NV - "LAHOLMS: TIDNING -Må d den 19 se —=LT” | Ungdomsinitiativ. för: ökat, ” bostadsbyggande Ungdomsförbund har :'framlagt förslag om inrättande av en spe- ciell ” bostadsrättsorganisation för ungdom; Arbetsgruppen framhål- der, att ungdomen — främst de . 3 hetand förvär di efter= ; En: ”arbesgrupp inom” Centerns +. konkreta förslag är följande: "Med tanke på att ungdomen | i dagens - samhälle". inte utan skäl brukar betecknas vår ekonomiska : överklass, bör det -ligga åtskillig realism i den tankegång som här skisseras, 'Arbetsgruppeas mer «> Ungd ingår « som" bostads- — är. en.i alla h tad. 1 4 satt grupp på bk Arbetsgruppen menar, att det , inte skulle behöva vara så. Ung-" domarna har i regel goda inkoms- ter med åtföljande stor konsum? .: - k " Många i beredda, till betydånde uppoffrin” ; gar för. att komma i besivtning av egen bostad. Den långa vänteti- den i bostadskön — ibland upp till 10 år — gör dock att den egna : bostaden; är ett alltför avlägset och osäkert sparmål. : ” Kunde bostadsönskemålet till- + ”fredsställas snabbare och säkrare ' skulle ungdomen kunna prestera ett betydande sparande, anser ar- betsgruppen, Detta skulle medfö- ra att sparandet totalt ökade och ” mer pengar kunde ställas till för- de för ' bostadsproduktion Systemet bör, byggas upp så att : övergång till. annan bostad vid” "familjebildning underlättas, - Det bör, baseras på insatser av ung-- domen, av staten och kommuner- na samt av intressenterna på a t knaden och kreditinstitu ten, . H ;'” ungdomen . , "Sparandet skall vara ra regelbundet och en viss mi av inkomsten, När sparandet på-" gått viss tid ger detta rätt till an- del med preciserad rätt till'bo-' stad. Staten bör, - förutom: att' främja en ökad. produktion, sva-- ra för närmare regler för orga- fatt. nisation och: verksamhet. Kom= ' ' munen. 'är: den lämpligaste basen "för en lokal organisation; i vilken beredes inflytande. "Det lämpligaste systemet är att denna hyr bostäder och i sin tur upplåter dem till ungdom," "Intr å” bostad k- naden bör ha till. uppgift att till-.. NE "stiftelsebrevet för Lunds tN universitetet ” utfärdades 1666 kunde staden. redan fira sitt, sex- handahålla Jämpliga Ä städer, I gengäld bör de få del av det kapital som sparats. Sparandet sker lämpligen via' kreditinstitu” ten, som överlåter sparmedel när . detta är så stort att den sparan-' des bostadsrätt skall infrias, Dess- ” förinnan: bör. kreditinstituten 'dis-" ponera medel för bostadsbyggan=" de: 5 : : . "Av speciellt intresse. är "att det — närmare bestäm VÄRLDSSVÄLTEN. OCH VI |: För att:möjliggöra industriell utveckling i u-länderna behövs det ett rationellt "jordbruk,' un- derstryker Jordbrukarnas Föreningsblad; men i var- Je fall under en ”övergåggstid som, inte kan överblickas: torde; hjälpsändningar'i med vara” nödvändiga: Nn "bet: Byns: inte hi ra "så att dessa" enbart består "av .svårplacerade överskott” till 'slumppriser.: Som |. dét varit "har: de. fattiga :länder- na vidare tvingats exportera .vis- sa "livsmedel «till priser; långt un- der -produktionskosinaderna : för . att. få, valuta till, livsnödvändig |: import. ISockret är .ett exempel I Även om det Jnte är, fer av de rika! länderna att: köpa li . del från de ' fattiga, ”s skandal; att” intébetal - digt, att -begagria Big” av de" far . vetvis: vid sidan av den "aktuel- Ja "debatten om den, svenska men tillägger: ” - Att ge akt på tidéns” föker kan likväl inte vara 'olämpligt. | Även relativt små" sådana kan förtjäna att registreras, -exem- .pelvis att det nu: blivit' dyrare att köpa smör och socker i Dan-|- mark än i Sverige. Inte. ens Danmarks med rätta berömda Jordbruk kan producera - till läg- La re kostnader. ska Vi måste "acceptera vissa. a | passningar till jordbrukets mar! Ck] nadsproblem och vårt eget fria näringslivs utvecklingstenden- ser, Jämsides' därmed måste vi i största möjliga utsträckning söka :. bevara. produktionsresur- ser som på längre sikt kan be- 'hövas för: "att försörja: en - avse- värt större befolkning än vi nu har "och samtidigt fylla' rimliga . krav 'på internationell solidari- tet, .blir den slutsats som. JE drar. TRYGGHETEN HAR BLIVIT s PRISET : för vår överambition, skriver . tidningen. Företagarenf I vår tro på vår egen förträff. lighet har vi bundit oss för be- tydande kostnadsstegringar 'un- der de närmaste tre åren och därigenom : kommer svenskt nä- ringslivs ytterligare 'försvagas, Det finns betydande risker för att expor- ten kommer att minska samti- digt som importen av utländska varor, fabricerade till lägre kost- nader än våra, kommer att öka. Det är därför inte så underligt att tanken på en devalvering ak: tualiserats. Men en devalvering är en farlig medicin om inte be- handlingen följs upp. med en sträng diet för patienten, en diet, som inte tillåter någon lyxkon- sumtion, : Det : kompensationstänkande; som blivit den moderna varian- , ten av den forna kungliga svenska avundsjukan, skulle . snabbt förstöra den gynnsamma effekten av en devalvering. Vi skulle snart vara tillbaka i infla- |' tionen om inte regeringen sam- tidigt med nedskrivningen av kronvärdet beslöt ett pris- och lönestopp, - Att "vänta frivillig ”återhåll- samhet hos svenska folket är väl knappast tänkbart i en tid, som förefaller ljus endast på grund av inflationens irrbloss, OBLIGATORISKA BILLAS | är :p förnyat ; " konkurrenskraft ' att: : ; Göteborgs-Posten. .an- centerungdomen — som lagt fram| ' detta förslag; Inte minst årets val. debatt har ju visat hur svår bol. .stadsfrågans finansiering är. Vär-' je initiativ att underlätta bostads, det "även', ekonomiskt" bör - - därför: mofttagas med tillfredsstäl ; lelse. knyter ninge y effektiva Det: här "var. ett bilmärke som leder -stöldstatistiken.. Det har " fört .mer-"missanpassade: ungdo- mar-ut in kriminalitet -. .eller--till död än något annat "märke. -Den- ”na- tidning. har' ensam. i: detta . land år efter år stått vid kravet på, lagstiftade" pillås av:en, kva- litet som” inotstår” lättvindiga": in- grepp. "Under 'alla dessa år -har oräknade ” "miljoner: runnit . bort redan i de krockskador som kun- nat-hindras.- Utanför-tdessa -ma- elser , hår: 1004als S dahällits' "olåsta' fordon för. stöld: turnéer och parodiska rymnings- färder runt landét. Bilarna har stått till förfogandé överallt: med enkla handgrepp. > Det; ;har"varit; en dökel. frågan om. reklamens' roll i ”sam- » hället” över. huvud” taget. CO- tidningen: kommentera ör Det är:väl bara-bra att dessa frågor utreds, men. vi "upprepar vad” vi "sagt, tidigare. att tittarna bö älva — utan mellanhärder — ' befäla ' vad” TV- -programrhen kostar; Dels är det en chimär att" tro att TV-en: blir” billigare med bidrag. från reklamsidan och "dels visar åskådliga” exempel från '. tidningsvärlden ' vilken problematik som är förenad med annonsfinansiering. Det är ju in- - te läsärna'utan anonsörerha som avgör' vilka tidningar som skall leva vidare. Detsamma kan kom- ma att. inträffa med TV-) "Program > men. . - Kommunikationsminister "Pal "me bör alltså gå” varligt fram, slutar Hdningen.. Sök ad Utbildningsfrågorna "på olika nivåer "inom. näringslivet blir allt” viktigare. " Både ” näringsliv och" .samhälle får” här ta ytterli- "gare Krafttag. En "hög utbild- ningsnivå -är en. förutsättning för att vi i'en hårdnande kon- » kurrens skall. kunna trygga vår | standard 'och - vår konkurrens- kraft med "utlandet: — I dagens hårda konkurrensläge bör 'emel lertid 'också :en” annan '"utbild- ningsfråga tas” upp, som hittills icke tillräckligt beaktats, näm- ligen utbildningen ' och fortbild- ningen av " företagsledare. På våra företagare ställs i dag helt andra krav än tidigare i'fråga om . förmåga att sköta. företa- gets ledning och anpassning -ef- ter nya : förhållanden. Strukiur- omvandlingen. går : härt - fram 1 hundrafi jubileum. + Stads- bebyggelsen daterar ' sig nämligen "rån omkring år 1000 efter Kristus. Yeh var ett århundrade senare är- jesbiskopssäte för hela Norden. ,Planer på grundandet av Sveri- ses andra: universitet förelåg 'dock "idigare,, Sålunda "umgicks Karl” Xx Gustav med tanken att upprätta ett universitet i den gamla kultur- metropolen för att därigenom kny- komna” landskapen . såväl. politiskt som kulturellt närmare Sverige, " Ett! förslag "hade ”utarbeats av opportunistiska :” förutvaran- "danska ; biskopen i Lunds; stift Peder” Winstrup, som, lojalt accep- terade. det. svenska väldet och för övrigt blev svensk adelsman. För- slaget förverkligades. dock först ef- dagen” 060: au velsoförfattning och privilegier. . + Till "universitetet, "donerade; Lunds 3 a 3 "Karl x Gustav och biskop Peder" Winstra,. ta” dé” genom” Roskildefreden till- |, Z Fredrik IL, uppfört kungshus I på [2 tint a åarna tenskapliga strid de framkallade fri- gjorde han rättsvetenskapen ' från teologin och skolastikens förmyn- darskap och lyfte den till en själv- ständig vetenskap — han lade” de fasta grundlagarna till en kulturfi- losofi. I Lund gjorde några profes- sorer ett skarpt angrepp mot hans ”irrläror”, men Karl XI:s förmyn- |: darregering beskyddade honom": < Det så kallade” skånska, kriget av- "| befordrades - sedan + synnerligt Johan '. Gyllenborg som 1742 blev :: lär na GK Lands universive. st lärjungar — framför allt Dalin och ss Lagerbring :— satte djupa” spår i : svenskt kulturliv. oo. . De första åren 'var universitetet I upplöst på grund av det nya kriget mot Danmark och pesten, Med Ry= : delius fortsatte. ensam sin under= .” visning. rönn KOR ale] 4. ig. 4 " Univ uUtens kansler. Nya lärar- bit öt. lä verk ihet, som först 1682 återupptogs, då uni versitebet nygrundades. Detta . skedde : framför - allt tack vare förutvarande universitetspeda- gogen C Hahn, nu' biskop, och kan- slern -'Lindschiöld. : Kapitel hade" emellertid "indragits till kro- nan. Men en kvarleva av detta samt vissa tiondelintäkter anslogs, | jämte andra medel tillkom.' ; "Karl XI hade ”upplåtit Lunda. gårdshuset - > ett” "ursprungligen av Ketvd. de' först: fyra. vedloslaka, två'.juri- diska; två med. Professorer och i den filosofiska "fakulteten åtta, "Förutom |: | Svprige "och: Danmark”, var också Tyskland" representerat”, bland "1 roanstaltens pedagoger, vilket vål- lade "ständiga tvister, i konsistoriet, och", mellan den "tyskfödde ' pro- |. känslern ; Bernhard - von. Oelreich féjd” och slutligen : förflyttades von Oelreich. till superintendent; ämbetet i, Bremen och Verden, som han” till- trädde” 1673... De ekonomiska f hållandena ar mn en början orediga och student: antalet lågt, Men - elevantalet öka- dessvad :det led. En' bidragande or: sak: härtill var tvivelsutan den ins . ternationellt. ryktbare -lärare,' Sa? miel” -Pufendort, som. . 1667 tillträdde ".befattningen''som professor i "rättsfilosofi.' I Lund ut- vecklade han en betydelsfull verk- förfa sina" ;” båda ypperliga arbeten .”De jure naturae et gentium libri octo” och ”De; officio . hominis et. civis iuxfalegem.. naturalem libri. duo”. och biskop :Winstrup: rådde” ständig a såmhet” som akademisk" lärare och | te. Hari skrev för. övrigt där | If lunda: länge i "domkyrkan. och” kapell. samt det söder "därom. be nå | hus, söm en gång: varit Laure; svenskar. Och universitetet fick”allt' större betydelse, i första hand, för: der den följande monarken, ” Karl” XII vållade. naturligtvis svårt av- bräck, , Universitetets. främsta ikraft under: denna tid var -Anders .Ry- delius. Han hade. tidigare studerat. i Uppsala-och kom 1699 till Lund, där. han gåv: privatundervisning ' i sofi. År 1707, utnämndes. han; till . konviktet, där fattiga studenter fi k fria middagar och hade. lärda .öv- ningar, ..1710 . blev han: professor. i THogik. 'och ..metafysik och > började: därmed : en lång och betydelsefull! rargärning, Och som genom. hans, Genom, dessa skrifter och den ”ve- Berlin: (LT) - Bönderna (i "Tysklahds” sovjet- ska ockupationszon (SBZ) har nya | kollektiviseringsåtgärder att' vän- ta.. Snart skall också de sista Pri- vatägda betesmarkerna , inordnas i ' ”Landwirtschaftliche Produk- tionsgenossenschaften” LPG. (jord- brukets ' kooperativa ' föreningar) som "1960 : inrättats i så våldsam takt. att bortåt 250 00 förut själv- ständiga. bönder därigenom för- lorat sinä åkrar, maskiner 'och red- skap. Enligt de' sovjetzonala myn- : dighetérnas' uppgifter blir det nöd- vändigt” att röja undan kvarlevor- na av individuellt jordbruk efter- som” dess produktion inte motsva- rar. :de kooperativa föreningarnas Prestationer. Faktiskt nådde mån- ga:enskilda jordbruk inte sin bäs- ta möjliga prestation. Men det be- ror. främst på de behöriga sovjet- zonala myndigheterna som” alltid försörjt de kooperativa föreningar. na med, gödningsämnen, tekniska hjälpmedel” eller" med. pengår i första hand, Som ' produktionssiff- rorna bevisar” har: tvångskolekti- viseringen inte överallt i SBZ lett många branscher, och de före- tag, som .vill hävda sig och ut vecklas, "måste. ha 'god ledning. Verksamheten mäste "långsikts- . planeras ' och nya metoder prö- vas i --fråga om administration, bokföring, . kalkyler, budgete- ring etc, st » (SHIO-ordföranden. sg tig ' Stefanson). X 1 la ovjetzonen röjs I undan till avkastningarnas eftersträvade ökning mot det föråtvarande. en- skilda jordbruket.” . Oaktat alla meddelanden om framgångar ' arbetar jordbruket i SBZ även 20 år: efter krigsslutet alldeles: oräntabelt. Sedan :åratal tillbaka .är det beroende av stat- liga subventioner som under sena- re tid gått upp till hälften av. för- säljningssumman. Tar man presta- tionerna inom förbundsrepubliken Tysklands jordbruk som måttstock så borde 'det sovjetzonala jordbru- |. ket nå sin nuvarande produktion till och med med bara 900 000 ar- betskrafter i stället för de för ö- gonblicket sysselsatta 13 miljo- ner. - även: jämförelser "rörande: vissa produktionssektorer' utfaller. till det kollektiviserade .sovjetzonala jordbrukets nackdel. Således kom förbundsrepubliken : ' Tysklands jordbruk 1964 upp till c:a 3310 kg spannmål per ha, i den sovjetska ockupationszonen var det däremot endast 2670 kg. Vid andra produk- ter är förhållandet knappast "bätt- re. Medan en kos mjölkavkastning i förbundsrepubliken Tyskland 1964 gått upp till genomsnittligen kg och ' det med mindre fetthalt. tillbakagång av vissa produktions- siffror kan dock inte ledas tillbaka till de sovjetzonala böndernas då- liga arbetsprestation av vilka mäån- ga nu bara är sysselsatta som ar- betare på sina expropierade går- dar. även jordens kvalitet är inte sämre än inom 'Tysklands västliga odlingsområden, De viktigaste skä- a .| dan "för. föreståndare - för. det: akademiska : ot simistiska. En sådan” här. Sak, tar 3540 kg åstadkom SBZ bara. 2696 . Stagnationen ' eller till och med |! platser inrättades ' och lärjungean> talet steg och grund lades f N ve- tenskapliga institutioner, H Hans > efterföljares talets : början ”understeg elevantalet var skåningar. . : « Bland ryktbara lärare kän näms :: nas historikern Lagerbring, läkaren 'defiria utveckling. : svunive itetets :ekonomiska 4 | 1830-talet." Stude länder hela första . talet, under. 400 'men: steg ; sedan, un=" "undan; för att.nu i vår tid, som-;en; raljant.- skribent framhöll i: ling. av ; verksamhet och inflytande hämmade emellertid i i' stället . utvecklingen, : Detta framför allt: fallet med partidespo= : Ivar... ten :Nils Palmstierna. Och vid -1700= 200 — av vilka övervägande, delen. kom mentar Faller Ian Smith inte. tin föga skall England ' före ärets slut gå s till FN och utverka obligatoriska men ”selektiva” ekonomiska sank- tioner : mot - Rhodesia, : förutsatt dock att. hela samväldet medver- kar. Det är ytterst tvivelaktigt 'lom Rhodesta snabbt kan tillrätta- föras med sådana åtgärder. Will .| son riskerar. att drivas till nya och för honom ännu betänkligare positioner. Hade det inte" varit bättre att stämma i bäcken? Handelstidningen : Drivkraften — till | produktions- apparatens utveckling och där- I med till hela samhällets stangard- :lökning ligger — med all respekt "| för den samhälleliga lokaliserings- politiken —” i att 'de mänga fö retagare, som" tillsammans bildar näringslivet, har vilja och resur- ser. att investera i. ny företag- |, samhet. Den . väsentliga : hjälpen till fortsatt expansion ligger 'där- för i en "generös" avskrivnings- politik 'och 'en -' kapitalbildnings- främjande poltik, som underlättar företagens självfinansiering . och utbyggnad med nya och ända målsenliga "lokaler; Därför ' av- vaktas . företagsskatteutredningens länge väntade . betänkande nu med det allra största intresse, : '.; Handel och Industri + I samband med den AE indelningen; som nu utreds, kom- mer även landstingen att' bli' vär regionalt "utsedda lekm latt: ställa upp råmar för verk; sentligt färre: "och större." Utöver att. ger. landstingen: vidgade” upp: 'gifter inom: skolväsendet och den fysiska" planeringen” bör det - över- N «vägas om inte de” nya. ”länsparla: -menten ; dessutom i lämpligen: kan | > ta hand 'om vissa”.av. de. uppgif- ter "som nu ligger "splittrade" på 'en...rad« statliga .länsorg: finns" på" länsplanet' "ett: 'gränsskikt” . mellan "statligt ' och kommunalt," statliga .; organ : "med större ;: eller .; mindre ins vissa” av dessa ' ställdes”. under landstingen 'skulle det. ska” pas bättre. förutsättningar. för en offentlig. 10 » debatt : - utan ”att de. statliga ri samheten Dagens Nyheter ” - Den: nya bandhundslagen som : trädde i kraft den. 1 juli i:år bi | handlas -utförligt i: Svenska Ken-J- nelklubbehs tidskrift: Hundsport i dess "senaste nummer. Hundsport har bl.a." gjort: en: inspektionsre- sa :i Skåne, där ”bandhundselän- det” sedan länge varit . en .skam- | fläck. för : provinsen. Situationen har. tyvärr: inte: blivit. bättre ge- nom den. nya lagen; rapporterar Hundsports utsände, Bandhunds- ägarna” är både fö virrade och förargade: .. Man ' avlivar - hellre hunden än man' följer 'den nya krångliga ' lagen! Ingen. enda äv). de 50 hundägare som besöktes av inspektionspatrullen ': kunde ' ' få godkänt. enligt” de hya” bestäm melsernat', Hundägarna ' begriper: inte" den nya lagen helt enkelt: Djurskydds- inspektörerna' får dagligen" buttra frågor. Vad. menas "med löplina? Vad är lekande? Men trots detta är inspektörerna inte alltför pes- tid. EN LÄTTLÄST FOLDER : I1.STÄLLET FÖR PARA: — GRAFER. Malmö djurskyddsförening har tagit ett berömvärt initiativ, be- rättar — Hundsport vidare. För- eningen har ttarbetat en lättläst och » informativ ' folder med in- struktiva teckningar.” Enligt den. nya lagen ska hun. den. kunna: röra sig - längs en minst 10 meter lång löplina. Den ska vara fäst i en vägg, ett träd ..d. med en kraftig fjäder. Kopp- let bör också fästas vid löplinan med en fjäder. Hunden ska kun- na röra sig minst två meter åt vardera sidan. Kopplet ska vara försett med två "lekanden och av len till de ständiga bakslagen och motgångarna får däremot anses vara otillräcklig försörjning med foder, säd eller” gödningsämnen, driftsledarnas misstag, men främst stelheten av jordbruksplanering- ens . centralt dirigerade' -förvalt- ningsapparat. Likväl tänker öÖst- Berlins vederbörande myndigheter fullfölja tvångskollektiviseringen ända till, sista konsekvens." Enligt deras uppfattning kan endast på detta sätt befolkningens tillräckli- ga försörjning med livsförnöden- heter åstadkommas samt framför- allt längtidsplanering :av jord- bruksprodukters export som skall kåne avlivar man hellre hunden: än följer den nya -bandhundslagen, [= » | och.-kanske aldrig. ens fått en tå 1 sådant. material. a , hunden, inte an bita av det., Hundkojan . .sKa vara ryml; g varm och dragfri :.men' ha. god ventilation. Flera bra hundkojor finns redan. i marknaden, Svenska ningar till en godkänd koja, Mär- ken ska vara väl dränerad, så. att hunden inte trampar upp den till sörja.” ; Löplina, lekanden,; fjäder '0.. 5. Vv. finns i:en 'välsorterad Järnhandel. VBU tt av i - FJÄTTRAD I 15 LÄNGA -.. "AR VID.EN KORT JÄRN. |: I KÄTTING, : > - "När inspektör Edvin Ek för. ungefär 10 år sedan började av- slöja vilket djurplågeri söm 'på- gick på den skånska landsbygden chockerades det svenska , folket; Värkbrutna, ibland blinda och dö- va hundar. hade sedan valptiden stått fastkedjade "vid en ”koja”. De hade aldrig fått röra sig fritt, aldrig fått känna mänsklig värme bunke fullgod mat; blivit något bättre,- men -:fortfa- rande « hittas upprörande . fall Hundsport "publicerar "en"tragisk |1- bild på 15-årig blind hund. Den står fjättrad vid en kort .och grov järnkätting. .Någon -koja i egent- lig mening har den 'inte, .Så har den stackars hunden stått i hela sitt liv. Ägaren ålades. att omer delbart avliva hunden. '. Det är ganska många bandhun- dar som har avlivats i Skåne den senaste tiden. I någon slags pro- test mot myndigheterna, Någon ny hund blir det inte, " Eks ohyggliga bilder upprörde svenska folket... För Skåne var det hela ganska genant. Men man förklarade att det rörde sig om en gammal sedvänja sedan dansk. tiden. Det. hade- helt enkelt bli- vit tradition "att hälla bandhund, - Många börjar nu ifrågasätta om bandhunden har någon funk- fom Mn någon nytta kan den alla fall göra. Lä La £ äs följande ept ” Tre gärdar "intill Vvarandr. = de köpt var sin Berner Seka: hund. Ett raggargäng kom en kväll in, till den första gården för att bråka, Hunden körde iväg In dem, ' De fortsatte till nästa gård och där hände ' samma sak. Vid lyssnade på ragenimac ein Och raj den kom Tusan a när. hun: inbringa utländsk valuta. - » Barbara Herzog.' " alla gårdar i Skåne? LIN — Dj-a hundracka, vaktar du : da 5 Kennelklubben tillhandahåller rit- |: Visserligen har 'det efter handa | . Industrierna ser. a regel. att de har någon som kan" instrue- ' ra, utlänningarna på ett för. dem begripligt språk, men hur är det, med "myndigheterna? . Får-alla ut- ländska arbetare en' korrekt upp” lysning. om "sociala "rättighetér och 'skyld: gheter på åina -respek-. tive språk” så "de verkligen för- "står vad det gäller?" Tar: fack-" föreningarna effektivt" "hand "om de utländska arbetarna och, ger. dem "den. hjälp de: behöver för, att ta sig fram 1 de: många pe svärliga labyrinter vårt, arbetsliv. utgör? Det kan vara” isvärt! nog för Oss "infödingar. Hur mycket. svårare skall det” då "inte" vara - sr de: städer "och, sikundervisningen > slagit.»Igenom. ordentligt, . torde . grunden, - våra lagd för en framtida pät! uk dervisning även; "på lägsta skol? nivå. Det är inte" bara” det ätt: undervisningen bidrar, till ätt ökå antalet. musiklärare, dét blir oj så en” bättre ' jordmån” för: allmän musikkultur. I: sett hälle," som ' blivit - ordentligt ', fa .nomsyrat av musik, kommer : ock: så 'skolmusiken' att” få bättre" ut vecklingsmöjligheter.. ” på minnet: IE: och -med'. lans: kistendomsundervis Pas Ragnär' Oldber, För att r karen. hans medmänniskor göra det, >. : skull, ' den icke. rökande . mint teten är så foglig. I Lika "foglig som. riteter. varit som” fått demokratiska ä i rök. | skräpning' av vår natur, änting- Jen det är. marker eller vatten, så krävs det i vårt "allas: intr se verkligt hårda stag. från "myndig heternas sida, NN 4 Det är ju: vi alla” som drabbag av skräpet — minst lika: mycket den som”; skräpar ner. däre” tag.” möt” dössa.: som danskarna” träffanc dem; signaleras,. plikt vatt aktivt "påverka". medmänniskor i rätt a ETT ORD PÅ VÄGEN ”Vadhelst i gören — d = sluter hela vårt ben det, om teln Paulus säger -oss,.-att" vi” alla, utan undantag, borde för. härliga Gud genom vårt ” arbete och "vårt liv. Icke blott. missio- nären som predikar evangelium eller läkare och 'sjuksköterskor, som tjänar de sjuka ' förhärligar Gud. "Även » husmödrarna 1: sin dagliga rutinmässiga . gärning, jordbruksarbetaren eller: fabrils- arbetaren, flickan bakom disken eller kassaapparaten, polismannen förhärliga "5 IS alla dessa. kan Ul ne arbete för Gud. att, göre ud behöver händer;. villiga Då utföra vardagslivets örnen på ett sådant sätt att Han: blir ör ärligad, - Vi finner” att: Jesus - a använde bilder från vardags- livets enkla uppgifter för” att tandegöra den gudomliga . san-« ningen och tjänsten 1 Guds rike. at E sopa gohnn Tä DA Buena » att a 1 Nläder för att illustrera sin. un: darvisning, Där. finns icke sen.så ga gärning att den. icke kan utföras till ' Gud. : ligan de, 5, namns! förhäv.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.