, or kraternåg:. nya jordbrukspolitik " skäll: ge oss som konsumenter DET. RÅDER ALLMÄN "4 U LAHOLMS TIDNING =L T Lördagen den 10 september 1966 L T= Hr Holmqvists jordbrukspolitik. 2 Jordbruksminister Erie Holm: "dvist är en man med stort an- - svar. Han har högsta ansvaret för ' :jordbrukspolitiken. " Erie Holmqvist är också en ganska egendomlig man. Då och då rik- tar. han våldsamma angrepp mot den jordbrukspolitik, som han själv har ansvaret för. Nu inför höstens val, har han lovat en ny soclaldemokratisk Jordbruks - politik, oc Jordbruksminister Eric : Holm- qvist har skrivit en artikel : I den socialdemokratiska valrörel. sBen. "Han säger, att genom den jordbruksreglering, ' som "han "själv har; högsta ansvaret ' för, sker, ”en inkomst jerföring” från ke till" "prod ter. mn 'eirka två miljarder kro- ” Och detta säger han, se än även jordbruksutredningen ” konstaterat, att hr Holmqvists jordbrukspolitik inte gett jord- bruket den inkomstlikställighet, »-som'hr Holmqvist enligt riksda- : gens” beslut skulle avse, Men hr olmqvist gjorde sig förstås fri från tanken: på: Ankomstlikstäl- : lighet. åt- Jordbruket. "redan un: ter 1 Nu är "det: förstås meningen; ; att M skall tro, att socialdemo- 2 två "miljarder, kronor. Hr »-Holm- > qvist har, gäknat, fram, detta be- a" lopp genom: att tänka. sig att vi ” skall köpa” alla våra livsmedel tll 8 ko” världsmarknadspris: " EECiländerna t; ex. har "unge fär samma produktionskostnader Ne Eee ost dat ”Sosse- extra”. läromkvällen sände Tv. ett | progam. under 'räbriken: Var » extra — riktat” sävitt man: käns de förstå till". samtliga” väljare: "tittare" här + landet. I tio minu-' ter redogjorde, reportern. Mats i Fagerström för O-utspelet med, ften, till .. alla. löntagare” om | guld SN gröna skogar.” Dagen "-Innanz hade "LO-basen. - Geijer också livligt fått agera i ”TV- rutan, Alla läskunniga medbor: a Baret " hade , dessutom i pressen; > fått ta del av. de fina” ”pbeslut” 4 i r ill denna: sosseptoPagand&- r väl , magstarkt. Som I bekant del: su "tar fyra andra "partier I valet. Om programmet verkligen ska fortsätta att sändas inför valet . under dessa former 'bör rubri- ken ändras till en mer rättvi- "tande; förslagsvis ”Sosse-. extra”. ENIGHET OM . att rationaliseringen i närings- livet bör fortsätta, sade center- partiledaren. Gunnar Hed lund vid föredrag i Sollefteå: För jordbruket liksom för and- ra branscher innebär det, att man eftersträvar att hålla till baka kostnaderna, något som måste vara till gagn för både konsu och. prod er. .. Samtidigt, som man konstaterar denna principiella enighet, vi- - sar det sig emellertid, att man från vissa håll för fram argu- ment, som inte kan få stå oemot: sagda, "Sålunda gör man t, ex missvi. sande jämförelser- med de s. k. världsmarknadspriserna på jord- bruksprodukter. ' Man underlåter dock att nämna, att det brukar röra sig om kvantiteter ' som slumpas bort till priser långt un der vad som gäller i det expor- terande landet. Inte heller näm- "her man att inget land i Europa i dag kan framställa jordbruks- produkterna till de $. k, världs- marknadspriserna. Man talar naturligtvis inte hel ler om, att andra länder, bl. a. EEC-staterna, har ett skydd, för sin jordbruksproduktion som är minst lika effektivt som » det svenska skyddet, Den danska hemmamarknaden är sålunda helt skyddad från ut- " ländsk konkurrens, . Inte heller nämns att man i Danmark inte har någon omsättningsskatt på livsmedel. Man finner inte heller anledning, . att vid jämförelse med t, ex. de danska Priserna, | tala om att arbetarlönerna i Dan-' mark är c:a 35 procent lägre än de svenska och att den dag arbe- "tarna 1 Danmark inte nöjer sig med denna lägre betalning, så måste priserna där stiga. Man tycks undanhålla sådana här tämligen elementära fakta 1 syfte att få sina egna propåer för. livsmedlen som Sverige. Det framgår inte; om hr "Holmqvist tänkt' sig, att ' det svenska: jord- . bruket. som det enda i världen skulle Producera” till s, rige skall stå' ute på den s. k; världsmarknaden och samla” upp "livsmedel som 'en gårdsmusikant ra måste den-nya socialdemo- kratiska: jordbrukspolitiken in- "hebära' så här veckorna före va- "let; Är'det frågan öm det sist- nämnda, så skulle vi alltsä inte alls ha något Jordbruk i det här landet; Och 'då behöver vi inte heller ”- någon jordbrukspolitik — och kanske inte ens en jord " bruksminister.' Rn Vad och hur mycket vär fan. tasibegåvade - jordbruksminister tänker. är” inte 'så lätt att veta. Men han tänker nOg inte' ratio- nalisera ”bort' "sig själv: "Ty då hade ju” den socialdemokratiska "sk -prispresspolitiken mot jord- bruket "konstruerats fram allde- les I "'gnödan!" qvist, har ' då "och ' då ' presterat 'målande skildringar ' av vad den socialdemokratiska" prispresspo: litiken skall medföra. ' Våra lev- nadskostnader skall bli ”åtskil ligt lägre”: genom den, heter det. Vi. skulle": få levriadskostnads- sänkningar ”i hela procent”. Det är - duktigt lovat «av jordbruks- tersom : jordbrukets "arbets-; "och ” Kapitalinkomster svarar mot 2 å .3 'procent av "våra. levnadskost- nader. Då skulle. hr. Holmqvist alltså.lägga, beslag på hela jord- > bruksinkömsten. Det : kan man kalla. prispress.” - gvis + också; om att "den" social- "demokratiska: Nya? "jordbrukspo: solidaritet” med. "den jördbrukan- de befolkningen”! I 'jordbruksut- redningen, uttryckte: :socialdemo- .kraterna” det så, att alltfler, pr jord CK" reda” på socialderokra- ternas" förslåg. till ny: jordbruks: 'politik.- Men ordbruksminister, -Erié Holmqvis "här: stor ; formu- ”leringsskicklighet' och: kan myce- "ket" .väl "få" det" att: man” skall skrämma 'bort: jordbrukare från Fett socialistiskt ut- tyck! för” solidaritet... "Det Mägs- ofta" om. Eric Hol avist, "att: han"är'f. d. akrobat, -Årets' valrörelse” visar,” att det ”sKullé vara orätt. att "Karaktert- en DET KAN FINNAS FLERA Ad | :- ORSAKER. . >" till att finansministern just nu tar upp. de synpunkter som han tidigare avvisat med sådan ener- gi, Skriver > Dagens. Nyhe "Kanske. är : det en "eftergift ät LO-chefén Geijers krav häromda- gen bå en återhållsamhet från statsmakterna som lämnar åt- - minstone' någon del av 'realin- komstökningen åt löntagarna att förhandla -om.: Kanske är det också en insikt om att besväran- de stora grupper av socialdemo- kratins egna väljare kommit upp i de inkomstskikt där den inflationsdrivna 'skatteautomati- ken "hårdhänt kapar löneökning- arna. Men det väsentliga är. att finansministern i praktiken er- känt det berättigade i den hårda kritik som " oppositionen och främst mittpartierna länge dri- vit mot hans ekonomiska hand- Jag, att han äntligen accepterat "det krav på en korrelation mel- lan- produktivitet och utgiftspo- litik som är en nödvändig förut- » sättning för att inflationen skall kunna hållas i schack: Vi tycker "det 'är glädjande - att Kritiken mot regeringen har givit resul- tat och hoppas att finansminis- tern skall visa sig fördomsfri nog att. ta upp fler punkter på mittoppositionens . program. För- slagsvis rundabordsförhandlin- gar mellan statsmakter och ar- betsmarknadsparter i god tid för re' nästa avtalsrörelse, De samhällsekonomiska förde- larna skulle kanske bli så stora att-de även i hr: Strängs ögon. uppvägde de politiska, vinster som oppositionen skulle göra på affären? : -JORDBRUKSUTREDNINGEN +: direktör Erik Swedborg i Sve- riges lantbruksförbund har i ett tidningsuttalande ifrågasatt nyt- 7 tan av —jordbruksutredningeh med hänsyn till hur den jord- brukspoalitiska "debatten : spårat ur. på socialdemokratiskt hållt, berättar, Borås Tidning; att verka trovärdiga. marknadspris — eller. om - Sve- 1. med mössan 1 handen. Någotde-|' ”Jordbruksminister. Erie" Holrn- ee minister Eric" Holmqvist. —' ef- ! ”omvända världen” söndagen 'den 3 september -: 1967, 'klockan 5 på morgonen, -Det år vi här framför tas 'med , upplysning . och propa- ganda,” ja” det vi-kommer att ge- nömgå är man nästan beredd att kalla -för; hjärntvätt! "+ 1:07. gatt. bereda ', OSS. ; på” : ytterligare satt. -prisutvecklingen'. varit: be- "|: tydligt mindre oroande i Norge : rörelsen här i landet! ' Betraktar sig företaget som en- EN. AV SEKRETERARNA rt. : - kadant gjorde regeringen för två Direktör Swedborg konstate. " "I Stockholmstrafiken har. man redan gen H. De nya trafikljusen i huvudstaden är redan uppsatta. Natten till den 3 september 1967 ' . sv. > tas plastöverdragen (pilen) port. | Om ett år ska vi i ett slag ska: ka av oss alla invanda trafikreak. tioner; och "skaffa 'oss ett: ”spe- gelvänt” beteendemönster”. Där vi förut kört på vänster sida ska vi nu,köra till, höger, där vi gått till höger ska vi gå till "vänster, och 'när' vi förut sett till vänster ska vi: titta åt höger! Men vi. kommer inte att vara oförberedda -när det är dags för oss "kommer; vi. ständigt. att. ma- Då den . svenska LO-kongressen ett grovt: dernågogiskt och "miss; "visande anförande, som 'gick ut på Satt. förhållandena : «i; Norge sämrats. under den liga, regimen och att den- icke., infriat, sina - vallöften. tan hänsyn. till att mar i Nor- ;har-börjat beträda skattelätt- v "nädernas. väg, medan vi här. har höjningar, och utan: hänsyn, till än hos oss ville vederbörande ut- färda en varning, till de svenska löntagarna "för att medverka till ett: regimskifte,' a sa iDetta' ovederhäftiga och ten. | dentiö a "struntprat blev. — na; turligtvis, frestas "man säga — en ' godbit för Sveriges . radio, Den agiterande :' norske 'söcialis- ten ägnades "utrymme i ljudra- dion. :Därtill blev han flera da- gar senare uppmärksammad av TV i dess valextra. Som om en norsk LO-mans uttalande på en . facklig 'kongress'. hade - något existensberättigande i en .TV- kommentar till den politiska val : Håller Sveriges "radio på att ”slöppa alla politiska hämningar? .gagerat i i. den 'socialdemokratiska valrörelsen? Det ser nästan så ut. (Svenska Dagbladet)..- mänga håll ” Radio, TV, tidningar, affischer och broschyrer, alla tillgängliga upplysningsmöjligheter .. kommer att .begagnas. Och dag för dag med 'ständigt ökande intensitet! Medvetnare än någonsin kommer vi -att ge oss ut i "trafiken den 3, september 1967! .' : : "STILLESTAND. "Klockan 5 på morgonen ska det alltså ske. Men då har all trafik (undantagandes : .« utryckningsfor- don, bussar, taxi och andra nöd. vändiga transporter) redan stått stilla 'sedan fyra timmar tillbaka, Under den tiden har det arbetats intensivt 'med :att : avtäcka . alla I Nya: trafikmärken, och täcka över de. gamla, — .: När klockan ä S- "och Bussar, "I taxibilar etc; börjar” köra" på” hö. ger: sida” får” dock . vi: vanliga ' tra- I fikanter. lugna oss.ännu en. .tim- me innan vi får, ge. oss. med i le- ken, ' I större städer," som sStock- holm;' Göteborg "och: Malmö, 'för- bjuds ;'dock: .privattrafiken - under -lännu längre tid; från klockan 10 på -lördagsförmiddagen. till :15 på : | söndagen. I en del andra städer står trafiken stilla : från -15 på - ;| lördagen till 15" på söndagen." na a få + te - MAX 30 KM/TIM. : De första dagarna befter omlägg- ningen kommer” tt köra sak- tare ' än: någonsin," men (hoppas, viv; mer uppmärksamt än förr” Hastighetsbegränsningen blir. satt: till: 30 km/tim i :tätor- ter, och 60 på landsväg. Efter tre dagar ökas maxfarten till 40 res. pektive. .70... På motorvägarna blir högsta [tillåtna hastighet 90 kilo: meter;: Det" gäller dock bara mo torvägar med skilda körbanor; och inte s.k. mototrafikleder, där 70 blir maxfart. I en del glesbygder kommer man "efter omläggningen att kö- ra med bussar som har dörrar- ”Istanna, | innan. man - korsar - en gata. kan omläggningen da. ” na på ”fel” sida, 's. k. dispensbus. sar. På taket framtill och baktill kommer dessa att vara försedda med två "röda lampor, som blinkar när bussen stannar för att släppa av "passagerare. ' När: lamporna blinkar är' såväl mötande som bakomvarande fordon skyldiga att Dispensbussar :kommer att trafikera linjerna Atvidaberg- Kisa, . AngeYtterhogdal, Robertsfors, . Kvarnåsen-Norsjö, Sorsele-Johannisburg 'och 3 Jörn: Hogbergsträsk, ' FOTGÄNGARNA STÖRSTA PROBLEMET? | oz "I varje län har tillsatts” ett länsombud," som kommer 'att' or- ganisera.. alla «frivilliga krafter som -vill hjälpa. till; med. omlägg- nNingsarbetet.... Länsombuden. : är knutna , till.-respektive - länsstyrel- ser; och. samarbetar med -länskom- | mittéerna, för trafiksäkerhetsar. betet, . - Med - ”erfarenhet från. utlandet vågar.-mah påstå :att den. största svårigheten ' kanske inte. kommer att bli ”omvändningen”: av bilis-|. terna, .- utan. fastmer., -fot- gängarna. Den reaktion som gör. att man först tittar åt höger vara svår - att .bli.'av med. När det-"gäller: barnen i har... skolorna här: en "viktig : uppgift att lära in det nya: beteendet. För gamla och" sjuka, kommer . man att informe- ra på sjukhus? och. andra . institu. tioner, NA Informatlonsmöten kommer "att ordnaå över hela landet. För han. dikappade.”' och andra "som" har svårt att ta sig dit "kommer" det att ges" information” genom ”hem- besök, i JA1lla Kommer att vara väl beredda när yogen | H om ett äte -Inom politiska atgärder öka; tak: Jlet hur..det skall bli möjligt att :|genom en tillräcklig -nyrekryte- "Vindeln |” "inträder | "nen inom textil-' och konfektions- - industrin "kommer latt fortsätta | Aktuell "kommentar. - För -närvarande lämnar cirka 20.000 personer årligen jordbru- ket därav cirka 11.000 .på grund av dödsfall och pensionering samt cirka 9.000 — framförallt :medel- ålders och yngre — på grund av övergång till annan. verksamhet. " De kalla siffrorna visar på ett övertygande sätt. hur verklighets- främmande hela " propagandatalet är om nödvändigheten av att ge ten 'i ”bortrationaliseringen jordbruk, oc 7 2 Det stora problemet är I stäl- av ring "till" denna näring av såväl trukare som anställda trygga den erforderliga | Joräpruksproduktlo- 1 neh,: - "NS. - Den socialdemokratiska 'rege- ringens ärende är inte' att stärka den kommunala. självstyrelsen — utan tvärtom. Detta är 1'och för sig inte" anmärkningsvärt... Det kan vara naturligt, att socialde- mokraterna ” vill suga: in även kommunerna 'under en 'socialis- tisk maktkoncentration: Men" där- av. följer alltså, att den socialde- mokratiska : regeringen är farlig för, den kommunala 'självstyrelsen. 207 Skånska: Dagbladet." ” Så länge hr. Sträng inte vill ähdra det av alla'löntagargrup- per utdömda 'direktskattesystemet. får han finna. sig i att intresset alltmer koncentreras till nettolö- nerna "och" vad som blir kvar av dem, sedan inflationen -tagit sitt.” varo. En rad problem "skapas el- ler accentueras ” naturligtvis . ”av den , allmänna - koncentrationsut-|, vecklingen men vid sidan av-des- sa "reses ' öckså” svårigheter - mycket ofta, till" "synes helt onö- diga. .— av -rent praktisk natur, Samarbetet : inom -.: och ,-. mellan branscherna ” försvåras "på olika sätt, ”skattelagstiftringen. missgyn- nar i flera avseenden just denna företagsamhet, kapitalanskaffring- en. sker under. stora . svårigheter 0. 8. v. Därtill kommer att påla.. gorna i form av "skyldigheter ' att lämna uppgifter ” till” offentliga myndigheter, . drabbar: ' den - mind- re "företagsamheten, särskilt. hårt. | i undsvalls Tidning, / ” Det: r” troligt att Koncentratio- Sydsvenska! "Dagbladet. -' le sannerligen ingen problemfri till: fock” för - sig "mot namnen” 'som fö och att en del av denna, Kan mo. tiveras också av "rationella" skäl, . men när 'utslagningarna: drabbar moderna ' och effektiva 'anlägg. ningar bör problemet granskas ' i hela sin vidd. En. genomtänkt . statlig, inköpspolitik' kan vara ett första "steg på väg mot större rea. lism när det gäller dessa, industri. ers plats inom ett differenitiefat . näringsliv. Avbetighvaren. Det vore orimligt ens i fen: väl tid att göra gällande att Inte go. cialdemokratien 1” ätskilliga sam- [manhang har gjört.. missbedöm- ningar. Lätit ' "väsentliga områden stå tillbaka fö andra; "som kan- ske i efterhand” ieddeé' sig indre väsentliga. ” : Ä Broderskap (0. principen” ”frihet: under: än- svar” och metoden -'självsanering har hjälpt ganska långt;"och: nå. gon rättslig totalreglering av per. sonlighetsskyddet lär ' "Inte ” våra möjlig, även om det' "skulle" an. ses önskvärt. Men erfarenheten efter några rättsfall "på senare år visar också att ett skärpt” ska- deståndshot i bakgrunden, på ett påtaligt sätt kan förbättra-mass- medias aktsamhet om inte "bara sitt eget utan också andras goda namn och rykte. På den :vägen lär man få gå vidare, så mycket i konkäurrensuppskruvningen drar annars åt galet håll även med de bästa motiv, inte” Hade" några” Sändning! lämpligt! med” ocksåt i; styrelsen, 'undräde han Det | tyekte” naturligt salen, = Men". ingen” nade” något namn att föreslå. ' Det kan” a väl inte vara 'så att man ånte känner i rampljuset, Där finns ver. Märkligt. nog. har: LO" ännu inte” föreslagit" att 'ATP- fonden skall: får äran att” utge” ”Aipresse 7 | Nya rön om växternas ärftlighet - Dässeldorf (LT), . ! Botaniker vid det nya univer- sitetet ' i Disseldorf, förbundsre- publiken Tyskland, har satt sig en stor uppgift före: de vill komma hemligheten ' om växternas ' ärft- lighet 'på 'spåren. I -sin ,installa- tionsföreläsning ”Zur Problemge- schichte. der. Plastidenvererbung” (problemet om , plastidernas ärft- lighet) lämnade professor Stubbe, Dässeldorfs . biokemikers ledare, en överblick över: detta svåra fö- retags målsättning. Först måste ärftligheternas skillnader bestäm- mas genom studium 'av växternas olika" grönskande för att sedan utforska de "kemiska substanser- na, arvsanlagens bärare. Plastider är .en karakteristisk beståndsdel av en växtcell. ” Till dem hör klorofyllkropparna, det gröna färgämnets bärare, i vilka Organiska substanser genom ljus: energins påverkan byggs upp! av oorganiska ämnen, Denna process som kallas' fotosyntes är grund- valen för livet på vår jord. De ytterst små plastiderna :uppstår endast genom självförmering med den; påföljd att de också kan vas ra bärare av.:arvsanlag.: Den roll plastiderna spelar som arvs- massans bärare sysslade 'profes- sor Stubbe med i sina hittills an- ställda försök, Han träffade vid vit-grönt skäckiga växter, på så- kallade : ”klorofylldefekter” som går i arv och sönderfaller i två stora grupper: der ena följer de mendelska lagarna, den : andra däremot ej. Gruppen av- de ”ej- mendlande” defekterna är ut- gångspunkten för plastidernas ärftlighets utforskning. Under sina mångåriga under- söknihgar fick . professor 'Stubbe reda på att det moderliga ärft- rar att allt tycks nu vara helt frikopplat från' de fakta, som samlats ihop under sex års ar- bete och -:som tryckts och skic- kats ut offentligt i ett antal vo- lymer som väger nästan fyra ki .10 till en sammanlagd kostnad av två och en halv milj. kronor. En ytterligare miljon tillkom- mer, om man räknar med vad ' jordbruksorganisationerna ” och "berörda :' institutioner ' offrat i papper och arbete: " På samma sätt har regeringen " nonchalerat 13 års utredningsar- "bete om hyresregleringens av. veckling. : Det ' enhälliga betän- kande, som hyreslagstiftnings- sakkunniga framlade den 28 ju: Ni i år, lägger höga vederböran- de utän vidare ' på hyllan. Och li- "år 'sedan' med" allmänna skatte- beredningens betänkande, -:Vad tjänar alla dessa utred- ningar till, som tillsammans kos- --tar. många miljoner och i många år engagerar experter på olika områden. "Regeringen nonchale- rar ju ändå” sakkunskapens syn- punkter och- kastar hänsynslöst bört pengarna till ingen nytta. og Valkollekt för handikappade RE stöds av Det har blivit något av en tra- dition att svenska folket i sam- band med allmänna val ger. ett bidrag till handikapparbete, Vid valet den 18 september är det femte gången scouterna och Röda korset står med sina insamlings- bössor vid. vallokalerna, Senaste gången gav valkollekten omkring 2. miljoner kronor . och för de pengarna har igångsatts en lång rad väsentliga och' viktiga pro- jekt för. de handikappade. Här skall bara nämnas förskolor för CP-barn, skyddåde verkstäder och inackorderingshem för utveck- lingsstörda, handikappläger, trans- porttjänst och. andra serviceåtgär- der för de handikappade, Valkollekten används självfal- let i sin helhet till handikappar- bete varvid "alla handikappgrup- per kommer ifråga.': Medlen upp- delas mellan scouterna och Röda korset som ger anslag. till. sina egna handikappverksamheter, dels till olika handikappörganisationers arbete, En betydande del av val alla partiledarna | kollekten lämnas vidare till Han- dikapporganisationernas ' Central- kommitté. (HCK) för fördelning till dess, medlemsorganisationer, HCK (med undantag för DHR) har förklarat sig oreserverat stöd- ja kollekten. Till HCK är anslut. na De handikappades riksförbund (som i år går ut med -egen val kollekt), ' De: blindas förening, Riksförbundet för CP-barn, Sve- riges dövas riksförbund, Riksför- bundet för epileptikervård, Riks- förbundet . för hjärt. och lungsju- ka, : Hörselfrämjandets riksför- bund, Multipel-Skleros-föreningar- nas riksförbund, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn. Alla de projekt som igängsatts med hjälp av scouternas och Röda korsets . kollektmedel måste full följas och en rad planerade pro- jekt måste sättas igång. Ett gott insamlingsresultat är ett villkor härför. I ett uttalande ti Röda korsets tidning Värt röda kors Freeman,” ÅA Mext. I Matt, . -”Förbannad ” vare '; marken för din” skull.,— Du ' skall äta. ditt bröd. i ditt anletes svett”, .Så ljöd orden vid det stängda paradisets dörr. De har också stundom vilat som en tung börda över människornas Liv. Ty. det har varit ett ständigt arbete, som synts .lönlöst "och förgäves, Och livet ter sig obarmhärtigt krävan- de. Som. en. egendomlig kontrast härtill möter vi Jesu ord i-sön- dagens predikotext: ”Kommen till mig, I alla som arbeten och äro betungade, så skall jag giva eder ro”. Vår Frälsare har förvandlat ordet om arbetet från att vara en härd lag till att bliva ett evange.- lium. Han: har gjort det genom att han bjudit oss att taga hans ok och gå in därunder. - " Den som går in under Jesu ok, han går in under korset och kallet. Han slipper ingalunda li vets vedermödor. Men han kan taga dessa olika svårigheter som något, som han fått-.i sin Herreg tjänst. Det. är något, som skall lighétsförloppet är det avgöran- de kännetecknet på den plasma- tiska. ärftligheten. Forskningarna resulterade i att arvsmassa även utom ' kromosomerna förs vidare och det genom plastiderna, Plas. tiderna måste dock. nära samar- beta med cellkärnan under öm- sesidig anpassning om : växten skall utvecklas normalt, - fö Hittills har professor Stul och hans forskarlag framstarit alla tänkbara kombinationer av ärftlighetstyper. De räcker från fullt grönskande till ej mer Uvs. dugliga växter. I plastiderna på. visades därvidlag samma nuklein. syror som är den genetiska Infor- mationens bärare i cellkärnan, Det ligger nära till hands att an- taga att bådadera har samma ke. miska grundval. Därför bedriv, Diisseldorfs forskargrupp sg a kommande undersökningar TN mera från ”fen” tin ”gen?, från stöder samtliga. partiledare - val kollekten, oh. id den yttre skepnaden till a rve omvänd riktning, Peter Vasa, ! För Taholms, Tidning av f. Kyrkoherden, teol G teborg: gehomgås och genomlidas y vi skall: komma: nägra ' steg nä mare Guds ',salighet. Han: öker icke. heller : undkomma. det, som synes vara 'svårt — så framt Shan ser, att det är Herrens väg med honom. En kristen yr. inte: un: dan korset. Men en kristen tar korset som ett kall. Oket är icke till för att göra bördan tyngre, "Vi --brukar det för att med dess hjälp kun- na bära ännu större bördor. Och det är förvånansvärt, huru myc ket skuldrorna tål, om blott 'bör- dan"blir- lagd 'på det rätta sättet. Herren" Jesus ger -oss "ett”sådant ok, som. hjälper oss att-bära våra bördor. Oket användes ju: 1 det dagliga. livet och "Jesu "ok ger” 035 jr dagliga kall. Det blir där- ör : självfallet och . ofrånkomligt vad vi mäste göra. t Vad som här sagts har:sin till maning för många släkten av - do Or. De -har 'kunnat :erfa- också tider, då bördorna kan ; bli dd tunga och då ordet' från Nn stängda paradiset får sin: för- yade aktualitet: ”Förbannad vi re marken för din skulP "Kanhända - 'genomlever vi en så- gan tid just nu. Det är då desto förr e orsak att söka gripa 'efter Je wok, som hjälper oss.att bä- ör an. Vad skulle vi. 'väl för ve bättre kunna söka? Och värlg unat kan bringa vär arma Ner an gon frälsning, Detta gäl- hemst. olyckliga folk, --som - nu hetes ks av mäångahanda svårig- picer. Skall icke deras liv för Tas av outsläcktigt hat, så mi börd då Jesu ok att: bära sin Men det gäller i ick e ringare so 1995, Pjälva "Den människa, est, m sienna tid icke känner äng- ett's tte ha en sovande' själ”öch som Jaande samvete, Endast den, väl h NNner denna ångest, vet hur Oo an behöver Jesu ok. . ch inför denna blödande och särgade Värld står H erren Jesus aller äger: ”Kommen . till. mig, I I TA tema rm i sina liv. Men det finns ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.