/ , , ' Ningen och sedan inköpa fritids- i io TONA : LAHOLMS "TIDNING Sad " Utgängsläget :. för. socialdemo-: Kraterna inför årets val var för, visso: inte gott... Den ekonomiska situation, som de i” "regerings: ställning fört landet in i, vitt nade ' om én: : politik, son . miss lyckats... Den: nya, "jordbrukspo- litik, som. de talade så, varmt för, avsåg. att med prispress kraftigt, inskränka den' inhéms- ka livsmedelsproduktionen. Bo- stadspolitiken hade lett till stän- digt ' ökande bostadsbrist . inte minst genom en arbetsmarknads- - politik, gom huvudsakligen var inriktad på att flytta människor- "na, till .storstadsområdena, : » "De; försökte : försvara sin Pe Utik - valrörelsen genom " att göra gällande, att vårt land på alla” områden är bäst i världen och att. detta är socialdemokra- e ternas förtjänst, en propaganda som nog inte många trodde på. Valutgången tyder vältaligt 'på att ..de, soclaldemokratiska pro- pagandaflosklerna inte togs på allvar. Det . socialdemokratiska nederlaget blev ' ju nära - nog förkrossande, Den allmänna upp-] . fattningen var, att regeringspar- tlet skulle göra ett. dåligt val men att åderlåtningen på den soclaldemokratiska . väljarkadern skulle bli så stark som mer än "fem: procent jämfört. med riks- dagsvalet 1964, sorti inte 'var nå-| got ségerval, 'kom sannolikt som en överraskning” för de flesta... > Valdeltagandet var enligt de preliminära ' siffrorna 78,7 pro- cent mot 77,8 vid kommunalva- let .1962,., Siffrorna är” ,emeller- tid inte: helt jämförbara, :Ung- .dömösväljarna var 1 år mäångta: "Hgare ' än någonsin ” och av er- farenhet vet man, ätt deras röst. frekvens sär. lägre än andra, ål- dersgruppers: Det "höga. .valdel- tagandet: iår vittnar om att” de tidigare söclaldemokratiska” vär] jarna. inte röstskölkat utan helt enkelt gått. över till "andra par. tier. " . nt + För- alla. de borgetliga” par erna ; noteras 'röstökningar och » ökningar I den "procentuella an- delen 'av väljarkåren, Det råder Ingen tvekan om: att centerpar- tiet gjort det bästa valet; Under sdén senaste "tioårsperioden har KONCENTRATION TILL DöDS « Det är ytterst för vånande att ett land «som Sverige av en ur- spårad "regering skall - tvingas tränga ihop Åäringsliv” och - be: ” fölkning på ett fåtal. platse när . landet har så gott om Plats; kri- ver. Roland, .Pettersso tisk Tidskrift ( UF)! ! Att denna hopträngningshyst ri verkar 1 hög grad miljöförstö- rände får anses bevisat, "Alltfler socialmedicinare vittnar om 'de «många fall av -psykisk.. obalans de får behandla. Dessa rubbning- ar har ”f många fall sin grund i | stressfaktorer som hårt och an- svarsfullt arbete utan möjlighet till rekreation och. stimulerande fritidsliv, Det är alldeles vanvet- tigt att först föra ihop befolk- områden för dyra pengar för att ge Befolktlingen möjlighet till att koppla av. Att ett stort behov av fritidsaktivitet föreligger ses ju av att allt flera skaffar sig ” fritidshus,. Den svenska livsin- ställningen i sin prydno, sådan den skapats av socialdemokratin. Människor flyttar till storstaden för att tjäna så mycket att de kan köpa ett fritidshus på lan- det, varifrån de kom. | > Man behöver verkligen inte va- ra romantiker för att anse att det är en koncentration till döds som drivs av socialdemokratenna, summerar artikelförfattaren, NÄR GAR HR HOLMQVIST? Vilka konsekvenser får valne derlaget . för Jordbruksminister Eric Holmqvist? frågar Skån ska Dagbladet: Hans hårda satsning på jord: bruksfrågan som en språngbrä- da till stalsministerposten har misslyckats. Om Tage Erlander drar sig tillbaka inom den när maste tiden kan det knappast bli Eric Holmqvist som ' efterträder, honom. Nej, då torde säkert inister Oot LT ene mänga , i” sin. intresserad. : médborgerliga : . löjeväckande ” Navet 0 "demokratiska Svensk: Po ordning mänheten och "rekryteringen av framlades konstaterar tidskriften. "reform 15 polisen. "till 'b 1966 IT= = 'som- valets. "segrare. . partiet ” oavbrutet ' gått framåt. "Den hittills "största relativa: an- delen av väljarkären hade cen- tern 1938 med 14,3 procent. fär]. tycka siffran komma” "att ligga blott några tiondels” procent ”läg- re. Tar man "emellértid hänsyn till :att partiet i ett par lands- tingsområden , och i flera en- " skilda valkretsar. i skilda län ställt upp under partibeteck- ningen mittensamverkan . kom- . mer”. man" fram till att:center- partiet aldrig haft så stark' ställ- ning. som nu." Partiet tycks mer än väl 'ha hållit. sina ställningar på lands- bygden: och gått fram starkt: i mindre' "och medelstora” städer. Det. blir betydande mandatför- stärkningar i flertalet stadsfull-- 'mäktigeförsamlingar. .Jandstingsmandat - Av» de socialdemokraterna förlorat runt om .Å.” "landet ”går de. flesta till "centerpartiet. ; Varken folkpartiet eller högern. tycks kunna: räkna med. -några, större "förändringar Jandstingsrepresentation DEN KÄMPANDE OCH RÄTT- " VISEKRÄVANDE .SOCIA DEMOKRATIN var fram till trettiotalet "författningsre: former som kunde göra" folksty; ret.-rher' rättvist: och ' "rationellt, | .- 2 framhåller" Västerbottens- n Kuriren: Kampen för. alim n Tösträtt” och: vidgade ”och'' lika "rättigheter t Hård "och utkämpades av ”söcial- demokrater och frisinnade -'si äktiga' och maktförval- tande socialdemokratin. från -and- ra världskrigets 'slut- fram "till: i . dag, har. däremot visat ringa in : "demokratiska författ- ningsreförmer. Eqn -sent . tillsatt - utredning” fick” :segdra frågan” i . hio.år, och denna utrednings för- » slag .har tuggats genom. mer än tre års partiledaröverläggningar, "skendebatter'. om det ännw oförklarade :kommuna- Ja sambandet, och, nya expertun-1, dersökmningåar ' och 'utredningar. Inga resultat har nåtts och inga kan skymtas i hr Erlanders tid. "Mö Pughieten "att em; »rätig 1 "detta ' 'område: -Endast 7 "en annan major ifet i riksdagen kan bryta sig av. god kvalitet,. men i. Hera avseenden otillräcklig och mind- ré väl” anpassad till den nya si- tuationern' i' Vilken "pölisväsendet befinner sig, skriver stiöskri ften Ett förslag till” ny utbilån g5- sommaren 1965 av den 8: k. polisutbildnings- kommittén. Förslaget fick'i stort sett. ett mycket. positivt. motta- gande av både press och remiss- instanser, Som särskilt väsentligt i förslaget har beaktats att 'det syftar. till en gedigen vidareut- bildning för alla polismän och inte bara för dem, som avance- rar på karriärstegen eller syssel- sätts med specialuppgifter. 'Att en sådan vidareutbildning kom- mer till stånd är angeläget för såväl allmänhetery som polisen själv. Ju. bättre kunskapsgrund polismannen har, självförtroende "och säkerhet 'i arbetet och , utsikter att vinna allmänheten respekt för hans åt- gärder och tillit till hans omdö- "me, En kvalitativt högtstående utbildning av varje polisman ger bättre' utfört arbete och gagnar både" rättssäkerhetsintresset och servicefunktionerna, därmed i hög grad medverka fill » en förbättrad relation mellan, all- desto "större Det torde. Ett förverkligande av försla- gets huvudprinciper skulle dess- utom med all säkerhet befrämja ”-Polisyrket, som : I verk, Palme vara given. Han har inte bränt sina skepp på någon. Ppoli- tisk fråga. ' Om -hr Erlander "sitter kvar torde man nog kunna räkna med att hr Holmqvist kommer att er- | ' sätta Gunnar Sträng som finans. minister, Hr Sträng har slitit hårt" som ,moder Sveas kassör och lär inte ha något : emot att bli slottsherre och landshövding. Eric Holmqvist besitter just den hårdhet i' nyporna som en fi naånsminister bör ha, Om hr Erlander inte utlyser nyval inom den närmaste tiden torde "man rhed säkerhet få be- vittna en ommöblering av rege- ringen, där den förolyckade hr NS (a D| KADOR Dersonlig GPSolulismi Holmqvist flyr jordbruket. samväldet har of- kraft är seg, det bar hittills över- - vunnit alla kriser. En av de hår. daste påfr på 2 hållningen inom ' samväldet har Rhodesia-krisen framtvingat. Iar Smiths rebellregim har trotsat al- : säkrare i sadeln nu, än när den proklamerade =. Rhodesias'själv- ständighet. ' De ' sanktioner mot Smithregimen som FN:s general- församling "rekommenderade och | de åtgärder den Ich gen har vidtagit för att få denna ; regim på fall har i stort sett'va= : rit verkningslösa. Av egen kraft." skulle: Ian Smith knappast ha tryckningarna utifrån, : tack; vare diskret men " effektiv hjälp från! . Sydafrika har hans regim kunnat ; konsolidera sin maktställning, >"; - "Utvecklingen , i .' Rhodesia har helt naturligt väckt" stark förbitt-- ring bland det. brittiska 'samväl- dets :afrikanska? medlemsländer." De anklagar Wilsonregeringen för) passivitet och likgiltighet för Rho= desias afrikanska , befolkning. Det "verkar. också som om kritiken,", särskilt från Rhodesias -grannstat . Zambia, ;, skulle"'" ha en" fränt personlig" udd mot premiärminis=" ter Wilson. Kritiken är inte obe- -rättigad, "ty: som - den. utpräglade taktiker Wilson-är har han svängt . mellan skilda ståndpunkter i Rho- iä knakat i fogarna men dess. livs-: : la' påtryckningar och verkar sitta : kunnat/motstå de ekonomiska på- "I Det olösta Rh Rhodesia problemet (7 destafrågan. ” Detta” Ektska spe” har dock inte givit någon utdel- -ning, frågan -är idag lika Jångt från sin lösning som tidigare. Wil- -'sons försäkringar " i våras, att: Smithregimens fall var en fråga -: snarare om veckor än om måna- der. lär knappast ha bidragit till" "att öka hans prestige bland de af . rikanska "politikerna. Dessa har å sin sida inte heller 'alltid visat: ons och måtta i sin kritik. När tr Zambias utrikesminister. anklagar Wilson för rashets och påstår att den engelske regerings- chefen vill. upprätthålla fasciststy- ret ilRhodesia att skapa ett' nytt Sydafrika där, "då undrar. "man hur .- utvecklad intelligensnivån' och omdömesförmågan är hos en' del ledande politiker i Afrika, .. Höstens ' samväldest i: "London har praktiskt taget helt . ägnats åt Rhodesiaproblemet. och motsättningarna mellan moderlan- , det England. samt Australien och Nya Zeeland å ena sidan samt de : iska och af länderna 'å: den andra har varit mycket stora. Endast en afrikansk - stat, "Malawi, har 'visat förståelse -för "den . engelska inställningen ' medan Kanada, som sympatiserat ” med de afrikanska "staterna, för-" "sökt "genomföra "den. föga tack- samma uppgiften att medla och: jämka dpunkterna. på , ömse håll. ' Så vitt man. nu, kan bedöma saken torde hotet om en tills. girivits « si: form av -ett.. hant- "som" lärts. från, generation till generation; .Dess produkter har dast. mycket längsamt förändrats. När mannu går över till ett in- dustriellt . betonat --lantbruk - sker. en snabb. förändring. som medför komplikationer för både producen- ter "och "konsumenter, vilka det krävs mycket forskning, och 'in- tensiva uppfinnarverksamhet;: att förebygga, avvärja, och bota. V-n 3 Genom övergången till ”kreaturs- lös drift och'den därmed samman- kängande. nedläggningen. av. vall- odlingen samt kravet på rationellt utnyttjande "av hela. åkerarealen, vilket :, medfört att trädan försvun- nit,- har: flyghavren fått en sprjd-. ning som: man” inte kunde. dröm- ma om för bära 15—20: år'sedan. ; Gödsvinsuppfödhning : i. stordrift, -|de's. k.-fläskfabrikerna, innebär. att uppfödaren köper sina -smågri- sar, Därmed får han ini stallet o- lika 'båkterier från 'de besättning- ar. som "levererar 'smågrisarna. Då grisarna på” detta :sätt: kommer i kontakt med nya infektioner, :mot vilka' de saknar. ”antikroppar,. får de; lätt > .magsjukdomar; :diarreer, som .kan leda till döden .och'i var- je fall nedsätta djurens, allmän- tillstånd. För att få djuren "friska blandar 'man in ' antibiotika i fod- ret,' men 'snart uppstår resistenta bakterier » som gör att antibiotikans effekt försvinner, Nu har man bör- jat "övergå, till vacéin och antise- rum för att göra djuren immuna. Trots" detta. hävdar : veterinärerna att den rationella, kontinuerliga uppfödningen av" gödsvin : måste brytas då och då”så att man kan utrymma stallarna under: längre eller kortare tid för att grundligt göra ren. och; disinficera dem och Statsmiister Erlander hade re- dan på måndagskvällen repat sig "så efter" valnederlaget att han i TV och radio ånyo kunde upp: träda som rolighetsminister. Vad han gjorde sig Trolig över var att det från oppositionens sida hade ifrågasatts om ' icke första kam- maren borde upplösas så att de " nyvalda: landstingen utan" efter- ” släpning kunde påverka sam- månsättningen ar denna kammar : revs Statsministern framhöll att det: "ta var ju just vad han för något «är sedan hade föreslagit opposi- tionen,” men att denna då hade . avböjt förslaget. Nu passade ga- loscherna — det var det han vil- le antyda. Vad han glömde bort .- att. tala om var att hans förslag hade . som syfte att. bibehålla första kammaren och att förhind- "ra en enkammarreform. Genom införandet av en kammare skul- le. svenska folket i likhet med .. vad fallet är i flertalet väster- ländska demokratier : bli suve- - ränt på valdagen — det var det som statsministern då Icke ville "vara med om, «ss La (Svenska Dagbladen. "Det svenska jordbruket har" 2 haft en'best imd karaktär 'son'en-' Där- med. förlorar. man en av de största fördelarna av, stordriften; Men .al- ternativet till. dessa "dyrbara ” av- brott” tycks vara 'en- fortsatt” ök- ning:av.de” för; uppfödaren dyrbar ra grisdiarréerna,';, Hae H Detta "är endast. "några exempel på: sådana" problem, ' som uppstår, när: man". övergår från :traditio- nellt jordbruk till industriliknan- de stordrift. Men. det är inte: ba- ra, producenterna', som får "nya problem. Konsumenterna kommer och :”njuta” av andra livsmedel än man :vant sig > vid," "När ! enmansjordbrukens små mjölkproducerande” - besättningar försvinner kommer. köttproduktio- nen att. kraftigt :minska, ' Nötkött Vill könsumen- ten, fortfarande ha” kött till: an- ständiga priser blir han hänvisad till. fläsk "eller, bröiler. Men .broi- ler 'smakar 'inte "kyckling och in; dustriellt uppfödda grisar smakar irite fläsk på det sätt vi är vana, I stället för att. glädja sig över en högst osäker - sänkning av, mjölk- priset.:så snart småbesättningarna försvunnit .borde "nog. korisumen- terna passa. på att njuta av de bif- far, som ännu går:att köpa till ö-- verkomligt pris. Tids nog får .de lära sig att så gott som enbart äta uppfödningsfabrikernas . industri ellt producerade fläsk och broiler- kött — möjligen med en äkta biff som en njutning vi vid. Sp | prestationen ”Kiet (Um). nn "En lärare lät en skolklass skri. vå räkneuppgifter på fem på var- andra, följande dagar. Nästa: dag ; "| berömde han altid en tredjedel av' barnen för goda ' prestationer, "]tadlade en tredjedel av- barnen medan : han överhuvudtaget inte : [yttrade sig: om: den återstående tredjedelen. Beröm, tadel och er- kännande motsvarade inte primärt skolklassens prestationer : utan var del av ett experiment. Det|' skulle prövas' hur barnen reage- rar. Resultat: efter beröm för- bättrades ' barnens ' räkneprestatio. ner avsevärt. Detsamma hände efter det första tadlet. Alt ytter- ligare tadel gjorde 'dock --att "de tadlade elevernas prestationer bli- vit . väsentligen sämre. Gruppen av ' de ständigt icke omnämnda barnen hade visat en lätt förbätt- ring i av 'sina : prestationer efter ignoreringens ” första - dag. . Sedan blev emellertid denna grupp kon- tinuerligt sämre, : Lärarens bris. tande intresse-för sin elevs pres- tationer minskar sålunda hans lust för arbetet väsentligt, - : Något: liknande försök med 50 studenter ledde till ett liknande resultat. Studenterna fick lära sig ett kodsystem och erhöll sedan uppgiften att koda olika mening- ar. Efter ett par ' allmänna -sak- liga meningar hade de att koda meningar. såsom: ”Jag är dålig i kodning”, ”Min familj tar inte hänsyn till min åsikt”. Varje me- nings, kodning mättes .. efter ' fe- lens antal och 'efter tid. Det wvi- sade sig visserligen vid testet att studenterna hade kopplat av och var roade. Vid de för dem obe hagliga meningarna gjorde de dock 50 procent mer fel och be- hövde 8 procent mer :tid. Ned- värderande yttranden! av. lärare minskar, således prestationerna, : . NW. B, ” upplösning I klar minoritet inom dess lagstif- uppenbarligen" att :få lära" sig äta | kommer »att.-bli ;'en sällsynt :och |" I mycket , dyr "vari av samväldet vara övervunnet, trots de djupgående. motsättningarna torde majoriteten . av de asiatisk-afrikanska staterna inte vilja tillgripa ett sådant dras- . tiskt steg. .. I själva sakfrågan om Rhodesia träffades till slut en kompromiss, enligt vilken Ian Smiths. regering skulle ges en 'sista chans till upp- görelse med England innan detta års slut. Om Smiths regering inte" frivilligt avgår innan dess och' överlämnar. makten till en laglig ' regering, utnämnd av den engel- ske guvernören Humphrey Gibbs, skall England kräva att FN:s sä- kerhetsråd fattar beslut om obli- gatoriska' sanktioner mot Rhode-, sia, . Kompromissen - innebär, att premiärminister Wilson gett efter för det. afrikanska , kravet, att Rhodesia inte skall beviljas själv- ständighet förrän ett majoritets- . styre införts i landet, d v s prin- cipen en man, en'röst skall till-. lämpas,' vilket skulle försätta den vita: befolkningen i Rhodesia i tande församling, Å' andra sidan. godkändes inte Zambias krav på att England skall tillgripa våld för att störta Smithregimen, om den -ånte kan föras undan med fredliga -|skulle visa & att det enda: alla "kommentar Det är njligt att U Thants främsta 'strran går ut. på att sätta FN-ndlemmarna under press. Den >rkliga pressen" för honom själv kommer om det vill är att ha skall stanna kvar, Medan ingen ill eller anser sig kunna. göra p»bbet » lättare och mera effektiv! : I ee agens Nyheter. Allra mtästar Sovjetunionen något skäl 'attbeklaga sig över att vissa regengar inte lyssnar till. generalsekteraren, sig att begränt hans verksam- hetsfält och auoritet, och För- enta Staterna |r' kanske inte längre så myckertt invända mot vingktippningen.| | : Hekstiäningen.; Med U Thant Kr i rollen som FN:s . högste reptentant under längre eller korte tid skulle man undvika att ka ut för nya stridigheter inom fjälva världs. medel, organisationen. Meiman ; :borde i Hans: Lidman. En märklig man, passionerad. men 'alltid- med li- delserna + under. kontroll, öppen för hänförelse, när den: är. befo- gad, men . samtidigt "klarögt : "med- veten 'om ”vad”, ”hur” och ”var- för”. Då fiskevattnen och skogar- na. lurar «honom till sig, eller då Nordkalotten . återigen . frestar med "famntag,. som nu i ”Kamrat i norr”? (35:— LT), får han .vis- serligen brått att hörsamma lock- tonerna,: men , alltid med, förnuf- tet. som. färdkamrat — och. med kameran, vilket de "fullmatade 64 bildsidorna "i djuptryck vittnar om. 'Här finns. både intima "per: sonporträtt, intressanta interiörer och hisnande naturscenerier., Hans Lidman dyrkar under, an- "I svar, "bl. a. för dig och mig. Ja, ty vi följer också med, och' det fina" är: att författaren aldrig släpper "oss ur sikte utan helst håller sig jämsides med oss, lugnt kommenterande'" och berättande, Så även här — läsaren är hans kamrat, tycker sig uppleva män- niskor . och ' natur. med " samma självklara förtrogenhet som han, känner : lika . varmt, gläds och grips med -: hönom, undrar | och förundras.” « .c Mycket. hinns "med under des- sa . Nordkalottsfärder. "Det förstå Hans Lidman gör är typiskt nog att kränga 'sig in i den djupa Grönligrottan ett. par' mil norr om Mo i Rana' och dunka huvu- det fullt med bulor, det sista att besöka , Utsjoki, Finlands: nordli- gaste kyrksocken, lika typiskt det "Ur. de fullmatade: 64: bildsidorna' visar' vi här det kändbr > raparet Johannes. och: Mikko Pokka,” ö mest omtalade björnjägare, vlN som torde vara sitt hjärta. ': : Men mellan Grönli och; jokil? går vägen i brett ' svepandeling- or, både genom : tiden - ockum- met, med. fiskebåtar. till hå. el ler . under. . livsfarligt. - kalnde. Jöklar, inåt land; på björnja' el- ler 'ut på örnfängst i kustbiet, till Bodö där Pelle 'Molin lev. de sina sista" och - lyckligasi år och där han dog och begrdes, Mycket annat. att. förtiga .—>n. valfångsterna utanför, Finninks- kusten,: de 'egendomliga lunnen- darna, "Trollfjordslaget' 1890731- kriget -.vid- Mehamn, besöket ps skoltkungen: Lidman är på tt mest. frikc tiga humör.” På de sista raderna anknyr har till vad” prosten ”Alto : "Kä i Enåre' brukar: säga. — att: +P man . varit. i. Lappland. en. tid;4 sen återvänt söderut, längtar n m alltid tillbaka”: "> "Denna längtan är givetvis mj På detl' hållet: har marenvist ansträngt| he inte rentav” Ka eller mindre stark. Vänder "mi inte tillbaka efter fyra -år är f ran över, Men: för. de flesta -bl, hisnande -. glädje”. Så människor, att tan själv.” : läsaren känner : mycket : av. denna sugande läng. vad man "egentligen .menär. tid överväga "vad som skall träffa vär U Thant E avgår.” : .Syäsvenska Dagbladet.;' En klok", mittensamverkan . hittillsvarande. modell "är. tydli- gen: välbetänkt." Borgerlig trepar- tisammanslagriing ' bör tills" vida re, få förbli blott "och ' ”bårt". en öriskedröm". för . . socialdemokrater; na. I. en mer avlägsen: framtid kan Jäget vara ett annat: Då får situationen bedömas" efter. då rå dande förutsättningar; - i > Vibdjöbladet Vi vet ännu” inte,” om” reger ngt en: anser "sig .böra överlämna makten till sandra, "men "om det blir så, tänk: då.på att det kan vara uppfriskande att pröva c positionsrollen, efter så lång tid vid "makten! "Visserligen dröjer det en. tid, inrian man: blir / vär vid en "helt: främmande roll, men så småningom skall det” nog” "gå bra. För övrigt har vi sett; att oppositionen ; kan - : påverka Tege ringspolitiken! = Alltså — "varen vid gött mi : Benägenheten” att. klå turi på så mycket. pengar som imöj- ligt och ge så lité som "möjligt: i utbyte 7 är : inte: någon -- typiskt svensk” egenskäp.' Men höga; pil ser, skral service och !ett opåltt- ligt; klimat.'ger'. Sverige" ett. hån dikapp som' turistland. Om turis. terna var, något ' förberedda - ga- om sina - resplaner : risken borde it reklam: > "Vem. jvet "0 diga,. oklara; öch alltså. på gr därav vilseledande uppgifter: ända." 'tilr". kl. "ar blir ' tidsfr för' sammanräkning,: sammåä ning och. redigering ” 'av Biftér' så: knapp; morgont; 'äningar mäste gå i innan. -siffrorna. är klara ”o sultatet kan” överblicka: Gtinalagoböredningen" -kommöér säkert att hävda att det då Inte går. att. komma fram. med förslåg så att, reformen. hinnér träda d kraft 1970 eller så; En "vägande m| invändning utan tvivel, men den. na fråga har. ju. redan förhalats så länge att nägra års ytterliga längtan. tillbaka outhärdlig. lång"" UuPPpskov. kan: tas. Vi har? Ju före dessa fyra år — då kan inghälllt. på att.. mala den nu fn enting "hindra sörlänningen ac ennier, att åter. ge sig. hän ät midnatts . SON sol och mörkertid, ensamhet ock : hjärtlighet, sugande svårmod och ' : : levande Svårigheten med att skriva: e skildrar Hans Lidman Nordkalot:elt och - begripligt är att män e skädå än "en uppriktig” tärigt: : INY ROMAN AV TARJEI VESAÅS : Tarjet i Vesaas'. kan 'som” ingen annan dissekera fram svåråtkom- liga: själstillstånd och därmed: re- dovisa orsakerna till sådana för- ändringar i sinne och personlig- het, som 'vid ett ytligt betraktan- de kan synas obegripliga. Allt sker med den. största varsamhet och med ett. oändligt tålamod, men hela tiden i ett stämnings- läge som: gör framställningen ovanligt dramatisk. Särskilt till- lämplig är den här metoden na- turligtvis på de ungas problema- tik, och det är också ungdom som Tarjei Vesaas oftast skriver om, nu senast i ”Broarna” (LT, 27:—-), en roman som i allt präglas av den . store norske författarens egenart och genialitet. : I ”Broarna” möter vi Aud och 'Torvil, två unga människor som har vuxit upp tillsammans i en trygg och rofull värld och som tycks förutbestämda att fortsätta livet hand i hand, med föräldrar- nas goda minne. Men plötsligt in- träffar någonting som skakar tryggheten och slutligen leder tjl uppbrott ur den trånga idyllen, -.En tredje person sluter sig till dem, en "flicka i i i deras egen älder, och "det som sammanför dem är en skrämmande hemlighet, : som Aud helt ofrivilligt stöter på un- der en skogspromenad. Hennes förtvivlan vet inga gränser. Kring den okända flickan slår Aud och Torvil en ring av medkänsla de skyddar henne med all makt från obehöriga blickar. " Broar har öppnats, världen vid- gas mot strömmande, härjande liv. Mellan ,Aud och Torvil. kan ingenting bli som förut längre. Men under denna omstörtande upplevelse ' har de givit prov på en styrka och vuxenhet, som in- gen tilltrodde dem, och man tror sig ana att de även kommer att utstå morgondagen med fattning, fast tryggheten sprängts för all- tid, - - . Det är en mycket öm och vac- ker roman Tarjei Vesaas har skri- vit, men . samtidigt starkt spän- ningsladdad. Den kan läsas som en vemodig legend, men den het- tar av liv och skälver av en san- ning, som lyser rak och ljus. FP RR. PA VÄGEN. är du vill bedja, gå då: in i kammare, och stäng igen din: di och béd till din Fader i det földa. Då skall din Fader, som M get ola, vedergätla : älg. "behöver börja varje Jmörgon mern stund i a vanleg och gon sant med Gud. 'Då' skall 'Her- rensa oss vär väg och gå med Oss. fan . vill upplysa. oss och inspra oss för alla” då ”Uppgif- ter a möter oss under dagen. Häågheten till ett segerrikt liv tenbaras för oss av vår Herrech Frälsare.-- Tidigt... om Morgan, medan 'det ännu var mörkttod han" upp och. gick port ten öde. plats, där han Om börjar vär daj ä "detta sätt sår vi löga vär. själ 1 ”en förund& klarhet” "och säga med - pnisten: ' ”Herre, bittida hör. du n röst, bittida frambär jag mitffer till. dig och skaå- dar eftelig.” När vi ledes av Guds Ai, får vi: uppleva .så- dant some" inte känner till som behärskasy själviskhetens eller någon am ande,' Det värdeful. laste livetr oss, ger oss i stun« der när valkas Gud och" söker hans ansik
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.