4 "LAHOLMS" TIDNING . = 'Orisdagen'den 14 september 1968 "> Inför söndagens val" : Valet på "söndag . är "kommu- nalyal och avgör alltså hur vå- -ra kommuner och landsting skall styras. Men det har också riks- politisk betydelse. Det är en etapp på vår väg fram till en ny regeringspolitik — på grund- valen av den samverkan som etablerats mellan centern : och folkparttet. Det är viktigt, att goclallsmen redan nu försätts i. "minoritet. Då kan en progressiv och social borgerlig politik kom- ma till förverkligande 1 kom- muner och landsting. Sedan är uppgiften. att 1988 störta den goclaldemokratiska' regeringen och skapa underlag för mitten- politiken i regeringsställning... - Det är ganska lätt att se att socialismen är fel tänkt. Den goclaldemokratiska regeringspo- ltiken har inte varit lyckad. Här finns att registrera det sto ra misslyckandet inom bostads- ; byggandet, de svåra" köproble- :men på vård- och utbildnings- områdena, den till synes perma- nenta inflationen, Den väsentli- gaste orsaken till det socialde- " mokratiska regeringsmisslyckan- det är- säkert Just det att man inte velat satsa på de enskilda kornas verk tsvilja. » Man har 1 stället gått den so- elallstiska maktkoncentrationens ” männ: självstyrelsen '> utan precis tvärtom. Ett kommunalt valsam- band, som innebär att den kom- munalpolitiska, debatten skjuts £ skymundan, försämrar under alla förhållanden. den möjlighe- ten. för. den kommunala själv- styrelsen, Den socialdemokratis- ka regeringens strävan till makt- koncentration riktar sig alltså även mot: den: kommunala .de- mokratin, te ON "Inte minst här i södra Hal land har vi haft. anledning :no- tera det bristande, intresset in- -.om den socialdemokratiska cen- ' trälbyråkratin' att ta hänsyn till "kommunala behov och önskemål, VU syftar närmast på nedlägg- ningen «av: linberedningsverket £ Laholm, ' som tagit: bort möj- « ligheterna, till . arbete "och + in. komst ; för: många” inom. detta område, --Även inför. framtiden har södra Halland anledning till oro, hämligen'inför”:det : social- "demokratiska" utspelet "på jord- "bruksområdet. '- Här "gäller : att "hälla ” samman ” för 7 att. bevara bygdens möjligheter att leva' vi- dare, Metta är. en. angelägenhet, söm berör oss alla här, anting- en vi.är: producenter. eller :kon- sumenter, =" «:.". ont "Inom "södra Hallands" kommu- ner pågår sedan flera är"ett;in- "oo väg rn os | + finns” det ' anledning att” upp-'] tensivtiärbete att skapa försörj- . ningsmöjligheter.' för invånarna genom att :bereda' utrymme för småföretag av olika "slag. Den" "na ssträvan -måste"'kunna - fort: "sätta, men ”vi: vet,5 att "den so- "' Det är uppenbart," att” social- demokrating' strävan till: makt- ” "koncentration blir en allt större fara, för. framtiden, Det . har kommit nya” soclallseringssigna- ler från regeringen och , social. ; demokratin, ''Och ”” framförallt . Man behöver, bå- etagsamhe « kommunala . demokratin ". och 'märksamma' söclaldemokraternas "tånke "alt . placera /AP-:fondéns medel" 1" aktier” ti 'näringslivet. "Därmed "skulle. den 'socialdemo- » kratiska :regeringen lätt kunna "dirigera :närlngslivet.. Det är. so- ”elalism — men det skulle san- :'nefligen "inte" ge ökad 'effekti. "vitet "åt, näringslivet. 7.7 +: aturligtv!s' skäl att särskilt ; uppmärksamma vad den" soctal-]. . demokratiska regeringen efter- 'strävar med”det s. k.. kommu- nala sambandet, 'som diskute; rats 'så Intensivt 1 författnings: debatten, Det är inte regering- ens avsikt. att förstärka den Inför ett "komminälyval är det]. ' . ra ipeka” på ,bostädskvoten, "som gynnar +; storstadsområdena "och -missgynnar + de mindre -orterna och "kommunerna, ' I'"dessa"styc- '.ken gäller det alltså. att slå vakt 'krfng "de ” progressiva” krafter, "Som" vill bygdens och' bygdefol, rsätta . socialismen i-minoritet. "Det är 'de'båda mittenpartiernas ”uppglet att skapa den nya rege- ringspolitiken. Dét” är 'självfal- let centerpartiets uppgift att'så . långt : möjligt ” sätta , sin - prägel > på detta. Inför valet på söndag vär "detta" det viktigaste. + Det är val av landstingsmä och stads- och kommunalfullmäk. ' tigeledamöter den 18 september. Då 'avgöres vilka som för val- perioden . 1967—1970 skall få för- troendet att handlägga. alla de frågor och angelägenheter, som i så hög grad angår varje ”med- börgare. Men möjligheterna 'att- bedriva en kommunalpolitik, som främjar. utvecklingen inom kom- : munen, är i mycket stor utsträck- ning knuten till beslut som fat- : tas av regering och : riksdag. ' Ut- byggnaden av skolväsendet är ju t. ex. helt "beroende av :statliga beslut, ' som . kommunen " har : att effektuera,' Visst finns det utrym- me' för! mer eller. mindre aktiva insatser, men så hårt som stats makterna "håller «i dessa 'frågor för närvarande, är möjligheterna. kommunalt 'sett rätt begränsade. Den' svåra bristen på' kapital är bl. a...en "tröskel, som man : lätt: snubblar. på.' Och går det möjli- gen att få låna, är räntorna 'sky- höga: cs Isa es re Ett' område, som dirigeras syn- nerligen härt från statsmakternas sida, är bostadsbyggandet -— livs- frågan ; för kommunal "utveckling jämsides . med .. näringslivets ut- veckling.” Särskilt de senaste två åren har den socialdemokratiska regeringen ' bedrivit 'en ren. ut- svältningspolitik. mot stora: om- råden 'i vårt land. Frågan är väl ändå, . om "inte . kronan ' på det bedrövliga verket satts i Laholms: regionen. "År 1965 fick det byg- gas 46 - lägenheter;/ och .1966-. 62. lägenheter i Laholmsregionen5 Fö 1967"”och 1968 skall 'det” bli! gé-- nomsnittligt '.70 "pr? år.” Halland "| (Fjäre härad” oräkrat):'får- bygga |: sammanlagt :1:300 år, en'siffra "som lägenheter: mind Enligt, min "mening varar riktigt att: sav -kvoten först genheter. närmare" 300 Lt. ex. 1964. räkna", av” behövligt" antal- lägen-|: ör ”folkökningen? inom : re-].' heter gionén”öch" sedanianvända resten av -kvoten i för . förnyelse. av det befintliga beståndet..-Jag: räknar med ,:tre., personer i. varje lägen- het, . vilket. tord . överkant; Rimligt torde, vara" att räkna med. en Jivslängd, för : en bostaäsfästighet "om" cirka, 50 iår. Det är klart, att "många'hus: står. sig längre, men. många är. slut; före ' de! iden eller fordrar; om- byggnader," som : blir . lika; dyra som. nybyggnader. Om" jag alltså av kvoten räknar av en lägenhet pr tre. personers "ökning av be. folkningen vid senaste årsskiftet och sedan räknar med ' att resten av kvöten ' användes” till-'förny-,? - 3 Telse av -det. befintliga. bostads. | Industrier, . och lägger; man på . synes "det |: «vara , något, it Utsvältningspolitik" av regeringen — mot stora områden i bostadsfrågan att i "Varbergsregionen är kvoten SS ALVAR -: ANDERSSON ! :- -.' som . är född 1913, invaldes 1 landstinget redan i 1942 års lands. tingsval. Han är : även - sedan många år ledamot i landstingets "förvaltningsutskott. Han har ock- så den krävande posten som ord- förande i direktionen för central lasarettet i Halmstad och är dess- utom - ordförande i . landstingets : «centrala byggnadskommitté, I öv. rigt kan nämnas att han är leda-' mot i länsskolnämnden och läns- nykterhetsnämnden,- ordförande - i Hallands nykterhetsförbund, leda- mot, i: kommunalfullmäktige i Knäred samt i skolstyrelsen, Ile- damot. i RLF:s länsförbundssty. relse. samt i ELF:s' förtroenderåd. Alvar: Andersson '. tillhörde" riks- dagens första. kammare åren 1954 —1958 samt andra kammaren 1961 —1964.: Under sin riksdagstid' an- litades han i ett flertal betydelse. fulla statliga utredningar, i ed 5 räknat öm - måste "räcka i 142 år! ' - slår så galet," därför att jag :räk- . för dem, som -menar att lands- "tyder på att. energiska kommu- tobbe ej större än att bostäderna måste hålla i 70 år. I Falkenbergs- och Halmstadsregionerna är situatio- nen 'nägot gynnsammare.: Kvo- ten medger att det. befintliga bo- stadsbeståndet förnyas på .60 år, Men .i Laholmsregionen är kvo- ten satt så Jåg, att bostäderna Jag: kan .gott tänka” mig att centralbyräkraterna och kretsar- na kring regeringspartiet - säger, att så får man. inte räkna.: Det nat : på. befolkningssiffrorna: vid senaste . årsskiftet, då :Laholms- regionen .ökade invånarantalet, och det är något av. fel i facit bygdskommuner ''och smästäder närmast är: till för att'levérera arbetskraft : till: de: stora 'befolk- -.ningscentra; Och det är klart, att herrarnä, ,som är ansvariga för att regionens största industri lin- verket tvingats slå igen och skic- kat en stor del av den friställda arbetskraften till andra orter, med dessa åtgärder . samlar material för. att bevisa, att den ynkliga ; ä - se vm se - ek srt Centerpartiets: un | | | ” Ne ' LIND N e li. i e >> landstingslistor: Landstingsman ALVAR ANDERSSON, Björkered, Knäred Landstingsman RICHARD : BENGTSSON, Riänneslöv, I : Lantbrukare INGE PETTERSSON, ' Berg, Hallandsås Föreståndare GUNNAR JOHANSSON, Nygatan 6, Va Fru MARIA CARLSON, Mellbystrands Lantbrukare LARS JÖNSSON, " Fru ANNA STINA JÖNSSON, . Kamrer GÖSTA JÖNSSON,: Vs : Kamrer bostadskvoten är tillräcklig. ' "Trots allt är det ändå: åtskil. liga ..tecken 'i "våra - bygder. som nalmän och duktiga företagare och anställda, med gemensamma ansträngningar » och trots . stats- makternas negativa åtgärder, skall |...” kunna få" södra ' Halland att blomstra näringspolitiskt och be- folkningsmässigt. Vilka valsedlar man lägger i rösturnan på valda- gen kan ha en avgörande 'bety- delse för utvecklingen i våra byg- ker a väv bostadskvo ring. cn a - Slopandet en alternativt väsentligt ökad .till-: delning” av: lägenheter. står” högs på önskelistan. Införandet av kvo-' teringen : ströp 'en--mycket lovan ide utveckling i Höks,; härad. Nä nu "äntligen ,befolktiingskurva vänts "uppåt; fordras 'ett ökat :bo. stadsbyggande , t den: positiv. --. EN ' ökad : industrial varit ett länge närt önskemål och , accentueras. ytterligare,, när nu linverket ' genom : socialdemokra. ternas": tillskyndan "skall läggas ned: Kommunerna' t'Hök gör sto Interkommunala sams . "har redan; givit fina. resultat: Inför ett kommunalval går tan- karna osökt tillbaka till, häntdel ser, som inträffat under valperlo- den mål som man gäma vill se för. ”verkligade 1 en snar framtid. . N « Sedan förra kommunalvalet har det interkommunala samarbetet " börjat ge resultat. Ett synligt be- - vis på detta lir, vår nya yrkes. skola, som i höst har kunnat ta emot sina första elever, Nästa "etapp är högstadleskolan, som nu börjar att projekteras, beh när den en gång blir färdig ställs vi” inför frågan, lom inte också låg- och' mellanstadiet inom hela upp- -tagningsområdet bör läggas un. der samma huvudman.. Fördelar- na att kunna samordna skolresor- Na,. "organisera — specialundervis- ningen samt att ha hela lärarkå.- ren under en huvudman synes mig påtagliga. | . En. annan fråga som även fått sin lösning är brandförsvaret, även :denna ett resultat av in. terkommunalt samarbete. '. , "För stadens del kan på den po- sitlva" sidan: nämnas inköpet av Sofléro' gård, genom" vilket 'köp staden fått mark för industriellt behov för lång tid framåt. Stads- planeringen — och nu senast dis- positlonsplanen mellan Lagan och Mellbystrandsvägen skapar möjlighet för en ökad bostadsbe- byggelse, ” - ”.På den negativa sidan är stats. makternas minskning av bygg kvoten den -mest anmärkningsvärd da, vilket innebär att av staden lordningställda tomter ej kan:be- byggas. Vi står tyvärr i dag 1 den situationen, att den, som har spa- rat ett kapital för att användas tlil eget hem, av statsmakterna förvägras att bygga detta. Vi har kommit tillbaka : till 'krigsårens byggnadsrestriktioner igen. : ': Nedläggningen av linverket är också ett av statsmakternas un. en även framåt med önske. ' 1 marbetet XY ERNST LAGERBERG: .' derliga beslut, som skapat .pro- blem både för staden och icke minst för de anställda. Frågan står ännu obesvarad: Var detta nödvändigt? : es Till sist något om det stora trä. toämnet 'plasthallen. Frågeställ- ningen: Varför bygger vi inte den idrottshall som . stadsfullmäktige enhälligt beslutat. uppföra, i. all synnerhet 'som 'det' upplysts om att stadens likviditet är god? Jag|' skulle . vilja svara på följande) — sätt: Vi har i dag betydande be- lopp, som stadsfullmäktige beslu. tat upplåna, som ej har kunnat upplånas på grund av att våra penninginrättningar ej har något|' att låna ut, Vi har stora investe- ringar framöver: avloppsrenings- verk, siffran två miljoner. hår nämnts, utbyggnaden av vårt vat- tenverk för drygt en halv miljon. Båda summorna är av den stor. |. - leksgrad,. att de måste finansie. ras genom upplåning, och båda har stor angelägenhetsgrad icke minst för att industrier skall skall kunna etablera sig i staden. |: Att därutöver låna upp två och en kvarts miljon till en idrotts- hall synes mig omöjligt. : Tyvärr synes denna situation omma att bestå. Av allt tillgäng- ligt kapital, som går att upplåna kommer ' endast cirka tio procent på kommunernas del. Detta skall i ]till att utjämna motsättningarna ka, då industriens, portindustriens upplåning, behö-|- vd 7 ; Levande | landsbygd hb "När-'jag blvit ombedd av Lä holms Tidnings redaktör att inför landstingsvalet . framföra > några personliga" synpunkter, vill" :jag dels "fatta mig kort dels komma med ”något;: som ligger. mig : sär- skilt 'varmt om ' hjärtat. ' Det är givet," att "jag vill:-i.min- ringa mån medverka till att: skapa en levande landsbygd, men jag öns- kar 'öckså försöka -att medverka mellan ' stadsbor och landsbygds- i räcka .till byggandet av skolor; ål 1 derdomshem, reningsverk, mark- köp -ete. Risk finnes, att denna del ytterligare kommer att mins. särskilt ex- ver öka för att kunna återställa underskottet i vår betalningsba- lans. 0 oso . . Att: under sådana förhållanden tro, att vi kan bygga en idrotts- hall, om bara vi vill, synes mig synnerligen, verklighetsfrämman. de. : « Plasthallen är en provisorisk lösning. i en. .penningknapp tid. Målet är en permanent hall, som bör byggas i samband med 'sko- lorna och, betjäna även dessa. Nyby, Laholm i september 1966. |] ' ehövs motsättningarna befolkning. Jag vill gärna hj till att stimulera och skapa be hov av: nykter, enkel samvaro och framförallt . önskar jag få vara” med ' att sprida. upplysning om, våra . sociala rättigheter. . :-' .Det kan synas vara en enkel målsättning, men hur: betydelse- fullt är det. inte att. skapa sam- förstånd ' och solidaritet mellan olika befolkningsgrupper. och pe- ka .på betydelsen av ett nyktert och människovärdigt levnadssätt. Ebbared, Veinge i september 2 Asta Berg ra. ansträngningar - för "att få hit." k INGE PETTERSSON :tc ov är född 1941 'och har efter real- skolexamen genomgått lantmanna. skola. Han är lantbrukare. Hans mest betydelsefulla :uppdrag just nu är ordförandeskapet i Hallands distrikt 'av. Centerns ungdomsför- eft obunde forn st t några kol . ytterligare, .b an- strängningarna ge påtagliga re- sultat.' Södra Halland bör -inte minst ur geografisk synpunkt va- ra attraktivt för industriidkare. ": Byggande av en konstfrusen : is- bana skulle lösa många ungdo- mars fritidsproblem under vinter- halvåret och har 'därför mycket hög angelägenhetsgrad. Var banan byggs spelar nog inte så stor roll, avstånden i. södra Halland är in. te så. stora, huvudsaken är att banans, byggande blir . beslutat. Frågan är väl lämplig: att lösa inom 'kommunalförbundet. | "Berg, Våxtorp i september 1966, Le CN | Inge Pettersson. : Na sa fra Lantbrukare CARL-OLOF ANDERSSON, T. gå ranolm Fru ASTA BERG, Ebbared, Veinge ole EE : Lantbrukare ERIK PETTERSSON, Bingsj de; Hallandsäs "Truckförare ROLF CRONQVIST, Tdrottsgatan 1, Lanästingsman ALVÄR ANDERSSON, Björkered," Knäred "... . Landstingsman . RICHARD BENGTSSON, Ränneslöv sr Fru: BIRGIT HANTOFT, Hansagård," Skottorp = -. 7 Skogsarbetare STEN, CARLSSON, Linghult, Veinge", . Lantbrukare EVALD LARSSON, ' Fälleberga, : Hishult sht Kamrer GUSTAV NILSSON, Tegelbruksvägen 17, Laholm : " Lantbrukare PER : ANDERSSON, 'Arnaberga,' Laholm, - ' " Lantbrukare BERTIL. VIEBKE, Tjärby, Genevad ;; Lantbrukare ERNST LAGERBERG, Nyby, Laholm LENNART PALSSON, : Fågelsång, Våxtorp : Lantbrukare AKE : CRONQVIST, Kåphult; Hishult Truckförare ROLF" CRONQVIST, Idrottsgatan "11, Hberga. | Laholm”; , Veinge more Rn Damsbygget, Hishult a Solliden, Laholm - Vallberga Mot : centraldirigering EE > och maktkoncentration | Valet . är grund för den kom- , munala självstyrelsen, och därför är det mycket, angeläget, att alla deltager och därmed avgör, efter vilka ' arbetslinjer våra : bygder. skall utvecklas. och . hur deras förhållanden skall ordnas för män-: niskornas, utkomst' och trivsel. cv ; I "vår. tids' starkt- föränderliga " samhälle är: det viktigt att, ut” nyttja fördelar. och erfarenheter: - från "vad -som. varit. -Det måste". hällsceritra - och -andra' storheter- gering .. och... maktkoncentration; byggelse och företagsamhet i hela landet bör bibehållas och gärna stimuleras, ty den ger bästa m jön även för framtidens 'männ skor. >> RN ond I de dlika instanserna måste »i' "I därför” ihärdigt” arbeta” för "våra" I ALAA kommuner; möjligheter och ut. Ordförande: i Skummeslövs) CKEF. : | föl or, som . Avdelning "och ledamot .-av',di.: veckla -de - företagsformer, finns ' och underlätta : nya före- tagsinitiativ. + : i Sannolikt" måste: 'Sydhallands -| kommuner intensifiera ' sina -an- strängningar för ökade sysselsätt- ningsmöjligheter. för innevånarna. Vi "måste realistiskt räkna med ett ' minskande "antal. människor med sysselsättning inom jordbru- ket och. dessas utkomstmöjlighe- ter i andra yrken, är starkt. be: roende av kommunala åtgärder. Bypolitiska. intressen "får ej hind- ra, vad :som måste göras. Kanske ket .det bästa för denna fråga. -: "Genom kommunalförbundet har ju äntligen grunden för skol- och yrkesundervisningen nu fastställts och 1 senare, fallet t.o.m. startat. Det är synnerligen angeläget, att fall ett. stort- centerintresse, att möjligheterna till "yrkesutbildning förbättras. För landstingets : del bör det snarast inrättas en sjuk. sköterskeskola' inom länet, och vårdyrkesskolans kurser bör byg- gas ut, så att i. större utsträck- vara: felaktigt att bilda stora sam. enbart av ' lusten till centraldiri-. Den rådande fördelningen: av be-: är ett samgående inom -Höksbloc-|. planerna följes upp. Det är i varje |. 4 ' BIRGIT "HANTOFT < är född i Holka,- Heberg, > Ar- stads församling.. Hon -är ledamot skolstyrelsen i:Karups kommun och i kyrkofullmäktige i Skunimos- .lövs -församling.. Hon i! idare striktsstyrelsen för CKF, ;:1946— 49 var hon tet, +. . erhållit 'real- eller 'grundskolekom- petens, 'kan. beredas . utbildning inom 'vårdyrkena, cd la Vården "av- långtidssjuka" mäste byggas ut både med sjukhem :och i ' hemvårdsform,. För "människor med, olika handikapp' bör; ordnas bättre ärbetsmöjligheter och 'bl, a. är, det angeläget med skyddade: verkstäder- inom länet. enn Det är. ingen svårighet att an- ge. många viktiga och angelågna önskemål, som förverkligade skul-” le ge än bättre” förhållanden: I vår redan nu fördelaktiga, trly-. samma ,och vackra bygd, -;' vo... För -« denna . målsättning : måste vi. energiskt arbeta med de-upp- gifter, som. kommit oss. .till del. För bevarandet av vad vi:har och för fortsatt utveckling röstar vi på söndag med centerpartiet. - Hansagård, Skottorp Tv septer a ning de. ungdomar, :som nu un- der skolreformens övergångsår ej ber . 1966, . : RE Hantoft Å . Strukturomvandlingen i andra världskrigets slut har ästad- både i in- och utflyttningskom- muner. Bostadsköer, eftersläpning "|! byggandet av skolor och andra: anläggningar, över. De ikspoades Riksförb de. AVA Valdagsinsamling "åt handikappade DHR Postgiro 90 09 60 Ernst Lagerberg, rörl:ghet på -arbetsmarknaden, sti- - gande brottslighet : och många na: på de platser, som kan räk-. .|nas som inflyttningskommuner. Men är problemen mindre 1 ut- flyttningsorterna, dit väl: större nas? Jag tror det inte, Färre an- tal invånare leder till att skatte- underlaget minskar, kommuner. na kan inte bjuda sina medlem- mar önskvärd service, underlaget för skolor, busslinjer, affärer m. m. minskar. Genom att det främst är yngre människor, som flyttar; vårt. samhälle med början åren efter. : kommit många och stora problem - andra problem: för de enskilda människorna är några av följder- - delen av södra Halland får räk-' kommer vära kommuner att be. stå av onormalt många åldringar och som ovan framhållits, minskar antalet skattekronor, vilket i sin .jtur gör, att om vi vill hålla en kommunal , standard, jämförbar med bättre lottade kommuner, så måste utdebiteringen höjas. Det brukar sägas, att där som bara finns arbete, så bromsas av- flyttningen, men det är inte hela sanningen, Den kvotering av bo- stadsbyggandet, som mnu inletts, drabbar landsbygdskommunerna härt. För Veinges del fick wvi t fjol bygga två lägenheter och för en "ökning med 100 vi skulle behöva en starkare ökning 'för att la bostadssökande, Jag situationen är liknande 5 sydhaNändska en bistra verkligheten för: bostadssökande är numera. den att om de till äventyrs skulle vil. ja bygga för egna medel, så skall ft. 0. m, detta. prövas, ”tere.s a Hur önskvärt det terligare industriell verksamhet; så kommer nog jord. och -skogs- bruk att bli huvudnäringen 1i'vå. ' ra bygder inom överskådlig" tid. De nya signaler, som hissas 'an. gående den framtida Jjordbruks- politiken, är tyvärr inte lovande, . Jag anser det lyckligast.för vårt procent, men väsentligt hjälpa al. antar, att 1 de and- ra kommunerna. än är med yt- innevarande år fyra, Visserligen land, om vi får en sådan fördel. ekreterare i 'distrik. ' N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.