4 . LAHOLMS "TIDNING —= =L T. | Mändagen den 12 september: 1966 Jr T= -— > Solidaritet ”Soclaldemokraterna kas, så att Hvsmedlen i sin tur blir billigare för konsumenterna. Även jordbrukarna , är ju kon- sumenter, ménar. man; ' Det är, nog så sant, men vi tror, att: jordbrukarna betackar sig för denna form av solidari- tet. En prispress på jordbrukets produkter. kan ju bara leda till en sänkt standard för jordbru- karna,' som. redan utgör . vårt lands största ”låginkomstgrupp. Den, » kampanj, som socialdemo- kraterna — Hvligt påhejade ” av " kommunisterna — nu bedriver mot jordbrukarna, är uttryck för något helt annat än solida ritet med” jordbrukarna. Man söker . bl. a, göra gällande, att det är höjningarna av Jordbruks- Priserna, som driver fram infla- tionen. Sanningen är ju i stäl let i den, att nuvarande jord- bruksavtal först; 1" efterhand . ger jordbrukarna "kompensation för inträffade prishöjningar på förnödejiheter , och den allmän: nå Inflationen; Det betyder; att om ”jinflationen stoppades så skulle också Jordbrukspriserna; "Naga oförändrade. :- Man gör också orimliga jö im- "förelser mellan ”jivsmedelspri- serna 1 vårt land och i exempel-|- MV RNING FÖR. LÄYTSI "LÖFTEN. . Ior Man” kunde "ön AikgaD ladan nte. alltid fallet: . NN frestelsen på. somli- gå håll.för stark.att försöka loc- ' ka väljare, framförallt i storstä- "derha: med. löften om : billigare |' mat .genom. den nya jordbruks- politik som -är i' vardande, På högsta ansvarigt. håll har: det i allvarsamma sammanhang - vår- nats för" att hysa nämnvärda sä- dana "förhoppningar, men nu 'ä- terkommen;: ändå förespeglingar rom ”att.nedskärning av-den in- hemska ; produktionen :' och > im- port från länder som kan sälja "billigare skall ge stora vinster i form av billigare livsmedel. . i - Det är 'möjligt, ock det har iä- "ven från jordbrukets 'sida 'sagtd, att ett rationellt” vändning" baserat” jordbruk på lång sikt "kan "pressa sned pro duktionskostnaderna, "men: + det förutsätter att. den-.,utveckling som-är i fyll gång inte bromsas genom en polltik soni”förtaf” vil jan till personliga insatser 'och till att sätta kapital på spel. Men för dagen talar allt för att det kan bli bakslag på lättsinniga " löften. ' Alla' borde veta att producen- "ternas del'av livsmedlens'slutli- - ga 'pris är den mindre och stän- digt sjunkande och att. priserna innehåller: så mycket annat, lö- ner och övriga kostnader, som '””rhat varken lär vilja eller kunna komma åt. RADIO. OCH ITV-PUBLIKEN | . har under de senåste dagarna matats med referat från LO-kon- gressen I Stockholm, skriver sSydavenska Dagbladet: Därom är i och för sig ingen- ting att säga. En LO-kongress är en både ur facklig och politisk synvinkel betydelsefull sak som givetvis ägnas en omfattande ny- hetsbevakning. Att kongressen utnyttjas 'som politisk propagandeplattform för regeringspartiet är uppenbart ,för alla. I upptakten fick en gäst -från broderorganisationen i vårt grannland tillfälle att framföra norska LO:s hälsning till :kon- , gressen, I denna hälsning före- »kom en Passus, som var väl till- rättalagd för den svenska sosse- |] agitatlonen inför valet, — Ni vet vad ni har, och vi har fått veta vad ni kan få ut- brast den norske 'LO-mannen "och anspelade på regimskiftet i Norge, som enligt yttrandet skul- le fått särdeles olyckliga följder. Just detta yttrande har sedan valsat runt inte bara i sosse- pressen utan också i radio och Just detta avsnitt i den norske LO-gästens anförande har dock tillkommit efter kontakt med den soclaldemokratiska — partistyrel- sen. I klartext betyder detta att den . socialdemokratiska propa- gandacentralen i Stockholm helt enkelt ligger bakom denna del av inlägget och bett den norske gästen att läsa upp det. Uträk- ningen har så tillvida varit rik- tig att det blivit stor publicitet pratar mycket om solidaritet i dessa dägar. En av de grupper, som skall 'välsignas med denna soll- daritet, är jordbrukarna, Det har både hrr Erlander, Sträng, Pal me och Holmqvist sagt. Det skall gå till sä, att priserna på jord- .brukarnas produkter skall sän- strukturom: |” Nyvandlat och på bättre, resursarr |. - med vem? vis Danmark. Man bortser . bl a från, att våra löner ligger 'omkring 50 procent högre än I Danmark och att vi har 10 pro- cents oms på livsmedlen. I Dan- mark är 'maten undantagen. "Trots detta ligger det: danska smörpriset till konsumenterna nu omkririg 50 öre högre än i Sverige. Den som reser till Dan- mark för att köpa socker blir också besviken... Priset höjdes den 1 :september med 40 öre och . ligger därmed över . den svenska nivån. "TI -den: ekonomiska debatter I TV "påstod hr Sträng; att oppo- sitlonens förslag var uttryck för egoism, Vi kan: inte tänka : oss något mer egoistiskt än 'den 'so- cialdemokratisk-kommunistiska attacken: mot.- jordbruket." För att” vinna: några kronor” lägre matpriser för sina väljare vilt man genom prispress svälta ut bönderna. Samtidigt vill man profitera på U-ländernas” tvångs- situation att på den hårt pres- sade världsmarknaden realisera en/ ädel" av sina" knappa livsme- "delstillgångar: De mäste ha var luta" för. att: köpa "livsförnöden- "som”b döms "mer anger heter, Jägn inga :gränser.. Den innefattar al- lä "medmänniskor, Socialdemo- krater och kommunister ” tycks dra gränsen, vid den egna par: tifållan. : EXPORTÖKNINGEN ÄR FöR VISSO. ETT. FAKTUM "eler Sex månader. ”Under” "denna tid 'har enorrma lager” av export; "gods . hopar. sig vid. fabrikerna, vi Släppte ut tag krita våra” kus: ter. blev 'det bråttom att' snarast "möjligt 'skicka' ut "dessa varor till. de, kunder ; i utlandet, . som "beställt dem; för länge; sedan. "Det är helt naturligt att'expor- ten stiger övernormalt under så- Vi. får. väl sa fram "kxportvolymen då ter sig. "Herr Erlander tänker inte på den -sidan: av saken... | im på. hösten. är valen ö gå” behöver. män inte glädja i väljarr så: svårt skadade; att "utgången i "skrivande stund är oviss: "Till detta” kommer,. att det är mycket vanligt med: trafikolyc- kor: Just med turnerande ”popor- kestrar,' Orsaken till.denna höga 'olycksfallsfrekvens ' "är, ;anser ;man-nu, de: pressade" arbetsför- 'hållandena.. Örkestrarnia har of- ta ”ett' så fulltecknat program, att deras enda möjlighet att kla- ra sig. utan '. kontraktsbrott .är buskörning — j det ena av de aktuella fallen låg dock felet 'på - grammet "beror dels på önskan att tjäna 'så mycket pengar som möjligt — instrumenten och ut- ” rustningen i övrigt är ju mycket "dyra och amorteringarna hårda — dels på press från arrangörer- nas sida. 'Accepterar man inte ett. hårt program, mister man alltså möjligheten att vara med. Det är nyttigt att detta blir klarlagt. - Förhållandena : inom popbranschen är hårda och kon- kurrensen skarp. Att den inte utgör någor lämplig arbetsmiljö för unga människor borde vara "uppenbart för alla; :' En rektor i Väst- Sverige slog för något år sedan larm. om att | minderåriga i-strid mot arbets. skyddslagstiftningen var enga- gerade i branschen. Hur vore det, om .. arbetsinspektionen granskade turnéprogram och av- krävde prestanda inom Popbran- |: schen? y so ses. kring det 'väl tillrättalagda utta- landet. > > : -z EWK:s "roliga teckningar finns 'meta,' när” pappa Halvar och. hans bullrande kämpar börjar skryta: om nya bravader. ..De: får: segla". en -annan part... Det hårda pro- | FN:s” > generalsekreterare v Thant och general de Gaulle har "sedan länge bedömt Vietnamsitua- tionen” på likartat sätt, Båda an- ser: riskerna för Vietnamkrigets utveckling till en världsbrand va- ra större än vad ledande politi- -ker i västlägret i allmänhet före- ställer sig. Båda har i dagarna ta- git initiativ, vilka visserligen in- te direkt syftar till att åstadkom- ma fred i Vietnam, 'men som på längre sikt kan komma att visa sig värdefulla för konfliktens lös- ning. "Vi syftar på" general de, Gaulles . tal .i :Kambodjas huvud- stad - och ' generalsekreterare U Thants beslut att icke ställa sig till" förfogande för en ny man-=: datperiod som 'generalsekreterare, U Thants beslut att dra sig till=" baka har ju inte formen av något initiativ i Vietnamfrågan men än-. dock ligger det mycket nära till hands att tro, att detta är ' av- många goda skäl för att lämna sin "fysiskt och psykiskt mycket pres- sande " post som ' generalsekrete- - rare, men det är värt att noga lägga märke till, att han framför allt .motiverar -sin avgång med FN:s oförmåga att återställa fre- : den "i. Vietnam och få: till stånd : lösningar 'av de invecklade poli-" "tiska problemen: i denna'del av världen: U Thant uttalar sin be- sikten, .U Thant har: säkerligen | JU Thånt och de Gaulle eniga Li Tietnanf Av. fil. lic. Karl" Lindegren er ” svikelse över att Inga allvarliga försök görs att stoppa upptrapp- ningen av Vietnamkriget. Uttalan- det har givetvis en stark udd mot parterna på ömse sidor i det- ta krig men man tycker sig ana, att även Sovjelunionen är adressat för U Thants kritik. Generalsek- reteraren är besviken över de sovjetryska ledarnas passivitet ifråga om försöken från hans sida att få igång förhandlingar : om Vietnam, . : U Thant: vet att en enhällig opinion inom FN önskar att han skall stanna kvar på sin post, dels därför -att han är uppskattad för sina personliga egenskaper och sitt skickliga sätt att sköta sitt svåra ämbete och dels och kanske fram- förallt därför, att det kommer att - bli mycket svårt för säkerhetsrå- ' det att: enas om en efterträdare. ' U Thant har fördenskull en stark ' ställning och kan ställa vissa vill-. kor för sitt kvarstannande, om han vill, ompröva sitt beslut; De. villkor han helst skulle vilja stäl- la, det är utan tvekan att Fören- ta Staterna accepterar hans 'eget trepunktsprogram i -Vietnamfrå- gan:' att USA inställer bomb- - ningarna av Nordvietnam, att det: förklarar 'sig villigt att förhandla! med samtliga motparter i- kriget, : alltså även FNL, samt successivt : skär "ned sina: stridshandlingar " Barnens nya . "favorit, den lille. Vicke' Viking, "kommer tillbaka i vikingahövding : i: Flake: och :ä v.utgiven av LT: för 12:50. förstås med. samla. på Vicke-serien.. Den kvick. tänkte pojken .med pigga peppar- kornsögon: förra året utnämnd till årets bä kan snart: läsas av både: tyska, finska, danska, Snorska, holländ- ska,', tjeckiska, : engelska, ameri- kanska," - kanadensiska '; och filip- pinska Barn, Och just nu " förb reds en TV-film om, honom. Fi en ' kort. världsrätten: . av - sett > tyskt T filmbolag... i 1.de; två föregående” "böckerna män färder "till + Frankland, '. England ken; påstår: han att: han egentli! gen. helst vill stanna hemma och utan Vicke, och sätter kurs över de råkar i en--.sån svår knipa att. de måste sända bud efter Vicke! Vicke: kommer --till. :hjälp .med ilfart på vattenskidor. .dragna.av de två tama :'sälarna :Hjalmar och Hulda." " Efter.ett par veckor med gan- ska träget lyssnande och läsan- de kan. man konstatera, att årets "valrörelse följer det gamla väl- . kända. mönstret. Den; politiska ' moralen har: uppenbarligen sina NH "egna lagar. Det" gäller framställa det egna paxtiet i en 'så fördelak: tig dåager som möjligt och över låta åt motståndarna : att finna . felaktigheterna och ”blottorna, . ensidigheten och det. man förti- "ger. Detta hör till. den politiska debattens karaktär och kan för- " modligen inte undvikas. Erfa- renheten visar ju också, att par- ”tierna på denna punkt väger upp varandra, och den som lyssnar och lägger. ihop kan mitt ige- nom skrytet och klandret skapa sig -en -bild, :som . inte i alltför hög grad: a avviker. från verklig: " heten. : sn "> Även: om ' den politiska pre- sentationen - -har sina brister, in- nebär :emellertid inte detta att någon av. oss har rätt att för- summa vår: medborgerliga skyl- dighet att genom vår röst på- verka samhällsutvecklingen. Lik- som på så mänga andra. områ- den mäste vi också här på. eget : ansvar söka" oss fram. till 'en övertygelse och sedan ge ut "tryck för den. Det är en viktig och väsentlig uppgift för oss.' (Veckoposten).. "Vicke Viking blir hederskung. höst! Runer Jonsson har skrivit. en" tredje -bok' om - honom och hans stora-snälla pappa, som. är ”Vicke Viking” Hederskung”:" heter ' den.: under, en -lingul lugg vit en internationellt känd person. "Den första boken om ho: . nom” ”Vicke".Viking” :1963,. blev ta” barnbok” i! Tyskland,. och" den : tid : sedan + förvärvades vär "Vicke med på. långa vikinga- " Väl: framme. klarar - han. / och .Danmark,-:så' i den här bo. cc. östersjön, mot rusernas land. Meri ”"” knappt. har: de. hunnit - dit. förrän" knipa kommer Vicke: till undsätt. ning i ilfart ' på vattenskidor, » dragna. av .de två tama - sälarna - Hjalmar" och - Hulda. Och: klarar den: skivan: och mänga flera så bra att han efter alla roliga även. ' krona på. , vikinganjälmen. NN Kamraterna är: islänningarnas föl la genom en fantastisk uppfinning av flygande vikingaskepp, och sen fortsätter ' raden' av : roliga -och nervpirrande äventyr: han” har turen att slå -den' oövervinnlige Torkel Kloke i schack; han: av- sätter den. otäcke bulgarkungen och blir av det tacksamma fol- ket . utnämnd till Hederskung. Och' hari överlistar den manhaf. tiga ”Tora ; Hårfager: och "hennes män med . hjälp av .sin :special- blandning av. > nyspulver .d och Kkli- pulver! : Men bäst” känns "aet nog ändå när Halvar och Vicke och Snorre och: alla de andra nalkas -:hem- kusten och : kan ..skicka iväg en brevduva med ett .viktigt budskap till mor Ylva: ”Kommer hem - nu skulle vara villiga att omprö- ”.; lav: tidskriften ;Sunt Förnuft.» tyr - - vänder ' hem : med en : kunga: ' Inom ' Sydvi Ingenting” Ty- der på att Förenta Staterna än- va" sin” politik i enlighet med U "Thants, intentioner. Därför kom= mer U .Thant inte heller att of-, fentligt ställa upp dessa krav som villkor för sitt eventuella kvar='i stannande.' Vad U Thant har av-=. sett, det är att ge den ame kanska regeringen och den ame-. "rikanska opinionen en tankestäl-' Jare, att amerikanerna medan tid ännu finns bryter den trend; som leder till. ständig utvidgning av krigsverksamheten. Mycket orealistiska förhoppnin- -gar om ett fredsinitiativ för Viet- nam har på många håll knutits till general de Gaulles besök i Vielnams grannland, Kambodja. '! Någon avsikt att göra ett dyli! utspel har general de Gaulle sä- kerligen aldrig haft, han inser att situationen är så låst, att ett freds-. initiativ nu snarare skulle för- värra utsikterna till en politisk uppgörelse längre fram, Genera=' len hyser också den uppfattnin— gen, att medling av. någon utom stående inte är möjlig i Vietnam utan att fred endast kan åstad-- kommas” 'genom förhandlingar "mellan de inblandade : parterna; "Kanske har han rätt,” '. De Gaulle. har ; många gånger tidigare kritiserat ” USA:s politik ' hårdare än vad han gjorde denna "gång. Han undvek polemiska ' ut- : fall mot den. amerikanska politi-' ken och angav i stället på vilka villkor fred i Vietnam enligt hans : "mening skulle kunna återställas.: 'De - överensstämmer :i stort sett. med ' U -Thants . uppfattning ' men: en viktig skillnad är, att de Gaulle, förklarade, att ett tillbakadragan=i de av de amerikanska trupperns från, Vietnam . var, ett väsentli villkor ' för en uppgörelse. Han avsåg inte ett omedelbart bort=" dragande; de amerikanska trup-: .perna skulle kunna vara kvar un=" der ett förhandlingsskede' men ett; bindande löfte om tillbakadragan- de. efter en viss. tidpunkt skulle: vara ett villkor: för upptagande - |het'i striden .mot "inflationen: De a Aktuell "kom mentar.. "Aut tyder -på "att "kommuner och landsting får sig ålagda än- nu fler uppgifter i framtiden. Vil- ken ' kommun blir "först med att uttaxera . 25. kronor -per skatte- krona? .Den dagen kommer, om man inte med det snarasté an. griper de kommunala finansle- 1ingsproblemen från grunden. . Handelstidningen. " Kraftätgärderna mot inflatio- nen har helt uteblivit. Bostads- krisen är ett annat resultat av regeringens räddhåga inför i läng- den "oundvikliga insatser. Det är i själva verket inte på så många områden som regeringen och det socialdemokratiska partiet -hand- lat kraftfullt och" målmedvetet. Men självbelåtenheten tycks det oaktat inte finnas några grän ser för.r = nc : Sydsvenska Dagbladet. ' importöverskottet under första halvåret i år är 100 milj kr mindre än samma halvår i fjol är också glädjande, men glädjen bör kanske grumlas 'av att snart sagt hela förbättringen kan för- klaras med att bilimporten mins- kat med ungefär 100 milj kr. Det: ta kan knappast vara en följd av den ekonomiska politiken utan kan ' främst tillskrivas det förhål- landet att löntagarna under den- na tid inte kunnat disponera si- na löneförhöjningar, sl Ekonomisk Revy. " Att ute : | Prisstegringarna: intar. en fram- trädande plats, i "valkampanjen; och: regeringen ” angrips”. hårt "av hela. oppositionen för sin valhänt- hjälptrupper . den , mobiliserar i form "av: sakkunnigbetänkanden och utredningar: av SPK är” emel- lertid inte" ägnade "att stärka" tilll av förhandlingar... cn. . iltron SR 2 Synne vilja och lårens-"utveckling visar att dens: k. inkomstklyftan' mellan rika länz | der och :fattiga "ökat, konstaterar professor Hugo Hegeland i en in: tressant artikel-i senaste numret «. Anledningen. till. denna : ökning är: enligt artikelförfattaren främst befolkningsökningen, :som 'ohäm- mat fortsätter : i' u-länderna. - Den drar..ner den "egna produktions" ökningens :tillväxttakt per:invåna. re" samtidigt som tillväxttakten I i-länderna "förblivit hög. Men star tistiken :visar också att: inkomst- fördelningen är. mera ojämn -in- il om de: fattiga länderna” än inom de -rika länderna. -: vals orat Det. talas alltmer om att den växande hot mot ” världsfreden. inkomstklyftan är ettåbi Oppfatt a ningen: förefaller” vara starkt” över- driven. Och det är missvisande att lägga skulden för den . växande inkomstklyftan på. i-länderna när orsaken främst är den snabba be- Dessutom vänder man bort blic- ken. från de inkomstklyftor | inom u-länderna '- själva . som" "däremot tycks! utgöra: ett: hot. mot. freden; Vi'.har: fått. se "hur: makthavarna i en rad nya'stater, bildat en över- klass. som kontrastérar långt skar- pare"'mot den fattiga "massan än vad skillnaderna. mellan rika län- der” och : fattiga” gör. Det Er "en ödets ironi'att'den nya "överklas- sens otroligt slösaktiga leverne'l ett "flertal, fall: möjliggjorts av” de d + . utvecklings- Personlig stil . Stockholm (TT). > Ir den nyligen "utkomna läropla- nen för fackskolan finns ett nytt ämne : beskrivet, nämligen Kurs i personlig ” stil, :konstaterar' rektor Uno "Holmgren i Svenska Stads: förbundets tidskrift, "Inom ramen för timmar till förfogande är det meningen; att sådana. moment som allmänt uppträdande, . kost, hygien, klädsel. och - liknande. frå: gor skall tas upp. Som grund för denna "undervis. ning finns bl. a. en tvåårig för: söksverksamhet vid ett par stock- holmsskolor. Undervisningen od personlig stil behandlar allmänna regler" för - barns och ungdoms uppträdande som ett led i sko- lans sociala fostran. Den vill ge konkret : kunskap om mänsklig hungriga, börja breda smörgåsar”! samvaro, i en tid när fritiden får Industriproduktionen i hå sien har ökat snabbare än. i västvärl- dens industriländer. Det är ett av de relativt få positiva tecken man kan utläsa ur världsdelens statistik under det ”utvecklings- decennium”. som .FN proklamera- de för ett antal år sedan, 'skriver generalsekreteraren i FN:s ekono- miska kommission för Asien och Fjärran östern (ECAFE) U Nyun i ett Asien-nummer av Bankför- eningens tidskrift. Ekonomisk Re- Den -snabba tillväxten kan sä- kert tillskrivas en medveten sats- ning på regeringshåll där indust- rialiseringen . givits hög . priori tet. Man - skall emellertid 'inte glömma att de asiatiska länderna startat från en låg nivå och att industrisektorn forfarande bara har ett ringa inf le på den Snabb industritillväxt i 1 "Asien H äts upp av orationellt jordbruk [Hades : lytand totala ekonomin där jordbruket allt större betydelse och service: or 7 4 svarar för den ojämförligt största men också minst tillfredsställande delen, "= 7 - Mellan 1953 'och 1960 fördubb- industriproduktionen, ' ök- ningstakten har-därefter varit nä- got långsammare, Stäl, verktygs- maskiner, kemikalier, gödnings. ämnen och papper visar den högs- ta tillväxttakten och särskilt län- der -som Formosa, Sydkorea och Pakistan ligger väl framme. Utrikeshandel visar vid sidan av jordbruket den minst tillfreds- ställande . utvecklingen, 'ECAFE- regionens export har ökat med cirka. 5 procent -per år jämfört med. 8 procent. för. den totala världshandeln. En brant stegring av importen har lett till ökade underskott 1 handelsbalansen. Un- derskotten svarar nu mot nästan en tredjedel av exporten. : tion; klass och termin samt uppföljning y tillväxer, '. Undervisningen syftar till intensifiering av skolans, fost- ran till. hänsyn, "uppmärksamhet och ' vårdat. , uppträdande.: Denna fostran vill” även" verka framåt: syftande i det allmänna arbetet för en förbättrad disciplinsitua- tion. Den. har tillkommit för att ge den. enskilde ökad ' säkerhet i sitt. pppträdand ovan situa- - Vi behöver la ett ' handlings- mönster. - Det "är :när' vi. saknar. detta mönster, oss klumpigt och dumt åt, kan- ske. för ..att. dölja vår, osäkerhet, Undervisningen om''de viktigaste reglerna för allmänt uppträdan- de måste därför anses. vara en) synnerligen - viktig angelägenhet för skolan, Med: jämna mellan- rum kan speciella aktioner för ”stil och hyfs” genomföras. : : Den grundläggande undervis- ningen upptar en lektion per inom de olika ämnena svenska, samhällskunskap, hemkunskap och gymnmnastik:': Undervisningen kan även utvidgas att omfatta verksamhet t. ex. tre halvdagar under vardera - terminen - med lämpligt stadium, gymnasium; 1— 2 årskurs samt grundskola -klass 8—9. .I ett förslag till disposition av en studieplan föreslår rektor Holmgren bl. a. på lågstadiet un. dervisning om hjälpsamhet och bordsskick, om hälsning boch ar- tighet, på mellanstadiet bl. a. kläd- sel och hygien, på högstadiet un- dervisning med sikte på arbets- liv och fritid. Eleverna måste t. ex, få reda på hur de skall göra när de besöker chefen, hur ar- betsledare och äldre arbetskamra- ter tilltalas och helt allmänt hur man uppträder på en arbetsplats. På det gymnasiala stadiet kan un- dervisning t. ex, lämnas om vad som krävs av den enskilde indi- viden i dagens' samhälle, i arbets- -Jav vö . myndigheter dömer 7 7 till” väviolk, : | hålla ett : speciellt "vaksami . i | på' lastbilstrafiken. dä t som vi ofta bärle förmåga att äta. Konkurrensens ma kan garantera: att konsumen- terna - får bästa varor och sår. vice till billigaste pris.” :.” . Fri Köpenskap. 2 Hur vore "det, om en bar svenska politiker ' bäsinnäde watt även Sverige har ett ansvar. inför den utveckling, .som yttrar sid. att : alltflera människor I -värlk den lever 1 ständig nöd och svält? vara rätt att med vett och vilja lägga : odlad jord för fäfot.. Det känns på något sätt motbjudaride — lika motbjudånde som, att' kasd- ta bort användbar mat eller trär pa ner "växande säd. - NS I torsdags fick TV-tittarnå be- vittna ett" föga uppbyggligt. sKå- despel.: Ett trettiotal sågs storma ett cirkustält 1 Säff- le och övermanna , > direktören, Denne hade -inte . fått tillstärid att : hålla ' en föreställning , men reste tälten : och ordnade :sesgio- nen ' ändå. När föreställningen var slut: kom polischöcken" och mannen har Lu åtal att för — blir det uppviglingsförs k? "Att cirkusdirektören brutit mot . gällande : bestämmelser är klart men därför behöver: väl Inte 'po- lisen dirigeras till "sådäria', meto-. der. -Polismännen har det ”besvär- ligt i "många lägen” meh de'.bei att folk får intryck av övergrepp. bryn. och pärlband. avi vilka: man kände bygdens”. händelser, + alltid” något även i de stilla” vrår iden som våra” Stöckholrms: människa, är alltjämt en: män 1 ska” och låter sig: icke” förvandla till.en död sifi Det. får. våra: [holm ursäkta. " folkningsökningen i”, u-länderna, | = 7 lastbil: söm” "gruppens bill må tte brusten "dragkrok var: orsak” till den tragiska. olyckan på gränsen mellan Timrå. och Sundsvå Börjar "det ' inte' bli "dagg både tids-" och penningjäkt. ;med:. för att säkerhetskraven äsidosätts: : Sundsvalls Tidning. okfrda -" Sävitt vet: har” ätminstoné inte - någon: 'skänsk : husmor; på grund av; spräksvärlgheter” "eller uppförandebrister:; kommit": tom: hänt hém från' besöket 'i en dansk charkuteriaffär: Pläskstekens vinner allt. PA VÄ (CEN "Herrens: "fruktan bigynnelse, alla de som göra då 112: 10.) g ärefter, 2 Som pastor har jag fått a rbet bland patienter i sn Där har fed är. vishetens (P3. sen i Massachusetts. Där har lärt mig att vishetens bej Bel tar för Gud, Där finns många atien behöver den fysiska och” ter. som hjälp vi: kan ge dem, När jag, Iskall - bereda en patient för- operation tar jag hans hand och vi ber till.Gud, Det känns natur- ligt att vi är. tre i en sådan stund: Gud, patienten och: jag. När jag nästa etfermiddag kom. mer på besök säger de ofta: ”Vem är ni?” och ”Tack ska ni ha; jag skall aldrig i livet glömma Maren Vår andliga gemen. 1. denna vän gore är något annat En dag - efter lunéhtimman' = de ”en av sjuksköterskorna = mig .att en av patienterna hade dött och hon håde önskat att träf- fa mig. När jag stod vid. hennes bädd, lyfte jag mitt hjärta: 1 bön till Gud. I mitt hjärtas innersta förstår jag att vi behöver en sä- dan tro som denna 4 livet, i organisationer. och på fri. tiden, ' - / polismän - krafter sörja. för vad>de? ensam- - : "I den "situationer kan det inte > . | höver inte: försättas I situationer, | Det händer på en mörk :smålaridsväg,. trängde . ett gott : förstånd -: få. se är att vi förstår att vi arbes | helgadé kvin. L-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.