a > 'världsmarknadspriser från des, LAHOLMS TIDNING . =—= = L T: Torsdagen en mee L T.= = - Hur: röstade ide: väljare” som den här gången svek soclalde- "mokrateriia? Det är. en fråga -gom "man: inte minst på social- "demokratiskt häll försöker få svar på: Man gör där 'gällande |. att "större delen av. dem som man nu förlorade inte” röstade alls. Att det förekom -valskol- .kare 1 sammanhanget' skall nog -inte”: betvivlas .men av allt att döma » tillmäter socialdemokra- tiska": -vålkommentatorer - dem alltför "stor numerär” betydelse. Centerpartiet har. gått mest. I. årets val och den när. mast, till. hands : liggande tan- ken är: att de. flesta: tidigare soclaldemokratiska väljare "stött .. pärtiet. Det vill man inte så " gärna ' erkänna på' soclaldemo- kratiskt häll. -Man vill hellre tala om "valskolkare.” Med tan |; ke på det relativt höga valdel- . tagandet ter det sig också orea- ” Istiskt att så mänga socialde- inokrater — 3 procent —' som man räknar med skulle ha stan- nat. -hemma, detta även om väål-, deltagandet hos: högern den här 2 gången. vår] senaste valen; ä vad... man, vid första "päsoendet |: -kunde tro. ; Kommunisterna har naturligt. "vis också fått en betydande del av. dem som lämnat; socialde- fram]. mokraterna. Deras frammarsch var ju kraftigast ” a de stora städerria, cc” "En ”annan; faktor . är första gångsväljarna, ' "vilka" ju i det här-, valet :"var . betydligt flera > "vanligt, Genom sänkt röst- rättsålder fick nu tre årskullar gå” till valurnorna. : Sammanlagt rörde det 'sig . om närmare 490.000 väljare. Det finns" inte något material som visar hur dessa röstade. sAv allt att döma stödde”, de socialdemokratin d ” relätivt "liten ” utsträckning. Re. . geringspart!et har -ju Inte fört nägon . särskilt '" ungdomsvänlig politik.” "Bostadsbristen - drabbar » 1 första hand. unga . människor. Många ungdomar har säkerligen också stötts bort av regeringens bristande” 'engagemang i' vissa internat nella "frågor. Det finns anledning" tro” att centerns an- "del av förstagångsväljarna i år var betydligt "större" än vanligt. ”Arets' val har” visat, att. cen- ”terpolitiken , för . "alltfler väljare utgör alternativet till socialde- mokratin."” Det”. ära tydligt att yt ; Valresultaten "ger: sti ”digareé >. gjorda. ; ;undersökr ngar. ; som visar, : att. många 'socialde- mokratiska are i andra, hand - skulle” ge "sina röster åt centern. "Härav följer, att när "de. inte : längre: anser. sig kunna rösta : på. socialdemokraterna. , går; de > över. till” centern.' Från. center- partiets sida. ; har man all an sh inriktad”; .Jordbrukspolitik”;” som rr , jordbruksutredningens'” i | .mentrepresentanter," heter”: | brofessor A Ake Gustafsson; Skogs- högskolan, I en: debattartikel Jordbrukarnas ningsblad: a & Vi kunde. behålla rande gradav ”självförsörjning (90—95 procent); :" vilket :. vore "ganska; ätt .ästadkommet. också vid en avsevärd krympning av jordbruksarealen, däremot inte exportera åv denna självförsörj- | "ning till u-länderna. > Vi skall inte importer ; sa länder för att fylla Egna, bål, hov, Däremot kan vi: köpa Arän. |: USA och andra ler från u-länder. i u-länder, +. fi «I alla dessa' resonemang: är ! de vi hålla i minnet.att lönsarh- het "vär. från - -samhällsfyfipunkt . ett relativt begrepp. Trivsel, na- tur, frisk luft, öppen .vidd, od- lad bygd, skönhet :kan värderas till miljarder kronor. men tyvärr, trots all sin realitet; glöms de ofta bort i dagens ytliga eko: " nomiska diskussloner. os - Nn I den” svältande >värld vi Je ver i är "världsmarknadspriserna på Jordbruksprodukter fiktiva, och beslut som bygger på dessa i skuile låsas fast i en farlig fik- tion, hävdar professor. Gustafs- . son, NS . oa länder ek. Fat ge; "at dor -: SOCIALDEMOKRATERNAS > JORDBRUKSPOLITISKA Ur: SPEL > - var en taktisk dundertabbe, som dessutom dnte hade något "säkligt underlag . "menar Da- gens Nyheter, De konsu- menter, som socialdemokrater na försökte fria till envisades med att vara långt. mer intres- , serade av dagens prisstegringar "än av eventuella prisstegringar, som skulle kunna inträffa åra: tal framåt: i Så osakligt och dumt 'som den soclaldemokratiska — framstöten var upplagd har regeringen och dess medhjälpare helt sig själ va att skylla även i den mån .motreaktionen tagit sig uttryck 1 överdrifter och - missuppfatt- ningar. Ett kvardröjande resul- tat torde vara att diskussionen om den framtida jordbrukspoll- . | fättningen på jordbrukspröduk slutkapitlet, M återger” ett särskilt yttrande. av ar konsu- det: ”Med ihänsyn till..den allmänna - prisuppgången...i : samhället är : det. nog: ofrånkomligt" att räkna med "en ”prisstegring även i fort- "de. öjlend on tas:ttill: våra, bl; a. genom; en strukturrationa- g att 'sämmanslå företag i stort sett bara för, strukturom- väha ingens" .€ "egån' skull,” ”fram-' Bskilstina- cKurir 2 En sanning” som; sär att>upp- repas är,:att; ett starkt .specialj- . Stort..och . högt .utvecklat . inom sitt begränsande” "> produktregis-. ter,; lika .väl som "ett stort. före- tag med: splittrad = tillverkning kan vara litet inom de enskilda” avsnitten av sitt register. Också- för . många . "storföretag möjliggörs : en: ökad . koncentra- tion på färre uppgifter genom , etp. samarbete ' med småindustrin på produktionssidan. De mindre, .företagen - kan' 'som "'underleve- rantörer fås med i en långt sik- tande samarbetsverksamhet.' De smås livskraft ökas även genom . samverkan. inom ' deras intresse- Organisationer och. inom ramen för : marknadsföringsinitiativ” av typen Swed-Expo. Det finns fler 'mediciner mot NM för etagsdöden. -..Men ; den. mest livgivande måste man få h Ip med: kapitalinjektionenna.: : I MER äN ETT AR ; ; - har polis och åklagarmyndig- het sysslat med mysteriet med de pluggade. pistolerna. i den s. k. > lundahlaffären,” D Svenska Dagbladet «i: --- Mycket har hänt sedan :Ex- Pressen i maj förra året lycka. .des få själva rikspolischefen att tro på existensen av: en väpnad 'värjning mot laglig ord- tiken blivit så infl ad att dep kan visa sig onödigt svårt att driva igenom en reform en- ligt de vetttiga. riktlinjer som jordbruksutredningen har kom: mit fram till. « I en nyutkommen bok ”Nytt "grepp på jordbrukspolitiken”, skriven av Clas-Erik Odhner, be- kräftas att jordbruksutrednin- gen är enig om. det viktigaste i det ”nya greppet”, — att jord- brukspolitiken långt mera än nu måste inriktas på att främja yttre och inre rationalisering, utbildning och forskning” etc. "kort sagt på att se till att jord- ning ' under "ledning av. Björn ”Lundahl, vilken förty. häktades "som misstänkt för högrnålsbrott. "Proportionerna har undan för "undan krymt så att det till slut kunde sättas i fråga om mägot fanns kvar ”av: hrr: Michaneks och Sjöqvists bravad,, +: : > Besynnerligheterna i . målet tycks dock långtifrån vara slut. Vid inte mindre än två tillfällen har: rättens ordförande nödgats reagera mot felaktigheter i över. sättningarna av de på: engelska avfattade ,. handlingarna som åklagaren åberopat. Chefsåkla- garen har .visserligen - upplyst om att de inkorrekta översätt- ningarna utförts: av säkerhets- tjänsten, men den förklaringen |” bruket” uppnår en' samhällseko- ter sig föga. imponerande. Fel I monstrationsjordbruk: som -man. söker. förbättra det:re |” -Jordbruksministern har i en cirkulärartikel för A-pressen be- handlat : livsmedelsproduktionen särskilt med hänsyn till de s. k. u-ländernas:' behov. Vi skall inte detaljgranska hans manus, vilket innehåller de vanliga undanflyk- terna. Det : finns emellertid" en del saker som 'är nya och där jordbruksministern uppenbarligen är ute på hal is. Sälunda dekla- reras i artikeln ifråga om våra möjligheter att producera för ex- ort: irKostnadsnivän. i vårt land. är också : mycket ' hög i jämförelse med I så: gott som. alla, länder, som traditionellt exporterar jord- bruksprodukter”. "Det sär. riktigt. Kostnadsnivån i värt. land är. hög så snart det gäller, arbete, och service, 1' vil- ken' arbetet spelar " en stor roll. Detta gäller emellertid för hela näringslivet. Det är väl .känt att just: :vårt höga kostnadsläge bör- jar, bli ett betydande handikapp, när. det” gäller vår export. Det torde- inte vara "möjligt att. i ett land undvika: alla de/ verksam. heter,. vilka . påverkas av ett spe- ciellt : högt löneläge.--I 'så fall finge-'specialiseringen drivas: så långt: ätt':vi likväl bleve mycket | sårbara. på: grund av en: alltför ensidig inriktning. Vad jordbruks- ministern - sagt om ' kostriadsläget är alltså riktigt," men . detta: bör sharast utgöra - en maning . till hönom själv och till andra i an- ;|svärig ställning att försöka brom- sa: inflationen. .Det går inte "att 'smyga' . från. inflationen. :' genom att gå över- till" produktionsgre- nar med' ringa arbetsförbrukning. Sådana - finns ”inte> i tillräcklig grad: För övrigt” är jordbruket Sverige" starkare ': mekaniserat och effektiviserat än. i de flesta andra . länder. : « Jordbruksministern: fberöpar FAO:s generalsekreterare Sen och påstår att denne -står verklighe- ten znära :då: han . presenterar: ett program: fom syftar, till att förse : | uländerna; n med utrustning, bl. a. maskiner ' för : jordbruket, . Detta kan: låta ;bra' för den. som inte närmare ;reflekterat: Över.” situa- tionen :: i: de - länder "det :' gäller. Troligen? får. både generalsekrete- rare ;'Sen ”och jordbruksminister Holmqvis tänka '. över "detta grundligt! en. gång till... Det hjäl- per in länderna -att : skicka ut. maskiner. .så länge! det. inte finns: folk" som kan - sköta ' dessa avancerade maskiner "och : tänka sig .att' man- på. 'detta sätt ' skall kunna. sätta , u-läridernas ' jordbruk. på fötter. är -en' ren «utopi. Det ÖN väldiga «områden utbredd 7 & Zokunnig- IS -.En mera rimlig väg. torde vara äatsa på: maskiner ,.ocH > de- samtidigt dan : befintliga "jordbruket i dessa länder. Erfarenheterna: från. mo- derna ' : Tkan:' endast :> mycket anammas. Ett absolut hinder lig. ger" il många” av. u-länderna 'i den rådande ”- varje: bonde! Char" en ytterst be- gränsad areal, som dessutom ofta är spridd på olika ställen. Att under: sådana” förhållanden | tro att. man "skall "kunna införa 'mo- derna. maskiner är ingenting an- nat vän” brist "på : realism. "En "expert "som. nyligen”, kom: mit "hem". från. Nigeria tillfråga- dessa möjligheter i Nigeria; som är” Afrikas folkrikaste: stat. (enl uppgift 55 . miljoner - människor) och "dessutom "får betraktas som en: av de'mest expansiva stater. Alla "dessa jippon” vil "”all- mänheten ha, dem är man barns- - Kgt förtjust i och det är egent- ligen: bara: handeln som knor- "rar, fick ' man veta i dens. k. . sumentskolan : häromdagen "när: en företrädare" för livsme- delsindustrin yttrade sig. Så man "kommer att fortsätta med dem — fast kanske i något mindre . format, tillfogades det av någon - anledning... > .- Det är alldeles riktigt att han för ingen del varit ensam om. Just från konsumentsidan har det gång på gäng uttalats stark tveksamhet om ”alla dessa jip- pon” — vi kan ju nöja oss med att erinra om den mycket sam- 'stämmiga kritiken mot ”presen- terna” i tvättmedelspaketen. ; > (Köpmannen) Jordbruks -| Maskinerna. kommer sist, Exper- demonstrationsjordbruk | långsamt | ”fastighetsstrukturen”. | i. | Folket" lever, i: stora. byar "och des. 'vad : han ansåg : beträffande |" deln knorrat. Men; det har den]. aktigheter som rättens ordföran- de kan iaktta under pågående förhandling borde åklagaren och hans medhjälpare onekligen ha > kunnat iaktta själva. - En inläsningstid på närmare ett och ett halvt år måste rim- ligen anses tillräcklig för . a förebygga olustiga". intermezzon av denna art, 2 . na i Afrika. Han förklarade att jordbruksexperter från olika Jlän- der. som. arbetar just i Nigeria enstämmigt har förklarat att lös- ningen av problemen kommer att ta mycket lång'tid och att lös- ningen måste ske successivt ge- nom 'eni: förbättring av bruknings- metoderna. Härvid kommer na. turligtvis tillgång till handelsgöd- sel och växtskyddsmedel samt bättre sorter och eventuellt bätt- re djur i första hand in i bilden. terna förklarar att till och med en'så blygsam reform som infö- randet av dragdjur istället för handhackor torde komma att låta vänta ' på sig tämligen läng tid inom stora delar av Afrika. För övrigt: vad skulle människorna göra i ett land, där 90 å 95 pro- cent av befolkningen sysslar med jordbruk, om” lösningen av deras problem skulle ske. via en meka- nisering? Professor Myrdal, som inte är helt främmande för dylika problem, har flera gånger förkla- rat, att. industrin :i dessa länder inte under - överskådlig tid kan Händerna ror på att | industrin även vid den mest gynnsamma utveckling inte anses kunna ta emot mer. än den befolkningsökning som sker inom den. nuvarande. stadsbefolkningen. Det är lätt att svamla om ma- skiner som skall lösa problemen i dessa: länder, men i realiteten har detta resonemang tyvärr in. tet värde. Det duger endast som en. propaganda riktad till dem som eventuellt själva ' inte har någon möjlighet att sätta sig in i problemen.- Jordbruksministern går etter- hand över till "problemen 'om värt eget land och våra möjligheter att producera livsmedel för ex port: T z "När det däremot gäller att genom egen produktion förse u- länderna: med livsmedel är våra förutsättningar ; betydligt sämre än många andra länders”, Uttalandet är alltför generellt. Vi har inte idealiska produktions- betingelser för något brett sorti ment av produkter. 'Fvivelsutan har vi dock goda möjligheter: för en del jordbruksprodukter. Våra ta emot någon nämnvärd del av (Forts. å sid. 7 jordbruksbefolkningen. Detta: be- Yo va | Socialdemokratin Valet 1966 gick -ju bra ur vår synpunkt. : Den ''30-åriga socialis- tiska" frammarschen : bröts. : Alla partier. vann utom . socialdemo- kratin, '.Och nu "har. det blivit stor ' förvirring inom regerings- partiet... Man. vet "inte vad» man skall -göra... Somliga bedömare vill upplösa" första kammaren, andra röstar. för upplösning av :andra kammaren, . trots. att denna: inte beror avs<iårets' val. ,Andra” åter vill ha:regeringen omgjord. Det sista är det lättaste och billigaste. Men hjälper det? Man kan fråga. Och "vad - beror nederlaget - på? Det . gick. lika, illa” för: socialde- mokraterna: »i ;hela' landet. Det 'måste” vara” något fel: på: rege- nat.; på "det. 30-åriga. maktinnéha- vill ha: ett” ombyte, "Norge." Där "inträffade ingen ; katastrof," då - socialdemo- kratin "föll. Det valet. visade" att socialdemokratin inte: var. lig. 'Detta: verkade "som en se väven. i Sverige: "Det även” andra anledningar socialistiska: nederlaget, s pris-, .skatte-: och hyresh jningar. Inflationen "har fått gä. för långt. Hr..Holmqvists attacker: mot bön- . | Olof Palme, 'får stå" på tillväxt enda förloraren han. väntat. Väljarna i "städerna har i ökad utsträckning "gått till centerpartiet, Förespeglingarna om . billigare matpriser trodde man inte på: Men även kommunisterna gick framåt. Det brukar ske så, då socialdemokraterna minskar. Det är ett uttryck för missnöjet i ar- betarleden.. Dét var också ett arv från Norge; Annars har arbetar. majoriteten ingen särskild anled- ning till missnöje. ” ' Nu: är som sagt "frågan för socialdemokraterna, vad, de ska göra för 'att. undvika ett nytt nederlag. vid nästa val. En kam- marupplösning nu ;” skulle : antag- ligen: inte rädda-- »apparanserna. En'- ombildning" -'av..” regeringen hjälper: förmodligen: inte "heller. Den : ende,” sig, är. stockholmaren :Hans” Gus- tavsson, som retat tjänstemännen. Hr. Erlander själv är. liksom) de flesta övriga ”partichefer pensions. mässig.. Men. han. har :ingen ' lust att dra: sig: tillbaka. Så 'hans”tip- pade. efterträdare,' blott. 39-årige ännu. - några "år... Han : har "tiden förr” sig. Och nya ansikten . kan en. Ayka. up: som :: komprometterat | ör Aktuell - "kommentar -”Röster har höjts för. att de' nordiska länderna inte.skulle in- vänta engelsmännens "mitiativ utan i stället på egen hand söka sig ' till EEC. Det har skett på industrihäll 1 Sverige och senast i ett anförande av den danske statsministern. Ett "sådant isole- rat uppträdande vore ett stort misstag. Man kan inte ena dagen begära av engelsmännen att de för sin del' skall respektera fost- brödraavtalet' att Efta-kretsen skall, hållas ' samman även vid ett intåg i EEC och den andra dagen fundera på att själv . kila 1 förväg. "> Eskilstuna-Kuriren "Det gamla mönstret med ett solitt ' socialdemokratiskt block, "Isom i val efter val lagt sina röstsedlar 'av tradition eller över- tygelse för: regeringen, är på väg att brytas. Därför kommer årets kommunalval " att "få en: genom: gripande betydelse för. det poli tiska livet i Sverige I framtiden, Vi har fått. en. mera flytande politisk situåtion än tidigare och det kan inte ”annat-.än vitalisera partier och ” "demokrati. | terbottons-Kurir en . j Även om kommuneifna "kan förmå sig att. ge byggarna rejä- la 'markområden och därmed för- utsättningar för att bygga i länga serier: och. även : om 'standardise- ring och typisering kan elimine- ra onödig: "och - fördyrande varla- inte: stateri kan "klara; byggandets Kreditförsörjning. H Regeringens oförmåga ' att sörj ör. en; jämn Kreditströr "hackar "sönder? de länga byggserierna' och” gör. inne- havet” aven” dyrbär :park: av: ar. betsbesparande -mäskiner:: till: en belastning. Holen or I derna ':har inte : väckt det: bifall]. . Dågens Nyheter : Gör ett besök i räkning erhåller som GÅVA 10 KRONOR ””som present 50ÅR : 1916-1966 R———— jordbrukskassan under ALLA som sätter in' minst 100 kronor på motboks- gåva 5 KRONOR ” ALLA som sätter in minst 1.000 kronor erhåller som ALLA insättare' under spardagarna får en läcker ost ALLA barn får presenter . spardagarna. ” NS 1' den diskussionspromemoria, som''.1965 års bilskatteutredning i "dagarna sänt ut till ett fyrtio- tal myndigheter och organlsatfo- ner framför. man: som "ett" alter: nativ den. s. k. kilometerskatten; vilken - lär: ha tillämpats. "seddri någon tid i Norge och som: nebär, att” fordonet förses, med en apparat, som, mäter den lt ryggalagda' . vägsträckan, ' och” på basis av, de siffror som: denna apparat presterar : skall: skatten' räknas ut: Det säger "sig "självt; att stora "risker är förenade. mdd ett sådant "system om det ; skall, tillämpas generellt. "Dylika. mäta- re, kan . bli. behäftade, med, fet om man ' Inte. . vill välja” a lemma trafikbeskattningen - ållmänna skattesystemet har. ju alltid alternativet . me medels-skatt. Det skulle” bidfå tunt att minska. något på” "det "icke alldeles. nödvändiga körningarnä Sin "den. svenska. ämålndus heder : kan / sägas att" de sig "vara synnerligen "ak konkurrensvillig., Den ; har "också anpassat sig till. den framväxani de : stormarknadens "' krav "a inte minst. genom "samordhade grepp på marknadsföringen. Ce" ydsvenska Dagbladet "Det finns numera äter. en dag- lig '- -socialdemokratisk "tidning" Hd Göteborg... "Efter i diverse. nedlägg: ningar,: etableringar. och" investe. ringar ; här: man? "kommit: frå) inte” genom plakat. eller »pilar vägleda”; den snälla: ”allmänheten?. Det behöver . ju inte” uppstå. några” tumult; för den . sakens skull. -. Och ömt "så vore .—. så (finns "det" Mm tionärer. : Vore det” nt riktning om åh spikade. en full: Vi hade en sådan där stor. olv- Klocka, so .mengelsmännen jäv ”farfars klocka”, stående i wvar- dagsrummet, Som liten kunde jag långa stunder stå ”framför' den stora. klockan "och med undran och häpnad se den stora pendeln ' ständigt svänga fram öch' till baka, angivande tidens flykt med sitt "regelbundna. tickande, > . » Många människor, dagens barn; lever .som om de endast :tänkte på detta här och nu, De utfors- kar: varje möjlighet till världslig glädje och 'timliga ägodelar, och kräver till det, yttersta: den. till. fredsställelse som allt detta -.kan skänka. "De frågar inte mycket ,ylefter vad Kristus sagt oss och lovat om det ' som' en: "komma: efter. -. Det. höves oss. att. st och lyssna till Guds" eviga röst som kallar oss, stund efter stund, , dag efter dag: Han "kallar / öss för att ge varje flyende ögonblick en mening, Genom ' bönen .vinner vi insikt i vårt liv och. kraft att möta livets krav och leva i Guds. frid .nu och i evigheteng Hus, . PE bogar e igång Skall i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.