NV "LAHOLMS "TIDNING lg str och godkänner NH Förenta nati nas g församling ' har- inlett sin 21 session i en avgjort pessimistisk "stämning - vilken främst. beror - på det försämrade. världsläget. Generalsekreterare U Thant' har både 4 sin årsrapport och vid en|. FNL: som” förhandlingspartner. En :' sådan amerikansk hållning svar hos FNL och Hanoi. - Om Kina.kan förmås . rubba presskonferens starkt Understru-| på sin: ståndpunkt är. däremot kit att kriget i Vietnam orsakat ett nyt tbottenläge I relatinoerna '' " mellan" väst och öst. Förbindel- serna mellan Moskva och Was- hington har' stadigt försämrats. För. U .Thant är detta bittert, eftersom han i en sådan situa- tfon inte. kan göra någonting. Bäde hans och FN:s möjligheter att .handla försämras. Varje inf tiativ från "hans sida för fred; 1' Sydöstasien lämnas. obeaktat, så länge ryssar. och'amerikaner har dlametralt motsatt uppfatt- ning om hur en uppgörelse bör. se ut, och därmed blir också som dock har till uppgift att vaka världsorganisatfonen över freden: — försatt ur spel. Den kan Inte uträtta det minsta. "Detta är som bekant bakgrun-|:' "den till att: U Thant. vägrat: att]. kvarstå som generalsekretera re under en ny' femårsperiod när|' - hans” mandattid utgår den 3 november: , . Men - man .- börjar . onekligen, att tvivla på om han ” menar allvar med 7 sitt - beslut, sedan hah 'nu latit förstå, att "han" är villig att' stanna över :den Innevarande. generalförsam-]- ' lingen, alltså fram till” den 20 » december, Själv säger han, att han "gjort "detta medgivande för «att bespara FN de olägenheter gom. .skulle. uppstå , vid ett: ge : -neralsekréterarebyte ! under". på- gående sesslon, Men! kanské” ä U IThants? eftergiff> ett” tecken RA " på” att han kans. övertalas: att |” " stahha «ännu en'perlod?. - :sv' « .” Detta lär: man få" klarhet "om - förer årsskiftet. :Bäkert "är; emel- |; . lertid; att: U. Thant inte" kommer satt pruta, av på sitt villkor” för] ", att -kvarstå:s en: avsevärd " för- : bättring "1 -det;; internationella : klimatet; Och + den:--kan- -åstad- -kommas endast. genom" en fred- lig Jösning i Sydöstasien, Finns| det 'då några utsikter ' för, en sådan?: "De. borde finnas, om VSAÅ godtas . U .Thants plan. | d; vis. upphör ' med »bombning-, i erna av Nordvlenam; minskar ovisst. Pekings ord ' betyder i detta. fall' ofantligt mycket, och - kanske . hade det' varit lättare att' komma till:; tals . med -:de » kinesiska ledarna, -om :de hade haft, säte I FN: U Thant:har "1 samband: :med' sin .bebådade ' avgång starkt” understrukit 'det orimliga I. att denna "stormakt med sina 700 milj. -invånare står utanför .' >. världsorganisationen, och -han gjorde . det: åter. vid -pr ensen” -här Men han'tvekade inte att” sam- "tidigt -beteckna Pekings" attityd som: ”en -stor. gåta, ett verkligt kinesiskt pussel”. Detta innebär inte någon överdrift. Den kine- siska — politiken ”-"har-+ "kommit många att tvivla på, att. Kina Med hänsyn” till: bl. a univer- sallteten: är det dock ingeh ve- «träde i. FN. Det förefaller dock inte troligt att dess: medlemskap kan förverkligas 1. år: heller, eftersom Förenta” staterna. inte "har uppgivit sitt motständ. Den- "ha eviga fråga. på dagordningen kommer att , vålla strid: även i höst, "precis, som så ofta förr. Andra. frågor som. engagerar ” generalförsamlingen 1 hög grad är : Sydvästäfrikas . ställning, apartheid "1 Sydafrika och, Rho- destakonflikten.; De' afrikanska ommer att med ' stöd : fänner > i "Asien och amerika "kräva ätt” något. gö- "för: att” Bereda.. afrikanerna a de nämnda. länderna "mänskliga : vilkor; "Sedan är. frågan” bara, "om .dennä' röstmässigt överlägs- ngr grupp” kan förmå: stormak- terna att medverka. till-en' av- "görande insats för:. dessa "män- "niskor, För närvarande 'lär inte n ak håll,. men: läget skulle helt "som; fred, kunde "Vietnam; . Där. HUR MYCKET KAN AAGGAS, NED? mg a ohh 1 På tal om att priserna Få lär det. ingalunda” Hvsm som innéhär. "rek rde >har räknats ut. Jorabruka Föreningsblad”' "påpekar: ! Rekordinnehavare är 1 stället ” bilfeparationerna, Om index" för dem 1955 sätts lika med 100, så hade dessa till 1965 stigit till 271, Med 171 procent alltså. Kons mentprisindex steg under sam- ma perlod med 43 procent , » Vart år, säger statistiken, in- : träffar i Sverige enbart skärm- skador på svenskarnas bilar till "ett antal av 400000 förutom al- . la andra grövre och dyrbarare skador, . Åtminstone bilägarna begriper vad en sådan kostnads- i stegring betyder, Finns det inga möjligheter att "Importera bilveparationer från Hinder med lägre pretentioner? Låt oss som en galghumorist fö- reslagit ligga ned allt i Sverige som andra kan göra billigare! Jaså, bleve landet obeboeligt då? "Gör det något... sva - . DET ÄR MÄRKLIGT ATT NO: TERA att statsministern tydligen an- "ser att man Inte haft tid att föra vt sin jordbrukspolitik före va- let, skriver RLF-tidningen bl. a. I sina kommentarer tilll. valet: vs "För den som intensivt upp- levt de senaste årens jordbruks: |- politiska debatt förefaler det långsökt att nu skylla på tids- brist. eller propagandamässigt underläge när det gäller presen- tationén av den nya' jordbruks- politiken för väljarna. Förkla- ringen är mog Snarare att en hel del: väljare reagerat mot vad som förts fram — om det sedan gäller sakinnehållet eller pre sentatlonssättet må var och en spekulera över, Nu: när kruträken skingrats |- " kan det .emellertid vara skäl att erinra om vad RLF:s förbunds- ordförande Sigge Oscarsson sa- de i ett föredrag den 15 septem- ber, alltså före valet. Förbundsordföranden ' fram- höll: ”Om man 1 Princip är enig om vilka mål som skall realise- ras — och här är vi i varje fall såvitt jag förstår eniga med al- la de fyra demokratiska parti- erna — så vore 'det » märkligt om man inte skulle kunna kom- max överens om de medel som skall till: -Om jag bedömer det- ta från RLF:s utgångspunkt — och det är min uppgift — så är det frestande att säga att den ” gorha OCK: mer vända: dändraisyften är konsumenternas s öck Jordbrukarnas " : vJängsiktiga intressan.” nr ” Sigge Oscarsson ställde också en” fråga 'som' kan vara värd be- - gBråndan: ' ”Ingen ' kar väl ändå” ha "intresse: av att'ställa hela . landsbygdsbéfolkningen i någon sorts -motsatsställning ' ul "den övriga”, befolkningen?” > Frågan " kan vara: välmotiverad med tan- ke, på att det riog är många som fått. känslan av att det är detta som "man'. försökt ' från en del "håll 4, detta. val." - Det , . väsentliga är: emellertid inte "vad som. varit — viktigare är framtiden. "Det borde inte va- ra orimligt att nu hoppas på all varligt: menade . och förhandlingar om”den fram- "tida" jordbrukspolitiken i "syfte att. nå "konstruktiva . lösningar. Det är många frågor som kvar. står olösta trots det omfattande arbete. som, 1960 års” jordbruks- utredning presterat. Vill man lö- sa frågorna i en positiv anda och i samförstånd borde getta " vara , möjligt. ordb or , 1 en strävan att NÄR- FOLKPEN SIONÄRERNAS " .RIKSORGAN ISATION —- att "regeringspartiet närstå- ende förbund — nu begär att .regeringen skall införa en garan- ti som ger folkpensionärerna en inkomst från 1968 uppgående till 65 procent av den genomsnittliga industriarbetarlönen enligt ATP- systemets fördelningsregler . in- nebär detta att-man vill slå in ” på en helt annan väg än den re- geringen tänkt sig, skriver Syd- svenska Dagbladet I 'stältet för att inkomstpröva olika bidragsformer 'som kan förstärka folkpensionen vill or- ganlsationen att kontantbeloppet höjs Kraftigt med följd att in- komstprövade förmåner kan fal la bort = > 1: praktiken skulle en sådan reform medföra att äver + de grupper som. står utanför ATP- systemet skulle erhålla samma standard som inom detta beräk- nats utgå år 1950. Att en sådan omläggning blir en hård belast- ning på statsfinänserna är emel- lertid ofrånkomligt. '- Samtidigt skulle dock ”kom- munerna få en lättnad om de in: bör ' sedan "med - U ”Thants .och | Moskvas hjälp kunna finna gen-| ” mycket vara att vänta. från stor-1. Tjördbruksnäringen : för'|. överläggningar |: Hehk le ns San? fjuan; Puerto Rico (LT). Den amerikanska flaggan bär nu sedan 1959 — då Alaska och Hawaii. blev; delstater — 50 stjär- nor. Skall ännu: en-stjärna läg- gas till dessa? Främst-i tur. står i så fall bilandet Puerto": Rico och det är puertoricanerna' själva som: i en framtid skall besluta om de vill bli unionens 51:a del- stat, Puerto Ricos förhållande : till USA ' är” ganska speciellt. Dess Invånare är: amerikanska med- borgare och:de styrs: av: en folk- vald - guvernör.: De” är., befriade från federal inkomstskatt, : men inté från eventuell militärtjänst. Den "amerikanska" regeringen till. satte. för: två år sedan en kom- mission:'/som . nu , är. ifärd.. med att. "studera tre alternativ. för Puerto Ricos framtida status:”det "Härom. dagen berättade: en. be kant att han, gått och väntat på "Skåla k Komma med någon ny giv. NU, i höst, eftersom det ju talas Han" had "hoppats ätt” iOns” hjälp skulle läsa 'stats- skap, som i fjol, eller” nätio- nalekonomi eller något annat... 7 Så hade han ringt till det stora radiohuset” och frågat. "Men där hade han fått veta att det" plir ingenting, beroende på att radion inte har några pengar. Förmod- "ligen "har dom gått åt till india- ner och valfångare och” Selma Lagerlöf, : . N Här har nu -välståndssamhället skaffat sig radio och TV och en massa andra utmärkta kommu- mikationsmedel ” som måste kun- "na "vara till god” hjälp när det gäller "att sprida. kunskaper till alla. dem som inte haft samma möjligheter som dagens ungdom att skaffa” sig kunskaper i sko- . lan Och så finns det inte peng- ar till det, fast det finns pengar till Mannen ' från "UNCLE och "Agent Smart och Baronen. r. (Lille Peri Lantarbetaren) - - " DETALJHANDLARE . i "— varmed i "sammanhanget - förstås egna företagare — är ett av de yrken här i landet där kvinnionna inte 'dominerar' till ” antalet, : påpekar ”Köpman nen: i Rv "De 'är ändå ganska många även här: av alla 'svenska detal- jister är 29 procent kvinnor. . Man kan ju inte. precis påstå att detta" kommer till uttryck i detåljhandelns organisation. + En ' kvinnlig ordförande i nå- gon lokal köpmannaförening - el- ler. dito branschorganisation är sällsynt intill det kuriösa, i läns- . eller rikssammanhang har sävitt minnesbilden förslår något 'så- dant aldrig funnits. Ändå är näs- ” tan var tredje enskild köpman i Sverige en kvinna. . Att förska efter anledningar- na. förefaller utsiktslöst. Men så mycket kan. man väl i alla fall säga att det just här finns en kvantitativ och säkert också kva- litativ. kraftreserv i en tid då det inte alltid är så lätt att finna hugade spekulanter på organisa- tionsuppdrag. Hur. skall Vi. få te längre behövde betala ut någ- ra bostadstillägg. - Y fram den? | med... från: ” "Tnerna” . Taristparadis — Puerto Rico är ett populärt turistland för fastlandsamerikaner och utlän- "ningar. I huvudstaden San Juan ' kantas de långa stränderna mot K; - hotell. grunistnäringen - pumpar årligen in ca 1220 milj. dollar i den pnertoricanska ekonomin som. råder för närvarande, över-' gång till amerikansk delstat eller full: självständighet. . När ”kom- missionens rapport framlagts blir det puertoricanernas sak att själ- va genom en folkomröstning ta ställning till vilken status de vill att landet skall" åtnjuta i fram- tiden, 7 == ön Puerto Rico i Karibiska havet erövrades åt . Spanien : av Ponce de Leon, -: vilken förde de första spanska nybyggarna 'dit 1508. Puerto Rico. blev. då en spansk. koloni" När" freden i det spansk-amerikanska » kriget i år. 1898. avträddes .. Puerto : Rico till: Förenta Staterna. Puertorica- : nerna erhöll "amerikanskt ", med- borgarskap' "1917 ' och 'fick”:1947 rätte tt välja sin" egen -guver- nör. 'År-.1952 - antog: Puerto Rico en , egen, författning," - samtidigt som. landet ' fick" autonomi ”med rätt till” "självstyre -1' inrikesfrå- gor. "Dess status” upphöjdes -där- ”oinkorporerat. ameri- kanskt territorium” till ett. själv- styrande fritt biland: Puertorica- själva + > beskriver. denna status som ”estado libre asociado”, . en fri associerad stat. ., tillerna — "avträddes "till USA 1898: häde ”landet” 900 000" invåna” resrön hade då:i hundratals år stumrat nder. den heta karibiska delen av befolkning- en vår bönder : som ' livnärdé sig — om'än” knapert — på det tro- piska- jordbruket. De få städerna erbjöd inte” mänga, arbetstillfällen NN > EN HARD BÖRJAN "Den ekonomiska och I : sociala uppbyggnad -som : inleddes. efter det :amerikanska .övertagandet Ja- de en grund. Men. Puerto Rico : | förblev ett” fattigt. land.. Landets ekonomi, som: nästan uteslutande grundade sig på jordbruk , och då .- främst : sockerodling,. .kunde inte. försörja en. ständigt. ökande befolkning. Den uppgick i slutet av- 30-talet till ca: 1,5 milj. ön har: mycket ringa naturtillgångar. Det finns t. ex. inget -kol" eller järn, som. möjliggjort : för . många -Jandra mindre - länder att. bygga upp sin. industri. Det är endast slättlandskapen vid kusterna som är fruktbara, resten av landet är bergigt. Man räknar med. att näs- tan hälften av landets yta är helt obrukbar, Puerto Rico framstår idag å många -stycken som ett utmärkt |” exempel. på - hur ett u-land kan|-: utvecklas i. positiv riktning med hjälp till självhjälp. Under; de senaste åren har, också. experter från ett 100-tal länder. besökt] Puerto Rico för att studera den| fredliga ekonomiska, politiska och kulturella revolution som. landet undergäått. En:stor del av äran för Puerto Ricos framsteg tillskrivs Luis Munoz ' Marin, . öns folkvalde gu- vernör under åren 1948—1964. Det var Munoz som 1940, i egen- skap av talman i den puertori- canska senaten och med stöd av öns guvernör, . startade det: ut- vecklingsprogram som senare blev berömt under beteckningen ”Ope- ration ' Bootstrap”. (fritt översatt ”Operation . Uppryckning”). : - » Ett av de stora problemen har varit. den mycket snabba folk. ökningen. Puerto Rico har nu 2,6 milj. invänare, vilket gör ön, som har samma yta. som Väst SSR NS AEA havet av Puerto Rico mönster för u-land räanland, till ett av jordens tä- tast: befolkade länder med sina 294 personer pr kvkm, Trots den- na explosiva ökning har ”Opera- tion Bootstrap” lett till. en steg. ring - av inkomsten per. capita från 120 dollar 1940 till 900 dol- lar 1965, vilket i jämförelse med andra ' länder 1' Karlbiska havet och Sydamerika är en hög siffra. Bruttonationalprodukten : uppgick 1955 till 1142 milj, . dollar, men var 1964 uppe i 2 532 milj. Puerto Ricos. ekonomiska tillväxt har de senaste åren: hållit - sig : kring 10 procent per:år,—' en av de högsta siffrorna. 1.v riden... Det: tropiska klimatet" har "gjort Puérto" Rico”till ”ett' mycket popu- lärt. turistmål för” fastländsåmeri- kaner: ock utlänningar. : Turismen är” Puerto. Ricos- fjärde .närings- gren: i” -storleksordning ” och. pum. par: årligen in. ca' 120. milj,. dol- lar i till”, landets ekonomi... Det mest . attraktiva” turistmålet” på ön :är ' huvudstaden ' Sar Juan, vars "långsträckta stränder ” mot Karibiska > havet ' förmligen '' kan- tas av lyxbetonade: hotell, « :, + ';För att "fortsätta. den: kraftiga Jekonomiska' tillväxten: 1' käpplöp- ningen. med 'den” alltmer -växande befolkningen - måste Puerto . Rico emellertid också . locka. kapitalin- vesteringar — främst då -i tung! industri — från det amerikanska fastlandet '; och : utlandet. ”Opera- tion Bootstrap” har — genom att bl, : a.” erbjuda betydande skatte- lättnader. under de: första tio åren — hittills attraherat'ca' 600 före- tag från USA: Öns nye guvernör T Roberto Sanchez Vilella — guver- nör Munoz drog" sig tillbaka: 1 januart ifjol '— slutförde. i" bör- jan av året ' förhandlingar : med det amerikanska oljebolaget Phil. lips "Petroleum, vilka : ledde. till att en stor: petrokemisk 'anlägg- ning nu skall:uppföras på Puerto Ricos sydkust, Anläggningen kom: mer att ge ca 33 000 puertoricaner arbete,, och. av: de 'ca. 600 milj. dollar" som beräknas komma att investeras ' i komplexet: bidrar USA-firman "med. 75.: procent, 'me- dan. ett Puertoricanskt. företag Det har tidigare påpekats hur b den kulturella revolutionen prin- cipiellt inte representerar något nytt... Det nya är att i ett land som Kina, där just förutsättning- arna hade skapats för en låt vara blygsam medelklass '— där gri- per den åldrade Mao 'Tse-tung in och kommenderar ungdomen, ”de. röda gardena”, att.slå ned på denna medelklass; slå sönder den - mera . komplicerade sociala struktur som "hade I börjat anas, för. att återställa Yenanperiodens rimitiva klasslöshet — och sam- |: tidigt” forcera" industrialiseringen. Dagens Nyheter bö ä 0 "Ingen, utom möjligen : partiets valmakare själva, kan gärna ha fått något intryck” av speciell djärvhet och framåtriktad hand- lingskraft hos ' regeringspartiet. Motsatsen har : snarare varit fal. |t: let — vederbörande har; f. ö. begripligt nog, gjort sitt' bästa för. att slippa att i de för vanliga medborgare - verkligt brännande frågorna, som bostadskrisen, pris- stegringarna. och köerna, ge klara och bindande besked, -Man har hela tiden, alltför up- penbart för att det skulle kunna döljas, ' befunnit 'sig på defensi- ven och varit påtagligt medveten om den. egna positionens. sårbar- het. Att: då tala om handlings- kraft verkar minst sagt långsökt. Bors Finanstiäningen Oppositionen är av allt att dö ma . beredd” att överta regerings- ansvaret. Nu: blir. det”. staktiska skäl. eller. känsla - för: vad - det" de- mokratiskt. "absoluta - kart. kräva il föreliggande” sitäation,” söm "måste Tian. satsar ” de” resterandé 25 "procen. ten, EN ' "ELEGANT AA SUMMERING" Ä För att. återgå: till. frågan "om Puerto Rico blir den in stjärnbanéret,:- så spanska.” ". beteckningen. spiken; «eftersom... den "tillgodoser kraven: från de tre åsiktsriktning- ar .som. finns" i "frågan!" De som föredrar. att: Puerto Rico blir 'del- stat — ca: 35 procent: vid 1964 års 'guvernörsval — pekar" på ”or- det ”estado”,' medan de som vill ha full. självständighet :— endast två procent ' vid guvernörsvalet procent som avstod från att rösta — "understryker ”libre” "och 'de som -yrkar på vissa variationer av status quo tar fasta på ”aso- ciado”. De sistnämnda utgör hu- vudparten' av: det parti som sut- tit - vid makten. de: senaste 25 åren, ' I väntan på att undersöknings- kommissionen > skall: slutföra sitt arbete och det puertoricanska fol. ket skall ' säga - sin mening fort- sätter , ”Operation - Bootstrap”: i oförminskad takt 1 syfte att ska. pa en tryggad. framtid' för puerto- ricanerna, : vilken ' status deras land än kommer att: få. . Stockholm [VesE "Hur "chockerande "det 'än låter vore det kanske en konsument. vänlig åtgärd om bankerna höjde” sina” räntesatser . för privatlån så” att 'de' ger. full :kostnadstäckning och' dessutom en ”normaYr”' vinst- marginal, skriver "pol mag. Sven Sannesson, '.Grosshandelns utred- ningsinstitut, i en artikel + tid- skriften Ekonomisk Revy. Me Som bl. a. Konsumtionskredit- utredningen visar skulle den ef- fektiva årsräntan för privatlån vara. betydligt. lägre - än för de flesta slag "av avbetalningskredi- ter även om privatlånen blev nå- |» gon procent dyrare. En. väsent- ligt utökad konsumtionskreditgiv- -I ning via privatlån på bekostnad av avbetalningskrediternas volym vore sannolikt: en utveckling i konsumenternas . intresse. och den riktning som den statliga ut- |: redningen förordar. — även om | re Nn k Usts; + "den: inté konkret uttryckt något "sådant önskemål. Ur samhällseko-| [romisk "synpunkt: är det dock vä- sentligt att "ett .ökat utbud" för privatlån ' verkligen -leder ' till en "motsvarande minskning i avbe- talningskrediternas volym — åt- minstone när det finns risk för konjunktturell överhettning. ' Sparlånen är redan' nu en bil ligare kreditform ' än privatlån. För att stimulera till ökat mal sparande kunde ' kanske ' ännu gynnsammare villkor "vara moti- verade — eventuellt med lägre räntedebitering för typ ”spar hälften, låna hälften” än, för typ "spar en tredjedel, låna två tred- jedelar”. Även detta skulle vara en prispolitik, som synes ligga i linje med den bedömning av konsumtionskrediterna, som den statliga utredningen gjort, . småföretagen har ökat förmågan. att konkurrera "De små företagen, är inte alls i färd med att slås ihjäl av de stora — tvärtom ”småttingarnas” konkurrenskraft har sedan 1954 ökat väsentligt mer än storföreta- gens —. visar en utredning , av Sveriges Hantverks- och Industri organisation (SHIO), som Fefere- reras i Veckans affärer. Undersökningsresultatet — pro ducerat av SHIO:s.utredningsav- delning, pol. mag. Bo Sillén och Björn Andersson är på flera punkter mycket överraskande: Ö 2.400 företag har plötsligt ”upptäckts”, "för första gången inlemmats I den. officiella sta. tistiken. e Tillkomsten av dessa företag i en -rad statistiska beräkningar ger en helt-annan bild av den s. k, företagsdöden och småindu- strins konkurrenskraft än tidi- gare, . e Företagsdöden är enligt utre- darna mest skenbar... Och struk- turförändringen inom industrin går alltjämt långsamt — trots raden av dramatiska fusionsrub- riker, 4 ställningstagande. . > Den demokratiska opposition nad kommer det nog att bli från H - Göteborgs-Posten S Vill soc: aldemokräternd" sl om sin plats i det moderna sam: hällets förhistoria — låt dem då göra det,'men -framtiden. och garm- hällsarbetet. kräver. Det är. bara "naturligt. att "det parti större ' utsträckning värlt ”Inri kommunalvalet, som ett ' ung mens . segerval, en hoppfull .. kräftelse på att förnyelsen kom; mer att fullföljas! faktorer än" de många 1" bilskatter” som "I libre'-asociado”: träffa. huvudet , pålr men en troligen större och okänd... det är att inte hålla gränsen. Men möter . TN "+ dJom en kristen aa . 2 tion är hopplös”, blir vi ”mer än li - avgörande : för .. regeringens ' ör i fråga: om nyval till andra kammaren manövrera "försiktigt, så att den icke göres' ansvarig för. en valmönstring som ,kKom; mer att bli impopulär: Tystnad, r att rekommendera,. OcH' tyst: fun TA ppositionens' sida. , något ” mer, : eller ” de partier > "son ade på morgondagens ”möjlighe- ter lättare kan påräkna den unga generationens förtroende. t' sr 2 7 Låt oss' därför gärna "betrakta Barometern. ” ”Sarnbåndet "mellan bilbeskatt- : ning och 'samhällets trafikkost: nader är i realiteten, på. väg att upplösas, ' Efter. ett. ganska: god" tyckligt mönster går, vissa påla: gor. på bilismen in” i den, "allmän. na "kassan, 'andrä” skäl: att . särskilt "hårt :brännmär- s ka. en politisk: propaganda: frän LO:s; fackliga "plattform -. vilken var så klart vilseledande” som! act JBPK; -utredningen m'. lv: Prisernä i på olika” örter; olika affärer har, mötts” ket. föranlett : nämndens” PR att höta med repressalier är. -löjeväckande och vittnar bart : om . obekantskap ', lande lag och praxi allvarligt. är däremot ett. nytt exempel ' på huf sfarligt mellan prisövervakning ' oc tipolitik. ” I allt detta vinna « vi en” härvid seger genom honom som har Sd kat 0588... (Rom... 8:37). ngen människa: und, sår lem, svårigheter eller” resta Det . är. vår, gemensamrna, ” "lot EN det ' avgörande. är. hur? vi dem. Bemästrar » vi dem tar de loven, av” Oss? ' För troende 7 "märniska på den frågan, Någon har" sagt: fnielt profanerande säger att'en, situa? - ib: eller Om: vi tar Gud” på ? "orden; så. Hans löfte är: Kr Och vil , Vad nar hjälpa de, : an lovat « Skall; NS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.