NN 4 on - LAHOLMS | TIDNING FSE == =L T Fredagen den 9 september 1966 L T: = let ”Misstaget KDS = Kristen Demokratisk Samling . KDS —'säger att den kom- mit till för att i politiken värna de kristna värdena. Men för den saken "behövde, man: ju Inte bil- da något nytt parti Det finns andra partier som är lika ange- lägna' om det. Centern har all- tid understrukit, att den krist na livsåskådningen med sin syn på människan är den omistliga grunden för gemensi i vårt '; samhälle” .” - 2 Det allvarliga med 'KDS-rörel- gen är att den motverkar sitt eget Syfte. Naturligtvis gör den inte detta avsiktligt, "Men det blir ' resultatet av valsystemet 1 den partisituation vi har. KDS en ” splittring, "som" i praktikel inte: kän leda till nå- got. ävpnat' 'än att "den" kristna repregentationen i "samhällsorga:]. nen-minskas. oe : : Detta resultat framträdde re- dan ' vid riksdagsmannavalet 1964, "Såsom centerpartisten An: 'dersson 1. Brämhult framhöll i ” ”radioduellen - med ,KDS-ledaren Ekstedt var KDS : anledningen till att: centerriksdagsmanneri "Thorbjörn Fälldin förlorade sitt maridat, I stället släppte KDS in eh kommunist på" Västernorr- Tands andrakammarbänk, sn Det var förvänånde, att KDS- " ledaret; Ekstedt inte öppet ville erkänna, detta 1 radioduellen., Ty ju" inte gärna be. stridas, "Centern "hade behövt .en- dast cirka 400 röster ytterligare .REGERINGEN GJOEDE ETT" ANMÄRKNINGSVÄRT 4 : frän en Å träffad” överenskom- . " melse, när. den”. nyligen "beslöt om; "ändringar, av simportavgif.p- terna ” för, jordbruksprodukter. Statens ordbruksnämnd , hade efter. överläggningar med Jord- brukets” förhandlmgsdelegation ]. ochsin egen "korisumentdelega- tidn överlämnat förhanälingsre- sultatet, men regeringen gick på en annan "linje, ”rekommeénderad av konsumentdelegationien Jord- brukarnas' u blad kommenterår: - NS ' Regeringens! Höslut är ur mån- ga synpunkter förvånande. Om vi håller oss till: sakfrågan kom | mer: den höjnirig: av införselav- gliften för, sbrödsäd som: nu kom- mer att. ske inte” att; påverka . brödsädspriset till jordbrukarna, "eftersom , inlösenpriset, på årets brödsädsskörd redan. fastställ . Emellertid kommer ” avgiftshöj " ningén.'att medföra eh ökad be lastning för konsumenterna;:'ef: tersöm kvarnarnas "import:lav brödsäd fördyras... Vid fäststäl- landet av ärets inlösenpris:kun- de man bl.-a. med hänsyn till det "kraftigt stigande 'priset pål” vete på den internationella mark- naden konstatera att det förelåg starka skäl för att i samband : "med -'inflationsregeln vara åter- - hållsam när det gällde en im- portavgiftshöjning för brödsäd. Den höjning. av; brödsädesav- + giften -som' regeringen nu beslu: Stat: är också anmärkningsvärd ” med hänsyn till att det från. re- . geringshåll. i olika sammanhang . framförts som. angeläget. att sik: ta mot ett för samtliga produk: " ter ”Iikformigt.' gränsskydd. "En höjning av brödsädesavgiften leder, till en motsatt, utveckling, » då brödsäden tillhör den grupp . produkter som procentuellt sett ” har det högsta gränsskyddet, Av någon anledning har man emel- lertid nu sett mer- kortsiktigt på : problemet," H "pr" SOCIALDEMOKRATISKA STANDPUNKTERNA . i författningsfrågan är ofören- liga påpekar Falu-Kuriren: > För. socialdemokratin har det väsentliga i författningsfrågan varlt (1) att få en riksdag som gör det möjligt att bilda hand- lingskraftiga regeringar (2) att låta varje val, alltså även kom- munalvalen, få betydelse för. re- geringsmakten, skriver Tiden (s) i vars redaktion en av hr Er- landers ”sambandspojkar” in- går. ”w Olyckligtvis för ”sambandet” är (1) och (2) motstridiga öns- kemaål. Ju oftare en regering "riskerar, sitt riksdagsunderlag desto” mindre' handlingskraftig , tenderar den att bli, framför allt i den ekonomiska politiken. Den , drar sig för nödvändiga åtgärder som -på kort sikt är impopulära. ”Man kan inte bedriva en för- " nuftig ekonomisk politik när man har val vartannat år”, Ut- låtandet kommer från riksbanks- chefen Asbrink (s) som -har bit- ter erfarenhet såsom vårdare av penningvärdet, misslyckad men "inte av egen förskyllan utan på grund av regeringens släpphänt- het. En valordning där riksdagens sammansättning påverkas vart- annat år är ett dumt arrange- :Förenings- N för att behålla Fälldins "mandat och, stänga” kommunisten ute. "Och med bara 'drygt 10-taiet rös- ter ytterligare skulle , mandatet ' ha klarats hem före soclaldemo- kraternas sista. KDS fick drygt 5.600 röster — utan mandat. Det tvekan ' om; vad - KDS" valdelta- "gande ' betydde. Centerpartisten Fälldin slogs. ut och "ersattes med "en: kommunist eller. en. so: cialdemokrat nur" man nu vill räkna. or Nu är KDS med en ny vat. |2 rörelse.” Resultatet kan ; befaras bli detsamma på många- håll.:i vårt land — . nämligen” att krist- na” representanter > får " stanna "utanför landsting” och "fullmäk- ”tigeförsämlingar till "följd - av den .- splittring, som, "KDS. deltar gandet innebä i "Aven i ett” annät : väsentligt avseende: "måste : KDS deltagan- det ” uppmärksammas. ””Det 'är obestridligen - sä, att. KDS -splitt- ringen 'är ett hinder : för Oppo: sitionen i: dess strävar att för- sätta” socialismen i 'minoritets: ställning. Här har KDS Kommit med” två försök. till försvar. Man säger för det första, att KDS är , varken : "borgerligt. eller ”socialis- ”tiskt,, Detta jär. nonsens, "Mellan, socialism : och borgerlighet går alltjämt : en mycket: väsentlig skiljelinje. Det gär, inte att krypa . undan” ansvaret, att - välja "det ena. Ett politiskt parti -kan rim- ”ligtvis inte:- stå: neutralt: vinför 'en "av samhällets allra; största " stfidsfrågor.. Det är alldeles up: "|; penbart, att.KDS är till hjälp - för socialdemokratin i dess strä- : van. att hålla sig fast vis säger, att det” där med. 50 alism eller” ”borgerlighet” spelar” ingen roll, eftersom KDS will. ha sam- lingsregering. "Resonemanget, är” helt” "ovidkommande. "även om man vill "tänka sig en samlings- regering, så- är. det .ju :av. helt avgörande : ' betydelse : vem åom får: ; majoriteten. ” I ' "sista, styvernir innan avtalsrör elsen . startat, "Detta: är en självklarhet, men tydligen; har hr Geijer. an; "sett sig behöva påpeka det :ver- - balt, noterar: Vestmanlands Läns; idnin / litet :mer oklart hur änker. sig att för- 20 i LO: fedaren. göra slut' på produktionsresulta- tet, innan arbetsmarknadens par: "ter fått ett :ord:med. Hr, Geijer själv .har tagit plats i första kam- tionärer har säte och stämma i "riksdagen: -Men deras inflytande "på de politiska besluten är be: gränsat,. Hr Geijer brukar. iblana ' anty. 'socialdemokratisk rege- ring. Är ” han övertygad om att I - en regering 'av annan färg skul le lämna mindre . utrymme" för fackföreningsrörelsen = att förd, handla d arbetsgivarna om? DET FINNS SKÄL ATT " ÖNSKA SIG oe I litet mer förståelse inom pöl tiken för konkurrensens betydel- se . också "inom: den offentliga sektorn, skriver Skattebetalarrias Förenings tidskrift” sänt För nuft: ' sl nu bevakar sina monopol på alla möjliga områden är definitivt in- te befordrande för kostnadsut- vecklingen inom. den offentliga sektoin. Framför alt borde man -satsa på ökad konkurrens inom de mer affärsbetonade delarna av den offentliga sektorn, såsom för skulle man inte kunna-vara litet mer öppen för konkurreris undervisningens områden och skapa bättre "möjligheter för en sådan att växa fram? ... Det är säkert ingen tillfällig: |- het att vi haft en överföring av produktionsresurser från den va- " ruproducerande. och utlandskon- kurrerande till den tjänsteprodu- cerande, och .utlandsoberoende sektorn av vår ekonomi, 'Proces- sen är utmärkande för alla ut- vecklade länder och den kommer mang som väljarna får sota för. att fortsätta. Desto. viktigare blir det. att . undvika -disharmoniér kan inte råda någon som helst - maren och några till LO-funk- |" da LO:s intresse av att få behål. | Den räddhåga med vilken man | Post- och teleservice. . Men var-: också på t, ex, sjukvårdens och |. ” | Jen: social + - Mycket : av den "socialdemokra-| tiska". ;valargumenteringen är för- vånande, Det gäller inte minst vad man nu säger om markpoli- tiken > och : den. kommunala för- köpsrätten. "Här har regeringen och socialdemokraterna i övrigt nu inför valet konstruerat en ver- sion, som strider direkt mot vad socialdemokraterna sade i mark- värdekommittén i, våras, ” , Nu heter det alltså så här i den socialdemokratiska valargumente- ringen:' ”Mittenpartierna vill bara låta "kommunen, få förköpsrätt 'i sådana fall” där. marken : skulle ha. kunnat exproprieras (inlösas ; samhället ” efter .'domstolsut. slag). ,enligt/gällande regler.;: Det skulle betyda, att man nästan in- te alls: gav kommunerna. några ökade möjligheter till aktiv mark- politik: — expropriatlonsmöjlighe- terna finns jw redan' nu. Mitten- partierna. talar ocksä" i den -här frågan med dubbla tungor. — yr- kar på » en. aktiv markpolitik,, men är inte! beredda att ge kommu- nerna de fulla möjligheterna” att föra en. sådan”, :. - : Citatet är från den socialdemo: kratiska valhandboken — ”Val boken, 66”, "> I "De ”dubbla” tungornas språk är det" "sannerligen ..: socialdemokra- terna som: svarar. för... . ':Det'''soclaldemokratiska försla- get” är ' att kommunerna skall få en :-förköpsrätt, "reglerad endast av. kommunallagen, medan: alltså centern och folkpartiet vill knyta i" expropriationslag- stiftningen. ; Nu" säger de soctaldemokratiska välmakarna, att mittenpartiernas förslag ; inte" alls skulle: ge” kom- munerna de. önskvärda möjlighe- terna: till aktiv. markpolitik, Men i. markvärdekommittén : i... våras sade socialdemokraterna: ”Områ- det för: fastighetsköp, "som faller inom ramen för den kommunala kompetensen (d. v. s. det sockar, demokratiska ” förslaget), . i själva" verket inte mycket större än” området. för kommunernas ex- propriationsrätt”. (d..v.es, mitten. partiförslaget). - Socialdemokrater- - Ina! i--mäårkvärdekommittén , förkla- rade;"att de föredrog förköpsrätt med "a ikhytning till den kommu- nala kompetensen inte ur: mark- politisk-synvinkel — utan därför att den skulle vara 'mindre” "kom- plicerad 'och tidskrävande än för- köpsrätt 'med anknytning 'till ex- propriationslagstiftningen, Nu 'ta- lar: alltså "de. socialdemokratiska örköpsrätten till de ändamaåll:- mokraliska. markdenagogin [3 presentanter 1 markvärdekommit- tén framhöll, att deras förslag till kommunal , förköpsrätt knappast skulle -bli mera komplicerat i verkligheten. Kommunalbesvär, som .- den. socialdemokratiska lin: jen kunde föranleda, kunde tå än- nu längre tid. Avgörande för mit. tenpartierna' var emellertid frå- gan om rättssäkerheten. Det 'so- claldemokratiska förslaget har, framhöll centerns. och folkparti- ets representanter, ”den rätts- principiella. bristen, att' kommu. nen -blir beslutande myndighet i ärenden," där 'kommunen "själv är initiativtagande part”. Det är nöd- vändigt, underströk de, ”att för- köp i varje särskilt fall måste ges en motivering och prövas av. opartisk myndighet”. Denna rätts- säkerhet "ger mittenförslaget .— med anknytningen till expropria- tionslagstiftningen. : Centern :och folkpärtiet. fäster "mycket stor vikt vid medborgarnas rättssäker. het :— men -soclaldemokraterna har inte bekymrat " sig om den saken." Co uvo. Mittenförslaget ger. "kommuner- na förköpsrätt 1 alla de fall då marken behövs för samhällets ut veckling. Ur markpolitisk : syn- punkt. är det — såsom socialde- tén konstaterade — I knappast nä gon skillnad mellan" mittenförsla- get och--de socialdemokratiska; Men skillnaden är stor i fråga om rättssäkerheten, Den kommunala” förköpsrätten kan f. ö.” inte bli av' den. avgö- rande betydelse, som de socialde- mokratiska valmakarna nu vill få folk att tro. även ' detta stod klart för ' socialdemokrater na i mark- värdekommittén i våras. De kons- taterade, att ”köp under normala betingelser (d. v. s. utan expro- priation och förköpsrätt) är den både för den enskilde och för det allmänna lämpligaste ' för- värvsformen”. De sade också, att brist på kapital varit kommuner- nas svåraste hinder 1 deras strä: van till en aktiv markpolitik. Centerns, och folkpartiets repre-|. sentanter . 1. markvärdekommittén underströk - särskilt,: att det: är ”synnerligen angeläget att staten effektivt underlättar -” lösningen av kommunernas Annan ga SSpr0: blem i detta sammanhang”. Vad socialdemokraterna : nuv valrörelsen säger om markpoliti- ken strider alltså direkt mot vad socialdemokraterna sade i samma fråga i markvärdekommittén i mokraterna i markvärdekommit. våras. NN i G J. I Hjärna hos' även" den mest glömske läsare av dessa rader, har det faktiskt lagrats nog med informationer för att fylla mil-/ jardtals med" trycka 'sidor -' som ' denna. Några av: dessa” informa- tioner «används för att ge impul- ser till. våra instinktiva reflexrö relser, som 't..:ex.. att' ducka för: ett slag mot ansiktet. Några fri-" görs för att vi skall kunna utöva - en "viss. färdighet, som +t.' ex. att slå j en' spik med en hemmare,? köra bil eller, böja ett oregelbun-” det latinskt verb... 'z Det. finns - också ”minnesinfor- mationer, som är ” ”beskrivande” och 'som -t;'.ex; möjliggör för en äldre, man-att -minnas ett samtal som hån "haft "med något för .50 är. sedan. Troligen minns han ock- så. var. han befann.sig när sam- talet" ägde rum, hur den man han taläde med-såg' ut, hur han var] klädd och om . det snöade eller regnade; m a 9 fotografiskt min- ne”: nt välmiakarna' ungefär tvärtom. ' - Centerns och -”folkpårtiets fe. "Mänfiskan” har emellertid, inga nomisk. Politik, att övertyga: TV-: tittare om: sanningen i de stolta parollerna'/ om ”solidaritet”, att bemöta 7 dén - skarpa 'kritik. som, riktats' även : från, egna menings- lev: en uppgift . övermäktig en .härdad finansminister "hr, . Sträng, - vå rr Det är, ju: synd om: honom, sa ' en. förstagångsväljare > I: säll- skapet framför. TV-rutan. : Men dom får väl, skylla sig. själva. "Nu har ju hr Sträng varit sjuk och tydligen". med : att: följa "vad: som hänt och: hindra, regering . och & "riksdag att | rs .Struktursationalisering 1 och . för. sig. är: naturligtvis inte. av ondo. Resurserna bör koncentre- ras till: de 'konkurrensKraftiga industrierna och "regeringens in- flationsdrivande , politik har dri- » vit upp köstnadslåget till en ni- ”wvå som i'ett kreditåtstramningg: ” läge får till följd att företag som kämpar ” med "kärva konjunktu- rer, faller på löpande band, Den senaste tidens kraftiga produk- -tionsinskränkningar, inom bl. a. sko; beklädnads- och textilbran: - schen bestyrker detta.: - Denna" situation . har. medfört «stora omställningssvårigheter |' ” för: framför allt den äldre arbets- kraften 'och ytterligare" frestat - på det redan tidigare hårt an- :strängda läget på bostadsmark- naden. Pressen på arbetsförmed. |: "lings: och' omskolningsorgan har " plötsligt blivit så hård att be- . redskapen inte förslår. En klo- kare finanspolitik skulle medver- ka till.en lugnare strukturratio- nalisedingstakt inom 'näringsli- vet. me takt som våra resurser "tillåter: 7; | > (Nandelstidningen). .meilan "dessa svå världar och att "hälla kontroll på kostnadsut- vecklingen på hemmafronten. Här måste -också den växande . verksamheten ge sitt bidrag ge- -nom ett: ökat: kostnadstänkande -och' en .större öppenhet för kon- vara, en misslyckad eko fränder 'mot/ gjorda” misstag N— |-. inte” riktigt orkat. kurrens, menar: Sunt Förnuft. : kan ju vara en klaring till att :han bl.a. började med: "den gamla socialdemokratis- kar refrängen: vad här oppositio- nen för. alternativ att: bjuda väl jarna "på? i > Efter” utförliga och klara: be: sked från: oppositiorien blev situa- tioner: ' allt ;-besvärligare- och" fi nabsministern ” allt b : "Man nästan "förlät "honorå kne- - pet att i det läget söka tröst i det gamla kära ”högerspöket”, att hö- gern ' förvisso ändå kommer: att bestämma en 'hel del i en kom- mande borgerlig regering.” sån Nej," hr” Sträng,: den rege- ringen. kommer: inte att bära nå- gon. högerprägel — det" var. cen- terpartiets Lars Eliasson.som fick undervisa om den saken..Vi har presenterat mittenalternativet och däri ingår inte. högerpolitik, .: : "Att hr Bohman (h) ville upp- lysa om att högern nog ska för- handla : när: den :tiden 'är inne tyckte ' finansministern "var ”syn- nerligen intressant” att få höra. Och lyste märkbart upp för en stund, - 2 Att så litet kan göra så 'myc- ket! Vem . har förnekat högern att ”förhandla”. — även om elt omöjliga ting? : H "på de centrala frågorna ' -— om vilka debatten gällde — hur. so- cialdemokraterna = vill ' bekämpa inflationen, 'stimulera enskilt spa- rande, infria sina mångåriga löf- ten om ökat bostadsbyggande etc. etc. blev hr Strängs svar'i stort sett en enda trulig uppsyn. -Hr Eliasson ville gå lite när- mare in på. den -mångomtalade ”solidariteten”: Är det solidaritet när man hotar stora grupper med sänkt levnadsstandard? . "Hårt pressad från alla håll om inflationsproblemet gav hr Sträng beskedet: Man får välja mellan inflation och full sysselsättning. " Finansministern » har tidigare klart uttalat sin mening om att inflation är en' ”naturlig förete- else” som man får finna sig 1. - — Alltså accepterar hr Sträng viss arbetslöshet, genmälde hr Elasson och räknade upp väsent- liga skäl till de många nedläggel- serna av företag med de följder det haft för mäånga' anställda: - — Skyhöga låneräntor — den högsta på 35 är — kreditsvårig- heter etc. Risken för arbetslöshet uppstår genom inflationen, vi kan inte konkurrera med importerade varor utifrån. Vi har presenterat eit program med målet full sys- selsättning utan inflation; . . Debatten gav sålunda svar på många viktiga frågor,. fast utan J "Amerikanska " forskare." har. genom biokemiska transplan: tåtioner av djurs minnen kun- nat överföra "en Inlärd reak- tion: hos ett djur: till ett an- nat. I denna artikel ur tidskrif-. ten "Think," som” utges äv: IBM Corporation, redogörs för des- san : märkliga forsknings su tat. NE gl Er F - tl - + lunda - "något ' monopol. 'må- gan”att lagra minnen. Även vissa djur ; kan : ackumulera:. nära nog häpnadsväckade många : -informa- tioner -i:sina ofta mycket : hjärnor: i els ; :”Vetenskapsmän mänga | här nu bl. 'a.: kommit fram till att till.ett annät. De som företagit, de längstgående : experimenten - detta området är en forskargrupp vid Californien-universitetet i Los Angeles under ledning av psyko- logen'. Allan :. Jacobson. Gruppens arbete : betecknas : som: ett ” stort steg. framåt mot. lösningen på: frå- gan om hur. hjärnan fångar. upp informationer "och "lagrar dem. Om - och - när . man. funnit. denna . [lösning ' kan. detta bidra till att göra! det lättare. för .. människor att lära: sig och öva upp. minnet. HAMSTER - et $ Dr :Jacobson och 'hans medhjäl- pare. började sina. experiment för ungefär . ett år "sedan - med : att med eh matskål i ena hörnet Råt tan fick lära sig att var gång den hörde: ett :'klickande. ljud ramlade en bit mat ned i skålen. Sedan man lärt en rad råttor att:'bege sig bort till' skålen 'när de hörde det: klickande ljuret dödades de; och man opererade bort . deras der och reducerades kemiskt till ett .extrakt som :innehöll:en rela- tivt stor kvantitet ribonukleinsy- ra (RNA). Extraktet sprutades in i magarna på råttor som inte trä- nats på något sätt, Resultatet blev ytterst anmärkningsvärt: de oträ- nade råttorna började så snart de hörde det klickande: ljudet närma sig matskålarna, Det inne- bar att extraktet innehållit ett ”minne” av vad det klickande lju- det betydde. . ee Forskarlaget övergick sedan til att utföra samma" experiment med hamstrar. och råttor. ' Även .om hamstrar i stort sett liknar, råt- tor skiljer ' sig de två djuren -av- .| sevärt från varandra i:anatomi och ..beteendemönster. Vad dr -Ja- cobson . och hans assistenter nu försökte. Klargöra var huruvida informationer' lagras på samma sätt hos olika djurarter. : s : Forskarna . började. med. att i fem dagar intensivt : träna — åtta vuxna : hamstrar på samma sätt som : tidigare rättorna. Därefter dödades hamstrarna och man - ut- vann .RNA-extraktet ur... deras hjärnor. samt injicerade det i åt- ta råttor... Åtta andra. råttor er- höll RNA-exrakt från helt oträna- de. hamstrar. Medeltalet besök till. matskålen för de rättor som fått RNA. från. tränade hamstrar var 7,9, ' jämfört med endast 0,6 för de råttor som injicerats med RNA från otränade djur. - Experimenten följdes upp av ytterligare försök. Man fann bl. a. att 'RNA-extrakt från djur- som tränats att Ilystra till klickande ljud "inte gjorde råttorna upp- märksamma på blinkande ljus vid matskålarna, Sådana råttor som fått extrakt 'från djur som trä- nats med -blinkljus sprang fram till skålarna så fort ett ljus blin- kade, men ignorerade helt alla klickande Jjud, ” - et GLÖMSKA GULDFISKAR ' Liknande forskningar " bedrivs på många andra:håll i USA, Vid Baylor-universitetet har t. ex. dr George Ungar lyckats lära råttor att fullständigt ignorerå det van- ligen omskakande ljud som upp: hr Strängs aktiva medverkan, -- står då man efter en längre tids "> (Forts. å sid. 'D: små] vä är "forskat : inom ” dessa /områden | - det faktiskt 'är- möjligt "att trans-' plantera ”minnen” från ett djur! "på |. RÄTTA FÅR "MINNE" av] man tränade en råtta :i en. låda] hjärnor. :'Vävnaderna maldes: sön-| .;; miärministern måste bli att han — driven av en övertygelse lika ärlig som 'fränstötande — sädde den” vind vilken / kan. växa till storm över Sydafrika. ' H Hendrik Verwoerd gjorde allt för att det vita rasförtrycket skulle slå över I sin motsats, Det är en uppgift för alla folk med god vilja att Lidra till att "avvärja" en .katastrof. Dagens Nyheter. Det är inte för att Kina är Kina som det fått. rödgardisterna på halsen, Det är. för att "Kina styrs av depotism,; Inga maktha- vande kan komma upptill en sår dan grad av aningslöshet och för- ryckthet förrän de avskurit sig gabbande, - ">. ; Och Mäåo som varit: jet så kärt namn" för många. 2" kulturarbe- tare, KR : -- Handelstidningen, Tidskriften . Sunt "Förnuft har studerat 1965 års bostadskostnads- utredning. och kommit- fram: till att. det är lika bra att slopa hela den kommunala '. bostadsförmed- lingsverksamheten. . Den ger ett falskt sken av ord- nad kö och rättvis' fördelning av våra bostadstillgångar. Och den kanske lurar en del timida "och det är genom troget: köande i förmedlingarnas register som folk i. allmänhet. kommer" över” sina lägenheter:”I "själva värket' härs- kar...här. en. djungelns: lag, där dét gäller att ligga. åt: släkt: och: jälpen Håller: nu: på att utför as; förklarade whjälpsministern fru Ulla. Lindström i några tal Det erkligen. inte: en. dag för att. förstå att. u-hjälpen - blivit så örsummad :1” "regering- s De insatser” som har dens polit gjorts har - tyaligen kett: allde- les på mäfa. ; "På nässor och salumarknader utbjuds ibland, ”tvättkuldn”," ett]. slags. enklare -tvättapparat ' som vevas för hand. Priset brukar hålla sig mellan” 150 och 250 kro- nor.” Konsumentinstitutet har ti digaré- provat sådana .'apparater och funnit att .de ger: ett ganska dåligt” tvättresultat och att de 'in- imfi relse .med. vanlig handtvätt. För Konsumentinstitutets labo- demonstrerat en'dansktillverkad speciellt goda egenskaper. - monstrationen utfördes av He mans. egen personal: under' kon- troll av laboratoriets tekniker. Den gav ett sådant resultat att institutet. inte finner någon an- ledning att ändra 'sitt tidigare omdöme om tvättkulorna.” dels. smutsade 'provlappar, sådana som 'används .-vid : försäljningsde- av firmans: representanter, dels institutets' egna" provlappar av den typ som används vid under- sökning av tvättmaskiner, I de första försöken lade man in to- talt 1,5 kilo provlappar, vilket är ett halvt kilo mindre än -. den tvättmängd som fabrikanten upp- ger att apparaten kan ta. Resul tatet. på institutets . provlappar blev. dåligt; Firmans. provlappar blev däremot rena. Olikheten kan ha berott på att' firmans prov- lappar: endast hade färska smuts- fläckar som relativt lätt går bort. 1- ett nytt prov minskade: man mängden tvättgods till 0,9 kilo. Effekten på institutets lappar blev” då något bättre men fortfa- rande inte särskilt bra. Junda endast vad Konsumentinsti- tutét tidigare anfört om tvättku- lorna: Tvätteffekten är dälig; ap- paraterna är. omständliga och be svärliga :att arbeta .med; det är tveksamt om de, ger någon arbets- lättnad . i jämförelse | med hand- tvätt. Det är sant att tvättkulan gan- ska bra klarar sådan smuts som går. bort: genom "blekning (exem- pelvis” rödvinsfläckar), men sam- : (Forts. å gid; Slutorden om den" mördade pre-r själva från varje kritik och be-l samvetsömma personer att tro att]. Ihesa” "röster, 'som” "sjunger I kan betecknas” : | SÅ TV9 -publikén- anse” ätt. led! dänt: Program. Det. är. nu lättare” «särskilt arbetsbespa. .' ratorium har nu em-dansk' firma |; tvättkula” som marknadsföres un- N der namnen : Express eller -Nich|. : och som av firman uppgivits a I - Vid "demonstrationen tvättades | monstrationerna, vilka medfördes | 1: Demonstrationen bekräftade så- : "Sannolikt . kände LO: ledningen på sig att dett måste stöppa imil- Joninpumpningen . till den' social demokratiska pressen . eftersom denna utgift.tenderade till att”i ännu, högre grad än hittills "dom nera organisationens ; bokföring. Men' man: kan onekligen "ställa frågan om inte detta beslut: hade tvingats. fram längt tidigare ifall. den årliga "redovisningen varit öppnare. Trots. allt” är ' det 'ett stort steg mellan i de - 6: "miljoner kr som år 1961; anges vara Ma. gifter till pressen” och de' "nära 23 miljoner kronor som 1 fjol gick des in 1 posten ”anslag och med: lemsavgifter”. west - Sydsvenska Dagbladet. - Säkert finns: i städernag'? och kommunernas - - organisation imyc- . ket mera att göra när 'det gäller effektivisering och rationalisering. -|I vissa fall ligger exemplen i ”öp- pen dager, 1 andra. får: man sökä sig fram. Det "väsentligaste. torde härvid 'vara "att .man. håller öga nen. öppna för alla de .möjl: ghe- ter som härvidlag igints, griper tillfällen '—- ofta ; mer vändighet i flykten — föratt rå- tionalisera men också föratt: för- hindra onöd: ga "utflykter på trianens och den mänsklig "Om t. ex nya "vanvettigheter i bd iskäggprograba", lodiskt" — om : "allt. sadan som" ”tillh de: överfördes sköna konsterna," för Sver:ges.. -Radiö, hade gj utrustning torde vara. gande” örsak” till - att hast regler : uppställs ” "för, vilka, SR i petenskray,. "som skall. ställas ä; saknar dessa --yttr inget vänd I — PA. VÄGEN "så mycket fastare. står I nu ock: så. för oss det profetiska. ord och. I. gören. väl, om I akten. på, såsom på ett ljus som lyser i en dyster vildmark, (2 Petr... När Abdul förstå” gången "mötte. tan när han var på väg till sko- lan, Den lille. 8-årige pojken tog evangelieskriften till sin "lärare, han blev. befalld att bBrännä-den och' två. sina händer. Man ".säde honom att hat rört vid nas orena bok. Femton år gammal ' mötte. ban på nytt Matteus-evangeliet.; På gir ' familjs vägnar gjorde :han, ett: kondoleansbesök hos en kristen, familj, som förlorat en äv; sina anhöriga. ' Predikanten 'läste "ett stycke av Bergspredikan, -Abdul blev förvånad; han hade" aldrig ' tänkt sig att så goda ord kun e. finnas I en ”oren bokP!stkyrka Pojken köpte. en bibel föra se om de.goda orden: verkligen" återfanns där. Ju mer han läste, desto mer tyckte' han, om'den, Livets väg började klarna för. ho- nom, Han tog, emot.Jesus' som sin Frälsare, Han fick” lida för: följelse från. sin. icke-kristna -fa- miljs' sida, "men hans frid 'och' cus och kallade sij Marcös Masih, | E till samma mottagare men'"cbakä: ' g Matteus-evangeliet var det .på gar: men blev mycket förvånad när . ckrist- glädje övervann alla svårigheter. Han blev predikant I Kalro'och” tog .sig "det kristna namnet Mar- Abdul ;
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.