. I företrädare för den politiska op- t i zén i "med huvarande . mokratiska valtidningen : av os - en ' Måndagen den 5 septamber 1968 Le i Redan I nu är det uppenbart att lett av huvudämnena i årets val-” rörelse är och blir penningvär- k ändagen den 5 september 3 1968. "E T= . gerpartiet 'sympatis rar. ; med ien' ken. Centerledaren följde upp frå-- gan med en . interpellation = till ; t som. besvarades i "deförsämringen. Lör on- ”staterar' att imnebållet i av .ningskuvertet inte är ett dyft diy- gare . efter : årets avtalsuppgörel= se som dock gav ett visst lyft i: . antal kronor räknat. Ökningen försvinner i inflationsgapet, d v 8 i pri på för öd av alla slag. "Även på samhälls- ” samband -med vårriksdagens eko. . nomiska debatt, I:sitt svar avvi sade hr Sträng åter förslaget som . + orealistiskt och' det -kommer väl .4. - regeringssidan att göra även i på- : gående valrörelse, : Men är en sådan ÖÄkonomisk konferens på bred front bara ett" kt hugskott? Förre finans-" sektorn märks infl Lands- Per Edvin Sköld, som tingens och k teringar. påverkas också av infla- tionen .och det är därför följd= > tt penningpolitiken naä- : XY riktigt gelfars i valrörelsen, / Redan 1964 begärde centerpar- stiet'i'en riksdagsmotion att re- . geringen skulle kalla till en s k: rundabordskonferens i syfte att finna någon" framkomlig väg att” inflationen på bred / bekämpa ”frönit” I 'denna avsågs skulle delta såväl régeringsrepresentanter som positionen, representanter för näs ringslivet och arbetsmarknadens parter samt ekonomiska experter, "Vid den tidpunkten stod det näm-. ligen klart att- punktvis insatta "motåtgärder ' näppeligen skulle vara tillräckligt effektiva. Finans- minister ' Sträng: ' dödförklarade emellertid omgående centerför-" slaget liksom bankoutskottets ma- Jjoritet gjorde, Mötionen återkom, emellertid understödd av folkpar- rv årets riksdag. Även hö- ' inves- : " följande: . i” gens'sak att föranstalta ” om -:så- ; ”, SOCIALDEMOKRATIN AKER . SNÅLSKJUTS : : ” på värlagstivets b bekostnad, sar de, ”riksdagsman | "To rsten Bengison, Jönköping, i fö drag i Götenelr.s . sva. cv +'vVad svenska företagare ' och -arbetare inom: alla 'näringsgre- har. skapat, inkasserar...socialde- | ansågs vara både klok och duktig vilket ::departement han än sattes att sköta, var emellertid .av en” + annan uppfattning om en runda> . bordskonferens -värde än sin efter- trädare. ” i, : finansdepartementet,, ' Bankofullmäktige, "för "vilka Per : + Edvin” Sköld då var- ordförande, skrev nämligen i. ett yttrande till riksdagens bankoutskott' med an= + ledning 'av ”oentermotionen” 1964 ”Det är möj gt att, efter hand I som problemets vikt framstår kla- | : rare (inflationens), praktiskt. po- litiska förutsättningar att överhu-:. vudtaget 'angripa» frågan "kunde. . skapas, "Att utröna” detta är en - angelägenhet; som mera" kräver” överläggningar och förhandlingar ' än allmänna ekonomiska - utred-' ningar. Om riksdagen finner," vil " ket fullmäktige . för sin del” na, skulle se, att ett k komma fram - här börde 'gö "måste det närmäst vara regerin dana förhandlingar öch' "överlägg- : i "ningar : med” "intresserade parter och med: de politiska pattiern "Bankoful lmäktiges' och Per Ed vin Skölds" råd till ' regeringen : "och finansminister Gunnar Sträng , förefaller: helt samstämmigt med , centerpartiets och. hr. I Men hr Sträng blir närmast . tretad ;' över. detsamrna... flonsspö mokraterna som .en: förtjänst åt .:+'> Bitt: parti. medan det” i verklig- » heten” varit. så, att. ”socialderio- kratins " politik - vid" många " till- fällen varit "hindrande för 'nä- " ringslivets'-:utveckling. ' Genom sån : dåliga 'planering' har rege- ringen” fått :den :svenska' ekono- min: ur ' balans;: vilket : orsakat underskott -i' betalningsbalansen med :andra' länder, stagnerande produktionsökning,. .. högränta, kris på bostadsmarknaden m. m. Den” . skrytvåls som: socialdemo- kraterna' nu. spelar upp i radio och" TV 'är tomt; prat och--har |. 7 inte med verkligheten att göra." +» Det viktigaste. i:svensk poli- t tik-av idag är att anpassa .aH utbyggnadstakt 'till 'de' resurser vi ' verkligen' har: och: inte" be- driva socialdemokratisk 'hickpo- litik som gör ett stort pådrag |: " men, sedan . slår. till bromsarna |: fkall, H med", ett.” annaät.; medel. . man bygga föl framtidens. mås, te rfnan alltid se till att; tillräck: ligt av landets resurser avsättes för investeringar som ger" möj: ligheter till ökad pröduktion och därigenom större Yfesurser”: för hela "vårt land. Då kan det bli utrymme för den. Solidaritetspo- litik, : som socialdemokraterna tycks ha tappat bort. : - Centern har tillsammans med fölkpartiet . Presenterat "ett" pro: gram, som är ett. klart 'alterna- tiv. till regeringspolitiken ' och som" avser att komma: tillrätta ; 'missförhällan- . den och skapa" förutsättningar «för en. 1. social och progressiv po Ntik.. vs | JORDBRUKSFRAGORNA BE- "HANDLAS > es på ett. helt orealistiskt och vik .geledande. sätt i den, socialde- ""Nut” som tillställs "hushållen i Stor- stockholm, påpekar Jordbru- karna's Föreningsblad, som starkt kritiserar detta sätt , att föra en debatt: Det bärande temat 'är att ma- ten blir mycket billigare om vi får det rationella jordbruk som "utlovas" genom en revision av den hittills förda socialdemokra- tiska jordbrukspolitiken. Hur mycket billigare antyds genom att man refererar hrr. Assar Lindbeck och Odd Guldbrandsen så onyanserat att t. o. m. dessa radikala herrar borde känna sig generade, De : har, sägs det. ”räknat ut att vi konsumenter skulle tjäna fyra miljarder om äret om vi hade ett högrationellt jordbruk, Det är i genomsnitt 1500 .kr om äret .för varje fa- milj”. I den allmänpolitiska debatten inför valet föreställer, vi | oss, fortsätter JF, att det är tack- samt för övriga partier att fram- hålla vilken hård anklagelse ar- tikeln är mot den hittillsvaran- de jordbrukspolitiken, utformad under socialdemokratisk ledning med män som Per-Edvin Sköld, Gunnar Sträng och Gösta Net spetsen: JF tycker dock för sin del att, det är enbart beklämmande att:en av landets viktigaste frå- gor på detta sätt befrias från sakliga värderingar för att kun- na serveras som tillräckligt fett valfläsk, I samma valtidning medver- "ver JF och! tillägger; Hans :prin- cipdeklaration: om att” effektive- TSKRYTVALSE N 1: stat rådet ” demokråtiska skrytvalsen, = när hon i ett tal i Ulricehamn fram- ställt socialdemokratin” som. för ' gångare när. "det : gäller kö och -pensionärernas möjligheter att: göra. en'insats i i" produktio- nen, "Nerikes Allehanda -påpekar” lätt” det stämmer? ilia med” verkligheten: NM Fru, Lihdströms frihandsteck- - ning'av' verkligheten" passar ;vis- serligen "in i den 'socialdemokra- tiska skrytramen ” inför men ' stämmer dåligt "med ” ”fak- tiska förhållanden, Det är inga- lunda så att socialdemokratin i ensamt "majestät gått i täten när det' gällt att på olika sätt under- lätta för "hemmafruar och pen: sionärer- att. göra en :insats i produktionen... När | fru Lind- : ström pekar på den nya valfria "särbeskattningen som ett exem- pel på åtgärder” som regeringen tillgripit för "att stimulera: den förra kategorin att ta förvärvs- arbeté "så. glömmer. hon att. tala om 'att' det är oppositlonen,: som drivit detta krav länge, «sv « «Det: äre: alltså en åtgärd, en re- form;"'som'” kunnat komma « abe- tydligt: tidigare” om "inte ringen avvisat kravet. KÄMPEN . HETEN: « Förr var, hemme en natur- dig skola för anpassning till sam- hället, men så är det inte. läng- re, -Den'tékniska -civilisationen och" urbaniseringen har = slagit sönder den .gamla = familjege- menskapen och" .kollektiven i skolorna tycks inte kunna ge någon. fullgod ersättning för äld- re tiders. etiska -hemuppfostran, skriver Västerviks: Tid- ning en: Fö : De unga utsätt: för många in- flytelser,' för ' "en" " exploatering frän skilda håll som skapar osä- kerhet, . blott alltför ofta dold under en yta av" fränhet och tuffhet som: oavsiktligt ' kan :1e- da "i fördärvet: Man skapar si na egna lagar och låter den na- .turliga' oppositionen : mot. ropagandaalster”,; ; skri ; Ulla + Lind: | - ström har stämt in:i' den-socjal |. El likheten och. hemmafruarhas ' . valet | rege- 1: När. FN-försåmlingen i septem- ber «inleder en ny session står inte det mest brännande 'utrikes-" : politiska problemet, - Vietnamfrå< gan, på dess "dagordning: FN har inte någon möjlighet att ta initia- tiv för att söka få slut på kriget i Sydöstasien! De, frågor, som kommer att stå i "centrum " för överläggningarna i församlingen -rör . Sydvästafrika och Rhodesia samt den sydafrikanska: apartheid- politiken, >Även dessa frågor -är "brännande; men: i varje fall inte på " kort 'sikt lika farliga för na vore "kompetent. att I någon sätt,. varpå: Sydafrika sköter sitt en gång erhållna mandat att för- valta Sydvästafrika, Saken är in-' te utagerad i och. med Interna- tionella domstolens yttrande. FN måste ta upp densamma och så: kommer . också att ske. De nor= diska utrikesministrarna: har i en , iké från sitt : träde sagt, att FN bör ta upp' problemet i.hela dess vidd med sikte på en lösning i överensstäm- melse med FN:s principer. Hur Llamet k att behandl form uttala sitt ogillande av det = - Några nya initiativ i denna frå- . rarna vill i år vänta och se vad: rösta på detta sttt, om fokgan blir aktuell under FN-sessionen, Ifråga "om" den . sydafrikanska Taspolitiken var utrikesministrar- . na eniga om att FN måste fort- ” sätta ”sina ansträngningar att få - Sydafrika att slå in på en kurs, som , garanterar alla landets 'in-: byggare mänskliga rättigheter, ga är emellertid inte att. vänta från. nordiskt håll, utrikesminist- de afrikanska staterna” kommer ' att: göra, Eventuella. sanktioner måste 'b på beslut av FN:s "världsfreden som Vi kriget, Inför. det "stundande FN-arbetet > . här utrikesministrarna' i.de' fem: nordiska', länderna 'sammanträtt i Aalborg: i Danmark "för att söka. samordna deras politik i de nämn=" "da: frågorna, :. Utrikesministrarna har” kommit : överens om "att re- spektive länders FN-delegationer, skall" hålla nära kontakt med var- andra, så att man” undviker att upprepa fjolårets: händelser, ” då Danniärk ”kom"att agera på egen hand , i frågan" om den. sydafri-” kanska 'raspolitiken i motsatsställ«' ; ning ”till:de övriga. nordiska län-, j derna. . Efter I; s vet man givetvis inte, men det "pr är. sannolikt att FN kommer att begära" redovisning från Sydafri-. "ka hur detta länd har skött. sin «förvaltning av Sydvästafrika, Det, kan också vara möjligt att. FN kommer att. besluta att Sydafrika skall fråntas det av Nationernas ' förbund tilldelade ; mandatet.” De nordiska 1 har fullständi; säkerhetsråd, framhåller utrikes- ministrarna." De redan beslutade sanktionerna'- mot Rhodesia bör fortsätta och genomföras I i full ut- . träckni anser ' utrik . rarna, . men militära sanktioner / mot Smith-regimen bör undvikas. De sätter sitt hopp till att. sank-: tionernas politiska. och psykolo=; giska verkni handlingsfrihet . i Sydvästafrika- frågan och kan således även'rös= ta för att Sydafrika fråntas man-' .datet. Det är sannolikt att Nor- -.hoppningar är en annan sak. ' den som en enhet kommer att skall knäcka Fhodestas nuvaran- "de regering. Om det existerar nå- " 'gon reell. grund för dessa för-- Jo - utslag kommer. frågan om Syd-- . afrikas förpliktelser mot Sydväst: afrika att: tilldra sig: ett mycket ' stort intresse; i FN-palatset. Den sydafrikanska. republiken, fick ,ef- ter första världskrigets slut i upp-. "drag av: Nationernas förbund, att' -förvalta' den tyska, kolonien, Syda' västafrika.; I egenskap av; 'man-' - datärmakt, skulle Sydafrika vaka över. civilisationen i Sydvästafri- . ka och arbeta för landets ekono-: kulturella utveckling.” : en; början torde” Sydafrika ' korrekt ha fullgjort sina -förplik- -telser, men: sedan (de. reaktionä- ra ""boerelementen : fått,” makten” har de genomfört: partheidpoliti-" "ken. med? dess, förtrampande'; av; . alla "mänskliga . ”rättigheter- även i ' « det ; anförtrodda Smandatområdet" Sydvästafrikan . se «Internationella, orastolen. från- kände'sig själv kompetens att be=' . döma. vilka förpliktelser. Sydafri-, "ka har gentemot > Sydvästafrika. En stark -minoritet-.inom domsto- len. hävdade ; emellertid, att den- "Om" det fortfarande finns några marxister" som ' hävdar "att ameri. kanska : kapitalister" älskar: krig för profitens ; skull borde de: ta en .titt på New, York-börsens: kur- ser, skriver den amerikanska tid- skriften. Business : Week "i ' sitt nummer "för den 13 augusti. New York-börsen: noterade: häromdagen sin" lägsta nivå sedan ? februari 1964. : ; Tidskriften nämner siffror från . tidigare: perioder: som. . visar ” att” krigskonjunkturer' inte är:de bäs- ta... för. bolagsvinsterna."- Under åren :1939—41, innan: USA” drogs | in ”i”andra” världskriget; fördubb- lådes:: bolagsvinsterna :' (efter: :av- drag för skatter): och steg ' till 10,1' miljarder. dollar. Under krigs: åren':1942---45 minskade vinsterna | till '9 "miljarder. dollar, trots'- att” eller. fördel? I bruttonationalprodukten "nästan fördubblades under perioden. ; På grund av inflationen under krigs- åren "minskade. därmed realvins- ten efter. skatteavårag med” unge- fär 30" procent.', ; Utvecklingen .- var | . densamma under Koreakriget. Ar. 1950. upp- gick bolagsvinsterna till 24,9 mil- jarder .dollar, "men: efter två års strider .i Korea hade” de" "minskat till:19,6- miljarder. Business '. Week ' ökade förståelsen” för: det kapita: | listiska systemets "ekonomi och den politiska revolution som har gjort moderna - regeringar > i. ”västerlan- det." beredda - att = med ' hjälp. av skatte- "och: "penningpolitik :främ- ja full: sysselsättning. undanröjde den gnutta: sanhing. som »kunde | kom menat ; go Top IA För "svenskt vidkommande är.< | Professor Erik Lundberg - anser det av stor vikt att uppmärk-ratt Sverige på ett: oförtjänt sätt: samma den ekonomiska åtstram- ningspolitik som med allt här- dare' medel bedrives I. fler och fler "västeuropeiska länder. blir allt mer orealistiskt att för- lita sig "på att en ökad konsum- tion och ständigt större kostnads- stegringar kommer att göra. sig gällande också utomlands. Läget|| för vär exportindustri kan vän- tas bli än hårdare i "framtiden, haft tur under den senaste; fem: årsperioden. ' Folk som fått: sitta emellan på grund av inflationen, bostadsbristen, köerna på sjukhu- sen etc, är benägna. att, säga sig att trots denna av. Erik Lund: .berg påpekade tur, sår :är 7 det mänga ÅA vårt land, som sanner- Det utvecklingen, Mycket .. stora . ”svå&; righeter kommer, också att” intr if. fa; om penningvärdet försämras: 1 en takt som gör att konkurrens. läget för .vår exportindustri: för sämras, Aldrig så mycket sociale. demokratiskt - skryt ändrar. tiite denna, bistra ' verklighet. | sn por . Handelstiäningen "Då Krag. c och. Erlander möts I höst har den sistnämnde all an- ledning att uppmärksamt lyssna ligen ej.har anledning; att, "prisa - till . den ”förstnämndes 'synpunk-|! ter. Passivitetens politik är farlig] att. fortsätta. socialdemokraterna kunna de svenska att förstå detta vore det säkert till” fördel för alla parter. öl - a Svenska I Dagbladet : "Det är: sannerligen magstarkt begära av svenska folket att det skall vilja betala ytterligare bir drag för att det "socialdemokra- tiska "partiet! inte "kan 'hushålla. Den : växande "aptiten talar . sitt eget skrämmande. språk. Det blir slutligen den : enskilde :-som ' får svära för kostnaderna. Göteborgs-Posten - talism.: Rationella "moderna kapi- talister har all'anledning att före- dra fred framför krig — bådel! för, sin .egen, sina 'familjers, vän- ners .och grannars säkerhet”. : - Vad beträffar Vietnam-konfi tens. betydelse. för .det. amerikans- ka" näringslivet: råder” också. påt: sina håll överdrivna" föreställning- Lar.; En av Washingtons mest kän- da ekonomiska ' experter, Oscar Gass, har . påpekat. att de åtta procent av: USA:s bruttonational- produkt . som” hu går till, försva- ret "är mindre". än: under : åren ligga. i. den gamla "marxistiska propagandan om” krig och - kapi-- 1961—63 - då ;försva t tog. nio procent.” - Så Hamburg (ÅT). - - "Att vara” yrkeskvinna got: "onormalt", anser åtminstone 70 pröcent äv. de. personer i för- | bundsrepubliken > Tyskland”: söm "I genom en; representativ : "ruridfrå- "ti rågats om 'sin äsikt är sa "ta: -åtan förvarningar,. inhämtar vi av. en intervju med -byrådi- ; fär pris- Och kartellnämnden; annars : skulle NN verksamheten imte ge någon” rätt ” bild; "Det förefaller ; lätt begrip- > man ” samtidigt - skall "ge en "alldeles skev: bild: av det hela å "annat avséende och ” var. ” för. man skall bidra till ätt miss- tänkliggöra det i berörda : krét- sar genom att ideligen tala om : - "prispolis”..är betydligt svårare att förstå." MN + I nämndens” "plane ing an. vänds. benämningen” ”pristest”. --Den' torde vara adekvat. . ”Polis” låter: förstås mer, dra- ” matiskt. Men gagnar man egent- . ligen det aktuella syftet genom : sådan ”dramatisering”? . vv os | (Köpmannen). ” äldres konventionella” samhälle till sist och” i'ytterlighetsfall ta "sig uttryck som för till konflik- "ter: med ordningsmaken. Grän- "sen. mot kriminaliteten uppluck- ras... - - Aldrig i "historien hår våra nyfödda erhällit en. sådan först- klassig vård redan från den tid - de befinner sig i moderlivet, aldrig har'så stora ansträngnin- gar gjorts att övervinna barna- ” dödlighet och' barnsjukdomar, . aldrig har så stor möda nedlagts på att låta barnen växa upp till " friska, harmoniska människor — men 'sedan är- omvårdnaden plötsligt slut ungefär med ”bar- nets första skinnjacka” för. att citera en populär kåsör. Ändock är det så uppfostringsplanet som i första hand kampen mot brotts- ligheten måste föras. . -Men tyvärr finns det. inga på raven de. problemet... tentlösningar för att klara. det när. oth ken, . Visserligen är "man rr all mänhet: överens .om "att flickorna innan -de; gifter sig bör" ha nä: gon; förnuftig : sysselsättning > an? tingen. 'de.: studerar, lär. sig ett yrke eller” förtjänar ' pengar, utan särskild utbildning. Men i övrigt man nu | som - förr "äkten: 7 och: : Moderskap - för. kvin nornaås egentliga yrke. . "Det är faktiskt :så att. den tys Ika kvinnan oaktat likaberättigan- det ''fortfarandeé.s lättare vinner socialt anseende genom något gif.” 4 termäl "än - genom framgäng- som yrkeskvinna, "Om . hon: är::ambi-. tiös- 1 sitt: arbete. och inte -tve: kar att ta upp konkurrensen med. männen: 7 anses .. hon -. gärna . för ”okvinnlig”, det. är. hon rädd för och därför avstår. många . kvin- | nar" från att göra. fullt bruk av sina förmågor .och begåvningar, Gamla + inrotade -, fördomar . "och felaktiga föreställningar om kvin. nornas förvärvsarbete har”. dess- utom” till följd att talrika' nya arbets: "och 'framtidsmöjligheter inom industrin : inte tas vara på. : Visserligen är. idag -redan :37,3 procent. av, alla. förvärvsarbetan- de. i-'förbundsrepublikenrs . Tysk. land av : kvinnligt kön (av: 9,5 miljoner ' som är: sysselsatta' inom industrin är 31,4 procent. kvin- nor),. dock råder det i regel fort- farände- den ”typiskt - kvinnliga motviljan” mot överordnade -och för " kritik 'utsatta.- poster "bland yrkeskvinnorna. mon För” att värdera upp "yrkes- kvinnans . sociala . ställning . och för. att bidra: till 'att gamla för- domar... röjs: undan har 'Bundes- vereinigung "der - Deutschen ' Ar- beitgeberverbände + (motsvarande SAF i Sverige) gett ut en.bro- schyr "innehållande viktiga infor: mationer åt företagarna. BL: behandlas de många möjligheter: na r'att. kunna ge de unga :flic- korna . inom «företagen bättre chanser så att de får mod att bli ambitiösa 1 arbetet. -En rad sakkunniga medverkade vid. - dessa - rekommendationer, bland. dem kvinnliga företagare och. kvinnor på ledande | poster inom näringslivet, De gick: i det- ta sammanhang ut från förutsätt. ningen — och tvekade. inte att alla idealbilder. om den lyckliga hustrun och ' modern till trots uttryckligen "framhäva detta — att de unga flickorna idag gif- ter. sig mycket tidigare än” förr i tiden, får mindre antal barn och har en genomsnittlig åter- stående "medellivslängd på 73 år, De har alltså mycket tid över för förvärvsarbete utan att ar- betsbördan - blir för tung. Obero- ende av dessa räd yrkades under senare tid på att i tid lära de unga " flickorna finna glädje - i förvärvsarbete och bättre än: hit- tills förbereda dem på”sin dub- belroll inom : hemmet och yrkes- arbetet! Kvinnan får sättas istånd att göra meningsfyllda” insatser sedan hon 'i mitten 'av sitt liv spelat ut moderns roll, Inom det Så länge” både-ansvariga myn- digheter. och. allmänheten "dras med ' hjärnspöket, - att : levnadsål- dern är den - väsentliga förutsätt. ningen för ett olycksfritt uppträ-l, dande i trafiken är vi inte” bara offer för: eni harmlös vanföreställ- ning utan. sitter :fast. i en: efter- bliven:: trafikpedagogik. Vid. den trafikmedicinska' kon. gressen i: :Stockholm : gjorde: tra- fikforskaren "dr. Gerhard -Munsch, Minchen — "enligt. motortidning- en" Vi Bilägare — sensation med detta: påstående,: som 'han också ledde i bevis. Därmed kastas" änt: gen . nytt :ljus' över "den ' med fördomar .: inpyrda . debatten" om körkortsåldern, som . man - kanske nu "kan: börja ..diskutera sakligt även. här i landet. :: - Dr Gerhard Munsc stödde sig på: de i statistiska . jätteundersök. : ningar, som utförts. av "honom ' själv och dr O. Maier vid Psykor logisk -medicinska - institutet > i gö tistiska "materialet. Upp: TILL BEVIS ; 'Men-dr Munsch-bevisade oc så Varför denna "krassa motsättning mellan europeisk och amerikansk trafikolycksstatistik ; uppkommit. Genom : en specialundersökning :lhar han nämligen :lyckats -fast- ställa "att graden av livsmognad (levnadsåldern höjd) och. graden av 'trafikerfarenhet (körpraxisål- derns höjd) sannolikt täcker var- andra 1 större utsträckning än här. i. Europa. D.v.s. yngre är-|' gångarna i. USA representerar uppenbarligen . det stora flertalet nybörjarförare, vilket '. däremot inte. gäller : för europeiska förhållanden; = sc «Ändamålet med": Munsch-under-'' sökningen har bl. a. varit att slå fast --hur” trafikmognadsprocessen]” [foruöper hos förare i olika 'åld-|; rar. Därvid delade man in per- . sonbilsförare , med ungefär sam- Skulle de danskat. 4 lära]. > också. . samtidigt | Mänchen.: Det mest delikata I'ma årliga körsträcka" efter" den, sammanhanget är att resultaten ålder då de började köra i.tre' går 'stick>i stäv; mot. de 'huvud- | olika ”grupper:. unga vuxna sakligen amerikanska forskningar, upp .till 24 år, helt, vuxna — som även legat till. grund för ;mellan , 25: och 44 år samt . åld- klanket på .de ungdomliga förar-)rande vuxna — 45 år och. där-|. na' över allt. i världen inklusive Sverige, - 2 ; oe YNGRE FÖRARE UNDER : OLYCKSNORMEN. n Man började med att för. olika åldersgrupper. räkna ut den pro- centuella andelen av - körvolym och olycksvolym, Det visade sig då redan vid första försöket attl =.” de yngre förarna (och ' för övrigt också de äldre) med :' sina ande- lar i ”olycksvolymen”. Jåg tydligt under normen. De som ännu stod i den egentliga vuxenäldern (25— 44 år) överskred därmed denna norm. , Munsch förklarade att han först blev förvånad - över : "skillnaden mellan egna--ech' amerikanska undersökningar. Man trodde att undersökningskollektivet möjligen var för litet tilltaget. Förnyade och.. utvidgade ; kontrollundersök- ningar, upprepade mellan åren 1958 och 1965 medförde inga av- nutida industrisamhället. går 'verk. ligheten : inte alls längre ihop med :den "traditionella föreställ- ningen ' om hustrun som medel- punkt för en orubbad storfamilj. Men : denna ' förlegade '"idealbild blockerar - den andliga; utveck- lingen hos sådana kvinnor som söker. vinna en hustrus status så snart de blivit giftasvuxna. Förr eller senare : blir » unga: mödrar och mormödrar ofta missbelåtna med att bara ' gå . hemma ' och hålla på med hushållsbestyr wil ket lätt kan resultera i-neuro- tiska störningar och depressioner. Läkare, psykologer, socialvårdare och . präster .' konfronteras . med detta problem. Mänskliga kontak- ter och socialt anseende genom tillfredställande förvärvsarbete framstår här som utväg. - Startå von. Voss,” statistiken, Även annat statistiskt material bevisar att trafikmogna- den med växande" erfarenhet :i princip utvecklar sig: oavhäng'g av livsmognaden, deklarerade där Munsch: "TRAFIKPEDAGOGIKEN I HöGSÄTET et Livsmognaden är således ingen olycksförhindrade faktor. Men trafikmognaden : är . det! -Beträf. på den generella och den speci-|/” ella trafikmognaden. Den senare fortskrider i sin tur relativt oav- hängig från: den - allmänna livs- mognaden... Detta hindrar dock inte att:den unga människan I hög grad utgör en olycksrisk och det gäller därför att med ökad tyngd koncentrera dagens trafik | pedagogik på särskilt de typiska olyckstoppårgångarna, ansåg dr Munsch i sina rekommendationer. — Hur skall-då denna 'under- visning gå till enligt: hans re cept? . + — Jo, eftersom vi numera vet ått erfarenheten är det enda till- förlitliga regulativet för ett tra- fikrikigt uppträdande, så måste just: erfarenhetsbildningen ' redan från början styras och påskyndas hos människan. Men 'de trafik- fostrare och körlärare som fort- farande tror att skicklighet 1 tra- fiken -har något "att göra med livsmognad arbetar utopiskt. Sak samma gäller de trafikpedagoger som räknar med existensen av något slags ”sjätte trafiksinne” hos en del förarämnen — det finns visserligen ett s.k. trafik. sinne, men 'det kan bara ”Läro- mästaren Erfarenhet” uppfostra "Joss till, betygade dr Munsch till sist, : nle över och utforskade sedan respek-|. - tive åldersgrupps:' andel i olycks-|. fande denna skiljer . dr -Munsch |” Sydsvenska Dagbladet: . tioner växer i oroande takt. dan, idag har " ÅMS ett «dom rande inflytande som sannerligen. linte enbart är av godo. . om”: ver: ket I fortsättningen” kommer: ätt expandera 'i "samma "takt som hittills återstår att sex: sannolikt : att man. inom rege-. ringen, känner "sig oroad "av; AMS. gradvis växande position. rextilindustria kar subventioner och den. -bör. eftersträva ” tullskydd av: art än det som gäller för lika, Å tade industriområden. ; Däremöt: kan" man begära att dumpingtenz denser från utlandet. bevakas:och barnen. till” en : sfängvärdschef € Jer: en. fängelsedirektör. Men ser , man .. inte "att det: mi sig" radikalt. . annorlunda: uräden synvinkel, som Internens. stackars barn. och" familj rimligtvis” >måste mäniteten! rslaget till" "grundlag d Republiken : : Sverige ;framhål es. gott (eller bättre) att ha- en rex: presentativ' "och allmänt..: älskad gon makt, inte” annan . än :den, som står på mycket gamla: pap- per ,och aldrig. utövas, 7 - Kar" det "Mumm + Om man bortser Ha? datamd- skinerna -'så -tycker;. vi ” "nog : de s. .k. grågossarna numera ut gör den egentliga kärnan i föré tagen. ' "PÅ VÄGEN När dina ord upplåtas: giva; de. ljus. Ps. 119:130. nor På högre. valörer av de svenska sedlarna kan man läsa en latinsk. sentens: ”Hinc robur et securitas”, vilket betyder ”Härav styrka oc trygghet”. Ingen skall förneka att det betyder jen' hel del för oss människor att äga ' tillgång . till nödvändiga penningbelopp, som vi'kan behöva” från tid till tid. Men en ännu större” tillgång har vi i Guds ord, Om bibeln” kan vi med rätta säga: ”Härav,; styrka och trygghet”, "När : vi möten. missräkningar och synden. anklagar. oss,.' talar Herren till oss ord om förlåtelse och tröst. När hjärtat gripes av oro och ängslan och ingen' hjäl: pare finns, skänker Guds” ord kraft och. frimodig , visshet.. "Det kastar ljus över vägen: som. :vt har att vandra. För att. rätt. förstå” "Guds "ord. behöver vi den. helige, Andes hjälp. Han uppenbarar för oss de andliga rikedomar som. Guds ord gömmer, oå anlägga? Reformera, inte. bort hur: konung som :' inte. heller. har. når AA i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.