N .. politiska debatten. inte . " "dgsekonomiska diskussion ' om ' övrigt fått lära "under der; sen rår Se Viljan ätt "expandera under den 'närmaste framtiden är större hos ” de. enskilda! industriföretagen än - ndra expansion... : NS gängliga "arbetskraften blir, slut- . satsen den, an. industrins arbets volym ' blir " ungefär status quo. "vad tillgången på arbetskraft och. Detta 'blir en allvarlig: flaskhals investeringskapital medger. : U1 « gefär så skulle man kunna sam för industrins expansion: och ut- redarna anser den vara ett av de, största ihällsprobl under ” manfatta det väsentliga innehållet "i en bok med titeln ”Framtids-. perspektiv för svensk 'industri .1965—1980”, författad av professor, "Ragnar Bentzel och fil kand Jan Beckeman och utgiven av Indu-: striens Utredningsinstitut, . Av enkäten med företagare har” författarna utläst,. att "industrins: - planer fram till 1970 pekar på en . betydande optimism och €x-- " pansionsvilja hos enskilda företa- gare. Som helhet räknar” dessa > industrier, som? ingår i enkäten,” med ett öka sin produktion och: . avsättning med sju procent fram : till 1970, Samma företag räknar! med att kunna öka exporten med + ytterligare en procent, eller åtta procent. Förutsättningarna för en sådan : . expansion , är. emellertid .. för, det. b första -att:under -den angivna pe-" 25,000. personer, Redan här an-. . "ser bokförfattarna att: det upp-, kommande år. ; "Men det finns" fler flaskhalsar "för en "önskad industriexpansion Arbetskråftsbristen kan'i viss ut-' sträckning” "kompenseras 'genom ökade ', investeringar. "Men! här: kommer "industrins andel av den kakan m' Statsminister. Erlander vid sitt, framträdande på Dar dagar i: Jönköping" för ett ar dagar sedan, . att det för so-. tialdemokraterna » negativa valut- slaget! pekar mot att fler .bostäder - måste byggas. Men "detta går i så fall ut över "industrins investe-- ringsandel,' i bilden, , Slutsatsen av-de un ersöknin-. — gar ”utredningsmännen' gjort. blir, att: det. inte: är realistiskt: räkna med någon radikal ökning av in-. duystriinvesteringarnas, andel utan att dessa kommer att stanna vid 3 gera. Befolkningene.- snabba Tr 4 skjutning. mot en. ökad, andel ” ; te förvärvsarbetande”, H Den gemensamma. effekten av på . sknaden. och kapitelimarknåden- "under fem- årsperioden 1965—1970 synes en-. "ligt. utredningen bli, att produk=: .. stannar: vid "fem hov; blir mycket kappor Förfat-. [d " tama "räknar med att. antalet ar-. ih procent, . mot sju procent åren 1960-1964, vilket i så. fall själv- "att klart hk att" betyda mindre ka” alls "och eftersom: industrin utrymme -både -för staridardhöj-' "mäste kotikurréra med andra sék-: : ningar och" samhälleligt r reformar-. torer av samhällslivet om den till=-- bete. av HAR GJORT EN litiska.' Programmen före Siffrorna: skall; bearbetas - Nätutligtvis är det ännu myce- ket. stora 'grupper: som ”ser på öch lyssnar till de' politiska -pro- grammen före ett val, men det är anmärkningsvärt, att i ett val med högre valdeltagande tittan- det och ;lyssnandet 'värit lägre än i ett tidigare val, där valdél- agandet varit: lägre.” Egéntligen orde det ju; ha. varit tvärtom, Men om .dét vid en ytterligare bearbetnirig .av. siffrorna verkli- gen skulle. visa sig, att den-ned- ätgående trenden 4 det po itiska tittandet: "inte berot. Pl OT 'särskilda faktorer-sém de; nya väljarna-struritat i te valrörelserna: det: särviodrh t svårt att få något. intresse ..för valpropagandan i dess hävdvun: na. former, "Det blir partiernas huvudvärk "satt till nästa val grubbla på frå- .-gan om : intresset "för. -:valrörel- serna är på upphällning, om den " kräver "en radikal förnyelse, I det sam- manhanget kan det måhända. AC ra: en fingervisning, att de slam: "rande "Fritt "fram-programmen i ”;stor utsträckriing endast sågs av de egna trots att de kom på all- ra bästa :sändningstid' omédel- -bart er Aktuellt. + -8TO UHTETSVANSINNE är förmodligen den rätta ter- ör-de senaste årens före- i stora företag kontra små, skri- ver chefen för utrikesavdelnin- gen i Sveriges Industriförbund, direktör. Wilhelm Paues, i vec kans affärer: - I själva verket visar det sig att den ekonomiska mättekniken « På detta som. på så många and- >» ra:områden använder -ytterligt primitiva metoder, : Vi har blivit automatiskt hyp- notiserade av stora tal för löne- eller omsätttningssummor och refl il dragit sl att, detta är, lika med effektivi- tét.. Hur många företagsanalyser . går in 'på förädlingsvärdet per anställd eller granskar förränt- ningen av det arbetande kapita- let efter avdrag av räntor och amorteringar på brandförsäk- ringsvärdet? "Hur många ställer lagren i relation till omsättnin- gen?. Detta. skulle dock vara mått som gav lika utslag :för stora och små företag. Relations- talen kunde mycket väl avslöja myten om storlekseffektiviteten i åtskilliga branscher. Om man ser på de' svenska småföretagen inom industrin är det ' påtagligt att de saknar de mindervärdeskomplex och .' den allmosesökande mentalitet : som » karaktärlserar deras medbröder ute på Europas. kontinent. Ef- tersom vi i motsats till kontinen- ten inte haft några daltbenägna och protektionistiska ministerier för små och medelstora företag har den svenske småföretagaren t "till ”att” rationalisera ".och Åinves- "ränhälar "den 7 - en självkänsla, och. ett självför- troende, som. > hans'. medbroder utomlands. saknar; : enormt dyra - när je: automatise- . rar tillverkningsprocéssen; skri ver "tidningen. Fö re ta g är tera. Man , kan lika. gärna ösa vatten med ett säll. Gränsen för kostnadsstegrings- vanvéttet! och: "löneinflationen' nås givetvis" den" dag: då vår industri ine -längre"” är: könkurrenskraf- Hut skall vi aå kunna upp- ulla" ”sysselsätt- ningen? Vad blir: "det av den 80- ciala' säkerheten när den eköno- miska urgrunden Sköljs bort. av. SKOLAN och FILME ”Dystert nog passar åtskilliga hyggliga filmer "tämligen, oför- | märkt, beroende på att filmbran- |]. - schens reklam ' tydligen helt är] inriktad” på att locka ' publik gel: nom att åberopa ' inslag av rat. fel, sex och våld.: Inte sällan drabbas «även kvalitetsfilmer av denna säregna klassificering; re- sultatet bör bli besvikelse för al- la" parter inklusive. biografäga- " ren, som” knappast: kan. räkna | med besök av lärare 1 filmkun- skap och 'deras élever, om inte filmreklamen, får karaktär : av in formation, "anser: Ös tg öta Correspondenten: a : Som situationen er. sig. just |- nu förefaller det som ” ”öm "film: vännerna i skolans värld skulle få ställa” sitt hopp dill TV. ':AN- deles lyckat är det dock inte med en : sådan "lösning. -TV-apparaten |.-- kan'inte göra rättvisa åt'först- " klassigt' filmfoto (och: givetvis inte åt färgfilm),. och själva tanken att skapa en kritisk och " kunnig" filmpublik genom, skol- undervisning — förflyktigas, om TV skall ersätta biograferna . i detta sammanhang. : ” Följaktligen : gäller, det för filmbranschens folk att ta kraft- tag: att sovra repertoaren och att informera i stället för att försöka skapa Sensation i si klam, : : Om man kan skilja på ett gott epokgörande -uppfin- ”-Många ningar ..och nya: metoder är b derna Vilho,' Yrjö och Kalle .Väj- säläs - pidrag” till vetenskap ' och forskning ' under «ett långt, liv. Alla tre är i dag över 70 är, men” vavbrutet” verksamma inom -Isina 'specialområden. : Denna" arti- "Ikel vill i. korthet . belysa den rika vetenskapliga gärning genom vilken . denna :'unika - forskartrio i Finland, har väckt: också ' inter. naftidnell "uppmärksamhet. ' En röd ballong stiger mot skyn. Från marken följer. man ,ballong- en :29: .km på ” dess: väg - uppåt med, en! ! teodolit, ett kikarinstru: ment "med vars hjälp vindhastig- heteh "och" vindriktningen kan beräknäs. Ballongen ' är. utrustad med. 'en radiosond av. modell Vai- sala . som: samlar upp meteorolo- | giska data vilka "kan bli till nyt, ta: olika länder? Radiosonden : och": mätsystemet — Vaisala ' Sounding System :— är” så : tilförlitiliga att' de: kan ta upp tävlan "med' väderradarn som för övrigt är tio gånger dy- rare', än- Vaisala: -systemet. attai stallera och hålla i gång. . ör flygare. c och, sjöfolk. + från met, : som. "används" av tionellt ryktbar" brö : Medan : > Vilho Väl ningsområde ' är 'meteorologin, äg: nar: sig .Xrjö Välsälä, '75;år, pro- fessor emeritus, åt mätningar” av . | jorden. och rymden:., För Kalle 73 forskningsfältet som ”för övrigt a alla tre -har.:ge: mensamt; Han bley yedan vid 26 års ålder professor i matematik! vid.» Dorpats »universitet...I - över 20 år var han därefter” fram till 1 1960 tprofessor i: vid. Tekniska . -Hel- singfors.; Det är många "årskul- lätt och inspirerat som”. behärskar Fovanligt: mänga vetenskapliga ; fack. ” Han :är 'ex- pert : på astronomi, optik, fysik och matematik, men mest namn- kunnig har. han. blivit, .som. före- inom. 1 — ve tenskåpe) om jordens ”uppmät- ning. —"' där han var den förste som ' "använde 'sig av” vita ljud- vågor. "Hans mätsystem 'anses så praktiskt och exakt att det har vunnit. internationell. tillämpning. För att "man skulle kunna öka De två. ”utbrytarorganisatio- nernas”. ambitioner är i och för ig sympatiska och deras reak- tion” , mot alltför: : stark: ; formbun- shetsrörelsen förklarlig, Men där. : med är ingålunda sagt att SSUH ock Verdandi funnit alkoholprob- -Jemets lösning. -Nykterhetsrö- :relsen lär aldrig kunna göras po- ”pulär i vida kretsar, och det är -en. allvärlig risk att alltför. myc- ker. av ”uppmjukning”. av nyk- terhetsrörelsens ». arbetsformer "och mål leder. till att:den. själv "tappar ; fotfästet. :' Hela '' rörel- :sén .befinner sig i'en 'svår situa- tion. Den måste försöka att an- "passa" sig till tiden och utveck- "lingen utan att. uppge sina inre ideella? drivkrafter: Detta kan "knappast ' ske utan inre vånda som kömmer till uttryck i bryt- ningar” och strider, och därför . bör man inte” -överdramatisera den ”sprängning” som nu skett. "Snarare bör den uppfattas som tecken på att en omprövande de- ”batt nu kommit igång på allvar inom nykterhetsrörelsen, en de- batt som bör kunna leda också till. positiva följder. och ett dåligt råd så behöver man, inget Tä: me (Västerbottens- Kurt ren)' -Vilho,' Kalle och forskartrio + avständen.. vid : göodetiska". sUppfinningen” och" utvecklingen. » radiosonden ” och Våisala-syste.. KÅ ii kunde! fastställas. en: som”. vetenskapsmän. i inter; ar lar. ingenjörer, som ”han har väg-l 3 : :denhet. inom den övriga nykter-. ningar föreslog professor Väisälä redan 1947 att. man skulle släppa ner magnesiumbloss från flygplan som flög på mycket stor höjd och använda en specialkamera för att fotografera blossen.. En grupp vetenskapsmän" från Boston till lämpade hans metod då' de-1961 skickade i'-väg .-en-- raket. som drevs "med "fast. bränsle för att fastställa ; Hawailöarnas. exakta position. : rt Rs Redan. tidigt "kom : VäÄlsäla på tanken att utföra geodetiska tri. atigelmätningar med 7 hjälp .: av stjärnorna, Då' han under kriget såg Ilv-kanonerna :' spruta.' sin ' eld mot himlen fick hans idéer nytt liv. och. genast ' efter kriget gjor- des de första försöken — även de: med kanonser,” — De vidare praktiska : experimenten - uppsköts av olika skäl. men. 1951 gjorde professor "Väisälä "och hans med- arbetare. mätningar. av avståndet mellan: Helsingfors' och Åbo. Un. gefär halvvägs,' nära. Salo, ' skic- kades' en ballong upp. I' en svans var ett tiotal: blixtljus fastbundna och då ; ballongen : nått :20 km:s höjd tändes. ljusen, med ett. par minuters' mellanrum. . : Blixtafna , ; fotograferades "samti. digt från” observatorier i'Abo och » | Helsingfors. 'och , på ' fotografierna |. avtecknade'”: sig. blixtarna + mot stjärnorna så att” deras' positioner Man - fick. en triangel i "rymden | med? Helsing- | fors, ' Abo "och en: .blixtpunkt som hörnpunkteri Ett annat försök där ballongen" sändes upp några tiotal kilometer. från den: första, gav. en "liknandé triangel Triang- larnas. plan stod snett, mot var. andra ''ocH möttes en ,-gemen- sam skä ningslinje samma lin: je som; obseérvatorierna i Helsi fors öch "Abo”låg' ra Sedan: gö de det. bara " "mäta upp" hela Htelartriangelri ön 2) säläs :insatser-är. bäst. kända in- om.geodesin, kan han inte släppa det djupa. intresse för: astronomi som grep: honom redan -i ungdo- men. Han har; uppfunnit en" ny metod för att beräkna nya plane- ters banor, och han har upptäckt många” små planeter med 'tele- skop som hans; själv Har: konstrue- rat. "Sedan -' professor » Välsä ä hade, utnämnts ' till." ledamot av Finlands akademi 1951. kunde han ägna” mer tid' åt' sin hobby — att" betrakta stjärnorna; 7 Genom ; energi ' och "hårt arbete! och trots: ekonomiska .- svårigheter . kunde han. genomföra. ett stort projekt:: jremlighet : däri. institutet . för. astronomisk. optisk förskning" i Tuorla, 5 Ihan: sina. första observationer .om -I met, "men denna: gång. med den "Detta är en. anläggning . som han är stolt över — och han har all. anledning. Genom .. Laukka- vuori berg-går en 70 .meter. lång ltunnel . med 'sidokammare . för precisionsmätningar och. här rör sig: professorn . som en mullvad 1 sina gångar. I en av :sidokam- rarna har. han sitt ”plano”, en apparat som - han ' har. uppfunnit för ' avståndsmätningar . baserade på +ljusets. interferens som . ger exakta resultat. på en hundra- tusendels millimeter när. : -< = Då och då sätter : professor Välsälä iväg upp på: berget ovan. för institutet; där, ett torn. har inretts till etb astronomiskt: ob- servatorlum: kanske” passerar en fixstjärna genom zenit och - pol- höjden: skall mätas. ':— Redan som -skolpojke. för 60 år. sedan började --Yrjö : Väisälä : med - sin kära: optik och . astronomi, Och han” tänker i astronomiska : tal denne. - vitale.. 75-årige . professor: Då någon lyckönskade honom på en ' födelsedag menade :han att det . var 'betydelselöst att jorden hade, fullbordat ännu. ett.. varv kring solen; Vad var , väl. det mot. , allt. det som” "skedde ; f "den oändliga” > världsrymden,. Vv >» Hösten. «1961 . uppfan vilho Välsäla och. hans: medarbetare. sen ny radiosond. för -att:-mäta -radic- aktiviteten i. luften, Den: nya: son. den -har fyllt -ett: länge" känt .be- hov av, instrument för: r: mätningar av detta. slag. £ -. Bröderna blir, med; sina forskningsinsatser — hya uppgifter, väntar» hela. tiden. Då » Yrjö: Väisälä - tillfrågades om när . han skulle: dra vsig : tillbaka < Det finns ca: 55. år . sedan gjorde jordpolernas ', rörelse Och nu har han åter tagit itu'med: proble- moderna”: utrustning som. finns på ' Tuorla-institutet. :.Han ämnar även: fortsätta "med . sina: kometer och:;småplaneter; med 'sina tuber och: linser;.. med » hela ' sitt: astro- 'fnomisk-optiska" forskningsinstitut. |. :- Han : ser: "långt :denne- berömde |" professor, - förmodligen längre än de flesta, men "det viktigaste an- ser han' vara: att 'han ser rätt. Och för detta har "han konstrue- rat :instrumient . av : hittils oupp- nådd '. tillförlitlighet. .-/. Bröderna: Väisälä är. blygsamma män. som tycker. illa om alltför stor publicitet: och . föredrar: de lärda mödorna på sina forsknings- fält. Men kommer: man :dem inpå livet. visar --de "sig. vara. trevliga och -. humoristiska... Deras. veten. i skapliga « arbete .- tillfredsställer dem till den grad” "att man' skul- le tro att de hade funinit:; livets : "Arets andra” -hälft är "som -be- kant mycket . fattig : på : fester. Undantar' vi' julen har vi. under senare halvåret egentligen blott tre. märkes... eller festdagar: ,Mi- kaelsdagen, Allhelgonadagen och Mårtensdagen. 'Mikaelsdagen, - vil- ken; infaller "den: 29 > september, eller om: denna "dag "är' en var- dag, nästföljande : :söndag, är som vi vet uppkallad efter ärkeängeln Mikael och : har! inte "alls: som någon "kanske 'tror, 'med' Mickel Räv att skaffa. Huruvida -Mickels. mässan tagit arv eller rönt något inflytande av det" stora fornnor- diska höstblotet, lämnar - vi 'där- hän, säkert är emellertid, att till denna tid knutits ' mänga " gamla Mystiska föreställningar och bruk, vilka står. i samband "med 'dag- jämningstiderna och den mörkare årstidens'” ingång. ”Släck , ljuset traneaftons ” (Vårfrudagen)” kväll och tänd. det" ej förrän till Mic- kelsmässan” "eller ” ”Vafferafton skall man lägga sig fi ljusan kväll och sova till Mickelsmäss”, säger ett - par ' gamla .visdomsregler.: "Den som studerat vära gamla runstavar, har säkert -lagt märke till att 'tecknet för. Mikaelsdagen antingen är en lur eller en våg. Detta' ger:oss en tydlig påmin. nelse om 'St, Mikael, . vilken en- ligt gammal tro på domedag skall blåsa. i en. basun och väcka de döda själarna, . som" sedan'. skall föras : inför sin domare .och vä- gas -på en .gyllene, våg. » Mikaelstiden + karakteriserades förr av. allmän brådska, det var brättom på. alla. områden. Jord- brukaren skulle .ha kört in, sin säd från åkern, . tagit, upp. all potatis och rotfrukter och plöjt det 'som skulle plöjäs för hösten, | I MICKELSMASSTID vara till ända och män" gick 'med snabba steg mot den mörka och kalla vintern, Före Mickelsmäss skulle alla kreatur: 'tagas : hem från sina' sommarbeten och vid Mikaeli var det tid .att-sätta in djureri för vintern för att senaré slakta , de . djur, : som " skulle an- vändas i för hushållet vintertid. Nu var också tjänsteåret slut på landsbygden. Drängen tog sitt Mickelmässknyte och började: en ny plats. De. avflyttande: pigorna fick ' en 'grovbrödskaka : och en rökt lammbog som/ hjälp till fö- dan under de dagar de tillbringa-' de i sina barndomshem: eller hos fattiga släktingar innan de trädde till sin nya:'tjänst. Det skulle också vara ett'-sällsport dåligt för- hållande mellan husbondefolk och tjänare, säger :en gammal medde- lare, om det ej i avskedets stund fälldes bittra: tårar, Husbondefolk och tjänare kände nämligen stor samhörighet och; man delade van ligen ljuvt och lett; ot Vad den katolska kyrkan be- gynt — att låta Mikaelsdagen av- lösa "den . gamla 'hedniska ; höst- festen och göra den till en tack- sägelsefest. för årets. skörd — fortsattes under reformationsti- den, i det man bestämde att på Mikaelsdagen 'skulle det hållas allmän = tacksägelsefest för den gröda man det' året fätt. I Bergs. lagen talade man 'förr -om : eri kärrmässa, d.v.s. en kyrkmässa i samband med Mikaelifirandet. Även i Finland går höstens skör- defest ofta under: detta namn, Så småningom: har på sina håll i Norden liksom på kontinenten kyrkmässa. och skördefest kom- .Jatt' partikanslierna uppgivit dem s med .résultatet. 52—48 i de .bor- - gerliga” partiernas favör. Hr” Mehr jringen skullé välja att slicka' sina om menta r. Ett beklagande kombinerat med ett halvt försök 'att skylla ifrån sig, är vad Aftonbladet omsider kostar på sig rörande sin skan- dalösa enkät om hur känt folk röstade., Det visar sig att tid- ningen inte. bara. underlåtit att fråga alla om lov, den har ock- så 1 vissa fall häktat på veder- börande fel partibeteckning. Till yttermera visso har beklagandet getts en sådan form att bara en av dem som blivit feletiketterade fått upprättelse. Att sådana som inte vill framträda kommit. med i förteckningen förklaras bero på sorh aktiva. Denna tjänstaktighet fritar inte Aftonbladets utgivare från hans ansvar. Hans nesa är lika stor som rättvis och "gäller både den ursprungliga publice- ringen. och det. "fega beklagandet. : ,Hanidetstidningen" . .En vecka efter valet stod stats- ministern i Gubbängen och lovade runt vad" som : nyss'. varit' omöj- ligt. Det är bra att ha respekt för . valutslag - men ekonomiska | realiteter” squrrar inte, runt: på hålfoten... lika. snabbt som den svenske statsministern när han blir trängd)” . - Vestmanlands Läns Tläning - Ända sedan ”valnatten stod "det klart att: Stockholm. liksom Gö- teborg skulle få en knapp /'bor- gerlig majoritet. : Sedan - . Poströs- |: terna nu räknats visade det 'sig att -högervinsterna blev ett man- dat "större än :tidigare' beräknat (s) torde således — hår ovillig [ börgarrädspost + a— "pH 1 att” placera sig På en/ annan stol. sår- till det" ordinarie 'valet.:Oppo- sitionen :å: sin” sida 7 får "tillfälle att." konsolidera . . ställningarna. Och" det. stora. avgörandet "skulle. stunda? "hösten > 1968, .. Men skalt: den söclaldemokratiska tistyrelsen säga sitt, och det, tas ske på lördag; ' På: tal om”regeringens öde — Sydsvenska - Dagbladet -- . Tage Erlander att avgå och, Jäm- na plats för en självklar" efter- trädare, ' statsrådet Olof Palme, + ' Litet för snabbt. Det vore att i nuläget göra ont värre, .skriver Dala-Demokraten; (8). > > I Läsaren får själv försöka ana, om det är Tage. Erlanders av: gång .eller! Olof Palme som hans efterträdare, som skulle” göra” ont värre, "Kanske båda delarna? TV:s nyhetsredaktion. passade häromkvällen på "att slå, ett slag för . narkoti Å bruk. Den klargjorde för, tittarna. landet srunt- att'.det finns bloms- terfrön! som" för en billig >pet- ning kan'.ge berusande-: effekt. Allmänheten” fick .-klart "för" sig, hur - -spännande; det var, att. -ung- domen på en” rad platser: redati hade prövat” på det, hur - "stör dos som' behövdes för att effekt skulle uppnås och slutligen visa. des 'en bild på" fröpåser, så. att hugade köpare inte skulle” tugga på fel frön. ;: Man: får: väl anta att” det n- släget i Aktuellt beroddé på: en svårartad : "omdömeslöshet. Hur som helst; spreds nä” kunskapen om den senaste . flugan på når- kotikafronten "vidare till de la ändar dit den inte EN egen uu 1 själva bara surrogat: vi. åst ens O kommer och inte -allti cinska forskarh sina” "konster "inte bar slöjande” ”livets”? bpt utan tillämpning: .— Ja, naturen har: "jul D; på en annan lösning” av, pröble- met. ST Örebro-Kuriren :' (8) har ”manat Text: Matt. "Jésus hade, dragit "i: lem; Luften hade. varit ' full" av lovsånger.: ”Hosianna, Davids son! Välsignad- vare: Han,. som kom- mer; i. Herrens namn!” . ! Barn hör 'och' ser allting.” Och de" har 'en fatal. förmåga :att säga olämpliga saker. vid. olämpliga 147. «| tillfällen, - Nu kilade.. alla. småt- tingärna,” som "med. sina föräldrar varit ' med 'i 'pilgrimståget, om- kring: i Jerusaleras väldiga tem. Ypel. Där var sannerligen mycket att: titta på. Och där fick:de se Jesus. igen. "Han. var upptagen av sin. vanliga sysselsättning att hjälpa - människor, som hade det svårt. i' livet.. Och - inte tänkte barnen på att de gjorde något orätt, när de nu tog upp lov- sången som de hade "hört sjungas, när.. Jesus drog in.i Jerusalem: turliga säsongavslutning. På flera håll, särskilt I Danmark och våra sydliga : landskap ' var det också vanligt att till Mikaelisöndagen smycka kyrkans kor. med fyllda ax, rotfrukter: samt äpple- och päronträdsgrenar av tyngda fruk- ter. Präst och församling fram- bar vid detta tillfälle . ett tack för årets skörd, en vacker gam- mal sed, som gott kunde för- tjäna att återupplivas i dessa allvarstider. då vårt dagliga bröd måste synas som en särskild gå- va med tanke på alla svältande folk ute i: världen, "= + Tore Leth. | NG (h mit att bli liktydiga. St. Mikaels dag har då legat närmast åker- Sommaren "ansågs : nämligen = "nu brukets” och" hboskapsskötselns na. - iJ TA "De" förstod : inte soner öpåssandé det. var. Hur skulle de'"ha' kun- människor? Det var. de surmulna skriftlärde och; det förnäma. och reserverade - prästerskapet, "som mäste göra : Jesus uppmärksam på att så här kunde” han ju inte låta barnen fortsätta... Det kunde ju.se ut; som om han: acceptera- de deras hyllningt Och Jesus ser på dem och deras -beskäftiga kor- rekthet och så svarar han, dem — som så ofta — med ett. citat ur den" Heliga Skrift, som de så väl borde känna, till: ”Ja, haven I aldrig läst: Av barns och spenabarns mun : -har ; du ; b rett dig lov?” joe "Jesus tycker om ' ” barnen. "Det är ett" klart drag i den -bild evangeliet ger. av - honom. Han ställer.-.barnet. .i..lärjungakretsens ' mitt. som föred öme..-”Sannerligen säger jag eder: Om" I:icke:om- vänden eder ' och bliven” såsöm barn, skolen I icke. «kamma i himmelriket”, + Varför skall vi bli- söm bårn? Jesus har:ingen sentimental syn på barnen. Så snart. man. haft ” det minsta med barn att göra försvinner” tanken... På .; barnets oskuld. Det - är ' snarast otäckt, hur groteska uttryck £egolsm ' och - elakhet kan te sig hos. barn. Nej, barn är inga änglar, :' När i kyrkans heliga år barnens och änglarnas ' dag sammanfaller är det, snarast för: att bärren'' lika väl som vi vuxna kan behöva änglarnas hjälp. ' Nej, . barnets föredömlighet ligger. endast och allenast i dess totala hjälplöshet. Ett barn kan inte klara sig utan hjälp, Det mäste ha någon; att ta i handen, : . Att bll såsom ett barn — dé betyder att helt lita på någon annan. 'Att'bli såsom ett ' barn — det. är att helt börja om 4 "livet" med Guds hjälp, Att glöm- ma sin egen duktighet 'öch helt barnsligt lita på Gud som bar- net litar på far. Ått.vara kris ten är att våga vara barnslig, Att våga : sjunga, -- även -. sedan man slutat söndagsskolan: ”Tryg. gare, kan ingen. vara än. Guds. lilla barnaskara”. hur är det Jesus' säger 1 texten: ”Av barns. och -spenabarns mun har. du - berett dig - lov". vd Visst är 'det barnsligt — men : a nat det; när: de. såg. Jesus , hjälpa ' på
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.