vn , ett. .80-tal,' d. v. s. drygt hälften, - .kunniga, LAHOLMS TIDNING t Det svenska kommunistparti- et -har under hr Hermansson ”undergätt en förändring. Om man får tro partiledaren själv och andra ' företrädare för par- tiet: P isterna nu de demokratiska principer- na. Hur det i verkligheten för- håller sig med den -saken får väl framtiden utvisa, men det tjänar ' nog” ingenting till ' att förneka att. kommunistpartiet ' i däg: inte är. som under hr Hag- bergs dagar. Banden med Mosk- va. har uppenbarligen försva- gats "om «inte helt brutits. Ser man " internationellt finns det många paralleller . till. den ;jut " veckling som det' svenska kom- - munistpartiet uppvisar. om det är sklillnadér mellan de olikå” länderna går tendensen . bakom järnridån mot allt större frigörelse från det ryska infly-|. tandet. ,I Danmark och Norge | finns sådana nationella. vänster- socialistiska "partier: som hr Hermansson "vill att hans parti skall vara här hemma, vo -Att, hr Hermansson . sålunda förklarat. sitt. part! "självständigt behöver inte. innebära ”— och innebär” heller: inte "— att kra- ven: vm .soctalisering kommit" fl ar ' dén 21 september'1966 LT= ur Komniunisterna. och "socialiseringen RENEE . även |. bakgrunden. Kommunistpartiet ser naturligtvis fortfarande" som det väsentligaste att det privata ägandet ersättes med statligt. De försvagade banden med "Moskva. och det nymornade ån. tresset för demokratin kan kom- ma att betyda mycket för kom- munistpartiet, En del:'tidigare socialdemokrater har nu flyttat över sina sympatier till':kommu- nisterna. Det: är ingen tvekan om .att det på den socialdemo- kratiska vänsterflygeln ' finns många som är anhängare : av socialiseringsteorlerna och missnöjda” med att: socialderno- kraterna "har underlåtit att. för- verkliga sina tidigare" avance- |! råde , planer: i' détta” avseende, De-har dock inte. varit beredda att stödja ett parti som gått Moskvas ärenden. Nu "när: det finhs ett. så. att, säga ” svenskt vänstersoelalistiskt parti är. det tydligt, ; att :de ivrigaste” socia- liserihgsanhängarna” gett sina röster "åt detta. :' Vi får bereda oss på att” de "gamla socialiseringstankarna: nu kommer -« att. beredas , ökat ut- rTymme och intresse. hos kommu- nisterna, : e'nu. genom val- vinden! fått -ökad "råg -1:ryggen. NÄR BESLUTET OM I LINVER- - . KETS NEDLÄGGNING = +." "4 Laholm fattades, sades mån- " gå lugnande ord till de' anställ- da, erinrar Joråbrukarnas . Föreningsblad: .. - Några: svårigheter att ompla- cera: "dem. t. höglönefack skulle |. "det inte bli.,I den vevan torde också. arbetsmarknaden 1 stort ha uppslukat de” flesta sökande, k varje fall på de mera utpräg- låde industriorterna;' Sedan dess har läget. förändrats . åtskilligt, Det är Inte enbart i:det industri- fattiga Sydhalland som syssel« sättningssvärigheterna är. påtag- liga, vilka efter noggrannare ut- redningar. visdt. Big: besvärligare ”än: man .trott”.' Ännu efter :ett par år har bortåt 20 procent av den. något äldre arbetskraften inte kunnat "placeras, . Konstateranden " av” "detta slag 2 gjorde även Hallands' linodlaår- förenings M ordförande", Gregor Bendz” vid, den påsta arsbtämman härom: dagen: 4 | : > Hela - mötet . pråglades aven |... naturlig bitterhet över att ortens största industri .nu tvingas! lä ga ner en verksamhet; som ut; igensägelse. betytt” "mycket för lan, dets försörjning "i ovissa tider; Beslutet om- det statligä stödets- indragning kom för :de allrä flesta :brådstörtat.f' Synnerligen anmärkningsvärt. år att: jord- bruksministern' vid" étt av de avz . Börande. besöken ' inte. hade — eller gjorde sig — tid” att tala med styrelsen och driftsledning- en. När man äntligen kom till tals med regeringen, hade denna redan fattat sitt beslut. Linod- larna ställdes inför fullbordat faktum, . Hur har det då gätt för de an- ställda?'Klart är att de ljusa för- hoppningarna — inte = infriats, "Gummi-. och konservindustrin i Laholm samt fabrikerna i Halm- stad .har uppsugit en del men långt ifrån alla. Fortfarande är ”av! de” anställda” arbetarna och "tjänstemännen oplacerade, Inte > heller andelsägarna går helskin- nade'-ur affären. Så länge fab- riksbyggnaderna ' är osålda, är det insatta kapitalet I fara, "PRESSADE UTREDARE te vUnder sommaren har den stat. 20) iga: utredningsapparaten presen- terat tre beställningsskrädderier, nämligen från markvärdekom- känna, föranleda ett sådant "brev . är det inte svårt att göra sig en föreställning om." Mycket tyder på att en motsvarande press ock. "så" vilar "över de bägge andr” kommittéerna. '. Dessa förhållanden kan tyckas. "sakna betydelse, "men, i själva verket 'spelar ,.de en :avgörande roll, Vad 'som skall bedömas är inte ett arbete "där, "majoriteter inom kommittéerna i ett, försö att nå det bästa- bostadspolitiska "resultatet , har-, försökt: objektivt väga för- och nackdelar hos'oli- "la lösningar: mot: varandra. t I " stället får mån en stark' känsla "av att principerna ide väsentli- gaste av de förslag :som läggs "framrsvarit' "avgjorda på förharid, - Kommittéernas - s uppgift i "har: mera varit; att så ingående) som möjligt "söka motivera: 2 dessa stäl Iningstaganden.; t Soi hö 3: EFTERFRÅGETRY CKET ”CARBETSMARKNADEN mattas nu snabbt, framhå le Veckans affärer: t Hittills! i år har'nära. fyra gån a båts av: permitteringar. som ”un: er samma period i. fjol;:272 in- 'dustriföretag har fram till 1 sep: ember: varslat. om "permitterin-. ar, för 11.271: anställda; Hittills år” "har: 140 företag tvingats slå ubbelt så" många : som :1 fjol, Driftsnedläggelsen har hittills i vår" berört totalt 6.344" anställda; jämfört med 2.570, under samma "Vårdresurserna räcker inte till. Därför måste många sjuka gamla människor. ligga hemma och ha det svårt — utan den vård som skulle kunna lindra och i många fall bota deras sjuk. "domar, De s. k. aktiva genera- tionerna — ett namn som de gett sig själva — har här en svår försu . mittén, bostadspolitiska .. tén "och hyreslagstiftningssak. påpekar = tidskriften ByggnadsinduStrin i en "artikel författad av Göran Elg- felt, tidigare verksam inom Nä- ringslivets byggnadsdelegation. En sak framstår. mycket klart och är gemensam för alla tre be- tärkandena? . Utredningarna har långt ifrån varit förutsättningslösa. För det första "har direktiven varit på- tagligt snäva. För det andra fö- refaller. det också som om rege- ringen varit högst aktiv även under kommittéarbetets gång, En: fingervisning härom fick man då en av ledamöterna i hy- reslagstiftningssakkunniga i ett öppet brev till inrikesministern förklarade sig hä blivit vilseledd under arbets gång. Han hade bi- bringats den uppfattningen att "om :»'de sakkuniga kunde enas skulle deras förslag genomföras. Men han fann till sin bestörtning att regeringens bostadspolitiska program innefattade en upp- skjutning av förslagets reella ge- -nomförande på obestämd -tid. Vilka starka påtryckningar på de sakkunniga från regeringens sida som måste ha skett för att stiger in i politiken har större se att reparera. Det är möjligt att de ungdomar som nu förmåga till inlevelse i de äldres problem. Ibländ inbillar man sig nämligen att de gamla och de unga blinkar till varandra — i ett tyst samförstånd över huvu- det på de årsklasser som håller till mellan dem. (Eskilstuna. Kuriren. s NS (OH DORI 5) | full: drift. arbeta endast: tre må- Moder som. mar :strax:efter..sekel-' För händra år sedan — den 10 ”Sveriges havregrynskung”. Han blev grundare och utvecklare av » |den svenska havregrynsindustrin, han s lärde . svenska : folket -upp- skatta - havregröt och havremust nästan som nationalrätter. Han: införde nya tillverkningsmetoder, som gav nya och bättre ”kvalite- ter. -.. å . Men Gyllenhammar. kunde ock- så konsten att göra sina produk- ter kända och sälja dem. Han var en pionjär för svensk märkesan. nonsering och' för industriell PR. Han: var: långt: före. sin. tid, då han. lanserade sina röda grynpa- för: den” tiden.” namnteckning på, paketen i verk- : lig ”skönskrift :och med det. ka-, rakteristiska "fördubblingstecknet «är fortfarande en av Oscar Gyllenhammar, fi Gotland, hans fader var kapten Victor Gyllenhammar: och hans moder Therese Berggren.. Efter skolstudier ,. vid - Visby; läroverk kom , han” till : Göteborg för att ägna sig ät apotekarebanan men flyttade efter några år till Ystads Sockerraffinaderi, som ägdes av den ' kände godsägaren J.. Lach- mann., Och därmed var han knu- ten - till - livsmedelsindustrin : för livet. Då i slutet av 1890-talet AB Göteborgs Ris-' och Valskvarn grundades” — delvis på «initiativ 'Lachmann — kallades Gyllen- hammar: att: överta direktörspos- ten, i b t.,; Dej Na är. 1900. - "" SVENSKA FOLKET LÄRDE ns, SIG: ÄTA HAVREGRÖT, ta . Med - ,energi.. och framsynthet grep - sig Gyllenhammar an med sin” ”nya "uppgift. Kvarnrörelsen utvecklades :så snabbt, att" till verkningen redan: efter ett” par år storleksmässigt placerade; kvar. nen " på andra ;plats i Europa. Men” för” att täcka hela: Sveriges årsbehov 'av"ris' behövde :den, vid nader; 'om -året, "Detta -kom .Gyl- lenhammår på idén att vid sidan av 'tillverkningen' av 'risgryn och rismjör uppta: även den” tillverk-: ning, som med. tiden skulle göra honom till ”Sveriges Havregryns. kung”. Det 'kan. för, övrigt påpe: kas, att. de två elefanterna; i Gyl- lenhammars'» varumärke ” inspire- rats ifrån. Siam, ;som var huvud- leverantör av ris. '. - 2 Gyllenhammar var över. Ame- rika och studerade 'de modernas- te "metoderna där: för havregryns- tillverkning. Det : blev" dock ' del- vis: på i igrundval av skotska me- september 1866 -— föddes ' Oscar ' »ILeopolå Gyllenhammar, föregängs- mannen, som med all rätt kallats - ket "och sin" gula ' mustpaket . i p i vacker utstyrsel,' något ' helt nytt: "GyHlenhammars : r uppslagsrike. skiftet Satte i gång tillverkningen Oscar" Leopold Gyenhammar. av »”Gyllenhamars lättkokta "ång. preparerade . Hafre-Gryn”, även- som '.Gyllenhamars ”patenterade” Havremust.. Gryn. och "must blev genast: oerhört: populära, . vartill nog bidrog de vackra detaljhan- |! delsförpackningarna i kartonger. Fabrikationen skedde .1i allt. stör- re. skala, . I "tidningarna - kunde man detta, år. läsa, att ”kvarnen är . den . största -havregrynskvarn i', världen. och . icke, vare. sig i Amerika - eller: i. England finnes något. etablissement med. så stor kapacitet, . som .. denna : kvarn äger”. Det hade tagit Gyllenham- mar bara ,15. år att genomföra en: dylik: utveckling. en I DÄNGT FÖRE SIN TID- MED ...PELLETS OCH -VITAMINER:; . Det, nämnda året 1915 satte den -Gyllenhammar : gång ännu. en. tillverkning, ' vil ken .- bättre: än något annat bevi- sar hur långt han var före sin tid. Han byggde en fabrik, som tillverkade « ... ”havrekraftnudlar”, ett fodermedel, som till sin sam- mansättning” och form mycket nära ', överensstämde "med vad” vi i dag. kallar pellets, det foderme- del. som', ansetts, innebära "ett av de. . största . "framstegen ” under 1950/60- talen. och ; råvaran. kom från. ris-" och : : havregrynstillverk: ningen. I -> Gyllenhammar - lanserade redan på. 1920-talet; idéer; om: den ,'all- sidiga näringens, :- inn itaminernas och ;mineralämnenas . betydelse, idéer :som -först i våra dagar all- mänt.. accepterats, ' Inte ' bara | i Sverige, men ; också .i de' andra nordiska; länderna. lyste : Gyllen- hammars . färgglada .förpackning- ar på hyllorna i.alla,speceriaffä- rer och, ”hökarbodar”. Där liksom på, järnvägsstationerna ropade emaljskyltarna ; . Gyllenhammars namn Hans reklamidéer. och :de. rasa tförmning': var för. den” ti dens människor något nytt, '":e en vanlig 1 4 EN: nys. oroande form : r värv. ning > av dugliga '.: företagsledare har dykt upp i. centrum för den amerikanska . - uppmärksamheten. Den växande knappheten, på kva- lificerat folk 'står bakom fenome- net : där: det förekommer: något som: kallas. ”den . gyllene hand- tryckningen”, . omtalar: tidskriften Kontorsvärlden:: a » Det finns: direktörer .: is stora amerikanska bolag, som haft tre eller . fyra toppställningar.: under loppet av ätta år eller mindre; och det. märkliga. är att 'bolagsstyrel- ser, som redan har en. högt kva- lificerad . verkställande : direktör, är på. oavbruten : jakt, efter en ännu bättre man, Hittar; man :en talar man. vänligt med sin VD och ger honom en kraftig dusör för att: han: skall .:avgå. utan bit- terhet.. Detta kallas för ”the gol. den handshake” och utgiften an- ”Gyllene hand :. | kän att" vinna "det "bästa i livet! r förstaget. "Mottå: garen ser' sig ;omkring och” fin- ner" snart” en: annan placering, vanligen”. med” tillgripande av samma procedur.” i : Det finns en serie. organ," som samlär ”in' uppgifter om 'folk i 1le- därställning: och som har anmäl. ningar. från. dylika” liggande för att . användas : vid förekommande behov. Men dessa" organ för an- ställning "är: mindre" till. för att tillgodose företagsledare med-nya och: . spännande : sysselsättningar än för . bolagsstyrelser- på jakt efter. .begåvat och . duktigt folk som = chefer, ;Cirkulationen .på toppnivån är allt starkare. . Topp- figurer söker sig ständigt till nya miljöer som” passar. dem: bättre och bolagsstyrelser gör sig snabbt av .med. direktörer efter 'att ha gett dem. den obligatoriska hand- Eryckningen i sn New Yo (LT) 7 I USA börjar det bli allt” van- ligare att hyra en bil, både bland affärsmän och turister. Resenärer finner det fördelaktigt att hyra en bil vid destinationsorten efter en tåg. eller flygresa De firmor som hyr ut person- eller lastbi- lar" på kortare eller längre tid har under de senaste åren note- rat ett ofantligt uppsving. + "I De senast tillgängliga statistiska uppgifterna på området, som ”ut- getts 'av amerikanska ' handelsde- Partementet; visar att dessa fir. mor under femårsperioden 1958— 1963 mer än ' fördubblade” sina sammanlagda årliga ' inkomster, från 568 milj dollar till 1,2 mil- jarder,' Ar. 1963 beräknar departe- mentet att 655000 bilar hyrdes ut, jämfört med 325 000 år 1958, vilket” innebär en ökning "med över 100. procent. I rapporten inräknades inte, bilar som hyrs ut med förare. Även om det inte finns någon statistik som är färskare än den från 1963 så pekar alla tecken på. att biluthyrningsmarknaden ökat i minst lika snabb takt un- der de senaste två åren. FÖRDEL För ee - STORSTADSBON' ' "Det är främst de amerikanska storstadsborna som i allt högre grad kommit underfund med att det många gånger kan vara myc ket” fördelaktigare: att. hyra en bil på kortare tid från gång till gång än att äga en' bil som står oanvänd ca 90 procent av tiden, vilket är fallet med de flesta Personbilar 1 större amerikanska LL Billigare hyra i än äga I bil städer. Den amerikanske stor-|. Stadsbilisten" beräknas i genom- snitt köra sin-"bil ca 11000 km om "året, eller "ca" 300 timmar. Genom att hyra en bil per: tim- rée kunde samme bilist tjäna om- kring 500 dollar om året. .: Dess- utom "undgår han ju de många bekymmer som ofta följer ägan- det av en bil och slipper kapi- talinvesteringen, : Många 'ameri- kanska firmor har också funnit det ' fördelaktigt + att hyra: trans- portfordon på längre ' sikt istäl- let: för "att själva äga dem. » . Att den. amerikanska biluthyr- ningsmarknaden är långt ifrån ”avbetad” "visar 'en undersökning som " gjordes ifjol, ” varvid det framkom att mindre än fem pro- cent av alla amerikanska. famil- jer någon gång under ett års tid” hyrt en bill Marknadens framtidsutsikter - kän därför be- traktas som så gott som obe- gränsade, ” BRA 'MARKNÄD ' Mi -. > I SVERIGE ' t Även i- Sverige ' "har biluthyr- ningsbranschen haft stor .fram- gång under de senaste åren.” Just nu räknar man med att det finns ca ett 50-tal firmor i vårt land som uteslutande sysslar med ut hyrning av bilar. De som i första hand hyr bilar i Sverige är af färsmän och turister. Den, största amerikanska fir man i branschen har varit verk- sam i Sverige sedan 1963 och har redovisat en årlig inkomstökning av ca 30 procent. När firman etablerades här hade den 22 pbi- lar att hyra ut, nu förfogar den över ca 300 ) fordon. : : Usla, . tiden uteslutande på Gyllenham- en fin reklam. « den oklanderliga kvaliteten hos . nadsförde med tillhjälp. av. en '=J'avregeynskongen” landets förste PR-man (= : Näågot amerikanskt över sig ha de hans mycket uppmärksamma- de jippo att för introduktion av sina produkter i Danmark kont raktera en 23-årig dansk vegeta- rian att rulla en stor tunna med Gyllenhammars namn och varu- märke runt hela Danmark från mars till augusti 1911.. Dansken och, hans kontrollant, levde hela mars havregryn, De väckte stort uppseende . överallt ' och , hotellen slogs' om äran att få hysa dem gratis, .. och Gyllenhammar "fick SUND KöPENSKAP VAR. = - HANS RÄTTESNÖRE. ' Gyllenhammar höll benhårt :på sina : produkter, . som han mark- för tiden helt ny och för svensk reklamhistoria'” ' epokbildande an- nonskampanj. " Bättre : än.- någon av' de första" 1900-talsdecenniernas industriledare ” insåg . han! 'rekla- mens betydelse och blev en riks- 'annonsör av betydande mått. När man studerar hans annonser från seklets begynnelse, frapperas man” av-hur många av de i dag aktu. ella annonsuppslagen : han. redan då utnyttjade. :: + i "År 1922 nedlades Ris-" och Vals. kvarnen och - Gyllenhammar bil. dade "Svenska Havregryn, Gyllen- hammar & Co. K/B. Vid. mitten av 1930-talet sålde :han sina 'an- delar i företaget till: sin » gamla personal och drog 'sig tillbaka. Formellt kvarstod -han dock till sin död i mars 1945 som 'ansva- rig ledare för Kommanditbolaget; följde ' livligt . företagets - utveck: |- ling och gav även riktlinjer ' och idéer: för den fortsatta produkt- utvecklingen. ; - -Företaget kan nu se "tillbaka på : ett] hedrande samarbete med icke mindre än: sex. generationer livsmedelshandlare : och . husmöd- rar.”: Gyllenhammars-produkterna dominerar fortfarande den svens- ka: havregrynsmarknaden och. de röda havregryns- och. mustpake- ten har i det allmänna medvetan- det: blivit något 'av-'en . konsu. mentgaranti. -:: Kommanditbolaget tillhör nu. Svalöfskoncernen, men det "vilar fortfarande en genuin göteborgsk prägel”och anda över företaget, ”som- strängt följer Os- car:Gyllenhammars, omutliga prin- ciper: ”Sund köpenskap med exis- , Med all respekt för, amerika-jj ners "rätt. att protestera ' mot Johnsonpolitiken i Vietnam 'skul- le vi ändå vilja ställa frågan vad avhopparen tror om sina möjlig- heter att i Ryssland offentligt demonstrera mot den sovjetryska politiken, Han skulle i så fall sä- .|kert få större anledning att in- dignerat utbrista: Detta är fr) hett ieeos or : . Syäsvenska Dagbladet. > : Det är inte nödvändigt att när- mare. redogöra för nackdelarna med 'gemensamma riksdags-' och kommunalval, "De ' är' uppenbara. Men, de är: samtidigt inte. större än att:de: till äventyrs skulle kunna 'fördragas, Det kommunala sambandet i ' socialdemokratisk tappning blir, då så uttunnat att det inte gärna” kan påverka: riks- dagens sammansättning :nämn- värt. "Åv alla de förslag som hit- tills presenterats | för ' att -tillgo- dose, det socialdemokratiska par- tiets: märkliga vurm är detta det enda som ' har" någon ' möjlighet att bilda underlag för. en köm- promiss. SS en | . a Hanqelstiäningen. ; Inte. ens .en n ordbruksminister vet alltid vad ' han ' skall göra med : "människor ' han ”rationalise- rar bort, särskilt. inte äldre män- niskor.:Det borde annars en jord- bruksminister veta : antingen han talar” med. .sockerbruksarbetare 1 Roma eller, lantbrukarhustrur : i ; Hur” länge "kan? ”lahdet ? ligga torrlagt. innan: nackdelarna : upp: utlöser' motåtgärder” som 'snäbbt st ande. frekvens ”av. hembrän-] ning, : smuggling, ”spritresor” på tensrätt: för såväl liten som stor”, 4 Alandsbåtarna" och ” öresundsfär- o niska. ärj fylld av vilja och öns-] Men vad är då det bästa i livet och" var..skall vi finna det? "2 =" Pengar? ' Rikedom? : Är. det det bästa? Visst är pengar, bra. För dem "kan vi få mycket och" för dem kan vi få vara med om myc- ket.' Vi kan skaffa oss nästan allt bara vi har pengar. Ånej! Vi kan köpa: mat: men ' inte. aptit; medi- cin : men , inte hälsa, förströelse, nöjen; men inte lycka och verklig glädje; bekvämlighet .. men inte tillfredsställelse. . Pengar . behöver vi, men de är inte det bästa. En av, världens rikaste män, Rocker feller,' sade en "gång: ”Den fatti- gaste ' av alla: är den som : icke har något annat än pengar”. ':; ”Den som har hälsan har. allt”, säger . ett gammalt ordspråk. En god hälsa är en ovärderlig gåva, som vi aldris kan vara nog tack- samma för, - Vi. värderar, den sä- kert inte tillnärmelsevis vad vi borde göra. Psalmförfattarens ord rinner mig i minnet: ; ”Hälsans gåva, dyra gåva av den, Gud, som ger allt gott, a må vi glada honom lova för så ovärderlig. lott,: fe ie som, av-'oss dock sällan "skattas,' kanske först " när den oss fattas”. vi gör "själva "mycket "för att. bevara "vår hälsa och samhället hjälper oss. Men även den bästa hälsa - är .inte det 'bästa '1i livet, Ett tacksamt och ,förnöjsamt sin! ne är mera värt. Många 'sjuka och plågade människor är oänd- ligt mera tacksamma än mången som aldri haft. en krämpa.' -Kunskap, utbildning är inte det det bästa? . Utbildning är både värdefull och nödvändig. Vi har i: vårt. land en mycket" hög ut bildning, kanske den -: högsta : I sus dig ger, intet törne har kvar”, re”har' sagt: ”Kunskap: är" myc- ket, men: den "är: Icke" allt, 7 äl icke ens det förnämsta — det fö nämsta sitter till vänster .i brös- tet”. Ett gott hjärtelåg är bättre än "mycken kunskap. : Guds ord säger: ”Gudsfruktan' är' vishetens begynnelse”. Gudsfruktan :är' den sanna "vishetens: grund. Popularitet 'strävar många set ter. ' Att : bli: firad, omtalad, ber römd '- och "uppskattad . strävar många efter. Popularitetens stjär: na dälar: dock! "ti" regel mycket. fort. Ena dagen” dånar handklapp- ningarnas | bifallsåskor, andra. da- gen . ljuder ' buanden - och : utyi lingar. «or Vad" vär a det - bästa? — Att vara en” kristen, att'leva 1' ge menskap "med: Gud. " Förlåtelse, frid, "seger, 'evigt liv är Guds 'gå- va, Förlåtelse för synd, för över- trädelser 'och' :försummelser,' skän.- ker ro fåt själen. och :en underbar; frid och trygghet 'i livets - alla skiften. Guds frid gör oss' obero. ende "av”ryttré- omständigheter, ”Var ros här på jorden sitt törne ju har, men den friden, som Je- sjunger Lina.Sandell, :. ch En förmögen köpman :gav én gång en målare i uppdrag att må. la en:tavla som föreställde. den stora friden. "Konstnären målade en lugn sjö mellan branta berg. Inte: en vindfläkt' rörde skeppens segel, Allt "andades frid.. 4 Köpmannen var inte nöjd med tavlan. Då målade konstnären ett brusande vattenfall... Skummande avgrunden. Men över avgrunden böjde sig ett träd i. vars grenar en liten fågel byggt sitt bo, i vil- ket han låg trygg och'stilla trots vattenmassornas dån omkring ho- nom. ' När köpmannen beskådade denna tavla: sade han: världen, något som ,vi bör sätta värde på och vara tacksamma för. . fe (Forts. & slå. 7) Paraplyer. åt kunderna service 'som missbrukats . Stockholm. (ET) > "Föreningen Biblioteksgatan u Stockholm placerade förra året i. vardera ändan av gågatan ut ställ med 25 paraplyer till kundernas förfogonde. Samtliga var-i. re- klams- och säkerhetssyfte märkta med föreningens namn i decime- terhöga bokstäver. - Ändå blev samtliga paraplyer stulna, enligt vad föreningens ordförande berät- tar i en intervju i tidningen Fri Köpenskap. Meningen var. givetvis att de som flanerade gatan fram under regnväder skulle kunna ta ett pa- raply och på så sätt ta sig bättre tid att studera skyltfönstrens 1oc- kelser. När man nätt slutet av gatan skulle paraplyet sedan äter. ställas. : : Alla paraplyer blev emellertid stulna. När säsongen var slut kom dock sex stycken tillbaka. Ur re-. ]tamsynpunkt anser man det dock inte ' så' "dåligt att omkring '25 stockholmare under regnväder fortsatte att gå omkring med Bib- lNioteksgatans Paraplyer. I höst kommr. man emellertid igen med samma service, Det är inga större kostnader förenade med den. : En affär i, Solna har haft bättre erfarenhet av sin Paraplyservice. Där får kunderna låna. med ett paraply hem och alla :-har kom- mit . tillbaka. . På ' Biblioteksgatan kunde paraplyerna tas av vem som helst. Man behövde aldrig gå in i någon affär. Hos .solnafirman har man först varit inne och hand- lat, talat med' personalen och så vidare. Detta är kanske en bidra- gande faktor till att alla paraplyer lämnats : tillbaka. Även solnafir- man har sina Paraplyer ' försedda ra marknader? träder i: stor "skala. och -stoppet I :-: kastades” vattenkaskaderna ned 11' -| byggnad. (1 Kor, 3: den avlastade ordningsmakten. att ha resurser nog att hälla den illegala trafi- ken i schack? Och kommer and-” jorna? Kommer stimulantia att vinna nya x ova Dagens. Nyhet e Av sne KDS-talesmännen har” via sina framträdanden 1:ärets valrörelse genomgående visat sig ha ett. par gemensamma särdrag. Det ena är det ständiga åberopande +. Hd och otid av kristen tro och krist. na: värden, .Det andra Och: egent- ligen, mer: anmärkningsvärda "är det "markanta dräget- av. "främ- lingskap inför och troskyldig ove- tenhet om det politiska samhälls- arbetets praktiska sidor. Man här haft "påfallande svårt att Precise ra ' praktiska. 'handlingslinjer.;och förslag, och man har röjt en för- vånande orealistisk syn”på” Mm 53: iigheterna ”att med” politiska me del förändra - mänhiskors värde; ringar och praktiska. handlande, få : Västerbottens-Kuirireh; inblandade. instanser. på. samma sätt :som advokaten” Nader; gjort mot . den ” amerikanska: bilindu- strins underlåterihetssynder, i sä kerhetsfrågan, Den -. uppseendeväé- kande ' aktiviteten 1 - USA” hår starkt. bidragit till der federala ” myndigheternas " normer . för : än i köp ' av bilar. Äktiviteten på. det- ta: speciella” omiråde ' har; också föranlett Kommunikationsminister Palme . att tillsätta. en. utredning : för-att fastställa säkerhetsnormeér fö Uuinköp” av Pilar till vår re" argument”, än Taget som ningen . -anför : för - införans Na licensjakt « på -rådjur, då-'man- sä ger "att det” är" för "ätt kunna, 'be- djuret” har: under många, år var rit" "lovligt frånt:den'!1 'septembér till” årets slät och har detta oak- det, med en: mycket kraftig" "och fin stam. Vad skall man då kun- na” vinna: : ytterligare? Jo man missunnar. de små. markägarna deras möjlighet att få något ;djur med: av detta fina vilt, sAvund- match i första "haivlek.” från Své- riges. 'sida, . det: mödgäv ge' leddé. i pausen? med. 2-0 och; det . Var, ingen'? bländ. de . 24.500 åskådarna, inte; hen. och ' inte hans” regering, gav Sverige. stör chans:"- Men .i pausen i "omklädhirigs-' rummet tog Tom: Turesson en or- dentlig pris - snus, när- de sandra talade taktik och . strategi. Och så gick han - «ut. på planen "igen, inte på sin: gamla plats som; hö- Berytter utan som. center.” ochså gjorde han tre mål på 10 minuter. - Och : vilka mål! En provkarta på konsten att fabricera.. föll: - träffar, : [ETT ORD "PA VÄGEN Vi. äro Guds” "medarbetare; å ären "ett Guds åkerfält,' en Guds gy oc Megha Singh -var en-gammal predikant i ett (Sar, em gammal i" CentralIndien, Han såg. så bräcklig ut, och hans hustru "var nästan blind, men verkade ändå äm bibelkvinna' i samma. områr "Men deras ”kroppslt a svaj shet TH ndrade dem icke att svaghet erren. Jag glömmer icke -den glädje de utsträlade, där de varje dag vandrade milslånga vägar för att dela kärlekens evangelium med andra. De -förde sjuka: till missionens. dispensär, de delade med sig av det lilla då hade med hemlösa. och värnlösa, ovälkomna barn' som sina foster. barn, De arbetade outtröttligt till dd namns ära och förhöä Var och en av oss är kalla, arbeta för Gud, Det är icke at vår ' plikt utan. också vår högt skattade förman . att: bli: "kallade att. tjäna honom. Låt oss ' inviga OSS på nytt så att vi. allt högre grad vil tjäna. honom och" beres med firmanamnet i stora bokstär ver, inl a. T-4 da väg för -G Värld > uds - rike; någon modig , mari reser sig mot ” artad utbredning ” över hela; lan- | de tög två "
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.