= = LT Måndagen "den 3 oktober. 1966. Sie = | USA: Den amerikanska regeringen : har aldrig klart angivit vilka mål = den uppställt och fullföljer för : sin politik "i Sydöstasien, 'Då och . då har president Johnson eller '. någon av.hans närmaste medar-: - betare uttalat sig om denna poli- "tik; "men "uttalandena har varit. , + vaga "och -mera haft karaktär av ' taktiskt manövrerande än av pre- . ciserade ställnings d Ej - gällan har ;uttalandena varit mot” .”stridiga, .Vad den ene har sagt: har inte stått i någon god. över- = spärr mot denna befarade kine- ensstämmelse "med vad den andre” siska expansion. bör - enligt den ” fört till: torga. Denna förvirring "amerikanska regeringens uppfatt- och oklarhet rörande USA:s av-' "ning politiskt och ekonomiskt sta- ” sikter har, irriterat - oppositionen — bila . förhållanden - och regimer . mot Vietnampolitiken inom USA upprättas .i de . sydöstasiatiska 8 politik is Sydöstasten” "noteras, "att' en: av "presidentens" rådgivare i utrikespolitiska frå- gor, William Bundy, inför utskot=" tet avgivit en deklaration om Vita" husets mål ifråga om politiken i Sydostasien. tå -Bundy förklarade att regerin- gen utgår från den uppfattningen, att Kina har för avsikt att anfal- la och lägga under sig länder i sydöstra Asien, om USA helt drar - bort alla sina militära maktmedel från Asien. För att söka sätta en est "för "rymningen, " Rätt! Behovet av aterhällsamhet och 'gars sar kradsrätten: pe oristar. nytänkande gör sig gällande även tyckte för oppositionen. Der skulle be-|terar :MO- Fänge Saar gå en stor dumhet om den intelegen. fiykt nat fuffens på sam. Å - | betraktade valsegern som en för- |till” något Han har. så varit allt- . ”Ipliktelse att"göra kampen möt ma gång Ars" lag, enligt. vilken ee inflationen till" sin främsta pro: sedan 1734' års siter är. finkan grampunkt. : Tidigare. trodde ' man lalltså den som i tue. U "latt regeringen -hade, en ' ofelbar och: Fr Telll” Heder s aa | and i lags - hög- |kan lig röstköpsmaskin i" det slags numana paragret trycksekonomi som 'sedan länge Dagens - -Nyhate råder i "landet. Det nya med var let den 18:e var att det blev bakslag ” i maskinen. " [0 Påboret öl har” konsumerats under denna . od AX > fullt stöd åt utredningsmajorite- ",;Organ har därtill praktisk kän- : självt och USA:s allierade i Eu-. ”ropa. Den har också ytterligare skärpt 'svårigheterna att få till stånd: ett slut på kriget i. Viet-” nam och en politisk lösning på. ' Vietnarhproblemet; Varken den örel- sen eller den nordvietnamesiska” regeringen ställer någon , tilltro”. till USA:s försäkringar att de amerikanska "trupperna skall dras i tillbaka från Sydvietnam, 'om "Nordvietnam: drar tillbaka sina, 'och att USA inte tänker per- i manenta” sina nuvarande militära: i baser i Sydvietnam, . i Senator William Fulbright har : staterna, :X ..> Strängt taget innebär väl Bun- i dys«deklarafion ingenting ' nytt, "den bekräftar en länge vederta=-; gen uppfattning, att USA:s. poli- . tik i Sydöstasien avser att 'spär- . ra vägen för kinesisk. expansion söderut, Men ; är" de ; premisser denna politik bygger på realite-. ter? Fulbright underkänner” dem” . helt.”- Han, anser, att Kina inte” har. tillräckliga maktresurser för: militär expansion och hari tvivlar också: på att Kina. verkligen, av- ser att. försöka en:sådan expan- . sion. Mot” tanken. 'på att skapa politiskt. och . ekonomiskt stabila ; etablerat den ameril sena= ; tens utrikesutskott 'som - ett utri- "-kespolitiskt kraftcentrum vid ”si- dan, av och 1. öppert fejd med ut- ; rikesdepartementet under Dean ; Räösk, Utrikesutskottet har under ': Fulbrights ledning genom "desk. förhören med Jedande ämbetsmän "och militärer: skaffat fram myc-' "ket intressant materiel för belys-:' ning av” Vietnampolitiken och - krigföringen där, Vad presidenten och utrikesdepartementet har ve- "Jat gömma undan har Fulbrigh "utskott dragit fram i dagsljuset. förhållanden i Kinas grannländer har. Fulbright 'i'och för "sig in-/ genting att invända, men han me » "nar att detta arbete inte bör ut-. föras! av USA ensamt; Han är" rädd för,' och det med goda skäl, - ätt USA vill görd'sin ekonomiska ock” militära hjälp till dessa ”lån-: der "beroende ' av att de får sås dana regeringar; som böjer. sig. för USA:s krav och låter 'sin po- litik ledas" efter vad USA upp- fatfar som 'siria intresseri i Asien.” Fulbright fullföljer: här en” linje” som” han. redan tidigare pläderat att 'el Mordet på 'Vervoerd och den övertaget. På 1880-talet ingrep en- - brittiska samväldesk . + debatter om FEhodesia har på . "nytt ; vänt. världens > uppmärk- : ” samhet mot Sydafrika” Vad som . ” "inträffat har. kommit att undan-- '" skymma det: förhållandet, 'att' Sydafrika i dagarna får en ny, : : självständig stat och därtill en. " stat, som så att säga ligger mitt . : I händelsernas centrum. ' Vid. "? "månadsskiftet september/okto- . + ber, utropas nämligen det brit-. tiska! protektoratet Bech . med ', kt och drev bort boerna: En del av landet införlivades med Kapkolonien me- dan den. övriga delen — det nuva- -| rande Bechuanaland :— blev pro- tektorat, Det har hela tiden sedan dess varit delat på olika stammar och styrts av deras hövdingar men under engelskt överinseende, "HÖGT STÅENDE FOLK Denna styrelseform har visat sig Bech :- land "som" en självständig stat.” . "med namnet Bot: et är har ut- vecklats till ett av.de högst stående : redan klart att den nya staten. kommer” att. stanna inom; ; det . brittiska samväldet. I ”Bechuanaland ligger mellan Syd ; afrikanska unionen i' söder, det av behärskade Sydvästafrika i väster. och Rhodesia i norr, Det är ' ett. stort 'Jand "men med en, liten .Trots' ihärdi; och stgt från Vita huset har senatens ut rikesutskott : : fortsatt / sin granat Tom i velat ”få”. fram” sannfär 'diga informationer 'om, USA:s mi-> .litära och 'ekonomiska » engagé- Mang i Thailand, Detta land 'ho=-.; tar enligt 'Fulbrights mening att: ; bli. ett" nytt - "Vietnam." En -kom- Mmunistledd upprorsrörelse arbetar” sedan. några årrtillbaka i Thai-' "lands nordöstra mot. Kina, grän- '" gande "trakter, + Se Förhören or utrikesutskottet har" 4 avel jat att USA för närvarande Seirka 35.000: man , militär: i. halland mot officiellt medgivna i :25.000 och att den militära 'upp- "laddningen fortsätter, Nya baser :; anlägges av amérikanerna,.Förhö- ” ren .har vidare 'bekräftat..den of->]- > ffeiella hemligheten ätt Hygråider-" ; ha inot Nordvietnam i: ganska 5 stor; "omfattning sker från basör i i Thaiz | esse "kan SN gå DET AR, NTRESSANT, paj skriver Jordbrukarnas " Föreningsblad, at" knap; .past någon: enda'' av: landets lantbruksnämnder, hushällnings- sällskap eller skogsvårdsstyrel- "ser 1 sina yttranden över jord- bruksutredningens förslag ger ten? Däremot ansluter de sig oftast "på puhkt efter punkt till de syn- , Punkter 'som jordbrukets reser- vanter anfört, inte sällan med direkt hänvisning till reserva- "tionen. Det är ju fråga om stat- : liga organ, och deras åsikter bör kunna tillmätas stor vikt; dessa nedom om lantbrukets förhäål- landen och har kunnat följa den diskussion 'som i månader pågått kring förslagen: Vad mera är: i nämnderna sit- ter både borgerliga och socialde- mokratiska ledamöter, och de > har kunnat enas I sina bedöm: "ningar: I blott något enstaka fall har soclaldemokratiska ledamöter re- serverat sig på någon punkt: i yttrandena. Däremot har det hänt att till och med 'en social- demokratisk riksdagsman anslu- tit sig till, d.v.s. inte reserverat sig mot, att man mycket nära följt jordbrukets ståndpunkt. . JF! har även fäst sig vid att Skånes - handelskammare, går längre än jordbruket ifråga om att :behålla självförsörjning och i sin bedömning av den interna- tionella utvecklingen inte tror på överproduktion och låga priser på Kingre sikt, : te Kå ”EGENDOMLIGT NOG - tycks ingen inom det regeran. de partiet, som försökt tyda val- siffrorna och finna orsaken till förlusterna, ha gjort" någon an- tydan om nödvändigheten av en klok hushållning med gemen- samma tillgångar för att därige- nom skapa iryggare ekono- miska förhållanden. Väljarnas reaktion vittnar utan tvivel om att en trend i utvecklingen bru- tits- >- anser Jönköpings- Posten: för, nämli k hjälp . befolkning. Arealen . uppgår”: till från ” USA: till. en stat inte utan . vidare får. tas till. intäkt för att: > USA "också skulle ha skyldighet " att lämna militärt stödtill denria stat. USA:s militära engagemang | 1 Syd ur: dess” ekonomiska ' Dien -regeringen i Saigon. EKEN "vad som: sj ett: vid valet. före- er vara 'ett led'i 'en' utveck- ling : som. länge varit. på gång. Ett utbrett / missnöje :: med den "förda! "politiken' hår. funnits: ock- "så vid tidigare'val, men: när det skomryiit: till ni ån, har: många la: pårtiet. . Men: den här gången har man gjort släg i saken; Det ”uppdämda:... . missnöjet” »har :; fått 1 fått en'instinktiv känsla av att régimens socialistiskt färgade éprogram : i tidens längd kom- --mer-sått--InVerka -hämmande på medborgarnas rörelsefrihet och "möjligheterna "att. bygga upp samhället i enlighet med -: olika gruppers intressen; och. de: en- skilda. "människornas önskemål. Genom ett växande statligt infly- Jes tande finns risker för att: fritt verksamma "samfund och orga- nisationer skall: utmönstras; - "Man: ser -avskräckande ;- 'exem- pel'på er sådan: utveckling” i hel eller -halvsocialistiska, state - BILBESKATTNINGEN - Fb jämförelse med ätt lägga bil " beskattningen på den körda väg- a sträckan är det smidigare": att lägga "skatten . på drivmedlet. Detta' "kompliceras. " emellertid främst av två faktorer, skriver Dagens Nyheter: | "Dels används. både: bensin ”och dieselbränsle (eller snarlika kvaliteter) till andra ändamål än vägtrafik — båtar, bränsle i värmepannor etc. —: dels förbrukar alla lika . tunga bilar inte lika: mycket |. " drivmedel per mil.” . Genom "att införa märkning med kemiska tillsatser och färg. ämnen bör det dock vara möj- "ligt att låta sälja beskattat bräns- le till vägtrafiken och obeskattat "till andra ändamål utan att ris- kerna för skattefusk blir oroan- de stora. Den orättvisa som lig- ger i att olika bilar drar olika mycket 'drivmedel när de utför likvärdigt transportarbete kan man utan vidare bortse från, ” Det är Inte orimligt att via skattesystemet gynna effektiva och bränslesnåla motorer, menar DN. : " ALLT FöR OFTA LYCKAS. Vv MAN GLÖMMA, att den - «störning som. kompli- trädgårdsredskap |" : "712.000 kvkm, — det är "alltså "be- tydligt. större . än; Sverige ;—> men - en: stor del av landet utgörs av. .Ka- "pp; I norr finns. väldiga, träskområden. Folkmängden uppgår till ca 300, 000, de flesta kaffrer, Antalet vila upp? går till omkring 3. 000.;. : : Huvud i "detta r. boskapsskötsel, "men "det. före- kommer. jordbruk i ' begränsad ” om- fattning Speciellt: odlar, man. majs. Det" finns emellertid en internatio- nell: 'utredning ' om; | vattningsprojekt, som för. bevattning av. Kalahart söder därom” Det 'skulle. möjliggö- ra en betydligt intensivare skötsel... :-> 4 Bechuanaland har, med Afrika i övrigt" tämligen. oblo-. "dig historia. För: europeerna "blev. det känt i an-av 1800-talet efter det flera expeditioner utforskat lan- det.. Särskilt bekant blev 'det sedan rfolken.. Och :de:' har. varit 10-. jala mot: den brittiska regimen. De stödde - engelsmännen under :boer- kriget 1899--1902: och sände trup- per till engelsmännens. hjälp, under såväl första som andra världskri- get. : eat Är 1935 gjorde "dåvarande s yd afrikanska: unionen en" framstöt ” syfte att få överta administrationen av ': protektoratet." Den . "avvisades | emellertid av den"brittiska:: ireger. ringen och landet fick" behålla” sin gamla status; Nu anses det mogét att. jälvt ta hand om: sina angeläge hete: ; : . SAMARBETE M MED BRITTERNA ,.Statschef torde bli hövdingen Set” retse Khama; som' redan nu är pr miärmirister, Det är.'en intelligent och 'skickli politiker. För åtskilliga” år sedan gifte" han ' sig i London' med en engelska men i ett ovanligt. nom”"i "försvar! ÖF en tid.” Men man gjorde: eri snabb helomvändning och | de: senaste åren 'har britterna och : | Khama haft ett gott samarbete; Och någon - 'rasdiskriminering förekom- mer inte i den | nya staten. Inte hel-' ler 'finns. det någon risk för: att den skall gå sammå utveckling till mötes ' som ' Rhodesia, 2 Det finns rämligen ingen ' vit härskarklass i Bechuanaland. : Landets ekonomi" är främst ba- den :' berömde. David Livi .talet. Han "begärde, för övrigt att britterna skulle, skvada landet mot boerna, som "gjo te" allt" fler: infal! där.” Till :en' tid: fick "dock ' boerna "slog" sig ned där i början på. 1840-| serad; på: bosk skötseln..." Antalet nötkreatur: .uppskattas till. 1,5 milj och dessutom finns 700.000 får och getter. Med brittiskt kapital har man sökt hjäpa upp denna näring: Ett toppmodernt slakthus för till- verkning av bl:a'köttextrakt och. corned beef har uppförts i den "Ul | la staden Lobatsi invid gränsen till Sydafrika.” Avkastningen, av denna anläggning går till' undervisnings- och andra allmänna ändam ” : ; BEROENDE AV GRANNEN ”. SÖDER (ett? "En nackdel för den nya republi- människor är i regel inga stereo- -typa . genomsnittsindivider som i alla avseenden håller oss: : på ett ”: normalläge; . Tvärtom och lyckligtvis - -uppvisar . vi ganska stora variationer kring det 'ge- nomsnittliga och normala, Men det innebär att praktiskt taget varje människa har: sina sårbara punkter och sidor. ' "Det finns alltid någon : Liten vrå” där alkoholskadan kan bör- ja växa: i sr ne as Men det är inte alls säkert att dessa svaga punkter behöver ge : utslag i en människas liv — om inte" alkoholen kommer . med i spelet." Det tycks vara mycket modernt just nu att metodiskt förbisé att alkoholen i och för sig kan skapa dessa angrepps- . punkter och förvärra dem som redan finns. Med särskild skär- Pa framträder detta faktum då det gäller narkotikamissbruket. Det går säkerligen hundratals cerar en ung människas liv kan vara just ett alkoholbruk som har slagit över i missbruk, och risken att det'ska inträffa” är som bekant större ju tidigare 'al- koholdebuten är, skriver Ac cent (NTO-IOGT): ” Det : är naturligtvis bekvämt att alltid söka en orsak bortom alkoholen. Det är inte heller för- omkring i detta sam- hälle som snabbt skulle förfalla till hopplös narkomani om de över huvud taget började an- vända något narkotiskt medel, De vet inte själva Om sin svag- het! Den har' ingen betydelse så länge narkotikamissbruket inte har kommit in i deras liv. I Princip gäller samma resone- vånande att man i regel lyckas hitta någon sådan punkt. Vi - f ; mang om alkoholen, - inskärper Accent. ken B Bot: är dess karaktär av ; inland; En stor del av landets pro- duktion, . främst av kött, går till Syd- afrika och över dess hamnar Kap- staden och Durban går eckså lan-' . dets export, och Import. på trans-. oceana hamnar. Åtskilliga bechuaner, som bor längs- gränsen mot Sydafrikanska repub- liken arbetar i Johannesburg under veckan och reser hem under vecko- skiftena, Tillsvidare har dessa ut missriktat' rasnit” tog” "britterna ho- 1 länhingar behandlats "tämligen väl i ”apartheidpolitikens hemland.: Men någon sympati 'för grnnlandet isö-' der och dess politik lär inte finnas 1 den nya republiken. ” : L arinnor från socialgrupp 2 talar om. "eleven: från" social- grupp 3, att: :han' i "god: tid och - utan onödiga” protester” 'skall' för- bereda sig för sin. blivande roll I som. mak lös: löntagare: och, .köon- fsumient”. av! skräl : Detta” pästår a as tyvärr inte. Xx Det. verkar otroligt: ratt: det finns lärare söm "samhälle, som. har en. FE vi idens starkaste fackliga rörelser, "Aftoribladet” (s) förklarar at: Gö- -lovprisandet av en. framställning : som "gär ut på att LO: medlem] Bilds' sociologiska studier tillhör "onekligen något av: det. .egendom- ligaste som be någon. -läven om en sådan utgång tippas :.Jav . prognos-ställarna,: lett korrekt svar på hur hela ; | folket . röstade än aldrig så ine lösa problem. ' inte vara -.omöjligt- heller. i 'dagens "lansvar för.” att. sådana. 'utveck- Handelstläningen. . vi måste så snart som möjligt efter valslaget. kunna få-en så exakt bild som möjligt av läget precis. som : man får i norska val. Men det går inte,. så länge omkring 300.000. röster — fler än vad de mindre ' partierna samlar totalt — ligger oräknade. ' Fel- angivelser på, som .den. "här gång- en, uppåt femton mandat ger en alltför 'skev ' bild ”av ” valutfallet för att.det skall vara roligt ur -eler någons synpunkt. är det :'be- tydligt bättre att på valnatten. få tressanta profetior, v I Vestmanlands Läns: maning! 3 morgondagens" samhälle: "kom: mer. frågorna” om " arbetskraftens rörlighet” och "människornas ' be: hov av: .omskolning att - lösas” på | ett riktigare sätt än vad 'wvi kan göra idag, Den.nya skolan; i alla dess stadier, syftar . Men detta". borde samhälle, Det är en fråga 'om and. lig vitålitet, om" hjärnans; spänst, d ig låta”. sig". matas, så - många ' andra hänseenden är det "en. fråga : om den; enskilda |” människans 2egeni inda; ' egen "in: sats; egen förhöppning och : egria ambitioner. "Det : är" det ' primära. Men ' därnäst' kommer 'samhällets lingsmöjligheter ” underlättas": och stimuleras. Sundsvalls. Tidning 'En värnpliktig 3 som hoppade” ut ur. arresten och. sprang upp: till sitt kompani dömdes till sex da: ”T'svenskt "skolväsen mgick ett dystert ' "historiskt ögonblick. hös- ten" .1966.-- Då började för” första gången . på: 300 år: ”de. svenska gymnasierna sitt. :arbete' utan bön om : Guds välsignelse. Obligatoris- ka "gemensamma samlingar - skall visserligen hållas alltfort. Då får så gott" som allting - -förekomm:" fö- redrag,” 'uppläsning,; utdrag ur teaterpjäser - (naturligtvis jämväl sådana med” 'svordomar. i), politik, musik," balett o.s.v. — ' allt, "allt utom psälmsång och bönt Det: är väl då ingen" överdrift att: påstå, att skolan: med ' sin”. auktoritet sätter ” en” giftstämpel ' på 'sam- lingar av andaktskaraktär. Elever. na måste: få ett intryck av att "andakt är något likgiltigt och be. tydelselöst, någonting” lister, ” MN | Kalorier.med.måt X Statens Institut för: Folkhälsan, kostsektionen, har i skriften ”Vår nya kost”: komponerat en ”vecko- matsedel! som. skall 'ge -oss-.den mest omväxlande. och näringsrika kosten, allt för att ge oss bättre hälsa. Dagskonsumtiohen av: > kalorier bör fördelas på minst tre målti- der. under dagen." Därigenom ut- ta stoppar. fetman: järnberikning av mjöl ett bra till- skott av detta viktiga näringsäm- ne, ' En riktig tillagning av kosten är betydelsefull. För hög .stektempe- ratur, för lång koktid, för mycket kokvatten samt för. lång ocH of- tast "onödig varmhållning förstör många -värdefulla näringsämnen. Vissa förluster av vattenlösliga vi- nyttjas näri s Bärskilt proteinet, bättre. + Matsedelsförslaget är beräknat att. tillfredsställa behovet av kalo- rier och näringsämnen hos perso- ner som” förbrukar ungefär 2000 kalorier, Frukosten. ger 'i medel- tal 20—-30 procent, lunchen 36—38 Procent, mellanmålet 5—8 procent och middagen 30 procent av kalo- rierna. + För att "hålla. nere' kaloriprocen- ten fett så att den ej överstiger 35 procnt bör man tänka på att inte äta för mycket feta födoäm- nen, att. hellre -koka eller grilla kött och fisk än att steka. I matsedelsförslaget är den nä- ringsfysiologiska expertisen ense om att brödkonsumtionn bör ökas väsentligt. Förr i tiden var det en god vana att man åt bröd utan smör eller pålägg till middagsmå- let — en vana som man har alla skäl att återgå till. Alt:bröd ger genom naturligt järninnehåll eller r. sker när kokvattnet hälls bort. - ev " Bättre och riktigare "matvanor får man genom att äta betydligt med matbröd, såväl hårt - som mjukt. även andra spannmälspro- |" dukter som mjöl, gryn: och maka- roner. I kosten bör också ingå ma- gert kött och fisk, potatis, rotfruk- ter, grönsaker, frukt och bär samt mjölk i form av skummjölk. Till de. riktigare matvanorna hör också att minska fettilförseln till högst 35 procent. Även total- kalorierna bör vi minska genom att skära ned konsumtionen av socker och sötade varor. Dessa regler återfinner; man i det lilla häftet ”Vår nya kost” som gemensamt getts ut av Jäst- bolaget, Kejsarkvarnarna, KF, Kungsörnenkvarnarna, Sveriges Bageriidkareförening och ' Wasa- bröd AB, Statens Institut ' för Folkhälsan "har granskat innehål let ur vetenskaplig synvinkel . +: [vägar jag betéckna'"déh utveck- Våra. I massmedia "lyckades sen- hösten, 1964' inbilla våra riksdags- män; "att "detta är" religionsfrihet! Den högljudda : "minoritet, som att'bestämma över sig själv. Men I detta; som”. 4 / ogillar morgonsamling :. med -krist- 1 lig prägel, fick visserligen frihet] drycks premiärår, Mellanölet kan nämligen fira 'ettårsdagen,.på lör. dag.. Den. stora konsumtiorien ty. der pa. en snabbt "vunnen ” ”popär laritet . vida. , konsumentkretsar, vilket . inte minst . bör - glädja”. en av denna drycks främsta tillskyn- dare, finansminister ' : Gunnar Sträng, som lär. få In: ceirka..140 I, statskassan - skatt, övriga om sammans. . på. sin .spets, problemet om med- borgarnas , . personliga ” risker. motorsamhället. - Den” frågan. bör” med-' skäl få förtursrätt . äve politikernas: diskussioner. om, vid. gat statligt stöd till .trafiksäker- soker kunna i sig .upptaga, problem, som "gäller; den » större, som 'vi nämner våra stiftsenhöter, Men" skulle" det ske” mäste" oc 8 organ finnas, it nog” för uppg iften. och" "sarfitfälgt förankrade . församlingarnäs kyrkoliv.” Det är mina, styrelsen: skall , kunna bli. ett-s dant" brbetsredskap. . "Och ling: vars huvuddrag: vi skönja,, såsom bärare. om: (fortsatt? frimodig. också” över andra, nämligen. de tusenden föräldrar, som, ville :ha. kvar. de gamla' morgonbönerna och' ville ha- dem : ' obligatoriska, ; eftersom - deras « barn ! naturligtvis - behövde" detta stöd. Vad blev det av "dessa: tystas: religionsfrihet?! Kunder: inte "riksdagen 'ha': ägnat! dessa medborgare någon. "åtanke? : s: Tydligen inte, "Den. viktigaste" formen av ' religionsfrihet togs" bort "ur gymnasierna: den som" efter. skolgången sätter den unge” i stånd "att välja mellan viktiga alternativ... Det” ena ' alternativet skall nämligen systematiskt mörk- -Vlläggas. Detta påstående är inte heller . någon '. överdrift. Andakt är" ju en : väsentlig del "av" reli. gionen. Ungdom, som inte får vara med om denna sida av. re ligionens väsen, 'blir högst enst- digt informerad, Det är, har nå. gon sagt, som att undervisa 1 fysik utan att göra ett enda ex- periment, Gymnastisten får intel studera religion i utövning. Just när. han när de vuxnas , intelli. gens, mörklägges för. honom ett viktigt . alternativ. På det sättet saknas i gymnasterna den . form av objektivitet, som 1960.-talets skolstadgor ger särskild betonin nämligen den allsidiga belysning- "även icke kristen riksdagsmän röstade domsflentliga sädan oråning och på det sättet ateismen. vig rade de det bero på? Tydlingen ha de de fått för sig. att ateism är e felsy nr åtelsr äv Men deta är en elsyn,- Ateism tagande. i är ett ständpunkts. Det tycks bli att intelligenta detta. Professore Wedberg har i alltmer vanli ateister medger |" P rör Fvanberg och ens ”tydligt givit till känna, handbok Tas) ateism är en form (de ligion” (Lindroth, a Je feologiska essayer, 5. 92 och 9: I Secos mMorgonsamlingsbok "skri. ver - professor Svanberg: ”Atels. 93). (Forts. å eid. Dn 1964 för en k Filosofiska och |ta 'de nu Jevande: absolutisterna har dött ut; .sedan "möjligen för de ! svårt - alkoholsjuka,' som kar ; tygas: orå att det” trots": jallt? är. nyttigt. att: undvika alkohol Det . är: pedagogiskt ”galet:: att Påstå,. att man - förebygge] Iko- :holsjukdom genom ' att”. låta : bli alkohol, Men det är pedagogiskt rätt att bäga; att man förebygger mättlig," då" deh7 då ta $ig- eft rejäl klämtare” eller en ””ordent: lig. fylla”. : Pedagogik är en n konstig veten skap, när - den : "tillämpas mom mättlighets 5 ) fer ORD P Å' VÄGEN En un, första att. ut långt bra' och bekvämt, men varje vec a sände hans mor honom ett Paket . med kakor, ja är han köm hem på sin förs edighet sade. han: ”Mor,:du : Inte ha gjort. det, Du har den” 08 att göra med ' far och 36 övriga familjen som du skall eften.. Allt detta.:som du” gör Pag 8 är alldeles för mycket" ”Min rå Iycket?” svarade modern jag sku”, tänk så "mycket mer Plats, blev av firman, sänd föra ett' arbete i en”stå EJ dde närmare”. te dessa ord vårt hjäl" ristus självskulle: vilja "Säger än vad K Säga Oss? och & ket - "mera göra. för re mige" . Av. oss: ”Barn, hur mye Siculle. jag. inte kunna historiskt betingade” gemenskap, . vatt alkoholsjukdom.. genom: att” vara. er om du: "levde när ell, så "skulle "också stiftet, som s från hemorten,. Fan "bodde ' "Skulle ' kunna :göra för dig Sägen han inte till var : Cirka 450 milj. flaskor "mellan. i i i Dotobemtstnnern g man : som. var a "sin AN
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.