z I LAHOLMS TIDNING =L T Fredagen den. 30 30 september. 14 1966 L T = Halland s som turistlandskap. . ”Arets halländska landsting, som börjar på måndag i nästa" vecka, kommer > förmodligen bland många andra viktiga och intres- santa frågor — även att ägna An turismen utgör en icke fö aktlig inkomstkälla för länets”be-- folkning och därmed även ett gott « tillskott ” a ” skatteunderlaget är . Men naturligtvis kos-. t i länet uppmärk Bakgrunden härtill är den utred- ning som landstinget tillsatt efter en fyrpartimotion och som bl a utarbetat stadgeförslag för det re- gionala . turistorganet, vilket an- tagits av Hallands Turisttrafikför- bunds årsmöte, och som även syf- tar till en effektivare turistorga- nisation. « Utredningsbetänkandet” inrym- | . mer att kretsa! Bakgrunden här tar den s service turisterna begär också pengar. Självklart fordras det även en viss planläggning och organisation för turismen, samt reklam. Man talar om att sälja en stad eller ett län till turister na, Och det är väl främst kring " defta tema en eventuell diskus- sion - vid årets landsting kom- 1 nick till är: "Hallands Tu-' mer förutom även en redogörelse för Halland ” som ; turistlandskap, framgår br å, att just vårt län är ett av.ilandets mest eftersökta turistlandskap. En « undersökning 1958—1960 visar att 78 procent av svenskarna semestrade-inom lan- det och av dessa sökte sig mellan 5 och 6-procent till Halland. En-- dast Bohuslän uppvisade högre ' «+ sommarturistfrekvens och sådana ' erkända <semesterlandskap . som Dalarna och Gotland kom efter. . Halland. . : sc Hur: inycket pengar turismen inbringar i Halland årligen finns ingen riktigt tillförlitlig ' statistik . på. I en utredning för Halmstads- - området '.1958 uppskattades in- koméåterna till” 20 milj "kr: och : Svenska, Städsförbundet har be-:" räknat att turisterna: i. Varberg milj! kr där år 1961. I liggande" utredningen uppskattas antalet ' årliga turister och semesterfirare i' Halland 1960 . till 195.000 svenskar, Efter en mer. , deldygnskostnad på 25 kr pr'in-:; divid och.med 14 dagars vistelse . Av denna 7 risttrafikförbund har nämligen be-' gärt ett bidrag på 80.000 kr från” landstinget - för sin .'verksamhet. 1967, eller. för att. a Turist-. halland om man så- vill, Lands=" tingets . förvaltningsutskott har prutat ner summan till 35.000 kr. med hänvisning -till att årets 'bi-. drag är 25.000 kr och att anslags- ökningen därmed utgör 10.000 kr. Landstinget har förresten bidragit med 25.000 kr till turistorganisa= ” tionens regionala "verksamhet un-' der de' senaste fyra åren, Räk- nar man med penningvärdets fall under: dessa 'år utgör. 35.000 kr. "nästa "år ingen; anslagsökning,. I varje fall" uppstår ett betydande - gap i Turisttrafikförbundets bud” ' get, som måste täppas:till genom; vissa besparingar. och :-inskränk-: " ningar, ' Frågan är. emellertid i. . vilken utsträckning sådana: bespa- ” ringsåtgärder inverkar negativt på "de: viktiga " arbetsuppgifter, "som Turisttrafikförbundet :' onekligen '. här i turistlandskapet Halland och med ” hänsyn: till. turismen. som: skulle det betyda en årsink på bortåt 60 milj kr för, hela Jä- ' »net, Därtill" kommer svenska och ' utländska genomfartsturister på. "E 6 och andra, -varför. totalsum- . man uppskattas 'till”närmare 100 inkomstkälla, Med all respekt för förvaltnir ; att tumma på kronorna och där-' med även tillvarata skattebetalar-- nas önskemål om lägsta: möjliga "skatt, kan klokheten i den knap- . på: anslagstilldelningen för. .turis- mens främjände ifrågasättas, i : : milj kr årligen, ; - "NÄRING Liv : le: öyrasté "fram skriver dir jur, .C; BR. Pokorny'! i ' tidhingän: Företagaren;; a ” de,.Inc som kän beräkna 'hur: snabbt de- ras vinstmarginaler sjunker. De | kan se, hur, snabbt, deras förmå. ga att, med egna.medel. finansie- a de, "för den fortsatta: existen- sån nödvändiga investeringarna » försvinner... Inte nog med detta flyget iäven” rörelsens "lönsamhet sin kos: ' Tryter" möjligheterna « till självfinansierfng av: 'Inves: teringarna. tvingas, företagen att låna i allt ”större', omfattning. " Men 'hur" skall devkuina Jåna. - när bankernas; Kreditniöflighe ter kringskärs' så hårt” som mi sker? Och hur'skall. dett. relsen” kunna tjäna In räntor 'som lån och betingar? -- et äntebördan har "man täglt] lätt på under de gångna "ären. | Dels var räntan , inte. hög, dels var rörelsen i "regel: s ganska "lönsam. Ränteutgifterna. spelade inte någön större roll, «--Men nu när rörelsens överskott ” blir allt knappare har räntebör: dan plöttsligt blivit en hotande fara. Den bidrar till att försäm- "ra äÄriftens” lönsamhet på ett oro- ande sätt. ” > DET är LÄTTARE ATT RE. GERA än att ; kritisera så länge ett regeringsparti har vind i seglen, så länge dess image hos väl "Jarna förknippas med framgång och förbättringar, påpekar Vec- ”kans affärer: Men när framgångarna uteblir --boch utvecklingen stagnerar. sam- tidigt som ett överhettat ekono- miskt klimat innebär ' prissteg- ringar och medför ett. nödvän- digt avbrott i välfärdspolitiken, då "vänds - situationen. plötsligt I sin ' motsats. Kritikerna får det lättare än de som bär ansvaret 1 regeringsställning. Ofta tve- kar en regering också — som nu å Sverige — att vidta de verkligt impopulära åtgärder som skulle avhjälpa bristerna i den ekono- miska situationen." Samtidigt tvingas man av sin ansvarsställ. ning att avstå från Positiva, väl- jarengagerande — men dyrbara åtgärder av = välfärdskaraktär. Följden blir en politik som ter ". sig trött och kraftlös. » Det är vad som hände Won- der-Mac: I England, som håller på att drabba det tyska undrets populära trollkarl 1. Tyskland och. som nu åstadkommit - ett svårt bakslag för regeringen Er. lander. 'Trots matta insatser un- der' valkampanjen. har: de bor- €erliga gått starkt framåt. Sam- tidigt” har kommunisternas skickliga Psympatioffensiv” stärkt. deras position. : su Socialdemokratin är alltså in-| begripen i ett tvåfrontskrig. vada |” kommer den att. öra för att r re- 1" parera skadorna? så HÄR RÖSTAR Sveriges kända män och kvin- om självt. 3 : särdeles |. stod att den: hade frågat dem först, det var, inte tal om att röja valhemligheten. Hur många . den! «verkligen. frågat är » oklart; men -det är i: . Tidningen P -bevisåt att' flera av de. na inte: blivit tillfrågade. En av ialdemokrat, 8 säger” sig hock," eftersom pub- [ kan "skada : honorh, i .' Här. har alltså tid- ningen ljugit dubbelt. Den: har: inte frågat "vederbörande, :' och » hade. 'deri' gjort det” skulle. den i inte, fått; hans. samtycke till" -pub- Noerinig.; Förfarandet, dömer, sig å bätt:oc vis hår strättet re an; konimnit;. "Av: de'188 "hämnén 70 Procent socialdemokrater; Ihela valmanskären blev: emel- ””lertid söm, bekant .den "socialde- »mokratiska andelen 42,8 "procen Aftonbladet har, i; sin -narraktij het lagt ner för. stor omsorg på . urvalet: Intrycket ”blir- ju att dén; ocialdemokratiska . bekräfta, - en "mom ”folkmåjorite- i ten: vida: spridd misstanke. PENSIONÄRSKRAVET "Folkpensionärernas nisation. begär. hos - att alla 1968 skall garanteras en pension som : motsvarar” 65. procent ' av - den genomsnittliga industriarbe- tarlönen, noterar Arbetarbla- regeringen det (2), som ställer sig avvak- ve tender > 0 , Enigheten ' torde "vara! "stor .därom, '. att folkpensionärernas villkor skall fortlöpande förbätt- . ras även efter 1968, Däremot är det i högsta grad tveksamt om denna förbättring "skall speciellt inriktas på en”, viss .. bestämd grupp. Bland” dem som nu inte har annat än folkpension -— och en sådan grupp kommer alltid att finnas — är det > åtskilliga som frivilligt avstått från: för- månen av ATP för att därmed slippa betala premier. Det gäl. ler personer med inkomst av an- nat än anställning. Om dessa nu trots detta skulle få lika :goda . pensionsförmåner, 'vore det na- turligt om de som frivilligt .be- talt premier eller avstått lön för att arbetsgivaren skulle kunna göra det kände sig i. viss mån lurade. En sådan situation får inte skapas. - "Hur riksorganisationen ' tänkt sig lösningen .framgår inte” klart "av det pressmeddelande som ut- "sänts, påpekar Gävleorganet.. . Ve na Så länge du icke ber om deras bjälp, ä alla älskvärda, "En människa bör aldife r rodna över att bekänna, att hon har gjort "orätt; ty genom :att göra denna bekännelse bevisar hon, att hon är visare i dag i än hon Var i nor, förkunnade Aftonbladet på går, 20 oc. : folkpensionärer från : -Mördades Ivar. Kreuger och” | > är Torsten oskyldigt dömd? ” trodde, . bo "Må det” tillåtas mig deklarera min bestämda mening att domen över 'Torsten Kreuger inte var hållbar”. " ”Omständigheterna kring dödsfallet voro dock så säregna och utredningen härom så bristfällig (Ivar Kreugers död i' Paris, 12 ,mars 1932) att man likaväl kän godtaga hypotesen a av mor: « Det är inte en herre vem som , helst; «.som ' på måfå gör 'dessa minst sagt sensationella uttalan- den. De görs -av förre överståt- hållaren ; Torsten - Nothin .i hans nyss. utgivna sista" del av "sina memoarer under titeln ”Hågkoms- ': "> Nothin, . som nu åtnjuter ter” sin älderdöms' vila på ett vackert . ställe T;sin barndomsbygd i Kro- nobergs : län, är. jämte. f. utrikes- minister” Östen" Undén, som också Nyss. ivit ut sina:memoarer, den ende r.kvarlevände från:,de tre socialdemokratiska geringarna, -"där han i de två första . var. konsultativt statsråd och i den :sista justitieminister. hetstid åren 1925—1930' hade, be- Han har 'dessutom -både av>se- nare socialdemokratiska och bor- gerliga "regeringar varit tillsatt söm ordförande -i, en rad viktiga statliga utredningar, "bl." a. Sta- tens : Förgariisationsnämnd, samt varit generaldirektör '. och . nyda- nare av Kungl; Lantmäteristyrel sen, Från. 1939 till. 1943 var. han överståthållare: i "Stockholm. ” äv BLEV. IVAR KREUGER: ne MÖRDAD? .- Noa Som, -den: skicklige j : ämbetsman - Torsten Nothin varit, är. dörsiktig i'sina uttalan- den:"om':Ivär” Kreugers död, men man kan knappast. ta miste på den: . beundran: han "alltjämt . hy- ser för denne store ”.svenske fi- nansman. -själva' dödsfallet i: Paris' gen 32. mars: 1932 före- drar han "att citerå, det ansedda uppslagsverket Nordisk Familje- bok,”4:e "upplagan, band -12, "spalt 789, "där: det ble a. står att jäsa följande: ee ”Omständighel erna; :| fallet voro 'dock. så säregna : och é utredningen: Härom: så” bristfällig kaväl” kan: godtaga hy- poteseii”av: mord: Mordet skulle ha: varit. ett- led:, i ,en. stor, ipå' kort sikt. >upplaga , baissespekula- tion, -vi ken, skulle ha: misslyc- hanälingarna '. Hade "lett. till. ett positivt" resultat.- Det... är, även anmärkningsvärt, att nyheten :om dödsfallet; hölls tillbaka åtskilliga timmar; under vilka enorma pos-| köncérnpapper 7 b världen ”över”." x Här skall: inte rekapituleras de mystiska ormständigheterna- kring detta "dödsfall, ' som - om 'det: bok- stavligt”'talat' inte skakade" värl- den :så' dock: Sverige, :som. tack vare: Ivar Kreuger sades uppleva sin "andra stormaktstid”, Det bör döck :erinras om: att den franska polisen. : alltsedan: Dreyfus-proces- sens dagar. varit inblandad i.'po- litiska och- ekonomiska. skandaler "Jav: för ett” kulturland - gigantiska mått.'.Det räcker, med .att: erinra om: kidriappingen. och. mordet på Bens" Barka "och den= nu : pågå- ende ”rättegångert ' om : efterföljan- de: mord. eller! självmord och 'po- lisens.” suspekta” roll "här. -Det är|-: naturligtvis ' heller ingen" tillfäl- lighet"ått den "nu: världsberömde författaren Georges S:menon i sin bok ””Kommissarie Maigrets förs- ta. fall”. låter säkerhetspolisen dra en slöja" "över. ett mordfall och ; läte m Fdaren' gå. fri. se IVAR KREUGER JÄMFÖRS :. MED MARSHALL :: > Torsten 'Nothin döljer knappast |” sina .”Hågkomster”. sin ' beund- SI fjran:för Ivar Kreuger. Han påpe- riksorga-) ; | kommer ':-att . Pensionärernas: öka kraftigt i antal de närmaste tio--femton åren. Allt färre av dem jär ' utslitna, : genomtrötta : kroppsarbetea i behov- av full- ständig vila efter 67-årsgränsen, "och allt fler har vilja och kraf. ter att stanna kvar i yrket, med en” mindre ' krävande arbetsbör- da, eller att söka någon lätt del- : tidssyssla i' en annan bransch, : De kommer . förmodligen "'inte att dela samhällets syn. på syss- . lolösheten, som ett normaltill » stånd för alla över 67. Det finns många goda skäl för statsmakter, kommuner och näringsliv att sö- ka inrätta tjänster och sysslor på halvtid 'och deltid och stimu- lera Pensionärerna ' att stanna kvar i en aktivitet anpassad ef. ter den egna förmågan. För sta- tens del tillkommer nödvändig- heten att reformera de beskatt- ningsregler som nu är ett av de effektivare medlen ått beröva de pensionerade verksamhetslusten. Det finns säkert samhällseko- nomiska vinster att hämta. Om nu de humanitära synpunkterna ok inte ' skulle 'väga tillräckligt tungt. a +fr "(Dagens 'NyHeter)- minoritetsre.. peiska : Ivar « Krenger., ss kar. hur Kreuger under. sin” stor- viljat lån om samrhanlagt/ca : 400 miljoner dollars, ett:i den tidens penningvärde - oerhört stort be- lopp; '. till sammanlagt . 17 . olika stater. På sitt sätt; säger Nothin, var. Ivar Kreuger en föregångare till. USA:s utrikesminister George Marshall, som utformade en plan för. amerikansk finansiell > hjälp till” Europas ekonomiska återupp- byggnad efter andra världskrigets slut. Om Ivar Kreugers 'industri- ella :- framsynthet framhåller Nothin bli ao +. ””Under senare delen av 1920- talet började han alltmera in- tressera sig för. den' svenska cel- Tulosaindustrin. Det var han som sammanförde > ett flertal företag av den tidens "relativt, obetydliga omfattning till Svenska : Cellulo- sabolaget. Vidare förvärvade. han aktiemajoriteten eller i vart fall ett . avgörande. i andra ' nu. syn- nerligen konsoliderade företag såsom L.M. Ericsson,” Boliden och " ' fastighetsbolag t. - Hufvud- staden”. ” Hans först; stora insats — började. ju:- som i civili : byggnadsbranschen — var - kon- cernbildningen' i: "tändsticksbran- schen, "där. han 'redan . i slutet av 1917 hade -fått .samtliga tänd- "I sticksfabriker i Sverige, däribland det ;'-världsberömda , Jönköping- Vulcan; sammanslutna till ett en- da”bolag Svenska Tändsticksaktie- Bolaget (STAB): . Nothin” noterar att ' STAB : i syfte "att förhindra ökad koönkurrens' inom den 'euro- ändsticksindustrin ' efter första ”:- världskriget '- förvärvade största möjliga del: av denna';in- dustri, 'spegiellt i länder rhed svag valuta och' låga: arbetslöner. Kreu- ger tordezår 1930 ha: behärskat ca 60- procent av hela världens tändstickstillverkning.;, TA + Som ” bekant” ”bedrey japanerna industriellt" splön andra ; län. der," bl. av ide enska. tänd. sticksindustrin "och: fick > trots sämre kvaliteter" en stor. marknad i. Östern." Kreugers motdrag . blev i s att: med: svenska "specialister" star- ta en tändsticksindustri i Indien, som alltjämt” är. blomstrande. BÖRSKRASCHEN | i I NEWYORK oa 'Nothin hävdar. att det ytterst var , börskraschen "i New .: York som. knäckte Kreugers. finansiella imperium, som bl.:a, byggde på stora bankkrediter: :.”De: medel söm banker. och. enskilda" anför-" ning”. Det var alltså ursprungli. : ifråga om antalet anställda blott resp. ' investerade hos Kreuger, torde inalles ha uppgått till mer än 2.700 miljoner kro-|' "nor, om man ej gör avdrag för de belopp, som lämnades i utdel- :gen en likvidetskris, orsakad av sammanbrottet på. den amerikans- ka aktiemarknaden. " När regeringen :' tillsatte en ut -redningskommission — Kreuger hade också fått lån i Riksban- ken — blev Torsten Nothin ord- förande i denna. Han höll huvu- det kallt och. konstaterade "att Sverige ingalunda föll' med Kreu- ger: ”De företag 'som tillhörde Kreugerkoncernen representerade nägra. få igar n av Famfliga in- : dustrianställda” UPPSEENDEVÄCKANDE - "OENIGHET BELAND + .. JUSTITIERADEN : H . Ifråga om fallet Torsten Kreu- ger och den riksbekanta Högbro- forsaffären . konstaterar " Nothin att en dåvarande” kriminalpolis. intendent kommit med felaktiga uppgifter, och. att han :för' sin det är övertygad om '; Torsten Kreugers: oskuld.' De många olika|?7 uppfattningarna bland Sveriges främsta jurister måste väl också betecknas som sensationella, Här påpekar Torsten Nothin bl. a: -”När - Ivar Kreugers: broder ingenjören Torsten Kreuger i.de- cember 1933 dömdes av högsta domstolen till. ett års straffarbete för : bedrägeri ' mot allmänheten, |, - : frapperade det att samtliga "In. stanser 'dömt' olika samt att:in- om högsta domstolen av de sju justitieråden . uttalades, fem olika meningar. Det talades också om att: åklagaren hade yrkat. ansvar i drygt ett tjugotal olika avseen- den men att samtliga 'ansvarsyr- kanden ogillats med undantag för ett: enda. Och det var beträffande detta som meningarna, gått. starkt isär”, : s betsmän;" som. själv erbjudits äm- bete. ”som : justitieråd .: i.” högsta domstolen," så ; uttryckligt ”förkla- rar'att domen över "Torsten" Kreu- ger inte var hållbar." Att: allmän. |] heten" greps” av” "”Kreugerpsykos” efter" Ivar Kreugers: död och : de jättelika... ”spekulationsförlusterna är. förklarligt.: Svårare. är 'att för- stårde skiftande omdömena bland Sveriges '+lärdaste. jurister ,' och högsta domare” i. fallet. Torsten Kreuger... Nu har:alltså förre ju- stitieministern "och . överståthålla- ren, Torsten Nothin:'sagt' sitt ord. Trots bakslag och besvikelser fortsätter oavbrutet strävandena att skapa bättre samarbete. och samförstånd mellan :de europeis- ka nationerna, . Churchills” vision om Europas förenta stater är väl fortfarande bara en vision, men det är ingen tvekan om att de europeiska folken börjar komma varandra närmare och att denna process resulterar i många praktiska resultat, som överträf. fat även 'mycket högt ställda | förväntningar. : hed : NST Vägterbottens-Kuriren .. liksom en rad andra liberala tidningar menar, att om nu kommunalvalet skall "påverka regeringens ' sam» mansättning så bör- det ta. sig den formen att regeringen. begär avsked efter. väljarnas misstro- ndeförklaring. . Det. blir; sedan den nya regeringens” "sak att över- väga 'om den behöver, använda sig av. upplösningsrätten” för att bringa » riksdagens ' ”sammansätt- ning "i bättre "överensstämmelse gå. Att ändå sitta 'kvar och t.ö ordna nyval för att "på så” t få: folkdomen ändrad, är ett IA ynkligt som" principlöst 'sätt: fatt reagera på en politisk motgång, - Så oersättlig. är den nuvarande regeringen ändå inte. öre - Västerbottené-Kurire " Om vissa! radikala kretsar : H- om socialdemokratin tror att män kan få makten” äter med” ännu radikalare politik? och ännu. storstadsvänlig i skall" man ' få se att årets', komm: munalval inte var det första sto- ra nederlaget. r inriktning; vägg fra ; Vimmerby Tidnin Det, är Klart - att / om.; tät pengar skall. användas till: "byg: gandet "är. det: också. skäligt: ått en viss kontroll sker av. ”medliehs ie användning, Blir: det fråga + om andra pengar bör en större; frå het kunna - tolereras, '"Det! vikti- gaste 'är dock; att statliga åtgår: der inte lägger . hinder ? 1 vägen för.” en ' rationell” utveckiin, . Ha med den" aktuella : folkviljan. mt mdelstläningen : Den . socialdemokratiska, parti styrelsen står inför ett avgörande av, historisk räckvidd på lördag. Den skall bestämma sig för vil- ka: konsekvenser - det.” svidande valnederlaget skall få för partiets valstrategi och programplanering för framtiden.: Man kan: förutsät- ta att:statsminister: Tage Erlan- der "vid det tillfället kommer att ställa sin plats Hr Erlander vill. — därtill för- ledd av sitt. grumliga och parti taktiska författningstänkande: spela. två: röllér: på" en” "gång" Det Lär "lika. ologiskt ” som orimligt. Han har satsat. hårt. på. att 'drivå rförfattningspri cipen. «att. kområunalval ringsuriderlaget, ligt” denna princip ; "fått ett klart Det är minst sagt .uppseendeväc: kande. ed Erik G. Ewerth. >. väljarutslag : mot" sin. > regering. Alltså : bör han ta sin hatt och FRI. DEBATT: - av ; intresse att” något: "analysera valutfallet. I detta fall; av. ;en Oss ; vad -som--var; anledningen : el- er orsaken till: valnederlaget för det''socialdemokratiska ” partiet.- I denna ; framställning ; kan .:vi : be- gränsa !oss'; till: tre: orsaker, ; Vi: kan” då” antaga att den viktigaste och troligaste.orsaken är den:av ; socialdemokraterna . förda "jord- brukspolitiken.” Den -andra' orsa- ken:vär det :systematiska' uppam- mandet av ett USA-hat här "Ge "Kina plats | i FN” var ett av de krav, som framställdes, vid en världskonferens för kyrka och samhälle,. som nyligen - hållits i "| Geneve -:1 + Kyrkornas : Världsråds regi... I konferensen deltog 400 'ex- perter — med lekmannen i ma- joritet :-—— från" 90 länder, som diskuterade ” de . sociala och -: po litiska förhållandena .i , dagens värld. . Ur svensk synpunkt var konferensen .av ' speciellt. intresse — inte bara för att fem av del- tagarna var svenskar utan fram. förallt "av den anledningen att konferensmaterialet delvis kom- mer att återspeglas i Kyrkornas Världsråds fjärde . generalförsam- ling, som hålls PF Uppsäla some maren 1968. Kinas "säte i FN är ett "ound- rgängligt villkor för: den dialog, som 'mäåste inledas oavsett ideo- logiska' skillnader, heter det i ett uttalande - från konferensen. Ki- nas »isolering rymmer en 'växan- de fara för världsfreden. Nedrust- ningshandlingar 'kan "inte" föras på ett tillfredsställande sätt utan att Kina deltar. +; I konferensen -. deltog ett stort antal delegater från Asien, Afri- ka och Sydamerika, och det var därför naturligt att rasfrågor och u-landsproblem skulle komma att upptaga en stor del av konferen- sens förhandlingar. ”Haagdomsto- lens ställningstagande 1 Sydväst-|]- Afrikafrågan kommenterades : bl. a av pastor Adeolu. Adegbola från :Nigeria,.- som .konstaterade att 'en ”juridisk sofistik” av det- ta slag väcker starka känslor av missmod och misströstan. Konfe. rensen i sin helhet beklagade skarpt. domstolens misslyckande att ta upp mera väsentliga frå. gor i relation till Sydvästafrikas folk: och dess framtid. Det gjor- des - också. en . hänvändelse till Sydafrikanska republikens rege- ring att erkänna att Haagdom- stolens 'beslut, som bygger på "Enbart . "Juridiskitekniska över- väganden, inté'fritar republiken från dess moraliska och juridiska förpliktelser" mot .Sydvästafrikas folk”. Samtidigt" uppmanade man Sydafrika att samarbeta med FN. för att nå en: rättvis och fred- lig. lösning på "Sydvästafrikapro- blemet, - "RISK För ”VÄRLDSKRIG. ” Konferensen . behandlade. givet-. vis också ” Vietnam-frågan och könstaterade att USA:s :omfattan. de' och ökande militära närvaro i Vietnam liksom 'den 'sedan "lång tid pågående bombningen av by- ar i Sydvietnam och av mål helt nära ' städer i Nordvietnam ' inte kan rättfärdigas. Kriget riskerar därigenom att. utvecklas "till en världskonflikt, heter det i konfe- rensrapporten, Det för inte Syd- Vietnam närmare" politisk stabill- tet, lika' litet som det:' löser” de pröblem; som : har: skapat : en revolutionär... situation 1 landet. Mot bakgrund. av riskerna i den nuvarande - situationen ' vädjade konferensen 'om 'att "alla fientlig. heter och militär aktivitet skulle upphöra och att. villkor skapas för en fredlig lösning av :Viet- nam-problemet — genom FN, el- ler genom deltagarna i Geneve- konferensen eller andra interna. tionella organ. Beträffande "riskerna för en storkonflikt konstaterades att ut vecklingen på det militärtekniska området, särskilt i fråga om atom- vapen samt radiologiska, biolo- giska och kemiska vapen, tvingar kristna människor att ompröva tidigare tänkande inom. Kkyrkor- na vad gäller kriget och statens funktion i relation -till. detta. Kristna ' har fortfarande olika uppfattningar 1 frågan om det kan vara riktigt att använda mi litära medel för 'att uppnå mål, som är ' nödvändiga ' för att ska- pa rättvisa, Men atomkrig spräng. NT. minns fel, så var det gossen Ruda [Gävle inledde och inspirerade. till landet: "pen tredje orsaken är det orättvisa. och ; ohederliga systemet. "Den" dlaldemokratiska brukspolitiken -stötte . bort. många väljare.” En minskning : av", livs- inedelsproduktionen med 2073-50 procent samt ” ett ' därav. tärande på världens :livsmedelsförråd i en sy svältande. värld kom många före » detta ;socialdemokratiska väljare att tänka 'om.: Hade alla de, som ogillar...” den . :socialdemokratiska jordbrukspol! tiken '« avstått : : från att rösta skulle. troligen partiet, knappast fått mer än 10 pr nt äv. väljarrösterna, "+". - / rätt - nytt datum. . Om 'vi inte från "Stockholm, som 1 ett tal:i ett sjukligt USA-hat.. Partichefen Erlander dök 'upp ' efteråt : och talade om att hah delade gossen Rudas uppfattning om. USA och detta lands politik. I de av social. demokraterna kontrollerade mass- media: TV och radio intervjuades pålitliga "USA-hatare' av . välkänt rött märke.- Denna hets och pro. paganda mot USA blev dock när- mast en bumerang. Propagandan mot USA ledde till demonstratio- ” ner. och" kravaller av ungdomar, |” 1 "-ATP:l : jord- - | Den "andra : orsaken till ”vaine- : |Iderlaget är hetsen mot: USA. Den. na hatpropaganda mot USA är av rn byggbranschen utan tvärtom: kan verka 1 positiv riktning ock; ned målsättningen att boendekostna- derna inte springer 1 höjder "utan håller. sig på en rimlig nivå. : Sundsvalls: Tidning De ä det t soclaldemokratiska läg- tonfall, från örebro-Kuriren”' (8), når £. revolverjournalisten "Her. bert Söderström lagt ned ' pennan 'där, blir tydligen” besvikna. Den nye. unge "mannen där: är; fandé värdefulla, m användas: för. -vissa: orgånisatoris- ka uppgifter.” "Vad som träffande regeringens föryngring gäller -i- hög grad en äng. tad socialdemokratisk partiorganiså- tioner "och -kommunala; fästen. Om ingenting annat” hjälper, sbörtpar- -] tikongressen". : stipulera,” att' -parti- befattningar "Bara! bör" besättas av samma : person "två valperioder ; i följd - menar” örebra-Kurlreh | « Darra :mände” de" lokala” p ti. koryféernat | :att. deras. betrlds inför. ett" eventuellt” nyvabt sevärt. mindre: än. vad here ;OSSÉ- gånkiia > sommarén.: ha 'neburit...en viss :dämpning? sällskapsresandets, snabba sätta i -mycket . snabb tak alltfler resenärerna" har; kräva säkerhet för att inte drab- bås av reseskandaler, När. lägger regeringen fram” en proposition om i resegaranti?. Se vt ever pts Dagens Nyh ter.» som leddes "av med nar « ur röda "gardet. Denna utveckling ses med oro av den. överväldi- gande majoriteten av svenska folket,' som "vant sig vid och allt- jämt i Amerika ser->vårt värn mot de.röda staterna och deras ledare. Den tredje och sista faktorn, ATP-systemet, med all dess orätt- visa och ohederlighet bidrog ock- så till den för socialdemokratin ”Ömsesidigt — självmord” 'eno ett atomkrig kan aldrig leda til att rättvisa skapas, därför. att det :förstör allt det man önskar försvara eller uppnå. - ' Konferensen pekade också på att" uppgiften att" förhindra ett menskap. En bristande interna. politiska "och ekonomiska wi som utmärker den internationell. gemenskapen hör till de' allvarii. gaste fredshoten, Det är därför alla människors och Tegeringars plikt att tillsammans arbeta. på att stärka redan existerande strukturer och skapa nya ifistru, ment för ett ansvarigt internatio. nellt . samhälle. . Denna uppgift atomkrig hänger nära samman |1 med strävandena att stärka och ä skapa en fast internationell 'ge.|är" tionell ordning och de orättvisa | Jä [ETT ORD — PÅ VÄGEN "Rn I alla livets förhållanden; 'Ty.att I så gören' är Guds vilja i Kris us Jesus, (1 Tess, 5: 17,. 18). KelE blev: överraskad och myc- bedrövad, när jag .en« dåg nedslående valmotgången. "> [fann att en av våra lekmän plöts- 8, Net förlorat sin syn.: Han" förlo-" - Jag komaed ; också sitt . arbete. er" alla” sådana gränsdragningar. brukade ta: aktiv del 4 all än bete. i församlingen, : san rag ,pratade med : honom Gud an I hela mitt 'iiv' har had i pt mig, och jag: vet: att alltjämt skall följa , mig de dagar. som. söker . att än är kvar; Jag för et var. sannert; gen. ord söm vr iokadades misströstan.. "Han lade betryckt, ' Sedan” jag. ta- möjligher .IONom "har: han fått skola utt komma.till.en'blind- Nu. arbetser, Några mänader, och apetar-han på. egen händ..s sniud sylker aldrig de sina, även r vandra. genom djupa Ja I dödsskuggans dal, Vår om:å Uppgift > är (Poria & gå. 1) Gud att förtrö: ar På - och leva för "honom; nen; ret som hade hoppats: på mildare ” Bedjen oavlätligen. Tacken Gud, ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.