. LAHOLMS TIDNING = =L T Lördagen den 3 september. 1966; iL T zm En sakdiskusslon "om Jord-i. brukspolitiken vågar 'sig jord- Bruksminister : Eric : Holmqvist numera inte gärna in på. Re geringens vårdslösa utspel I vå- fras har kommit som. en bume- rang över hela söcialdemokra- tin 1 valrörelsen. Det är för allt folket uppenbärt, att det , som. hr Holmqvist och hans medkombattanter. ville beteckna s£om den 'socialdemokratiska nya jordbrukspolitiken är . behäftat med en mängd orimligheter och överdrifter. +: När -hr Holmqvist är I knipa, griper, han som f. d. -cirkus- akrobat tag i någon klyscha. i luften, Nu har han tänkt. sig, att han skulle "kunna komma ned' med” fötterna ” på jorden, bara: han..kan" få. folk att. tro, att centerns jordbrukspolitik är ”förlegad”. Den” klyschan hår han. använt nyligen i- en artikel — naket och utan briuksanvis- ning: ””OcH, bums Har socialde- mokratiska, I eftersägare 'uppenba- ” rat sig, "Meningen skulle alltså vara," att den : socialdemokratis- ka nya jordbrukspolitiken skulle vara, tidsenlig. " a : Det” som man 5gå först "och främst får titta på är förstås den "socialdemokratiska « se k. - prispresspolitiken, Kan den sä- gas "vara ett modernt ”och tids- - enligt inslag? Hr Holmqvist och 'soclaldemokraterna : ' säger — sig] alltså tro, att' sämre: lönsamhet för jordbruket skulle främja jord- brukets rationalisering. De tror, att: ju mindre lönsamt jordbru- ket blir, desto. mer pengar skall 'folk investera i jordbruket. Hur :man kommit fram till denna för]. nationalekonomin sensationella "upptäckt ' har inte.närmare re dovisats.'” Men det är. förstås te' så. lätt att: förklara ” ett hugskott.” . Numera + är "det ' ju :Uppenbart, att socialdemokrater- jna blir. ensamma” vom : sin pris- Ipresspolitik; , Och. detta gäller "den 'stora” »stridslinjen i Jord: brökspolitiken, NE : . Det är" inte 'så "lätt. för hr Hölmdvist att få folk'att tro, sätt den" socialdemokratiska pris- ,presspolitiken - skulle : vara ett uttryck för ' det ' moderna :.och ”tHdsenliga. För folk i allmänhet "är det självklart, att ett effek- tivt jordbruk måste 'få ungefär samma förutsättningar. till lön: DEN SOCIALDEMOKRATISK "VALKAMPANJEN : har förbryllat många. Upsa la” Nya" Tidning "förvånar sig.bl. a. över att man visar så stort intresse för en' eventuell borgerlig regering: =” , . Det kan synas en aning förvå- nande att den allt överskuggan- "de 'tanken inom det socialdemo- . kratiska, partiet just nu uppen- barligen är hur en borgerlig re- .gering skall se ut och vad den skall föra för politik. Dels har vi kommunalval i år och hr Er- lander. har, låtitt förstå att han inte ämnar driva det kommuna- 'la sambandstänkandet så långt, att regeringen ffilvilligt skulle träda tillbaka, om valet gick då- ligt; dels är ju regeringen så övertygad om sin egen förträff. lighet, att den vill ge sig själv världsrekord i klokhet, varvid det skulle vara att grovt un- derskatta väljarnas" omdömes- förmåga om man samtidigt ut- gick ifrån att de ville. byte ut denna regering mot en annan. . » Tidningen gör ytterligare rer flektioner: I en valkampanj kan det lig: ga nära till hands att nedvärdera - motståndarnas insatser 1: sam- hällsarbetet. Men det är allde- les fel av socialdemokratin att inbilla sig, att all kritik mot den politik som förts är av det sla- get. Regeringen har genom dras- tiska åtgärder och 'inte så lite tur lyckats skaffa sig litet and- rum under själva valrörelsen på det samhällsekonomiska fältet. Åtgärderna mot bilismen och krediterna har just börjat ver- ka och de nya avtalen har inte hunnit träda i kraft i den-ut- . sträckningen att de — i . varje fall statistiskt avläsbart — satt fart på prisutvecklingen. Arets troliga. flasko på bostadspoliti- kens "område kommer inte att ” kunna beläggas förrän vi hun- nit ett gott stycke över valet. De s. k. ”välståndsköerna” har inte rört sig nämnvärt. . " Nog borde tanken på kom- mande bekymmer skruva ner 7 tonläget beträffande både för- träffligheten hos den socialde- mokratiska — regeringen — och skrämselpropagandan kring den regering, som hr Erlander tyd- ligen får i blickpunkten, så snart han följer maningen på sitt partis affischer och ser Hr Holmqvist. i 1 knipa” gerliga ' ”oppositiönens.: Den. & sö .ken främjar inte'-rationalise- ringen .— : den - mäste" tvärtom: allvarligt bromsa "den. (Fes "Den "önskvärda ' Jordbruksra- tionallseringen kräver att bety: ; dande ” kapitalbelopp . ställs till förfogande ; för” jordbrukets 'In- vesteringar. Inte heller här blir det ' så "lätt för: hr Holmqvist : att. få folk att ro, "att", social- demokratin "skulle representera det tidsenliga” och centern det förlegade. Ty” hur Kar det varit Å verkligheten?.. Jö,,' det är fram- förallt centern: som : talat . för 7 ökade” '; ratlonaliseringsresurser | för "jordbruket. Och det är fram-, förallt : :regeringen' och :socialde- + mokraterna sdm .bromsat. 'Detta gäller” såväl” .rationaliseringslå- nen : som: resurserna, för; lant- "bruksnämnderna.' Nu klagar hr Holmqvist: på 'jordbrukets ratio- >» naliseringstakt.; -Men "Ii verklig- heten 'är det: alltså: så; att om "der. för, jordbruksrationalisering- " en, så .har det: varit: den social "demokratisk ”Jordbrukspolitiken, 5 "möjligt, att hr Holm- qvist:'och regeringen tycker att r. moderna” "och. tidsenliga, när "de föreslår, vatt, . småbruks: stödet skall bort i ett enda "stort svep: Även om. "detta blir social- - demokraterna 'ensämma; De bor- gerliga partierna” "hävdar, att ett socialt ' motiverat" stöd. mäste lämnas; de småbrukare, . 'som. Åns te-'kan få annan > syselsättning eller bärgning..Den' socialdemo- kratiska nya joräbrukspolitiken skulle” betyda” "försämrad ! "Jev- ”nåässtandard 10 000: tals äldre. inom, jordbruket. Men nu: mera". vågar ; väl” inte : ens hr Holmqvist, - troö,: demokratiska: smäåbrukspolitiken kan: uppfattas: som: rimlig - -och tids gök den '"socialdemokra- "tisk broschyren: ;ånför ; valet. vår gar man” inte ens "tala. om. att man” 7 föreslagit,” att : ”småbruks- » stödet. skall: : avskaffas : ;nästan omedelbart” och bums. "I ' val brosehyren heter det, att "det är "nödvändigt ”att småbrukar- stödet. omprövas”: NE öch "detär 7, svarsstabens den” aktuella” situationen: v Me Från ;beredskapssynpunkt bör utan "vidare. kunna godkännas "information ring "av. vapen: och :ammuni- tionsupplagen. ” På den punkten .har' heller ingenting ' från för- svarets sida sparats. Ej heller säger ään" sig håä”'sparat på möj- liga” säkerhetsanördningar, och från 1963 har! kmt'ställt till för- : fogande” alla: de 'medel :som be- gärts: och "som man” haft möj- lighet att, "utnyttja... En "del av de militärförräd » som inriehåller sprängmedel och 'skjutvåpen' har' fått sådan : place | ring att inbrotttstjuvar Kan ar- beta på dem tämligen . ostörda, ofta” dagar i "sträck: ” '. De är här rian dock vil ställa ökade krav på ut- och upprust- ning. Det torde i denna tekniskt avancerade tid finnas möjlighet att. nå. fram till lösningar. av förrädens säkerhet, som inte : blir vare sig för dyra eller för oformliga.” Frågan om priset bör i sammanhanget inte' heller tillmätas alltför avgörande” bety: delse, :=oci - En successiv plan för uppfö- - rande av säkrast möjliga ' för- -rådsrum på alla utvalda piatser och. tillfredsställande bevakning av dem, automatisk eller perso- hell, bör. ingå som en naturlig "del av "själva decentraliserings- tanken, Det som här sagts” om de mi lNtära : vapengömmorna gäller 1 "lika mån för skyttepaviljonger- |: na; understryker tidningen. ”FuLr. AV AUSTRALIEN sl Ustensunds. Posten” Rn förklarar. att Australien och Ka . nada” är de” mest” ”aggressiva” "bland transoceana "länder söm sö- ker locka till sig svensk arbets- kraft. trots, att . » Sverige är .un- derbefolkat. Tidningen” erinrar nade Kanada. Nu är det Austra- .Hens tur i anledning av en” mr Wilds värvningsbesök: > . . Atskilliga , svenskar sitter fast- frusna i Australien och har in: te medel att för sig och sina fa- miljer bekosta den länga hem- resan, De flesta har -lockats ut cialdemokratiska 'prispresspoliti: ; fätskilligt” över målet även ifråga det "funnits: något' politiskt: hin-|]. försvarets Idé; om ' decentralise- : om att den för. ett år:sedan var- na med braskande löften och för. |. = broleska påståenden i jordl Sedan; ”socialdemokraterna I mars" 1966 fick röna starka mot- hugg -.efter ” sitt. famösa utspel i Jjordbruksfrågorna = blev . tonen ifrån' det. nämnda hållet avsevärt mjukaré,.' De" stora orden och skrytlöftena . om : möjligheter till I sänkta Jivsmedelspriser- dämpades 'ned avsevärt. Strängt taget fanns inte någonting kvar mer än soc- kerpolitiken, Allt kunde man gi vetvis inte släppa, trots att star- 'ka bevis: förelåg att man skjutit om ' sockret, Inför. valet anser dock: tydligen socialdemokraterna och ' deras, jordbruksminister att allting kan-vara tillåtet. : Man har”gett klart belägg. för en så. dän "åsikt i ett” uttalande i jord- bruksfrågan ::—- » jordbruks- ministern själv — + en upplaga av: valtidskriften " ”NU”, avsedd för Storstockholm (stad och. län). På, första” sidan - ställer: man upp; fyras frågor + till: hr . Omin]” och " bland , dessa, smugglar. man in ovanligt fräcka påståenden ifråga om jordbrukspolitiken, Ett exempel: ..”Ett. högrationellt jord- bruk skulle "minska matkostna- derna med i genomsnitt 1500 kr. per: familj "och år”, ” Vi: har i: landet” 'ca 1,8 miljo- ner: familjer. Hr Holmqvists . på- stående ' skulle innebära en. be- sparing av 2,7 miljarder kr. Hur nu detta "skulle vara möjligt tor- de: socialdemokraterna själva bö- ra förklara. Som bekant konkur- rerar +'Sveriges '- jordbruk : trots värt höga allmänna kostnadsläge för. "löner: och - service : tämligen framgångsrikt med jordbruket ute i de bästa ;jordbruksländerna" i Europa, d.v.s. nfan ”konkurrerär trots :kostnadsläget till” produkt- priser. som är . obetydligt högre än: inom: EEC-länderna. Mot rent Propagandamässiga, påståenden finns : naturligtvis egentligen ing- en möjlighet att sakligt argumen- tera. Man kan endast: understry- ka att det. är en klar 'oförskämd. het, en klart vilseledande upp: gift. is På" andra sidan av tidningen kommer, motiveringarna, signera- de av. ”jordbruksministern själv under” rubriken ”Så får vi: billi- gare: "livsmedel”.:" I: en" ingress återkommer han till” det'-- gamla slagordet om - ett . ”självbärande |” jordbruk”. Vad hr. Holmqvist och övriga ":socialdemokrater ..egentli. gen avser: med detta-har vi flera gånger efterlyst,- men någon för- klaring.: har . inte : "lämnats och kan : förvisso inte mnas. ' Sve- riges "jordbruk" är." självbärande inom den 'ram;,' som 'detiav stats- ”haridtag från: "Moskva. En Tysk tidskrift; förklarar. sitt ytterliga ; missnöje” med den” skandinavis- Öka socialdemokrati "Dennas ”antikommunism” är, "får. man veta,” "betalning. för det :infly- tande” man har. fått: genom ef-]' tergifter, åt den "härskande klas: sen”; Tro det. Vi håller för. mer sannolikt . att; exempelvis . - den : svenska fackföreningsledningen . är. demokratisk av övertygelse, Måste vära socialdemokrater nu "låta sig duperas av hr Hermans- : sOns ansiktslyftning för att in- te väcka . Moskvas + misshag? Riksdagsman :- Sture Paim hör > till: dem som föredrar att. inte glömma 'bort 'hr Hermanssons kommunistiska 'meritlista . och : återger valda delar av den i se- - naste numret av tidskriften Ti den, : Sture Palm menar: också att . kommunistledaren ;: blivit borgerlighetens kelgris,” Begrän- "sar sig hans popularitet till det » lägret är det väl inte så farligt. I vilket fall som helst kan "man inte” vara i tvivel om att han är "Moskvas favorit; ic F "(Handelstiäningen) 3 makterna fastställda gränsskyd- det skapar. Inom denna ram.-kon- kurrerar jordbruk ' av olika /'stor- lek och beskaffenhet med var- andra, .om vi undantar det s. ki småbruksstödet, -- Jordbruket kan lika . litet» som andra näringar bli: självbärande 1 :någon annan mening. än att: näringen ifråga konkurrerar inom den ram, som prisbildningsmekanismen skapar. Skillnaden. gentemot de ' flesta andra näringar är emellertid den att för. jordbrukets del måste i Sverige liksom ' 1: alla andra :'län- der 'ske' ingrepp 'från -statsmak- ternas. sida för att. åstadkomma en prisbildning, vilken möjliggör upprätthållandet av 'ett rationellt jordbruk, eftersom de's. k,. världs- marknadspriserna "> inte täcker produktionskostnaderna » i den mest avancerade, 'rationella och av naturen gynnade Jordbrukspro- duktionen.' I artikeln återkommer man till de gamla :klyschorna om: pris- sänkningar. och . fortsätter: - ”Pri- serna : på 'jordbruksprodukter "i allmänhet skulle fortsätta att öka avsevärt på konsumenternas be- kostnad, om nuvarande automa- tiska regler fortsätter att tilläm. |t pas I framtiden”; Man kan verkligen fråga sig på vems bekostnad prisökningar- na skulle ske om detta inte skul-7 le ske. på : konsumenternas 'be- kostnad — . precis : som 'på ''alla andra områden av samhällslivet, Det är ytterst alltid konsumenter. na som får betala, då någonting stiger i pris. ; Sedan är det "en annan sak att man' borde kunna sköta "den ekonomiska . politiken så att prishöjningarna ej behövde bli' av den omfattning som, kän- netecknar. de 'senaste årens ut- veckling 1 Sverige; Den. inrikt- ning. av den - ekonomiska". politi- ken. som är. erforderlig härför vill socialdemokratin emellertid inte "inrikta 'sig -på. Vad ' som sagts i artikeln är- ingenting an- nat än, demagogiska fraser. Det talas. t. ex..i. ovanstående citat om automatiska regler. Vem har begärt automatiska. regler? : När en "automatik. I förening . med långtidsavtal inrättades” 1956 var det just: från :socialdemokratiskt håll som kraven 'restes på den: na ””automatik”. Man' underströk automatiken "ytterligare i sexärs- talet 1959 och detta avtal: torde ha inspirerats från en. av social demokraternas 'representanter.: i prisförhandlingarna. Inom jord- bruksutredningen är det väl känt att jordbrukarna förordat ett'sys- tem . för prissättningen, vilket inte skulle innebära. en automa- tisk.- styrning. Den s.:k. majori- teten ' har däremot föreslagit ett system som 3: början skulle inne: bära > en ' klar > automatik .- samt Thelst viktigt beslut. nistrigora [A oriktiga grunder tror skulle kun- na innebära en fortsatt automa- tik, vilken. dessutom skulle vara så förnämlig att den skulle 'åstad. komma en lämplig avvägning av produktionens storlek. . ”Prisregleringssystemet . skall förenklas för att möjliggöra bätt- re överblick - över : förhållandena i jordbruket och en öppnare de- batt om konsekvenserna av orka åtgärder”. | En bättre överblick över "för hållandena i jordbruket 'än': den som' för närvarande finnes torde vara svår att åstadkomma." Jord- bruket är bättre belyst än någon annan näring" såväl genom ut- redningar "som genom allmän debatt. även om man kan klaga på ett och annat ifråga om: for- merna för jordbruksdebatten,' så på "debattens öppenhet. a ”Konsumenterna har berättiga- de' anspråk på insyn och medbe. stämmanderätt.;.” Vad är detta egentligen annat än en: insinua- tion att insyn och . medbéstäm- manderätt ' inte' skulle : föreligga. Insynen är som. redan. nämnts fullständig. Medbestämmanderät- ten är av den art att något som ifråga om Jordbrukspolitiken : under de se. naste tio åren inte har: kunnat fattas annat än med socialdemo- kratins medgivande.'. Om : man angriper. något på det. sätt som skett "i hr Holmqvists : artikel, så är det den egna politiken man angriper, ..:' Alltigenom. slår man in ppna dörrar och framför propagandis- tiska synpunkter grundade ”på problem som egentligen, inte fö- religger. Det fordras en omställ- ning -I jordbruket, säger . man: ”Jordbruksföretagen . måste.. bli färre och större för att jordbru- karnas förhoppningar om 'ökade inkomster skall ' kunna "förenas med :': konsumenternas krav på lägre jordbrukspriser”: "cv Man kan fråga sig om social demokraterna inte' har upptäckt den mycket snabba omställning som sker.'i jordbruket, snabbare nu. än under någon. tidigare pe- riod. ' Detta borde inte vara. obe. kant "varken för: jordbruksminis- tern ' eller : för övriga. inom” det socialdemokratiska partiet, Ända- målet helgar emellertid. i, detta fallet medlen. "Det man nu ”skju- ter in sig på är att söka splittra och "misstänkliggöra '-- samarbetet mellan de :båda mittenpartierna. Detta hår. under valrörelsens upp- takt ; kommit. att. bli ett huvud- tema i den 'socialdemokratiska propaganidan. :” Aggressiviteten ;i propaganda ' och. angrepp under- stryker. klart den .stora : betydelse man från. socialdemokratiskt håll tillmäter. genna / samverkan.” ot därefter .ett system som -man på "Kölden z : "alltid varit 'en av människans ' värsta fiender... Der franske - militärkirurgen doktor Laborit har emellertid gjort köl-|' den. till: sin medhjÄlpare "mot många, slags sjukdomar” samt vid kirurgiska ingrepp. ' Människans kroppstemperatur är som bekant konstant.': Detta . förhållande' be- gagnar sig nu kirurgerna av” på Kort innan en operation skal äga rum får patienten en evipan- insprutning : som . inledning till den egentliga 'narkosen. : Härvid faller han . i- ett ' sömntillstånd under vilket en av , venerna öpp: nas i vilken sedan. det egentliga bedövningsmedlet längsamt inför res droppvis. På detta stadium är patienten färdig för själva avkylningspro. cessen.' På mage, panna och lem- mar och särskilt "omkring opera- tionsstället läggs små isfyllda blå- sor, vilket har till följd att hjär- tat "slår "långsammare och and- ningsverksamheten nedsätts.. Kroppstemperaturen " sjunker ' till omkring : 33. grader — och där: Efter . mindre operationer av. lägsnas isen strax: efter : ingrep- pet, dock får inte avkylningspro- cessen avbrytas alltför plötsligt — det: vill: säga patienten bör långsamt och gradvis värmas upp till vanlig kroppstemperatur; Där. för bör han ännu under några timmar (eller: om 'det rör -sigi' om. större ingrepp : kanske "ett FRU' EN. SÖMN” '« | gummislang. oket | comme ' tagit ' j par dagar) stanna -i sängen av- klädd och blott: med ett Jakan över sig. sv LJ Patienten ”Betinner sig” med andra :ord "I ett tillstånd som liknar ' djurens. vintersömn”” och för så « vitt: denna "sträcker" sig över: ett 'par dagar mäste man naturligtvis även tillföra artifi- ciell, flytande "nä ing genom en Den" största : fördelen ' med : den nya :'operationsmetoden - är först och "främst minskningen” äv. den operativa blödningen” som "följd av det med 'konst nedsatta blod- trycket, > Kirurgens arbete':blir dessutom : lättare : och + blodtrans- fusionerna betydligt färre... > Den artificiella vintersömnens användningsmöjlighet >" är '” inte blott. inskränkt 'till det kirurgiska området. Den. kan .med stor ef- fekt användas även. för .patien- ter som råkat ut för stelkramp, kramper hos" födande kvinnor, bukinflammationer, > ' hjärnskak- ningar. O. 8. Vv. »., 'v "Från Schweiz "meddelades" "nytt gen att en läkare ' vid namn La- -”vintersömnen” ..i bruk för behandling av för tidigt födda . barn, « En schweizisk” tid- skrift. omtalar till och med . fall, där man först ' sänkt. moderns kroppstemperatur, '' därpå” företa- git kejsarsnittet ' och ” sålunda bringat: den "nyfödde" till. världen i ett tillstånd av, ”vintersömn”, NN ” Tore -Leth. återresan står emellertid intet till förfogande. . Emigranterna sätts vid framkomsten i läger vilkas låga klass är ett kapitel för sig." Människorna blir prole- tärer i ordets rätta bemärkelse : och de "lider nöd, De är skyldi- ga:att.ta de. jobb som erbjuds, arbeten som de inte vill ha. Det- ” ta gäller: särskilt 'de oskolade och oförberedda, Många syenska familjer har sålt allt.de". har' i Sverige och är nu utblottade : Australien. ; < Tidningen. är "också . "upprörd över att den australiska. ambas- saden, för några år sedan ”tillät sig propagandistiskt ta' till orda i den svenska pressens insändar- ” spalter”, något: som ”inte. ens” - Sovjet nedlåtit sig till: " Men dessutom är, propagan- dan från denna synbarligen högst egocentriska nation ensi- dig, ovederhäftig och i . icke ringa 'grad påflugen; något som knappast är ägnat att skapa för- i setts med ett betydande ekono- framåt, slutar UNT, : miskt bidrag för utresan. För troende för landet i fråga. - Man. n.tage varning i Canberra. Tpitalvaror, LM I flera år 'har förbundsrepu- bliken ' Tyskland varit "världens näst största (exportland efter USA vilket bekräftas också i 1965 års nu . publicerade handelsbalans, För första gången: framstår dock Tyskland nu också 'som. världens näst. största importland .. efter USA. I. fjol undergick alltså den tyska handelsbalansen ' en väsent. lig förändring, ' År 1963 utgjorde överskottet. a balansen : med EEC-länderna . 4,4 miljarder DM, 1964 gick det re- dan ned till 3,2 miljarder DM och i fjol noterades t. o. m. ett underskott i . varuutbytet med EEC-länderna på" 1,4: miljarder DM. Orsaken till detta underskott är importens extremt kraftiga ök. ning (19,8 procent) mot en. ex- portstegrnig på inte mer än 10 procent. Efterfrågan på den tys- ka marknaden hade vuxit främst därför att fjolårets skörd blivit ganska mager och den fortfaran- de rådande högkonjunkturen nöd. vändiggjort - ökad import.-av ka- EEC:s expansion a Den tyska händelsbalansen | (tullsänkningar ' mellan BEC-län- derna) ledde till'större konkur- rens som . främst. prisbilliga ut- bud från "Italien "och Frankrike haft stor del i, Frankrike utveck- lades. till — förbundsrepubliken Tysklands största handelspartner. EEC-länderna deltog i den tyska importtillväxten med' : samman. sagt .96 procent vilken siffra ger ett drastiskt bevis på EEC:s väx- ande "betydelse. I 'totalbalansen för förbundsrepubliken Tysklands utrikeshandel gick 1964 års över- skott tillbaka från 6,1 miljarder DM till 1,2 miljarder DM. : Tysklands "förbättrade politiska förhållanden till de kommunistis- ka länderna kan också avläsas på handelsbalansen, : Importen från östblocket tilltog med 21 procent varigenom dock dessa länders to- tala andel inte nått högre än nä- got över 4 procent. Sovjetunio- nen, Rumänien och folkrepubli- ken Kina .var "Tysklands huvud- sakligaste Yhandelspartner i. värl- déns kommunistiska ' del, , Exporterna ökade - framförallt kan man i varje fall inte klaga oe + Aktuell: kom néntar . Expressen (fp) ondgör sig över|s nya ' tullbestämmelser för: -joråd- bruksprodukter, . ett: socialdemo- kratiskt beslut : som ”går ut på att förhindra att de billigare ut- ländska matpriserna ska" slå ige nom f.d” Sverige”. | De billigare" utländska" matpri- serna innebär en temporär före- teelse;”' som försvinner den dag de utländska :låglönerna höjts. Härtill kommer att konkurrensen om - de : otillräckliga födoämnena snart kommer att höja priserna. Eller, Expressen ' menar" kanske att, vi i all framtid skall profi- tera på. u-ländernas svältlöner, så att vis höjer. vår standard på svältande «människors , bekostnad? | Skånska Dagbladet Soclaldemokraterna klagar bit tert över att: man” inte! kan få besked om vad oppositionen: vill. Men "hur: förhåller. det -sig egent- ligen .: med.. socialdemokraterna själva. ' Vi "begär inte att 'rege- ringen skall utlova” den' skatte-|- reform samtliga” löntagarorgani- sationer efterlyser. Vi vet vid det här laget att regeringen inte or- kar med en sådan reform, Men när kommer de nya skattehöj- ningarna? Och hur. stora blir: de? Eller. kan regeringen verkligen gå i god för att det inte blir närmaste året? z Kvällsposten " Tidningen Kronobergaren "har det svårt just.nu. "Ty. dels skall den klargöra för sina läsare, att högern, - i stort sett? är ense, rära” på? 'säm- ma: parti, , dels . skall.” den "sam tidigt ' övertyga. sin: läsekrets. om att de borgerliga . partierna "inte kan enas. "Vi skall "inte klandra tidningen”, för att” den misslyckas med sitt ätagande, ty- uppgiften är. ogenomförlig, = fn > Vad - centerpolitiken ”. . beträffär är ' det. bara "att; erinra. om att den är mittenpolitik ”— sedan må den på högerhåll : betraktas som. 's:vänlig och på socialdemo- kratiskt. håll Kallas: för höger- betonad. . . Växföbladet : "4 Bostadsstyrelsen-' förklarar > att det är "betydande risker för att antälet .- färdigställda ” lägenheter detta :' år . kommer ' att” sjunka I jämförelse: med i fjol. 90000 lä- genheter mot i fjol 97 000 lägen- heter." -Bostadsprograrmmet upptog 92 000” lägenheter. + Bostadssituationen. kommer al några ' skattehöjningar : inom get . : centern : och = folkpartiet : sultatet av regeringspolitiken, Arets vallöften ljuder." ovanligt inäliga för de bostadslösa." så. ; Sundsvalls Tidning "vm man Inte ha markmonopol, utan” nöjer sig ' meå att "säkra sådana» kommunala förvärv. som främst behövs för bostadsbyggan- det, är mittpartiernas alternativ lika effektivt som socialdemokra. : ternas, Den' inser alla” som tar närmare det av förslagen. Men soclaldemokraterna "Jåtsas-1 alla fall att de. är duktigare. på detta område än oppositionen, som ber skylles för att gynna' ;8pekula- tionsintresset. om det är någon som gynnat mårkjobberiet 1i'"an- märkningsvärt hög-grad,, är det den = soclaldemokratiska'+ rege. ringen, som i mänga "år 271ätit spekulanterna göra stora” ofök. tjänta. vinster; utan att; étfektlyt, > n ri a. nm Inerip Dagens "Nyheter - » Valet i september "är givetvis betydelsefullt. som politisk. opt- nionsmätare och ”det' har "riks politisk" karaktär däri” att” laridå- tingen skal: utse ledamöter" .I riksdagens 1:a kammare. ,; Men. .de rikspolitiska aspekterna får inté unidanskyrima de kommunala - östersunds-Posten Från : allmänhetens : synpunkt är, det "ett ' givet och" berättigat intresse” att” Sveriges radio 'unär viker elefantsjukan och håller sin organisation och sina kostnader inom riml:ga gränser, De. politiskt - intresserade, lyssnarna: ick > på- tisdagskvällen en” "säregen' upplevelse, ”nämligåri N då de "lyssnade tin "duellen" m fan 'centerpårtiets Torsten Ande; son i” "Brämhult och" KDS: ledarén Birger. Ekstedt.) Inte : nog. "med att” den: senare, "anställde "ett ” re- gelrätt : korsförhör ” med ihr "An- dersson beträffande "centerpartiets . Kristlighet. När. hr. Andersson av- givit - en: fin. :deklaration: . varg: uppriktighet ingen Kar rätt t ifrågasätta, om sin egen, ubpfått- - ning om. 'de” kristna -livsnormer: nas betydelse, så satte sig: pastör Ekstedt' rent. ut ' till doms över denne. Majoriteten bland” söm? som lyssnade. till samtalet... i. radio måste ha blivit obehagligt . berörd. Nej, och den som efteråt stude: rar'snabbprotokollet får så att. förvärras i år. Det är re Text: Mark.” 12: 4144. När Jesus var I helgedomen" —'"så börjar dagens text. Jesus var ofta där... Helgedomen var honom kär. :I . Skriften . berättas på;ett ställe, att -han en sabbat gick :in i synagogan "””som hans sed var”. Den, första plats dit han styrde 'sin kosa, sedan :han kom- mit till : Jerusalem, - var fädernas heliga "tempel. — Än i däg har den . upphöjde '. Kristus ' behållit denna: sed. Kristus är 1 helgedo- men, -Det är hans närvaro, som gör människornas samling kring Ord och Sakrament till gudstjänst. Varest två eller tre är försam- lade .i hans namn, är han mitt ibland dem. : NH d Må vi betänka detta. Detta kas- tar Evighetens himmelska glans över vår gudstjänst, Inte prästens vältalighet. Inte tonernas skön. het. Inte kyrkorummets höghet. » XI Den' kyrka, dit vi på söndagen vandrar, kanske saknar all skön- till USA (21, procent), till öst- blockländerna ”(15" procent), till Efta-länderna (9 procent) och till EEC-länderna (7 procent). Kolets andel i exporten — kolkrisen är f.;;n: det tyska näringslivets sto- ra: problem — har ytterligare sjunkit -— Mer, än hälften av ex- porterna (54,3 procent) kommer på kapitalvaror. (maskiner... och fordon), .. en. dryg fjärdedel. (27,4 procent) : på -råämnes- och Ppro- duktionsvaruindustrin och 10 pro- cent på <konsumtionsvaruindu- strin, . : ” : De första fem månaderna inne. varande. år blev förbundsrepubli- kens -- : exportöverskott = mycket större än under fjolårets tolv månader tillsammans. Likväl nöd- gar det knappa tyska utbudet av livsmedel. fortfarande. till stora importer. Sakkunniga förespår ett sammanlagt exportöverskott .på 3,5 miljarder DM för hela året 1966. Det. skulle motsvara .en stegring. av överskottet med nä- rapå 200 procent, [ 13:e” "söndagen e efter. Trefäldigher ; För. Tano” Tishning jäv prosten Erik Beljer, » Vänge, Visby stift, "het. Kanske ”dess forftighet . gör oss bedrövade, "Låt oss .då--min- nas, att den. dock är.-Guds hus. När vi träder över vapenhusets tröskel må vi fyllas "bv -åndakt; Ty' här vill Gud möta :oss: i Je sus Kristus, Dagens text. berättar. om hur Jesus satt och iakttog: människör. ” na, som ' var ' samlade -+- Jerusa- lems tempel. Han ivrade för templets: helgd,'- Den enda gång vi. hos. honom - ser ”den heliga vreden bryta ut, är när templet vanhelgas. Nu i dag gladdes hans hjärta. Ty han” såg ett stycke | levande gudstjänst. Han, .såg en : fattig Kvinna. äv sitt ärmod ge ett strälande öffer, Detta lär oss, att även kollekten är en del av gudstjänsten. Men låt oss för all del Inte, ge. kol. lekt för att bli sedda, Vare. sig av Jesus eller människor. Den kvinna, om vilken texten : talar, och vars 'bild gätt ut 1 hela .' världen som en offervillighetens symbol, fick något märkligt. Hon gick väl från templet med sorg ' i hjärtat, att hon ej kunnat: ger mer. Hennes . handlingi;. hade sprungit fram ur det goda hjär. tat, Det var det — ej .gåvans storlek — som gav den dess -vär« de, Så är det. 1 den. dormsscen, som . Jesus tecknar I. Matt, :25 kapitel, får jen. bägare ' vatten ' evighetsvärde. Den fattiga änkan gav av sitt armod en slösande : gåva: Hon fruktade ej för morgondagen,” ty hon visste sig omgiven av Guds . godhet. Må vi alla av henne lära oss att lita mera på Gud än på” plånboken. Vi skall då, även vi, klarare än' förr. Se,. att vi :är omgivna av Guds ' "kärleks 'sob sken, Gud är här. tillstäd ... Nederfalla ' och hans höga namn åkalla.”.y; Gud är mitt ibland oss, allt + sig till He ren då errens dyrkan vi; Den han här "kommer Ae "Peter "Seldeneck - slår sitt öga” neder, t stn tbeden « ty Jaro och Lå
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.