3 .. LAHOLMS TIDNING. - —=L T : Lördagen den 17 7 september 1966 N Den soclaldemokratiska själv-. belåtenheten - är sedan ” länge välkänd — framförallt för dem som på nära häll följt riksdags- arbetet och. regeringspartiets agerande i stora politiska; hu- - vudfrågor. "Men den skrytsam- het 'sori man 'med statsminister |. . Tage Erlander i spetsen; gått "ut med i denna valrörelse trot- sar. dock all beskrivning. . " Partisekreterare Sten Anders- sons fekrytprogram 1 TV, hans ”sanningar”. om" hur välbeställt det I själva verket är 'med bo- stadsfrågan, det ekonomiska lä- get, "den fvälkända? värdkrisen, ”reallnkomsternas stegring” etc. Ö ill. det slags vilseledande 'valpropaganda som skäligen in. te borde anstå ett' politiskt” 'par- ti, allra helst inte ett ansvarigt "regeringsparti, att "servera väl- ”jarna. Om .nu socialdémokra- " terna verkligen fått för sig att de företräder den klokaste och bästa "regéringen" 1' världen "så borde de dock inte ta för. givet att svenska folket kan ha. såm: ma omdöme, -' "I allt skrytet om sin egen förträfflighet har soclaldemokra- "terna. 1 'år. plockat in en ny Ingrediens, Den kallas för ”för- ”nyelse'”1' svensk polttik”.: -Och. : för den ftär — vem annars? — regeringspartiet... «Vad . denna |: inga närmare" upplysningar om, men det är naturligtvis inte så kinkigt det heller. Ordet är fint . nog.” - Aftt just ' soclaldemokraterna känner . så. stort ..behov av att efter” ett, Jångt fégeringsmakt. | Innehav. börja” tala .om''” eliå. t' svensk Politik". kan! vara förståeligt, "likaså" vatt” man”; inte pet. "Vad 'som- nämligen > skett |” av ' förnyelse. på, viktiga : områ- den. Å "det politiska ' livet här sännerligen inte socialdemokr: terna tagit. inittativet till, Tvärt |” om —-— när förslag i sådan rikt- R OLIKA ORGANISATIO: NER FÖRHANDLAR KA : TiksdagSman . Lars. Eli (ep) i ett” tal 10 ä : Å : Med den brist” "på abllitet som vi haft under senare; år är det också förklarligt attrlöntå- garorganisationernå i förväg sö- ker -kompensera :sig-förvvi 'vänta- —Xedan; ” de prisstegringar:;' Gemensamma - Överläggnihgar-: med 'epresen-; tanter för näringslivet;-löntagar- organisationerna och de politis- ka partierna om utrymmet för in- komsthöjningar och investerin- gar samt om åtgärder för att], motverka höjda priser och skat-|' . ter är därför nödvändiga, ' > . Enligt .centerpartiets uppfatt- ning skulle man på denna väg kunna stoppa de ständiga pris- stegringarna och åstadkomma en rättvisare | inkomstutveckling. STALD ER I KÖN! Statsminister Erlanders råd i "TV:s partiledarintervju till jalla e ungdomar, som ämnar bifta sig | » men" saknar bostad, att ställa » Sig I bostadskön vittnar välta- ligt om' den socialdemokratiska Politikens allvarligaste misslyc- ..kande,, , framhåller Upsala Nya Tidning: , i "> "Att häva bostadsbristen "var 4 ett av de löften socialdemokra.- terna gick i val på: efter andra världskriget. — Det målet . har emellertid flyttats framåt undan . för 'undan' och nu talar man på säcialdemokratiskt ' håll aldrig |» om en lösning av bostadskrisen. | "I stället har man' döpt om bo- » stadsköerna till ”välståndskö och talar i årets valrörelse om Sverige som ”världens mest bo- stadsbyggande nation”. Under en tioårsperiod, som hr Erlander efter ett visst kringirrande i ti den slutligen har förlagt till åren' 1964—74, 'skall, det byggas en miljon lägenheter, lovar so- cialdemokraterna, Ingen har kunnat flytta in i det socialdemokratiska = efter. krigsprogrammets . stolta löfte att snabbt häva bostadsbristen. Skall.regeringen 'kunna hålla sitt senaste löfte om en miljon lägenheter på tio år, innebär det att man för återstoden av de åren fram till 1974. måste bygga" avsevärt mer än 100.000 lägenheter per år. Vilka utsik- ter har man då att nå det etapp- målet? Ingenting i den socialdemo- kratiska politiken, sådan den presenteras i riksdagen eller så "som" sina "egnat; centern,- .politike > "presenterade. så ”socialdemokraterna ' helt men under senare tid. visat sig" ”nägot mindre negativ” till. "Flera exempel kunde räknas upp 'på ””förnyelse i svensk .P9- ltik” under. senare är. Och en rad” "viktiga frågor kvarstår :— 'särskilt ' "på de -omräåden ” som 3 socialdemokratiske" partisek- Teterarén tog upp i'sitt TV-pro- gram. -— där förslag från främst mättenpartierna ör ven? vettig ”lösn ng, men som re- geringspartiet sagt. blankt” nej till. DET NORSKA FOLKET HA "tala om' "FATT tober. i. fjol, c när: det: gäller monar- "kin: och” försvaret, men: de: fråm- stötar, som: från deras sida] gjorts + r? att möjliggöra MER . H i lönekuvertet "och. ett fastare fenniingvärde" sedan den'borger- . liga regeringen trädde” till i ok framgick det. av den norske ” kommunministerns "Helge Seips! presskonferens i Stockholm: Trots en löneökning som till och med.slutligen blev bättre än enligt det förslag som lämnats medlingskommissionen av till ”omöjliga” .oppositi onsförslag framlagts” IT= Vår självbeläina rögering ning lagts fram från öppost- tionens. sida har. regeringspar- tiet konsekvent röstat ned. dem. Efterhand har man presenterat dessa tidigare ”orealistiska”, Dit hör. t. ex., Iokaliseringe: politiken, där. centern : arbetat härt :för en. aktivare politik och rönt hårt motständ från re- geringspartiet. har man tvingats ge "efter. och +; på' många punkter tillmötesgått I. - fråga ' om --familje- "politiken har samma: saker in- "träffat, Det gäller. barnbidragen, större, : "förvärvsavdrag . Det gäller folkpensionerna, - där -en viss förbättring genomförts 'efter" en' lång 'rad :framstötar ""från.. centern, Det gäller! miljö- som centern för öv- rigt i sitt lyckade TV- -program "Den frågan har "försummat i 0. SV. Söclaldemokraternad behöv av t I ”förnyelse”. - man: förstå. Men sanningen, hr ;:Pärtisekreterare Andersson; "den satt.” 'det7 Fdefmitivt inte är LIGEN KOMMUNALVAL, «<; « men rikspolitiken har "stått i :-Därmed” ;gäller valet>alltså in- "te bära om:regöringen skall få förtroendevotum >för:> sih ékornio: miska: politik; om; den”. skall. få . fullmakt att" förtsätta sin: förstö- pe Yskrävande av, inflationsspiralen, . Shöjning . av skatterna, ingning av” bostadskön: och > sodjaliseringsexperiment, i Valet är också av; i Undergräva enig: rsvaret;: är: talande och kan är sin, dur bruks i våras kom jordbruksdebatten i gång på- allvar. Fastän jord- bruksutredhingen ' ej var helt klar, presenterades ändå delar av denna, ett unikt tillvägagångssätt i utredningssammanhang. . Vidare hade en ”studiegrupp', en social demokratisk, sådan,. utrett, ”på egen hand” samtidigt som utred- ningen, . och denna. grupp fram- lade sitt och socialdemokraternas förslag till ny jordbrukspolitik. Även .: detta: - handlingssätt är ganska ovanligt," att låsa ;sin po småningorå sition" även i detaljfrågor, innan den riktiga, .. stora: utredningen varit på remiss. - Förslagen - innebar bl. a. att man; genom ' prispolitiska medel skulle tvinga jordbrukarna att i ännu "högre takt än tidigare upp- höra "med, - sin verksamhet. Det är dessa” förslag ” som kallas ' för ”prispressen”, även . lom ' social- demokrater av: förståeliga skäl (numera) ogillade ordet, . Mer ' el- ler mindre feta löften om sänkta priser "på "livsmedel! har sedan dess "kommit... Det «fetaste är kanske det som lämnades. i 'so- cialdemokraternas' valtidning .Nu Stockholm: ' Socialdemokratisk jordbrukspolitik leder. till att fa- miljernas .matkonto skulle mins: ka med ' 1.500 kr. om året! (Det sista” tillsammans med :bostads- löftena' på "Järvafältet föranledde mittenpartierna 'i'. Stockholm - att i ett flygblad skriva: — ' Sosselöf. en falska — då som NU). . Men varken jordbruksministern, professor; Assar Lindbäck eller andra, prominenta socialdemokra- ter här, lyckats "påvisa, att deras prispolitik -skulle. kunna 'gynna "| konsumenterna: I stället har man I valrörelsens elfte timme tving- ats:in” på” 'en besvärande reträtt. Ett: exempel. är den ekonomiska debatten i TV; där finansminis- ter Sträng ' ytterst ovilligt gav sig in på jordbrukspolitiska spörs- mål. ' När han' mot slutet av de- batten tvingades in på jordbruks- politiken; bestod matsedeln i hu- vudsak?! av försök : att" spela" ut förmenta producent-: och : konsu. mentintressen » inom "mittenparti- erna, "Om". finansministern : hade haft : ett :realistiskt.' jordbrukspro- gram,” håde ihan "säkert i stället valt : att : presentera": detta, :; och inte som nu; helt -kort förklara sitt > $om ” konsumentvänligt.: Men han hade inget realistiskt sådant! Att utspelet.: i jordbruksfrågan demokratiska:”politiken, konstate- rar Dagen; Nyheter (fp) och skriveriibl tar ”Partiets. taktik har tidigaré varit att rikta, upp- närksamheten på en ”punktreform som "man," utfäst sig” att genom; föra” under "den : kommande ma datperiodeni. "och; undvika' att dis: kuterå teoretiska. frågor. och met | | ängsiktiga Cd målsättningar. + : Den samhällseKonomiska' : "situationen Jtillåter $i: år” vinget sådant val JASRen och. prisstegringar ' och ” in: flation : har." på ett handgripligt sätt klärgjort för: varje väljare att--"'den .:ekonomiska . politiken måste, rekonstrueras:. Partiet är hårt trängt, för att avvända upp: märksamheten « har: man ' fått till: gripa "sådana. åtgärder .som - att skicka -fram -sin ”trouble man” Sten : Andersson att mucka gräl, De aggressiva tonfallen har dock inte ' kunnat. dölja ..den socialde- mokratiska 'vilsenheten,; dokumen- terad :i. Erlanderintervjun i TV”. - Den. socialdemokratiske parti : sekreteraren Sten . Andersson har dessvärre inte bara ”muckat gräl”. — han har : på /ett skandalöst sätt dragit ner den politiska dis- kussionen "på. en ' bottennivå som skäligen inte borde anstå ett Ppo- litiskt. parti. Med :dylika metoder har han "inte" bara sökt att. av- vända ' uppmärksamheten ' på -hur trängt hans 'parti är, han har desto mer: avslöjat detta "faktum, rr EM -] oförändrad. Detta är: förmodligen har: hån bara -visät att kommunis- " alltså " perioden dessförinnan "med 5,9 ”Nister Erlander i fjol efter det norska LO, «har prisstegringar- | na «under perioden -1965—1966 |" "stannat vid 3,3 procent, Närmast |- +" föregående" tolv speriod, » under - socialdemokraten Gerhardsens regeringstid, steg Priserna med 4,5 - procent och procent. Sö Nå Vidare har” bostadsbyggandet ökat. Kapitalbrist har vi inte nå. gon väsentlig känning av.. En tragedi, utropade statsmir |. socialdemokratiska valnederla- get. Inte fer norska (folket i var- je fall) ;. N jä som den målas ut i propagan- dan, tyder på att det finns nå- got reellt underlag för dessa bo- stadslöften. i TV-producenter från sex" län: der, England, Danmark, Italien, - Irland, Belgien och Finland, har spelat in program om svenskt " jordbruk. Detta " måste tolkas ' som ett erkännande åt denna nä- Tingsgren. Det är:inte så dåligt att. ha dragit blickarna till sig på detta 'sätt, att ha blivit utvalt + . I ” i sådant syfte av den betydel- 'sefulla opinionsskapande :'raädio- . unionen. allt det förklenande "jordbruks förekommit i den inhemska de- batten. «> Detta - går tvärtemot om vårt "rationalisering som Avsikten är att i "omvandlingen " Vordbrukarnas "Föreningsblad) dessa sex — |" eventuellt även andra — länders TV berätta om och rationaliseringen av svenskt . jordbruk, som alltså där kom- mer att framstå som en viss fö- rebild — och. detta inte utan i stora delar var valtaktik be- visas på ett utomordentligt sätt, om man läser, socialdemokrater. nas idétidskrift Tiden, nr 8 1965. Där har nämligen departements. sekreteraren i jordbruksdeparte- mentet Jan "Karlsson en artikel, där helt andra tongångar pre senteras i prisfrågan. Man kan med rätta fästa." stort avseende vid artikeln.” Författaren måsje som departementssekreterare väl känna . till de då aktuella ton- gångarna inom utredningen och regeringen. Dessutom ligger ar- tikeln så nära "i tiden; oktober 1965, att: nya sakförhållanden knappast kan ha uppträtt inom jordbrukssektorn som motiverade nya ställningstaganden. Låt oss se vad departementssekreteraren skriver. För, att inte göra honom orätt skall. citeras hela - avsnitt och: inte lösryckta meningar: ”Det är” inte alls säkert att en generell prissänkning — eller snarare inkomstsänkning — leder till en . produktionsminskning av önskad : omfattning, och det är dessutom: ganska säkert att. pris- sänkningen inte leder till en hi ning "av effektiviteteten i ,jord- bruket. . > Företagens sva » en prissänk: ning kan i" många -fall bli det rakt motsatta "mot vad som vore statens avsikt, nämligen att inten. sifiera -.produktionen: för att om möjligt hålla levnadsstandarden fallet "med " många : mindre 'jord- bruk, särskilt i regioner där det är dåligt . med alternativa syssel sättningsmöjligheter,' nr Om. man: har I >anledning » att förmoda att inte endast de sämst ställda . jordbrukarna svarar . på prissänkningen med att lägga ned verksamheten 'är det risk för att prissänkningen . leder . till : sämre resursanvänding”, . ' Departementssekreteraren. säger dessutom att ”en lösning av prob: lemet :.. med. . de "höga : jordbruks- priserna , . kräver. handlande på delvis ' mycket: lång 'sikt och att försöka " att : ge. intryck” av. att snabba . vinster "står att: skörda i jordbrukssektorn. är "att ägna sig at illäsionsmakeri”.” "Detta: är alltså sånriingen' 'om":socialdemo- kraternäs:,utspel:.Illusionsmakeri! - Det" stora" tankefelet : i: social-. demokraternas : jordbrukSutspel är att' den.'nu: "aktuella-. prisnivån, som "alltså? skall-”pressas,"' är "så- dan, "ätt : den "ger. hög lönsamhet åt" de ”stora', enheterna: med "hög | arbetsproduktivitet: Så - är :"det Ispelet som kom av sig är ett läginkomstproblem och ett sådant : löser. man inte genom att ytterligare pressa inkomster- na, utan genom rationaliserings- stimulerande ätgärder. BSocialde. mokraternas förslag innebär att de mest rationella enheterna slås ut, medan :småjordbruken tack vare låga kapitalkostnader han- kar sig vidare. Och de brukare som har gin huvudsakliga in- komst från en annan: näring be- rörs nästan inte alls. Förslagen motverkar alltså syftet att ska- pa stora, rationella enheter,/ och de "medför risker för sociala li danden, a Visst 'skulle" man 1 samman. hanget kunna stödja de kapital krävande gårdarna över.statsbud- geten, när prispressen sättes in. Socialdemokraterna har dock inte presenterat kostnaden. för den notan, och frågan är om en höj- ning av skatterna är. särskilt välkommen idag. Man kan :verk- ligen - säga att socialdemokrater- nas, jordbruksutspel är. rationali-|-. seringshindrande och -: på . sikt ogynnsamt för konsumenterna. : - Anledningen. till att socialde- mokratins valfläsk 1966 kom att te. sig som det' gjorde: vad jord- bruket : beträffar. är inte svår att. förstå. Dels känner man sig hotad av :Hermansson . och hans parti, dels tänker (tänkte) . man spränga kraftsamlingen i, oppo- sitionen, - mittensamverkar.: . Det sista har man. definitivt inte lyckats : med. Centern och folk- partiet. är överens .om en poli- tik, "som stimulerar till rationa- lisering i . jordbruket och ger brukarna ' trygghet. ' Hur många Hermansson lyckas locka till sig från' socialdemokraternas vänster- kant återstår, dock att se. : : Jordbrukspolitiken: har blivit en ' farlig ' bumerang för regering. en." Statsminister Erlander sade i samband med. utfrågningen av honom 1 .TV,, att. ”allt vi. kan säga är att matpriserna kommer att. stiga något . mindre snabbt än andra priser” Hur mycket regeringen ;; vältra” till. skattsedeln ; hade inte räknats uti. : Beträffande. löftet .om de”. 1:500 "kr, ,om jåret,;” som” famil- - | sa" Erlander: ka vär; nägon,. beräkning av. någr vetenskapsmän: i, Upp- g Sverige. faktläkt. bättre: betjänta > av 'van- tiskt” ”valfläskt. Å MR Torsten Sandberg" emellertid inte. Tordbruksfrågan im Pästod "den, representanten | ; hade . gått.; mot "sänkt. rösträttsålder riksdagen. Med..detta uttalande ternas : närmande; till. socialdemo- kraterna . Också". omfattar ett ac- cepterande” av. den låga sannings- nivå som "den" socialdemokrätiske partisekreteraren föredrar att hål: la sin valrörelse på. . .. a . Under' flera år har från ”cénter: Partiet, väckts motioner i riksda- gen; om att rösträttsåldern. skall sänkas. : Vid: årets: riksdag fanns i båda" kamrarna --centermotioner om ;sänkning till -18 -år.. Kommu- | med: sanningen; kammaren 0. . folkpartiet hade mo- tioner .i.-båda. kamrarna.: Vid. ut- skottsbehandlingen : reserverade sig::centerpartister. "och: folkpartis- ter. till förmån. för; sänkning: av rösträttsåldern; Övriga: ledamöter av utskottet: ville "inte "att riksda- gen : skulle : vidtaga" några -åtgär- der: för-att"de: unga skulle få. ett bättre: jriflytande över våra beslu- tande: organ. : : ”Medarr. söci ldemokratertia- sam- arbetar: med" högern då. det gäller att hindra "ungdomen från ökat inflytande, "så. accepterar kommu- nisterna oalaldemokrateras me- toder att : handskas '- med : sannin- I anning eh skön kombina- nisterna hade en motion i andra Tidningen & Skolvärlden' har sökt att känna partiledarna på pulsen här "det gäller för 'skolan' högst aktuella spörsmål. Första frågan i ' formuläret: som ” utskickades gällde vilka: åtgärder: som ' bör vidtas för att göra läraryrket mer attraktivt och därmed underlätta lärarrekryteringen, " » Den -stora Järarbristen har yt terligare .accentuerats genom till- komsten av. de" nya: gymnasiala skolformerna. Självfallet måste lä- rarutbildningsanstalternas kapaci- tet ökas, men lika viktigt är att också läraryrket görs så. lockan- de att allt fler söker sig till det. Skolvärlden noterar med till: fredsställelse en allmänt - » positiv inriktning hos partiledarna när det gäller. betoningen .av. skriv- hjälp och annan stödpersonal åt lärarna.- Men : det framgår inte, -| heter det, om -: alla: partiledarna vill inkludera även grundskolans lärare.-i denna välvilja. - Hr Edenman ville i statsverks- Propositionen inte: gå med på att statsbidrag -till skriv- och annan administrativ hjälp åt lärare skul. le utgå till andra skolformer än de gymnasiala. I motionen från centerhåll underströks bl. a. kraf- tigt "behovet av att sådan: hjälp; till. lärare 'garanteras genom stats- förför menar professorn. ligen, borde en sådan :omvärde- ring ha inletts för länge sedan men sätts den in nu behöver det I allt väsentligt' är socialde- | Aktuell kom mentar- dar att enda chansen till mänsk- lUghetens räddning är en ekono- misk omdaning. Att något är lönsamt: är inte" alltid ett bevis på att det även är: förnuftigt. Nuvärde mäste vägas mot fram- tidsvärde. Det som behövs borde framförallt vara lönsamt och det är människans. sak att skapa de nödvändiga förutsättningar ; här- I Rätte- nske inte vara för sent. Nordvästra Skänes Tidningar | mokraterna och' mittpartierna en- se om. markpolitiken, även om de förstnämnda finner det tak- tiskt "att: ge intryck av extra kraftfullhet: genom - att: vildsint kasta sig över: en enskild riks- dagsman: at ! : 3 Dagens Nyheter : Professor 'Carsten |Welinder, som "har starkt gehör på rege- ringssidan, har i Arbetet argu- menterat - för ytterligare . skatte- höjning. Om socialdemokratin får sitta 'i orubbat. bo också 'i:fort- sättningen, är det. således - ingen risk. för "att. någon - skall beröva oss” topplaceringen i den /”inter- nationella skatteligan, På direkta skatter -är. vi - faktiskt -”världs- bäst men av någon anledning är man inte särskilt. angelägen inom socialdemokratin. att brill, + Oppositionens : har: för” att. äntligen: a till jen. 'enkammarriksdag," . ör 1-sin vilket innebär” en betydandé sam- munialpolitik, Socialdemökraterna i”grundlagsberedningen ' har - sagt nej. Med: en: sådan « taktik- för- säkrar man : :sig om att det inte blir. någon lösning alls och förs- tar akammaren.: består. d I Handelstianingen | et. egentliga förhandlinigs-]' arbetet, ' men den nackdelen kan mankoppling av «riks. > och'"kom-. ” Professor Georg Borgström häv-. ”hällandet att nyhetsförmedlingen och förhandlingsomgång kan. bli. jäm- nare och mer nyanserade än" för närvarande. - kommentarerna kring' en Sofo - "Arbetsgivaren i frost ( gtatsminister Erlander har sagt ifrån att han djupt ångrar" att han 1949-- svenska varit med oni den ” kronans devalvering. Den gången sänktes kronans vär. de lika kraftigt som pundets. Men skulle kronan hållas utanför 'de: valveringskrisen,' om pundet. dy- ker under? Man kan då kanske svara att Sverige Inte längre är så beroende av handeln på England som förr i. världen... Men, ,'Eng- land är Eftas viktigaste stat. Devalveras pundet får" vi. ”billt: gare" brittiska varor i "överflöd in på vår marknad, "medan vår export på England , lamslåg ur der en viss övergångstid. "Teoré- tiskt skulle vi kunna stå ut mid Tycken. H or Dir jur. OR Pokorny Nn so ock Företagsekonomi + ' Kultur 'på Kuba är titeln Då en serie program, . som åvslutades 'på - mändags väl. Jen " med att Artur» Lunäqvist presenterade" det" kubanska mår leriet. : Bakom ' inspelningen: gär det "kubanska: filminstitutet ” det "är väl därför helt 1 blä ordning, att. programmet. tes es dio” följer . när det gäller Vall av .propågandafilmer, : Är I Spanien också - välkommet? : : Upsala. Nya Tidning "Vägen: -till självständighets gär. över "självVerksamheten.' Den” k utvecklas på, olika sätt: hos, olika” individer." Den enes studietektilk avviker : från. den. andres:;s | kan vara” lika effektiva. 'Att' med pennan i hand; att jö öra vad som sägs och. här: något sägs. i olika. sammanhang. tyck; vara en gemensam" metod: 1 flesta liksom att: gö! . | dispositit |Sadana e möjligen - .uppvägas "av: . det - för-Å: asket man” på "många, håll” "velat" göra honom: till, ingen, "förespråkare bidrag. Man begärde överläggnin: gar" mellan "stat . och." kommun 'i syfte.' att: dra upp. riktlinjer. för denna 'statsbidragsfråga. "Kommu- ! nerna :har ofta åberopat ekono- miska svårigheter: för att lösa des- sa för lärarna och: skolan ange-. lägna "problem. 'Motionen avslogs.” Centerledaren" Gunnar Hedlund framhåller. i:sitt' svar. på Skolvärl: dens "fråga angelägenheten av att lärare verkligen får ägna sig ät de pedagogiska ' uppgifterna . och att t.ex. administrativa åläggan: den flyttas över på andra tjäns- temän. Som "exempel nämner han att statsbidrag bör utgå till kom- munerna för ändamålet, Helt na- turligt bör det omfatta också grundskolans lärare, .: ” Skolvärldens . påpekande : om tveksamheten ' när det gäller in- tresset för att skriv: och annan hjälp garanteras även för grund- skolans lärare är berättigat. Det är dessa lärare som fått stå utan- för' 'statsbidragsmöjligheterna — av. vilken anledning är svårt att förstå, Det är självfallet av största betydelse "att undervisningen i fö attigdomen, som ett i: och sig, ' eftersträvansvär ideal. I samma 'sätt 'som han ger' vär- de "åt : det "jordiska ”kallet och "arbetet uppskattar han även de timliga ting som givits männi: skorna att äga 'och brukd i deras jordeliv. "Han ser även i dem den himmelske Faderns goda gåvor. 'Ic- ke heller'drar han härvid gränser- na så "snävt, att" blott det ' för ett torftigt uppehälle ”allra » nöd- vändigaste: finge rum inom dem. Där rymmes även en ”livets: guld- kant”, - något av festivitas och gästabud. = i Vad han' vill säga om de jor- diska tingen är, att de icke får binda människan så, att hon 'för- lorar ur' sikte det” himmelska, grundskolan bedrivs'så effektivt som möjligt. -För den pedagogis- ka verksamheten står lärarna och det är lika angeläget som i andra skolformer att dessa lärare får den hjälp de behöver. för att verkligen med bästa” möjliga re- sultat kunna sköta sitt krävande -arbete. Irma Ahlbom, : det' som dock slutligen ”är .”det ( 0:40]. Det är "utifrån". denna sy tänkt . han: stundom 7. kan ' uttal; radikalt ' fördömande, :. eti.; hos Honom vanlig tillspetsad: fö de" jordiska ”ägodelarna: "Ett av.de' största: hindren" för människorna; att stå'l en. levande kontakt -. med . de d. v. 8. att leva. i: trosgemenskap med 'sin' 'Frälsa är, rikedomen. ”Där "din? skatt" . där kommer ock ditt hjärta 'jatt vara”, i: : Det timliga goda har "sitt'.vär- de. Men ' där. det gäller att! välja mellan" det jordiska ;och det: him: melska -— "och .: inför ..det valet kommer. varje människa att förr ' eller senare: bli ställd — > där måste - obetingat.. det - förra. vika för det senare, Det är detta som Jesus "vill: säga- oss i 'vår. text liksom i många andra... samman: hang: ”Vad hjälper det. en männ ska, om :hon vinner hela värl- den, men förlorar sin” själ” y 16: 26). ' et i - Då det blir tal om den "nöd, som :råder i världen, är det mest fråga om den materiella” nöden, oftast uteslutande om den. För. visso är den.fruktansvärd. Meh. än större är dock den andliga ” nöd,- som nu räder. Den: nöden har 'sin orsak däri, att männi- skorna lever . ”utan , hopp . och utan Gud i världen”, (Ef, 2:12)., . ”Jag är världens ljus”, : säger Jesus: ”den som följer mig, han skat et utan sk icke vandra I mörkret utan sk; ” i oh. 812). all ha iivets' lus"; Jesus, ”syndares' vän"; synderis försonare — blott den människa; : som fått syn på'det ljuset, kan äga verklig frid, en allt över: - . Ivad vinnande tillförsikt,. ä, " Bängligt ljun ga ett oför: kan förstöras. ”Nej, söken fi rst efter hang rike och hans rättfärdighet, .så skall också allt: detta andra till- falla eder”. (Matt. 6:33), - Oss kristna bör, tro och "besinna: Kristus så nådigt: har lärt,' "himmelska, - en skatt, -som. inte ' som, ” visats. äd TV under "en månadg tid” -och N [ I l i 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.