med - sitt speciella bud. Det kan, läta 'bra' i tidningar och TV. Men många av dessa bud håller inte i tvät. ten, De försvinner före förverk- ligandet.. Så gör det förmodligen för bl. a. Stockholms socialistiske diktator Hjalmar Mehr, som här- omdagen varnade mot de med minister. Erlander, : som '. frågade centerordföranden Paul. Grabö, om , han -tänkte sätta upp en val- affisch i Humlegården med tex- ten:' -”Kan ni tänka er denna bygd utan jordbruk?” Ja, det blev kanske magert med både mjölk 'och annat. för " stockhol- marna "utan jordbruk. .- Jordbruksminister .. ' Holmqvist gör. i . sossarnas -.valtidning Nu gällande, att jordbruksreglering- en "årligen : tillför - jordbruket 2 miljarder kronor från konsumen- terna! De två miljarderna vill han, att konsumenterna ska: få behålla. Det är fantasisiffror. Centerledaren Hedlund, som själv är jordbrukare, säger däremot, att om bönderna. arbetade allde- terna ändå inte spara in mer än 8 procent på sina livsmedels. utgifter. Hr - Holmqvist - har. räk: nat fel so eget;'- Motståndarna : mänga [skall " vi ' därför. överg och" : högljudda. ' Ingen : "röst bör | oss. tillkämpad ” Ååskådrin få: frysa. inne. "Därtill " kommer "som nu händer” "tex les gratis, så skulle konsumen-|' Våldet. som "kamp de just: nu "ha" en renässans. och" Rhodes:a: kan gör ; simistiska : :och man fråga sig:. är- "icke. :våld som "alternativ inaktuellt i en polisstat? ; Betyder det ingenting där?. Vem ge ett entydigt svar”! på gan? I varje fall” ger oss "händel- serna 'i, dessa, länder o att mer energiskt och ” mäålmedve- ;fred till studium! Dit hör. också frågan. om icke: våldets” . strate + " ee Veckoposten ; (ETT ORD : "PA VÄGEN. I. sin bok "Knivarnas, gata, byggd på' Aaron Burrs. historia, folkpartiet - samverkande « ”stor-| berättar Cyril,” Harris som 'en stadsfientliga centerpartisterna”, | grupp . människor, ' som : färdas Han fick instämmande av stats. |] utför ' .Mississippi- floden. En-. av Burrs' vänner står lutad mot” re- lingen . och, ser. ner RN vattnet. Burrs' son närmar: "sig 'och frå- över, bord ?”: : "Ja, "Hugh, det: har jag”; >”: Pojken. frågar vad han. tappat, och mannen:'svärar: ' ”Ser du den här relingen? Jag lutar mig mot, den, och. det 'gör du: också. . Det är den till'för. Att luta sig mot. För att inte du och. jag skall'falla:1> Ser du, det är vad jag har förlorat, Ett räcke, Något att hålla mig ; när jag, kommit: för nära. kän. ten. Det. skall vara stark; Miljoner människor kar förlo- rat något i. sitt liv,” "något "att luta sin själ emot. Hur .verklig är. Gud för DICK Förnimmer: avi -hans märhet, den vppehällande - "0 Sjuan, . kraften av, hans. nåd dt skulden till att de ökar riskerna - tecken: på att de: skulle”. ha än. > tet ta upp frågorna om krig och ” gar: ”Har farbror tappat något 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.