: : se" att'nästa gäng ytterligare för- 1" ! tierbottens- Kurire ” affischkrig torde mycket bättre a : LAHOLMS: TIDNING Betydande rester av dyrortssy- "de någon procent högre levnads- - Sven odvhsouje v vann snabbt ; framgång ”' som - författare. . Med Ikholl vän S stemets” orättvisor finns alltjä kvar. När detta faktum förs på tal NH I årets val ö se hä reged som: de.'var placerade i ortsgrup-' , perna 3 och 4, Av de totalt 214 ! ken i ortsgrupp 3 lig. ringssidans talesmän till att detta” numera är en avtalsfråga mellan arbetsmarknadens parter och att den inte är aktuell då det nuva- rande avtalet omsluter tre år. Un- der den tiden måste alltså orätt- visorna finnas kvar. Men att där- för låta dem; falla i glömska vore säkert det sämsta dess bekämpare kan göra, Opinionen för hela dyr- ortssystemets avskaffande" måst hållas levande. . . 0 : Den Senaste dyrortsundersök- ningen — 1964 års — har utförts. av Statistiska centralbyrån på ur - 1 majt. Syftet med. - ] ra kuna 5 i i ortsgrupp 3 1.450 kr i månaden.” den var enligt propositionen att ”gå underlag för en revision av den '. gällande lönegrupperingen”; Tyvärr blev det inte en sådan re- vision i årets avtal, När avtalet var klart gjorde ordföranden i 'TCO:s följande 'konstaterande: "”Det: har inte funnits någon som helst vilja från arbetsgivarsidan att medver-. ka till reformer inom ortsgruppe-' - ringen”;-Arhetsgivaresidan det är staten och dess främste företräda- re i detta sammanhang är löne-.': ministern Hans Gustafsson. Följ- aktligen bör, den socialdemokra- . tiska ' regeringen inte ' lämnas ostörd. beträffande dyrortsgrupper ringens. AT i - Men 'låt 055. studera - Sta- ger 109 omkring eller över lev- nadskostnaderna i Stockholm. Av 7 "de "34 . kommunblocken; i' - orts-, - grupp 4 ligger 31-'vid eller över. : . Stockholms, nivå, Tre av- kom- munblocken i grupp 4 har .6—7. procent högre- levnadsomkostna-' der än Stockholm. nee ' När man fått klart för sig att. "det inte är billigare satt leva vid jämförlig standard i de s k billiga '- orterna, frågar man 'sig-vad löne-; ' skillnaderna: kan vara; Låt. oss ta ett par exempel fö tt illustrera. v SURT oe egrad A uu har 1 Bor kanslisten i ottsgrupp 5 (bl a. -' Stockholm) är lönen :183 kr hög-;. "re, eller 1.633 kr i månaden: 'En'/ linjeförman. vid televerket, har i.-- " ortsgrupp:3 1.722 kr och. i grupp':; statstjänstemannasektion> 5 1.906 kr, eller 184 kr i skillnad. . » Eftersom ;' dyrortsundersökningen Ich ar att li na 1. vissa-fall. t om är högre i ortsgrupperna 3 och 4 än i-fem-:" man, är självklart detta ett allde=" les avita förhållande. . . Det finns emellertid rättvisa ski- " pad även i-lönegrupperingen i vis "sa fall. De som räknas till löne: .:klassei . och här löner överstigande "4.04 kr pr na: B eller nytillkomna. ec månad och upptill 9,613 kr''; har. lika lön 'antingen "de bor 'i 4:e eller 5:e ortsgruppen: Dess: öntagare är .emellertid- mycket - tistiska' centralbyrån korn till för: = 3:e; resultat vid sin undersökni ng. Ta- :8a' lar dessa för ätt sy tär kvar eftersom staten inte 'villé” vara med om en" revision vid senaste a örelsen? Nej! Resultat . vittnar tvärt om för att lönegrup-: peringen snarast möjligt försvin=" ner, 19 och: utg Vin de, lägre ;dyrorterna:. .; naturligtvis inte ; så. många till antalet i den högsta” H heller.” Men det egendomliga" är. ” över. hela "linjen. Och den - enda ' H års 'dyrortsundersökning.'. riktiga principen är att alla stats-' avslöjade” nämligen att, det inte ;' anställda erhåller lika lön för samö.. ma arbete” varhelst: arbetspresta "finns några större "skillnader 'i lev- ' " hädskostnaderna mellan: v 3-orter: regel till, ”3-orternas. et, kan ' nämnäs att a : tionen böschob MED VALS SERIDEN å. MINNE - bör. 'Parilledningarna a upp till allvarli t. övervägande, om: det inie” bör ligga i 'derås' eget intres- Korta kampanjtiden, menar .V ä 7 Fyrg weckor är Atminstohe en vecka ' föra mycket, . sedan <valde- hatten allt mer markant. Hyttat över 4 radio och TV. De 'flesta' de- battämnen hinner - bli och uttragglade. Ifall det'nya så-/ cialdemokratiska - påhnittet "med dagliga centrala” prösskonferen! ser — som man tyvärr måste be: fara.— tas upp mer systematiskt också /av- andra partier, "kommet denna tendens”att Viterligare För, stärkas. Mar. riskerar då att få én avmattning 1 väljarintresset längt innan man har "valdagen i rv ' sikte, När det ' gäller. -affischpropa- gandan, vars värde som påverk« ”ningsmedel deiflesta torde stäl sig rätt skeptiska till, är. det än: nu mer. angeläget med ' en för- kortning av tiden, Två veckors än detta utdrågna och efterhand . ae tristare flaggande med blek- ..ta och 'sönderregnade plakat fyl- "Ja uppgiften att skapa stämning ha intresse kring valet. Som det nu är hinner fräschören försvin- « na och ledan vid alla gamla och skräpande affischer gripa ”om-] : "kring sig långt före valdagen. Det kan inte ligga i partiernas Intresse att ha det så. En kort]. och intensiv affischkampan] är bättre. > . va DYSTERT. UPPVAKNANDE + Våra: kommunalpampar gjorde "på "måndagsmorgonen "den obe: hagliga upptäckten att de inte Atnjuter anställningstrygghåt, |” t '. raljerar Handelstidnin]|. "gen: s s . . Visserligen talas det i dessa dågar om att man bör vara be- redd på att byta yrke, men det kunde rakt inte gälla dem.-I en mansålder har de på sina håll kunnat dirigera kommunens "ut- veckling och plötsligt förklaras de för mindre lämpliga av sina huvudmän. Nu finns det inbyggda säker- hetsanordningar som kan lindra chocken, De höga poltiska äm- betena . tillsätts i våra största kommuner 'proportionellt och många av förlorarna kan stanna kvar på sina poster som om in genting hänt. : "Makten över finanserna är segrarnas främsta byte, Men på sind häll tycks de gamla pampar- na 'spekulera över om de inte skulle kunna -.slå vakt om den, fastän majoriteten i fullmäktige blivit borgerlig. ' Ämbetena' har bevars plötsligt blivit opolitiska, partifärgen. betydelselös. Längre bort från den kommunala parla- mentarismen kan man inte kom- ma, Skall de' behöva regelrätt fockas av den-nya majoriteten? Det är pampars öde att tro på sin egen oumbärlighet. BYGGPENGAR FINNS MEN utslitna I " mar' £ yra man I fast ARBETARE SAKNAS, . rubricerar Veckans affär LJ det... ' dämningarna "på. -käpitalmar? : den brustit” efter "sommarupper SALDR INGAR 0C . MASKINER ,, 1 Äldringsvåtden har denna; som- är ett verkligt geni uppträder | kan man känna igen det på att al- la dumbonmmar är i förbund mot ste. månadsskiftet . emitterades ostadsobligationer, - Jard. kronor.” Dess ” regeringen ”1i' början" av" augusti ; 800-miljoner kronor”som: förskott "på preliminärt: Beviljade" bostäds- slån> Det” betyder' att: "bostadsbyg- gandet' åtminstone” på--papperet under :loppet av. mågra : veckor ått ett it Japitaltilskott som mot- .00 0—30.000 lägenheter: "och. 1/4 ' av "bo: ör: hela året, En ” "såtlängkraftanst ngning ;vär pö: litiskti stads yEgandet' släpar" efter med 25 procerit i.förhållande till pro- "grammet. på 92.000 lägenheter,” - Men mya obligationer : löser, in- + alla problem, Arbetskraftsbris- ten” rförblir” de "stora hindret An dvändig.. eftersom ” bo- kommit” att sitta” emellan. Vårdarna har. rätt "tin lagstadgad veckors "semester? och" den” ledigheten! Kar) gått. framför” allt . Annat. ; Vårdbehövande. har fått ' klara sig” hur det har gått. Har "möjligen tänkt sig att pre cis på” samma sätt förhåller det sig smed industrin; auktoriserade revisor Einar Or: vik i Företagsekonomi. frågar” sig industrin. har maskinerna stått stilla: i hela fyra veckor |.; att vi alla för vår gemen- "samma välfärd. är högst beroen- | ' + "de av 'att maskinerna arbetar. |' Avbrottet i driften. betyder in- komstbortfall motsvarande" cirka en trettondel av hela årsproduk- tionen och "det inkomstbortfallet "får vi vara red om att betala i form av höjda priser etc. Priser- ma har' minskat vår konkurrens- kraft inom landet mot dem som på något sätt lyckats skaffa ar. -betskraft, så att maskinerna fått gå även under den tid 'de an- nars , skulle stått: stilla. . gentemot utlandet,. som med sin billigare . - fram varor till en lägre kostnad än vi, Exportmöjligheterna har ,-.minskat samtidigt, som. impor- |: ten ökat, båda sakerna har ver- kati samma riktning. Vad | säger . Vår finansminister? ." - Ingen 'missunnas och för vissa fack" är en "längre | - ledighet nödvändig, men vi mås: te .ha tillgång till arbetskfaft i samma grad. Maskinerna måste kunna arbeta hela året, oavsett om folket har semester eller ej. Annars ' underminerar, | vi” vårt .mängomprisade ” välfärdssamhäl- 16, menar. skribenten.. : Även arbetskraft. kan -få ledigheten | v . | prisro av pristänifidens' krav, men -ock-' så bevis om att; här framträdde : .en episk berättare med stor -ta-'; "lang. Debutboken'”Dimmorna lyf- diktaren” upptäckt ' 1; tiden, - - att ”principed "inte. är” densamma: :, | ken' grad kan han vara dömande? Idee. någo "nan detta..skett.” Hon, drives av >”På dessa skuldror” nådde han upplagesiffror som det ” är få författare förunnat att upp: leva. ,Prisromanen var en 'pro- dukt 'på. gott "och ”oht,. präglad ter”... hade . kärvare drag,.. men också -den.. var 'präglad.. av-”en idealists ' drömmar . och 'tankar. förbi, «upptäcktes först då den nare.” M gorna. "Han har genom åren be: hållit:: sin" popularitet,, den tycks lika; grundmurad ' som -Vilhel Mobergs. Men så. har han också vunnit den -genom en gedigen be. rättarbegävning - och : en :känsla för kvalité som ' man 'mäåste . stry- ka under, Visst måste. hans ofta ljusa, och-.varma livstro, hab tytt . mycket "för denna popular: tet, men "med åren har -hans: för- ; fattarskap 'djupnat och också fått nyanser.” mörka; allt. det fasansfulla 'som : ljuset: strömmat varmt och "rikt. | Titeln '”Livets gäster". säger mye, hästan "alltid : sin glädje över. att. ha: fått vara en av. dessa livet: gäster, också om det funnits stun. der. av storioch fasansfull ångest, av, ensamhet och rädsla, av ett. vanvett 'som hotat 'sänka sitt mör- ' ker över hohom :och många. med- i i vandrare.;Att- vara diktare är att" vara” utlämnad. Hur naket måste inte" biktaren framträda? I- vil- Ska. han alltid bara vara relate. rande? M . "Människan mäste: ten, ha en "vilja att göra det rätta. Man? tycker” att detta är krav som ofta” möter en” i Saljes "böcker. ', "KJjelk'Loväng vår: em ljusgestalt. Jag minns.att-.jag -själv iate trod- de på.honom. , Han var. som. bon- av” en drömmare, : en ös "honom: skymtade | mystiker. knappast: hägot ont. Han. var för- lamande. Man . tyckte. instinktivt .Jilla om honom. Fann. honom oär: lig. Och kanske 'var han så. ljust tecknad. "att. han för én kritisk. lä- sare dolde andra, bättre. «tecknade gestalter; Främst. fadern," Arvid r..en människa. på gott |" Han. vill: inte'.alltid .gö- onda; ; men, han tycks dri- V ll -det.. Han : bryter', starkt ay. i.det-lovängska. Hemmet, Man. minns. honom ,. komma" hem ' beru- sad, : tvingande. ; sig »till. samlag med derösjuka: och något. äldrej hustru ar. minns honom svär- jande £ egabbande, Simon, den sjuke”. sohen,' för att denne 'inbil- lar" gi kuna bygga: hus -och gif- ta” 8,s man. minns. honom ' -rag- lande på; väg till Tarps-Elin, by: höran. som. senare fick ett 'så hel- gjutet och, fint porträtt... i :roma- nen? ”Den söker. icke: sitt”. När mån. läser" "om .”På dessa , skuld- ror. är, .det. 1. stort 'sett. främst Arvid. man. kommer ihåg, Kanske också. Tarps.Elin. som "dömes av bygden. för att -ha:ett”förhålan- de -.med. suputen. - Arvid långt. in- andras',, ondska.. och: fingaktning rakt - in. i synden., Många. gånger märker : man detsamma... i- Saljes böcker... Vi är svaga, och. trötta, ofta. stängda för att. ta. emot ' det sköna och ;vackra.' Vi drivs in i saker som vi inte skulle gjort om vi haft, vår själsliga kraft kvar. . KDS har inte lyckats förbättra sind potitioner” jämfört med fö- regående. val: Den "procentuella : andelen av. valmanskåren stanna- de nu som: då vid 1,8 trots att "rörelsén. nu: ställde upp på .be- "tydligt . fler. håll.” Utdelning i landstingsmandat blir det inte : På något enda undantag när. > . De 75 000 KDS-rösterna har så- Junda varit till ringa mytta. Då man kan anta att: huvudparten av dem som stött KDS i det sto- ra : hela har borgerlig politisk : grundåskådning, är det emeller- tid troligt att KDS "väsentligen :;verkat som en minuspost på den borgerliga sidan. .De borgerliga Partierna 'kunde. ha haft ännu "större framgång om "KDS ' av: stått från att delta i valet. ” Efter misslyckandet i år 'vore det naturligt om ' de - årivande "kraftetna bakom KDS drog kön- : sekvenserna och 'avstod från'"att : På denna väg söka göra sina in- tentioner gällande. Från sina eg- na utgångspunkter borde de fin- > na det riktigare att få ett infly- "tande" på 'pamhällsutvecklingen genom att verka inom de exis- terande politiska partierna, utvenska Dagbladetj. Den; gick publiken. mera :spärlöst ” kom ”som billighetsbok' i serien - Populära. LT- "romaner flera. år se-.r = Sven" pävin Salje var ör ätt I skrivarkomet som kommit för att ; flamma .' ett :kort ögonblick . och - sedan återgå ” till de små uppla: 7 : betydligt: kärvare, och mörkare ?.: Men : genom allt : det ': ket 'om "diktaren. Han bekänner. ;:: |. LÖ En” av Saljes' bästa” böcker är den '' självbiografiska : romanen ”Du tysta källa”... Torvid Binge, förfättarens ' alter e80,' har” vis- . |serligen tecknats i övervägande ljusa färger. Han drivs av stark idealitet och: han längtar efter att "göra "det goda, Kanske” har man först med' åren” fått upp ögor ner för > porträttets” äkthet.” Och redan” förut fängslades 'man av Iden unge ”Torvids' ensåmhet,' hans besåtthet, :;'hans' '" växlande : från dysterhet till uppsluppenhet,. Han har niånga rika facettéringar' som” gör "honom: -levande” för :Jäsären, -Romanen.. har dessutom - samma förtjänst. som..samtliga Saljes böe- ker, en. intimt skildrad' och :med mästerskap. utnyttjad - milj Man känner att. Sven Edvin-Salje inte skriver: om. mer än. det. hans vet. Detta > kommer” "kanske > främst till synes i”de. ypperliga historis- ka” romanerna ;”Man ur" huse”. och dokumenterar «forskare "av rang:". Han" lämnar. ingenting" åt slumpe; Han jkan "sin historia stor".del bygger: den” oa moderna historieforskares "rön. > Fint smäl- ter:denna.nya syn in i den epis- ka” berättelsen, -lyhört "fångas: 'in- te; bara "miljön "utan. också :'män. niskorna;-'och : -tidsstämningarna. .För " den" > Kistorieintresserade : är detta två--pärlor litteraturen. Inte många gånger. har..Salje skri- vit. så- inspirerat, så underhållan- de. Hela tiders håller han sitt: gi- gantiska stoff i- strama” tyglar. Han s tillåter .sig som vanligt :en bred ram, vill-ha med många hän- delser, :. långa - utläggningar: " och vida. förgreningar: - -Men - aldrig svävar" han: på . målet, - Och : män- niskoteckningen: blir-i” dessa: his- toriska'; romaner-"' stramare-. och mera nyanserad än 'kanske; någon- sin tidigare i Saljes författarskap. Böckerna. har fått en mera mörk färgton än den ma” vanliger mö- ter i: Saljes böcker. Men idealis- ten Salje finns. kvar, / som en varm underton går de ljusa ström. marha från romanen ini läsaren, Skrivaren av 'dessa-rader' till- hörde dem "som trodde att Sven Edvin Salje . behövde historiskt perspektiv för att bli en verkligt stor, berättare, .De två historiska böckerna gav oss en mästarberät- tare "som. kunde det han skrev Sven Rain” Saljo -- om: och som "förmådde nyansera levt; a Aktuell kom ment fe ilan ti i i lö människoskildringen på ett sätt som han kanske inte förut. varit mäktig, | | "Än mera glädjande kan "det va- ra att konstatera att då Sven Ed- vin Salje 1964 återvände. till nu- tiden.i romanen, ”Dessa. dina. brö- der” hade” han! 'också, här förmått ati” skapa ” "åtminstone" ett.:'stort livsöde, ett livsöde” som män” ald- rig” -glömmer .- efter; avslutad ” läs- ning. .Endast den som Själv supp- ': ängestens. mara ”och, ;legat sömnlös långa,” tysta” "nätter," kan ge ett . porträtt” som” det "av" by- skolläraren > Ernst" .Bergman,” alla bara, kallad - Paulus,. Man 'lä- ser. om jenne försupne men dock mycket "skicklige" och 'barnälskan- de- lärare- såvatt: man” fylles "av längtan "att . själv i ha” fått ” gå i hans ;'skola... Paulus : är .en', män- niska åv många; han är en "av li. vet-'märkt,' en av dessa mm kännge AE a Ä oken ; blir sålunda en bifigur: den: intressan- tåste.. Dane Wendt, -den' bildsköne ynglingen .. som -' blir 5; resehandla- re;, förmår aldrig fängsla. på sam- ställning få tid och resurser över att ägna sig åt så värst . mycket annat än att försöka rädda” alla ' de reformer som nu befinner sig hövs det mindre av ”visloner ; och mer av mödosamt vardagsarbete skall. kunna realiseras och" den ekonomiska stabiliteten samtid: gt återställas. a Här angeläget det 'än är att en grundlagsändring äntligen kan "| läggas; fråm, för, fiksdagen, vore det förkastligt ätt. stanna för en : praktiskt taget . överflödiga. gar man möjligen räkna med att ett "tillbakaträdande från hr. Ert landers sida kan lösa : : upp de Prestigemässiga knutar, som -.allt- för länge hindrat en bred lös- ning av .författningsfrågan? ' la visserligen synpunkt en bättre lösning än varje "tidigare version. av - det kommunala sambandet; men det är ändå ingen sakligt lyckad kon- struktion, : gå till kommande förhandlingar med förstärkta positioner mot en försvagad och ;skakad 'regering. Den har i:ett sådant läge, knap- past : anledning : att acceptera ge mensam - ; valdag. som annat .. än av]: 60-talets senare ' hälft" blir en ionspartierna skulle i regerings- fara. För de, närmaste åren be. politiken, om reformprogrammet Do. . Hanäetiäningen. . lösning som gör :kömmunalvalen vå Syäsvenska. Dagbladet, . : Den gemensamma valdagen” är . från oppositionens Oppositionen ' kan nu vudsakliga effekt” tycks; bli att prövningens tid för politiker ur. man "splittrar. den, borgerliga; -BÅ- alla. partier." Inte : heller : opposi- dan och därmed riskerar. att spe la över mandat till: soctaldemö: kraterna eller. kommunisterna.” Upsala "Nya. Tidning Investeringsviljan hos industriå vacklar "åter att' dömå ör marens . investeringsenkät. : mismen har sedan i vintras mi kat - inom "jord, sten, järn, "stål; trä och" kemi,' Men" det ser äl då - ” ut att'bli en ordentlig uppgång för -kemi och Järn. ; "Allra - mest ökar , 'varven som -når 'upp till 140 milj «kr. och massaindustrin som vesterar för 600 milj : kr. Men sammanlagt - blir völymöle ningen, i" år; nog” miridre än vad man "tidigare trodde, En uppgång till 88 miljarder. kr är. N08g allt man” "kan hoppas på," d v. 8 tipsen ba 94, . . Veckans atiärer, sitter vid, "ratt, ar på vägarna, de" varken, rejäla. eller mindre rejäla ämtare .: "rekommenderas man "så, .då är. man: nykterhetstå natiker, tyrann och, terrorist. och diverse. annat. Då” blir? offer: för Lässe Holmdvi över - en: kärleksfull - omvärdnäd om hela 'människan, ma sätt. Kanske” är. de" bästa”,si]” dörna” hans kontakter "med Pau- lus; Till. det: yttre tycks” de:helt oförenliga: med, .varandra,. en -på något". sätt -hör' de”, samman, kän. ner;:en. smärtsam .släktskap, om två .sidor av: samma "väsen, | full. av, Åntressanta åna'.som” man minns efter det att man läst boken; Kan- ske: : innehåller den: också : en. av de: -finaste ”' erotiska ; skildringar som: Salje' gjört.. även "här är, den spårsamt.: skildrad: detaljerna, men den framstår dess skarpare i,den betydelse. den har: för .den unge" Dane.” Det: är. hans - förhål- lande «till "den: äldre "kvinnan « Ir- ma, ett gött kroppsligt: förhållan. de, . men. -omöjligt i det.liv, de: 'le- ver... Dane. förmår. inte kompro- missa, inte återvända för att nju- ta.. den” kroppsliga... kärleken då den - själsliga, tycks stängd. Ofta ställer, .Saljes huvudpersoner . så |. orimliga ' krav.. på tillvaron och därför blir man ofta vän. med 'dem som ',värnlöst . kastas. in. i -eroti- kens ' kroppsliga glädje, som” Ir- ma då hon bekänner att hon inté kan” neka "sin snusige husbonde dessa nattliga fröjder då hennes ver (Forts. :å sid. 7): - Tv Det” finns Kanske ingen frågan som .i.så, hög grad sysselsatt. män- niskorg tankar: som... frågan... om liv”.och. död.' Mången har. — inte minst "i vår ofta rotlösa tid :— svårt att. finna” en ' mening med livet, Varför föds vi? Varför dör vi?" En' liten: tid är: oss- "beskärd 1 denna” världen, Så är allt:'slut.' För den, som: helt lämnar Gud ur räkningen,” då han nalkas de verkligt stora” "livsproblemen,' ter sig allt, som ett. ogenomträngligt mörker. "Inte, heller "den" kristne kan få alla'sina”frågor besvara- de under : detta" jordelivet. : han vet: dock, till vem han ”skall vända "sig :i sin "nöd och -vånda, Men Han'vet, att hos Jesus finns:sva- ret på alla uttalade och ' outtalade frågor." =, Söndagens. texter "ställer 'oss in- för, dödens”skugga "men också in. för Honom, som "kan" skingra dö- dens mörker. De ställer oss inför Honom, som "från de döda upp- väckte 'änkans son i. Nain, inför Honom, som: ur: graven.: kunde föra den döde Lasarus, inför Ho- nom;y som har makt att göra döda levande, som har; makt att skän- «> cl ka evigt liv. Mellan régntunga skyar tittar] månen fram, Höstens månsken talar man ju om som något sär- skilt. skönt och: vackert och när månen är full bör man se upp mot den klara månskivan' och önska' sig något, törhända blir då ens önskan uppfylld. .Men skall också den önskan gå i. uppfyllel. se, som världens astronauter hop- pas, "att människorna senast :1970 skäll” kunna 'sätta "sin fot på vår närmaste granne i rymden. Sedd från - månytan : måste ' då jorden In te sig som en gigantisk- himla. kropp. och dess. sken . vara blän- dande vackert, Forntidens folk: gav "med för- kärlek "månen guldets eller silv- Irets färg. Ofta betecknades den som gul, den gula månen” finner man också hos en mängd väster- ländska poeter. Vilhelm Eklund talar i sin dikt ”Syner” om ”ok- tobermånens blekgult bländande ny”. I forntidens bildspråk är månen eri droppe guldgul soma- vätska, 'i . indiskt 'folkspråk en klump gult smör. Sam Arenius säger på ett ställe att månen är gul som sommarsmör. Även får månen, ibland färgbeteckningen röd. Den röda färgen påstods förr förebåda krig. Medeltida :kröni- kor: talar "stundom om en blod- röd fullmåne varslande hungers- nöd. eller pest, I Ur I Kaldéen fanns I forna ”HÖSTMANE tider - "én tjurfigur- "med - I gyllene horn och långt lasurfärgat skägg. Denna :påstods -föreställa . månen, ett slags -Riddar Blåskägg. Som sådan prisades han också, av: de gamla sumerierna. Det: är väl så att månens sken 'stundom också ibland . kan, synas blåaktigt; att månen - själv antar en- blå färg törde emellertid höra till sällsynt- heterna.: Vi har dock ett engelskt talesätt: ”Once. in -the blue Moon”. Än- ovanligare är en grön må- ne, . Antydningar härom 'saknas emellertid - inte. . Egyptens Osiris framställs ofta med gröna händer eller. grönt ansikte, troligen i sin egenskap . av. mån. eller ,vegeta- tionsgud. Den gröna färgen skul- Je..i så-fall inte vara verkligt förekommande utan blott utgöra en symbol för månens -livskraft och förnyelse... Ett par engelska forskningsresande -påstår sig dock ha: sett månen lysa. grön. över Victoriafallen i Rhodesia, Maåhän- da har.den yppiga-regnskogen intill fallen. härvid kunnat inver- ka. Av. poeter får man . också ibland höra att månen lyser med isgrönt, eller blekgrönt sken. Redan de äldsta teckningarna av månen framställer denna.un. der .mänsklig. gestalt, ty. läget av de redan för blotta-ögat synliga fläckarna "på planetens yta ger. illusionen av ögon, näsa - och mun;”"Gubben i månen, spelar « Det är Gud, som 'giver världen liv. Han skapar liv. med sin all. 2 . | makts ord, Från Honom. har: li- pls vet utgått i begynnelsen, Och också i ”tolksagari en framstående roll, Månen har av våra gamla nord- bor alltid fattats som ett manligt väsen, som stiger upp och ned på himlen. När månen dröjer att gå upp till sent på natten bruka- de man”i det gamla -.Wärend ta- lesättet att Månen dricker om kvällen. '"Man tänkte sig sålunda att' Månen eller 'Mångubben ' äls- kade ett glatt aftongille, och att han stundom glömde sig kvar där, Vitt mänsken anses särsklit-far- ligt att sova 1 Den som gör det vaknar om - morgonen illamäen- de, till och med med svullet an- sikte. En del psykiatriker tror sig också ha funnit ett bestämt sam- band mellan ' kvinnans fysiologi och månens ställning. Även den kvinnliga fruktsamheten påstås av många röna inflytande av mån- strålarna. Månen figurerar visst inte all. tid blott i smickrande samman- hang. Det latinska namnet på må- nen, ”Lunza”, har givit upphov till adjektivet Iunaticus, på franska lunatique, som betyder sinnessjuk, På engelska återges samma be- grepp med . ordet . moonstruck. Trots detta har nog de människor, som fått. solsting varit åtskilligt fler än de som blivit månbe- satta. s . Tore Leth,' : ap tjäm r niskan -har en gång blivit kabdd för: att : Neva” ett:-fullkomligt-" iv. ; Men” av. denna : livets" värld” har blivit . en. dödens värld Ret aär vi, än: krampaktigt försöker: hänga oss fast. vid, 'dettå liv, . slutet ”på' det”. hela : "bli » dock en : grav. : För ' många ' ”år' "sedan ' utkom ' en bok, som blev livligt omdebatterad, 'Det var en: gåna-. torleskildring ' "med; titeln.” ö dens" väntrum”. Vi” skulle: kunna likna. hela' vår värld vid ett'stort dödens väntrum,. där 'vi alla. tar på att kallelsen. skäll Då 058. «. Men "detta är dock”icke- Helå ' sanningen om :' vår "tillvaro. "Det finns "även "ett livets : väntrum. Det finns inte bära död. och för- gängelse. Det finns en; som giver världen -liv, och det är. Gud själv. Liksom livet har. utgätt från Ho- nom, så har. endast Han makt att skapa: nytt liv hos, eh .män- , niska, Han hår låtit ett ljus upp- gå över, dem, som ”bo 1 döds. skuggans -land”. Herren Jesus, är det ljus, det liv, som utgår :;från Gud. Har besegrar dödens makt, då han. tager på sig all vär synd och skam "och vår dödssmärta och > lider döden. på Golgata, Angest och fruktan för döden behärskar oss människor,. Den känslan bé-: höver vi-inte skämmas för. ; Ty den, som verkligen ser med 'all- var på sitt' liv, kan. aldrig vara likgiltig inför det, svåra, .som dör den innebär, ;' Dödsfruktan. består Inte ”främs I rädsla för dödssjukdomens smär- ta. Det är 1 stället fråga .om sjä- lens ångest inför det som. väntar därbortom; själens" ångest inför mötet '"med levande Gud. - Men när vi ansättes av dödsångest, må vi ha vår Frälsare' för ögonen. Ty Han 'har inte bara besegrat dödens makt. Han har även ta- git. på sig all vår ängest,. smärta och dödsfruktan, då Han led och dog för vår - skull: När: vi står inför dödens skugga, må .vi se på Honom, som är uppståndelsen och livet. När hjärtat krymper samman i skräck inför döden; ” kan ångesten fördrivas endåst ge- nom att vi I förtröstan på Guds ords sanning håller oss. till" häns löfte: ”Gud är för oss en Gud som frälsar, och hos Herren; Herren finnes räddning från dö (Psalt. 68: 21). v Hur lyckligt är det 'inte för den människa som; när- henneg ” stund är. inne, trosvisst lägger, allt I Guds hand och säger: ”Her- re, jag .kommer, jag hastar till. dig”. Sådana människor finns' runt: omkring 0sgvv:»—-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.