; s , ” ra en sådan "sammanblandning. - Orter utan' alternativ sysselsätt- - ta också att innebära att den till- : "bygderna sker för att åstadkom- "LAHOLMS TIDNING. . i "Som bekant har” öräbruksrit nistern i tre artiklar i tidning- en: Arbetet behandlat jordbruks-[ politiken.; Vi ' skall " här” fästa uppmärksarmheten ” på ett: av hans , mänga uttalanden, 'vilket kan tjäna som ett exempel på ” hällfastheten i argumenteringen. I samband med en passus om avskaffandet av de mindre jord- .bruken kommer jordbruksminis. tern. efter. att -ha talat om" en "ljusare framtid för dessa män- ”niskor”" fram till följand Hd ”Det är én klen tröst för des- sa grupper 1 samhället att jord-|: ”bruksorganisatioherna . samtidigt "som : de beslutar” 'om nedlägg: :ning'av mejerier och andra för. 'ädlings- och serviceföretag ute As bygdernay' sätter” upp plakat "om : att Jordbruket” måste. bibe- hållas”, RR +-Som "psykologiskt studium är det intressant att iaktta att lan- dets "Jordbruksminister kan gö- t Det kän inte ha gätt hr Holm. -qvist förbi" att nedläggning : av exempelvis mejerier i jordbruks- ma fen koncentration av föräd- lingen, al en "koncentration till mo- d | den 20 ju: en- verksamhet - st ypraktiskt > taget” alla " "samhälls grupper ” nuförtiden - lövprisas. Jordbrukärna var genom sin förs ” "eningsrörelse. den grupp 4; sam: hället som : egentligen först iav alla : började. en! omfattande < in- dustrikoncentration. Detta "har inneburit . mycket störa väster för. 'samhället. och för de s.' k. Konsumentgrupperna: +”. Genom ” koncentration och andra” vägar karnäs, git i för effektivisering har: jordbru- ”,förädlingsföretag "längt. det varit möjligt motvägt - de « störa: -lönehöjningarna " och därmed' förhindrat att dessa sla: = så Sa : et är: intressant” tt så huru. som ' även" jordbrukets: ”effektivi- " seringssträvanden; ibland : använ. |. : i» debatter. mot. jordbruket avidem .som vill komma jord- bruksnäringen och: dess” företrä- ill" livs,.Z Att jordbruksmi- an göra ett så ologiskt "uttalande: är: emellertid häpnads- väckande; : ”Nedläggning' av mé. jerier och: ändra förädlings- och serviceföretag”, har "skett för att rationalisera .— inte för att: ut -plåna.. jordbruket i NV sa! "delar av: landet. n . säsongstarten . nästa år skall de två första stationerna på Frankrikes” nya riviera stå ' be: redda attita emot: pionjärbådar- na, De två nya badparadisen. he- ; : | Montpellier) och” Leucate-Barca- ::såsom den” angavs, 1, radio. Re: . lev, att centerpartiet fick” sam- . minstone. - | Umunjstiska frammarschen är det r -r sr NR , . ,» » OMSKOLNING AV LANT. " kortsiktiga perspektivet där man " bruket måste även denna arbets- "skaffar förvärvsarbete och inom ; kunde": Centerpartiet" notera, när det preliminära resultatet äntligen : var uträknat på, val snatten., De kommentarer, som vi -gjorde i går, var byggda på situationen ;.. omkring . midnatt, "ha ivarit- sådant, att centerpar: "tiet. kunde tillräkna sig.en :mye- et.Xbetydande framgång, :- 'och detta bekräftades allteftersom timmarna . "gick; : Slutresultatet I jänlagt . 207 ”landstingsimandat, i - hela . riket, "vilket betyder en ökning med 40. Högern fick 238 "folkpartiet 281: mandat, vilket i Och för sig innebär tyrå. mandat. q Där: är. "mindre, märka, att "Mittsai verkan ' (cen. terpartiet+ -folkpårtiet) ' mandat och annan. fick 87 -helt klart, att, sluts sul tet blev! mycket gott för mit Tandstingsriandat, k I säkitsplrine] 2 bär. .minskning med 54 och. kom- munisterna 81 mandat, ökning med 52. Slutligen fick KDS ett |. mandat [64 Västerbotten); " "I + procent fick" soclaldemokrå. terna. 42,8 'mot 51 vid landstings- " valet 1962. De borgerliga fick "48,8" procent "mot 45”. är 1962. Någon, uppdelning på de olika » partierna: går inte "att göra ge hom'"; samverkanslistorna, : där man inte vet vilka som gått in från vilket" part! ännu åt -Kommunisterna - slut- » ligen ökade ' sitt "procenttal från ; 3,8 .år 1962 til 6,6 ru, Den kom. "enda olustiga 1.årets. val..: ” BRUKARHUSTRUR - Jordbruksutredningen har Åå mycket” stor utsträckning förbl- |] "gått de speciella problem som " möter ' företag - lokaliserade . till ning, påpekar RLF- tioninr gen .c Detta gäller. både i det mera | vill omplacera den . eventuella arbetskraft som kan friställas från jordbruket och på längre sikt där det gäller att finna sys- selsättning för den del av ar- betskraften vid de framtida lant- bruken, som inte kan beräknas vara sysselsatt året om, --- : Den : höjda levnadsstandard "och "därmed höjda arbetskrafts- , kostnaden som vi allmänt räknar "med, kommer att nödvändiggöra ett effektivt utnyttjande av all den arbetskraft som är knuten till ett företag. För det framtida lantbruksföretaget kommer det- gängliga kvinnliga arbetskraften måste utnyttjas i produktivt ar- bete. Eftersom det på landsbyg- den kommer att finnas förhål- landevis få alternativa sysselsätt- ningsmöjligheter utanför lant- kraft utnyttjas inom jordbruket. Inom andra samhällsgrupper blir det allt vanligare att hustrurna stadsfamiljerna kommer "detta att vara det viktigaste bidraget - Närhetej rar Den: norska folkvillan, ett trä- -hus på' 120 kvadratmeter, beräk- |: =; nas färdig. kosta: drygt. 100 000 kronor. De svenska husen, sten- hus' på. 180 kvadratmeter, "begär hn byggherren 335 000 kronor. för. "Den norska villan kom: i färdiga sektioner på några lastbilar. öch uppfördes på knappt en dag, ef. ter ytterligare fyra-fem dagar - vår den klar. för inflyttning. Det- ta är: ett fint exempel på hög- "gradig rationalisering inom bygg- nadsbranschen, :; : med sin omgivning. "ökas. de gif ta kvinnornas. 2 'sysselsättnings- grad i i andra samhällsgrupper är ett: par "helsvenska: villor — som emellertid blir tre gånger ' 'så dy: "835 000-] kronorsvillan.. mö igheter. att med en efter. des- 'sa, förhålländen. anpassad: drifts- form kunna; utnyttja', de arbets- » kraftsresurser: söm "finns till- gängliga inom familjeföretagen. ill..arbetsplatsen, och den, numera högt. mekaniserade ”"lantbruksdriften: borde: :möjliggö- ra ett. effektivt utnyttjand: av, :kvinnlig "arbetskraft. : : Därför krävs emellertid att kvinnorna "fått en' utbildning som 'gör deniY lämpade att-överta"- vissa. arbets- ' uppgifter”i de: högt "specialisera- de företag som v "mandat," minskning med >12, och pe allt: flå i. kommer. att få ; mäste snarast ses som. ett exempel på » motsatsen. Det måste vara något . fel när ett bostadshus, låt: vara i toppstandard,' tar nio—tio'må- nader att bygga och kostar över 300 000 kronor. ".'' " Var ligger felet? är" det” bygé- nadsmaterialet som är så dyrt? Är det de "höga svenska: arbets- lönerna? Är det "det moderna "svenska skråväsendet, det som medför att en kategori byggnads- arbetare för liv och pina inte får snudda vid andras arbetsuppgif- Vters med ' väntetider: och dålig byggorganisation som följd? Är det en låg arbetstakt på bygge- i hägnet av arbetskraftsbris- : ten 3 storstäderna, : som, är boven : i dramat? - : "i: JF erinrar om att det även finns svenska husfabriker som kan bygga billigt — men de till- låts inte alltid att göra detta. . " Ett exempel är Akeredsfallet i Göteborg, där” den småländska husfabriken inte skulle få tilläm- Pa 'den rationellare”och -: billigare metoden att montera husen med egen personal, - Vi förmodar att om norska och finländska företag med byggnadsarbetare i stor omfatt- ning 'fick -bygga hus 1 stock- holmsområdet skulle det pressa bostadskostnaderna : sentligt, men - sannolikt . skulle |: egna högst 'vä- råg! (någon mik Horr, om: ,Perpig- nan). Och "sedan byggs undan för un- dan nya badorter längs den' 180 km" långa 'Medelhavskusten' från Rhönes ' mynning .'till : spanska + I gränsen... Om 10—12- år: räknar. man” med. att hela kuststräckan skall vara Öppen. för turistström- mens; sa 180 km ny "badkust längs väst ra ' Medelhavet!. Det låter otroligt i den : kollektiva "turisméns” tide- varv. Men" denna "kust" har tidi- gare. varit... ganska "svåråtkomlig — "även - om bilströmmen :.brusat fram'-bara. några få kilometer in. åt land, Kusten. är: flack och :be- står av-fin sandstrand längs grun- da laguner, : étang. är” det: frans ka. ordet. för dessa' smärre” innan- hav? För, att göra "dessa ” Områden stora och ormfattande' arbeten, vil. kavirsin tur kräver” oerhörda: in- vesteringar.. De" stora "städerna ef- ter. kusten, - Montpellier, :Narbon- . | ne” och, Perpignan ligger alla' ett gott stycke. inåt” landet, "Hamnar var i forna tider svåra -ått bygga i-deh! jsa "sanden, som ; också : I sin från kusten e.. stora: arbeten: som er för Pål år” sedan Ven rad” andra experter. här «utarbetat. planerna. Parallellt arbetar” en annan -kommitté med : | väldiga: ' bevattningsprojekt "inåt landet, Turismen 'och - jordbruket skall stödja - varandra... .:; - För. att inte främja markspeku. . lation höll "man : länge. saken yt- ) terst, hemlig, och staten kunde på så gäller t "Apriser,.” Enligt "utarbetade planerna kommer'- kusten ' i. hela: sin längd att'hållas "fri från "all bebyggelse —:' inga 'strandtomter, alltså...De små fiskebyar 'som ligger "här och var i de ifå. naturliga ham- nar :'som finns bevaras intakta, Det" jordbruk" ' som. ; också" finns 1- förhållandevis hyggliga. ' berörda fackförbund sätta många käppar i hjulet. .: In JF drar. därefter följande slut- sats: Apropå den aktuella jord: bruksdebatten uppställer sig : e "Jar a av "vår inhemska byggnads- |- industri och i. stället importera hus:i-stor :skala från grannlän- derna? Det skulle säkert sänka "svenska: ; storstadsfamiljens bo- : 'stadskostnad' med en och annan tusenlapp per år vn NGTIDSUTRED INGENS | "ZFEMARSPROGNOS = = nt som" "räknar med en ärlig ök- ning av industriproduktionen på 5 procent har fått en. svag start, h anser Veckansaffärer mot bakgrund av industrins avmatta- de. produktionsökring < "under ; första; halvåret: : Mädex” har "stigit med knappt 3 procent "jämfört med ' första -halvårét 1965:- Endast verkstä- derna, - jörd- ' och stenindustrin samt livsmedelsindustrin har ö- kat med över 4 procent medan "massaproduktionen minskat med 9 - procent. 'Järn- -och- stålindu- ”strins produktion har. varit oför- ändrad, För tredje kvartalet vän- das ingen :allmän. förbättring. In- dustrin får därför svårt att.kla- rTa'av.den Pproduktionsökning på . 41/2 procent som förutspås i na- . tionalbudgeten för 1966: mt -duktens totala stegring på 314 "Procent i farozonen, eftersom in- dustrin: :brukar, svara i för drygt hälften av BNP-ökningen. - ter. "La". Grande Motte (utanför ” tillgängliga fordrades det mycket |: AR så. sätt. köpa upp 'de områden: det | :-mellertid Osökt frågan: Borde vi hn lägga ner mycket stora de-] ' Därmed är, bruttonationalpro.. Bilden visar ' en: del” "av. Languedot-kusten; 'där- den" fina sandstranden sträcker sig praktiskt tas get mellan Marseille och spanska gränsen, Enligt planerna ' skall ' detta bli det nya, turistomrä. : det vid den franska medelhavskusten ” jviera vid Met Nolan I kust kasä-— fast. förstås "med betyd- ligt: förbättrad aysättningsmöj. MNeheter, ' HOTELL: AV: ALLA SLAG. Sedan -allt detta undantagits finns ' emellertid : ofantliga : områ- den kvar, och en del av dem öm- vandlas nu till semesterbebyg- gelse:' Sammanlagt cirka 40 km av de 180 planeras bli relativt tätt bebyggda. Det blir både” hy- resbebyggelse — .i Frankrike lik. som annars på kontinenten är det. vanligt: att stadsbor har :en sommarlägenhet ” vid " kusten -— och villor och . småhusbebyggel- se, "Likaså förstås: mängder av hotell :i:alla prisklasser, motell, ungdomshärbärgen och: andra :in- kvarteringar: för folk som vill bo billigt: Och :'inte' minst ' camping- platser; Stugor för. jakt och -fiske kommer: att. uppföras ute .på de smala” näsen, mellan '. lagunerna. Hamnar byggs på många -håll för nöjessegling. Också för nöjen och kulturliv. blir det väl sörjt. sed STORA MYGGKRIGET " En... äv ' förutsättningarna » för detta jättearbete är;att. man blir kvitt - myggpligan: För arygt ett mellan sanddynerna bibehalls” 1 ig sedan jade det stora mygg- kriget, och -:man' är redan ett gott stycke på väg, Det kommer !' -l emellertid att krävas en fortgå-]- ende kamp för att man skall bli fullkomligt ' kvitt dessa obehag- liga sommargäster, Endast i gjäl- va Rhöne-deltat, 1 det sägenom- gorna att, få leva kvar. Här finns ett av jordens största och 'mest särpräglade ','fågelreservat, . och man är rädd för att ingripa i de många sällsynta fågelarternas för- sörjning, De som vill: njuta - av att beskåda och .studera fågelli- vet här får också i fortsättningen lita till'myggoljan. > | i Men - Camargue ligger strängt taget utanför den nya: rivieran. Den” skall göras; helt ”turistvän- lig”. ; Det > finns de som menar, att planerna lagts upp alltför stor- slaget :— ' 350.000 . nya ”sängplat- ser på 10-12 år — men; de: som nu" arbetar : på projektet är. opti- mistiska: den nya massturismen kräver ordentlig ' och" förutseende planering, ' och" soltörstande stads- bor :strömmar för -varje- år i 'allt större skaror till Medelhavets. kla- ra: och svala böljor: : ; Den mångbegävadd : danské ye » | rikern,” ger: framträder» 1. ”Arsring” (LT 22:—) som” essayist och ger: där- med fritt lopp” åt, en ny ådra i sitt författarskap: Prosastyckena ämtade: ur .de' båda volymer- >”Välkommen, vinter” : : och na. ”Drömmen om eri sommardag”. — speglar .årets gång och skiftning. ar,» iakttagna: i -den "lilla by på Langeland dit, urköpenhamnaren Jeger förlagt, sitt - divs och sin | diktnings ' centrum. högst. personlig stöpning. Den har tycke av käseri. och' "lyrisk .prosa- skiss: dagboks-.' och .memoarfrag- ment, Iimpressioher ,av landskapet och , iakttagelser av djurlivet; re- lationer. ;av vardagens praktiska värv eller flykt i det blå' ligger Sverige är Turist-Europas bondfängare, hävdades det vid en debatt som; Turisttrafikför- bundet, kallat till. -Vi klår turis- terna på pengar utan att själva prestera annat än otrevligt be- mötande, dålig mat och "sjabbl- ga hotellrum. ”Turistnäringens representanter ' försvarade ' sig med bl. a. "höga löner, brist på "utbildning, slentrian, allmän io- «: vilja . mot . betjäning. ären "som servicemänniska + trulig, men han. är rejäl, mena "de Riks-Saras chef. |:v- 2 | Nåja, - .det rejäla kän ibland - diskuteras, åtminstone; när man » får notan på en del restauranger och tror 'att man köpt ett nä. ” "ringsställe, inte en” maträtt. Och nog begriper .man att en turist ” blir för-d när han t. ex.'får be- , tala 2 kr. för ett glas isvatten. ” En kubikmeter vatten å 1 krona "ger drygt 3 000 stora glas. Med 2 kr. per "glas blir det ca 6 000 kr. brutto på en kubik. Det kan man "kalla marginal! s ”— Bondfångeéri ” kan 'vara' ”ett svagt uttryck. Kvalificerat' ocker är. ofta rätt ord för restaurang- : näringens prestationer. : "Går inte SPK:s pristestare på restaurang ocksä? el (Fri Köpenskap). romanförfattåren, "novel; | listen och dramatikern Frank Ja: Genren har, hos. sger fått :en ' "som" vger, ett vänt stycke vä tätt varvade, och. i ett. fall får anteckningarna en "naturlig fort. sättning. 1 en:'regelrätt kompone: rad ' novell. ”— För. översättning: ens” höga ' kvalitet borgar, paret Gun och Nils. A. Bengtsson, som i våras belönades med "Sveriges författarfonds översättarpremium. Vare sig han skriver" om kons- ten att åka kälke eller hugga ved, om den märkliga hunden Jeff Jef. fersons karaktär eller småstadens atmosfär, om skogens magi eller havets, om vinterns behag eller sommarens :är Frank Jeger spiri- tuell,' på: en. gång lekfull och. all- varsam, vaken "och 'fördrömd,: fast i språkets :kärna 'och- akvarell mjuk i dess förgreningar, mycket levande, mycket jegersk. ” Han representerar den danska idyllen; — men förvisso inte: den entydigt leende utan en idyll som hävdas på trots i medvetaände 'om vilken :styrka,' spänning och kom! plikation den rymmer. Hanrser det; stora-- 1 det lilla :och : vinner därmed vad en: filosof. har: kal lat:.: ”Icke allt, men set hela i delen”, -, Att. följa Frank Jeger i PA ring”. är' att följa 'häns. personli; hets andning och "få en "ciceron spunna Camargue kommer ' myg-'! I nas Det förefaller -4'. dagens läge , knappast troligt” att ”extremister- na'1 Rhodesia skall 'slå till re -|trätt,...och. det . finns därför all anledning” att räkna med-att pro- blemet med de rasistiska regi merna 1, södra” Afrika "kommer att nå sin kulmen under nästa år, "Även om detta .kan ; medföra väpnade sammanstötningar, hade det varit, orätt att av den anled- ningen” falla undan för "Smithre- gimens ambitioner att-göra apart- held "laglig" också i Rhodesia... . Sydsvenska Dagbladet. Den - .accelerering av bostads- byggandet som det socialdemokra- tiska programmet om en miljon | ; -| lägenheter i på". tio är, förutsätter kan ” kanske... uppnås med en försenad - rivstart : men ” säkert är. det ingalunda. och dyrt' blir det, Bostadskostnaderna är redan Iöks överskollslager för aevårlder halvtomt) ” Pendeln svänger, : -Det ameri- kanska skafferiet på vete. och majs "är. nu' ganska tomt,: heter det i en amerikansk rapport. Det kommer inte att räcka för u-lands- hjälp i framtiden om inte resur- serna ' i den övriga :världen .blir effektivt , utnyttjade,' betonar An- nonsblad till: Tidskrift för lant- män 1 sitt senaste nummer, ' avsevärt .' förbättrats . de ' senaste veckorna blir skörden ändå mind- re än i fjol. Det..gäller- både: majs och. vete. :Skörden a som 'är 'av:; intress animalleproducente gynnsammare, st - USA har i 30 är” sinlivsmedelsproduktion. Striden har: länge stått -hård mot: över- produktion och - överskottslager. Men nu har pendeln svängt." "Man konstaterar halvtomma, : ej bered- skapstillräckliga och" långt ifrån "I krigsmässiga lager” av flera i pro dukter, Lagren av vete anses inte |- ens räcka: vid en enda allvarlig|- inhemsk missväxt. . Exporten :' av vete... till : u-världen ' skärs. därför ned -.med 25 procent, :. -- .”De, krympande lägren har med: fört stigande . priser på mat: och hela USA:s. livsmedelspolitik . är under, omprövning. Den 'beord- rade successiva ökningen av jord- bruksarealerna ' räcker inte: till att hålla både tillräckliga bered- skapslager " och - förse" - världens svältande miljoner med mat, STORDRIFTEN EJ. ÖVERVÄLDIGANDE « Resurserna är inte små” i det specialiserade amerikanska jord- bruket. Däremot är stordriften in- te så överväldigande. För något år sedan fanns i USA 3,3 milj jordbruk: med .'en genomsnittlig åkerareal av .160 ha. De. cirka 300:000 amerikanska småbrukarna har en årsinkomst av i genom- snitt 2.800 'kr och utgörs till två tredjedelar av "ett :negerproletari- at i sydstaterna.-.Motpolen är de 105.000 storbruken med 1.000. Ka åker» och '. arbetsinkomste: 88. :000 kr i genomönitt.. NE Denna ”big farming” utövas på fjärdedelen av - USA:s : samman- för tredjedelen av den totala' för. säljningen av: jordbruksproduk. ter, : Om" hänsyn tas : till farmar- egen : förbrukning, '' verkar produktiviteten : inte. vara 'så sär. skilt mycket högre. vid de jätte- stora enheterna än v vid de medel. stora: : Stockholm or) + : Frågan om den utländska ar- betskraftens situation i Sverige har starkt uppmärksammats i det senaste' årets. pressdiskussion, In- te minst; har debatten gällt: vad stat, kommuner, företag och orga- nisationer kan och. bör göra för att underlätta den utländska ar- betskraftens vistelse här, skriver man . på ' ledande plats .i senaste numret av. Platsjournalen, " Flertalet anser att det har gjorts -för. litet för att underlätta den. utländska Jarbetskrafens ”an- passning”, Det”som gjorts. .anser man i mångt och mycket har präg- lats av. valhänthet och improvisa- tion. Men man har varit överens om nödvändigheten att snabbt sätta in ökade resurser för att ge in- vandrarna en chans att lära sig svenska.' Redan för mer än ett år sedan tog ' .arbetsmarknadsstyrel- sen (AMS) initiativet till: en Igå- dan ' undervisning. - Tillsammans med = skolöverstyrelsen begärde AMS hos regeringen" medel ' för statsbidrag till' språkundervisning för utlänningar ordnad av bild- ningsförbunden. Regeringen anvi- sade sammanlagt 5,8 milj. kr. för ädamålet och. under” budgetäret 1965/66 hade kurserna inte mind- re än 45138 deltagare. Undervis- ningen: har varit kostnadsfri. '- Allifler « ulänningar. SS na | En » får lära: sig svenska; Då man begärde anslagen un- derströk man vikten av att Kk kombinera Len Ar ätt Kurina med samhällsorientering, Anslag beviljades dock till. enbart språk- undervisning. Man. har nu begärt nya anslag för innevarande . sä- song. Totalt äskas 8,8 milj kr. Man understryker återigen vik. ten av den nämnda kombinatio- nen.. Meningen är i så fall. att samhällsorienteringen skall . för. medla ” kunskaper ' om Sverige som land, den nya bosättningsor- ten, värt lands geografi, kommu- nikationer och näringar, vårt: Poli- tiska system, folkrörelser, arbets. marknadsförhållanden, sociala in. rättningar, medborgarnas. skyldig- heter och rättigheter, 'skolväsen- de och fritidsliv,. . : Studieförbunden behöve medel för att effektivera: a ocksa bildningen. - Skolöverstyrelsen be. gär därför att få disponera 500 000 kr för pedagogiskt utvecklingsar. bete "och lärarutbildning, i Man har vid Överstyrelsen bör. jat.- en utredning om . -undervi ; ningen vid svenska' skolor för immigranternas . bärn, Det är en Viktig fråga som :för' den finsk; invandrargruppens ' del diskute. rats mellan finska - och ' svenska skolmyndigheter tidigare 4 år, ät skilliga Pedagogiska och Organis - toriska frågor torde' för Övrigt a ra gemensamma + när det : fr undervisning av barn och äldre, . = : Trots att' USA:s skördeutsikter|” lagda .jordbruksareal ' och svarar] nu så höga att en ytterligare upptrissning genom en Prestige. betonad forcering av igångsätt- ningen inte bara bör. utan" måste undvikas. Ta den: baksmäll som det "redan, är . laddat för Y-'ärets” försenade. program och - starta nästa års -i ett tempo som” garan. ökad takt. 1966 har varit ett mis lyckat år ifråga om igångsättning av bostadsbyggen. Det är heder- ligare att' erkänna misslyckaridet än att försöka : snygga upp; det på bekostnad av. den 'allmärihet som står i köerna och vänta "på en” "bostad. ” Zz. I Det måste ha” varit bittert. för Statsminister ; Erlander : att. BPevitt- na hur' LO- ledaren Inför allp fol- ket strax. före” valet i:röallteten förde förhandlingar ; med, .företrä- dare för vad. han änade” som eh kommande” "regering, . s Den "attityd som:£de.r teöclalde- mokratiska .. politikerna ;. intagit gentemot tjänstemänner > under hela lönerörelsen — bl, a, de frå- na maningarna T förstamajtalen — är sådan att man? -inte, skulle bli förvånad. över ett tjänsteplikts- hot." v - > Kravén på att” derna: skall få: användas, HL. byg: listigt att” ge folk fynda, förgtag. "Släpper ma nuvarande, reglerna” "kunde derna snabbt smälta bort. | kommer i att”! göra: stora förtjäns- ter om det blir strejk,: Och"an- tingen... det, blir . strejk. eller. inte så kommer den nuvarande hamst- ringsvågen att ännu en gång: tö. ken : och försvåra varje nykter: ten' får just nu: in pengar, stora Nog förefaller det: ändå” "som om man skutie ha en. d . .allmänprev 1 även "när, det gäller att.med "stör- | + Monarkien : står. sig got - bli. att. fingra "på dent. Däremot bör vårt föråldräde "tväkammat- System snarast” åvskaffas, En vid " Gud 7 mår öra mer, längt m mer än a vad vi : er tänka, efter den kraft som r verksam i oss,” (Ef, 3: 20)” För att lyckas 1 livet maste vi minnas att detta- har två-vikti- ga sidor, Berättelsen om den lar e Mannen evangeliet: är-- en god illustration. till detta,” man. med den. ande, som: bor I -en. människa, De.f a män; som Bar den lame til Jesus, hade ett de” mål 'som; de ville nä, och bästår fast beslutna att göra sitt spå 2 och icke läta några. hinder poTa Vägen för dem. värt bästa vi -kan göra med Mr Va Problem och svårigheter är för na dem till Gud, lägga dem De fyra I fot,' och söka'hans hjälp. förmå al berättelsen hade icke d att. bota sin sjuke ' vän, e som ade shära honom till Ormådde bo nom. avgöra år anden i oss Som är det lyckanda” för ' seger eller miss Kristus DEN tro vi äger till us oe avgörande. så att. vi r im med allt som oro: re som han 0s8' och söker den alt ga a 086. han. -aldrig underläter terar jämn och kanske. möjliggör > Östorgö oas Dagblad. gande i statlig re Ån Men det; ver-. ros I Kvällsposten. . talt. förrycka , 'konsumtionsstatisti- hetspolitisk bedömning. Men "star Framgång i livet hänger. sam. 1
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.