| tonbladet är dock inte det enda [| att socialdemokra= |” " sterna är, hållga förlorare, Hän- ;ytsningen" till att större delen |: " håll, mycket obenägen att er: |” "viss ”perlod.- När den: är tillän- LAHOLMS TIDNING funnit, att. den stora socialde- mokratiska förlusten vid årets val, främst. berodde på” ”mise] nöje . medi. 'soclaldemokratin "och mindre på glädje över: borger- lig: politik”, Att väljarna » är missnöjda ;med den. 'soclaldemo- kratiska politiken är uppenbar-] ligen -Hiktigt. , Det krävs - inte några” aj pare” "studier för, att kohstafera ” det. Däremot "Borde |”. tidningen. ha ” talat 'om "varpå den 'grundar det andra påståen- det, att väljarna inte: känner |" särskilt stor ”glädje över bor-' gerlig ' politik”. I själva verket är det, väl, bara det att Afton- bladet önskar att det vore så: Man är/ på socialdemokratiskt känha de borgerliga partiernas. framgångar, bland vilka.det jul. är centerpartiet som gjort det: största vinsterna, Citatet ur Af- tecknet "på : fav förlusterna är en följd av att folk" underlåtit att rösta tyder |” också på att man inte will till Ju. att de borgerliga partierna | - > fråmst centern — fått sym:”. - patisörer bland tidigare socia :demökratiska väljare. feosr st IT det "här sammanhanget "bör erinras: om det brev som iaet” soclaldemokratiska finans. "borgarrådet Hjälmar.; Mehr "i "Stockholm - tillställde de, övriga partierna. Där framhöll "ju hr Mehr 7 att, partierna. 'borde ta . hänsyn; till vid: fördelningen” av” ”nämndplat: ser. och "dylikt." I An, allmänna nedslågenhet > över” de' "motgäng- ar, han .och.:hans, parti råkat" ut för, tänkte hr. Mehr. tydligen. in: i ter på -att.:valet gäller" för -en | . Danmark lika litet som” Sverige , x . jukturen med åtföljande oavbrut-: "a värld från förkrigstiden, då kon- » här hemma och hos våra vikti- DET ÄR DJUP OROANDE ' har... Danmarks. -gtatsminister Jens Otto Krag: sagt, att värl etan dens samlade livsmedelsresurser | "är så: fördelade att de 8, k, rika Händerna skarpt konkurrerar in-| 'pördes” om att avsätta livsmedels- överskott: till varandra, det I en rad .utvecklingslät och, i Synnerhet 1: dem: kom;'har i tot” ärlig. . befolknings) växt, plir ”ständigt färre atvemädefee : lorier per invänape "It ordb' karnas Pöröilngsblad gör en. kommentar: ON ny Dei "danske sn "statsminister; ord är tänkvärda som Sillustra-; tion till. förhållanden över” Vilkä, kan råda, Danmark är ju ett av de länder som hårdast lever un- der! denna. konkurrens om att sälja till de rika. 'Samtidigt Inne- har statsminister . Krags : land världsrekord i import av protein per iInvänare. Detta importerade protein, som u-länderna mest av allt behöver, är sådant som dis rekt eller indirekt, undandras dem genom att man "köper deras " jordbruksprodukter ' eller det fiskmjöl som de antingen produ- cerar eller inte kan konkurrera om för prisets skull. Frågan om livsmedelsresurser- na har många aspekter, inte minst när det gäller u-länder: nas behov, > | HOGKONJUNKTUREN : : VISAR TECKEN på att börja försvagas, både " gaste handelspartners, och många oroar sig för att tiderna skall bli påtagligt . sämre. En dämp- ning av den feberaktiga högkon- na prisstegringar är, emellertid nödvändig, skriver Fri Köpen- skap. Det är dock ingen” orsak f,' till oro: De som oroar sig värst för att vi skall få verkligt dåliga tider lever kvar 1 en föreställni ” Atonblådet (9 tror sg hä” goclaldemokraterna . : - betraktar , bakslaget som en till -fälllg: "motgång; vilket.'de övriga |: i sättning skall : lyckas: nytt. Det är ingalunda säkért att det går bättre för hr Mehr då men han har 'sin chans. Men när det gäller den. närmaste fyraårsperioden " har : "vis mäste" få de verkningar 'som lagar och praxis bjuder. 7 ” Vi skall: återvända” till: Afton. bladets pästäende” att” "väljarna egentligen "inte skulle vara trak- terade: av den "borgerliga" politi. | "ken; Tidningen” måste mgna att de väljåre, som ansett sig tving- "ade: att lämna” socialdemokratin, mefa för-ro- skull: röstat "på de ! andra” partierna, "Det är- sanner- "ligen! inte” nägra” höga tankar man” hysér om väljarna, Men > med den Utgångspunkt som Af. H tonbladet - har : -kan man natur: "Hgtvis' med lika 'stor rätt häv- 'dä,' att: inte heiler.'de' 'socialde- " mokratiska' väljarna" menar: nå- got' med” ätt de 'stöder socialde- mokratins' Så: ligge; ligtvis ite till.” Efter” moget övervägande” stö- der. väljarna', det parti som de tror skall/föra 'den" bästa poli- "tiken, "det: må. vara ”centerparti- et," folkpartiet, "högern; kommu- nistiska”' eller” socialdemokrati: på +' Centerpartiet” har: kunnat? no "tera en allt starkare förankring od väljarkåren; Partiet har” "aldrig varit så. starkt" som nu Natur: "ligtvis” tror " politiken > och -hoppas ' att... den kommer att Prägla regeringspo: litiken. Det är klart att: de" inte heller. tvekar; beträffande sförut- 1; "centern" och: folkpartiet " ”utarbe- tat och" som, 'presenterades' någ- rå månader före .vatet utgör . en utmärkt grund för ett regerings- program. 2 att "en och .» progressiv” borgerlig :. -mål: "bättre in! gjort är. väl fört 46 ' envänings skolhus, . och P beteckning. Obe- roende Jiberal. står det :på' den nya flaggan, kommenter Han- delstidningen: EN 4 Trots. bytet .är.det inte tal om någon ; förändring i .. Sydsven- -skans och Kvällspostens politis- . ka kurs: De skal! stödja de libe- rala' "krafterha inom; samtliga borgerliga partier, och rikta kri- tik. mot . vtendenser : vilka kan den” .utveckling som. nu "är på "väg att bryta” igehom på j 2 i bred front” Y'Vad som. ligger bakom är Syd: " svénskans i engagemång för bor- gerlig ..samling . i Malmö. Wahl- gren & Son har ådragit. sig miss- nöje ' hos' "samtliga borgerliga t riksorganisationer. Hos folkpar- tiet och centern därför att den lokala 'högern är 'kärhan i mal- " mösamlingen,' hos högern där- för att tidningarna” gillar mitten- Politik och" är kritiska mot alia försök att markera . högerprofi- len.'Allt det där gör att tidnings- huset fått en :egen profil, om man nu kan säga så om tidning- en som förvandlat sig till en val organisation. väljarna |" "sagt: sitt, något ” som. naturligt- 2 a ber arbetar s d å å Den: 23 oktober i fjol invigdes i den lilla. byn Chichoy i Guatemala ett av de många skolhus ; «som i ammantet 21 utvecklingsländer hittills uppförts med bidrag från amerikanska skolbarn . genom . Fredskårens . : Sehoobto-Schoolprogram. oe Bl barn ger 1hjälp tll skolbyggen I någonstans « Ä "Afrika just: nu befolkningen idogt ”paå att bygga" en. skola för sina barn, och i ett klassrum: nå- gohstans' i:USA 'står en "liten poj- ke' och pekar stolt på den : plats på | kartån där den afrikanska byn är". belägen :”Här hjälper vi "till att bygga en skola”, a "berättar han för besökare. - "Hur" hänger nu" detta ihop? Jo, den "amerikanska "skolan: är en av. de många .i USA" som ' deltar den " amerikanska -/Fredskärens sättningarna : för: detta. De: ge | program ”Schoolto-School” ' (från .mensamma . handlingslinjer. som skola” till skola). "Enligt ' program- met,” . som. administréras - "av Frédskåren;. ”sänilar barnen ' i "en amerikansk skola' eller grupp” av skolor in cirka 1.000 dollar. i kon. tanter. som sedan :gehom” Freds- kårens: ; försorg ” går till: byggan- det.” av "en skola: i något” av-.ut vecklingsländerna: ” de: perörda: u-länderna .: får: medel att; uppföra” skolhus :knyts "värde. fulla:> och "beständiga :.: kontakter mellan. mottagarländerna:;; Förutom. "att skolbarnen: i: USA: och "Sedan -School-i to-School-program- met; startade 1! augusti:-1964: har -100:” ' skolbyggnadsprojekt godkänts.x 'Man ”har . redan . upp- ytterligar&!54.är under byggnad. Programmet omfattar .f. n. 21. ut- vecklingsländer. .i Afrika, Amerika och Asien. Det: mål 'man nu;närmäst. siktar 'på ärsatt ci. | kår 1000 amerikanska skolår skäll delta - met i juli nästa år. z School-to-School-] program. "Programmet .- bygger på princl. pen : om. hjälp till självhjälp. De amerikanska -skolbarnen in 1.000. dollar för varje skolhus som -skall byggas. Innan. ett. pro- samlar ekt. godkänns . måste mottagär- kommunen; emellertid lova att bi dra "med "minst 25 procent av kostnaderna' samt ställa frivillig arbetskraft ' till . förfogande, måste "dessutom kunna visa upp Den :omträtt för bygget och ha: rminst en lärare för undervisningen. För de amerikanska 'skolbarnens' peng: ar" inköps diverse byggnadsmate- rial, och dessutom står i de fles- ta: fall. någon medlem av. Freds: kåren « till -förfogande som rådgi- vare . vid sj Iva bygget. Det UHBKTISK VECKA. . Som; exempel på den entusiasm om programmet mötts av. bland e. amerikanska skolbarnen kan "En annap Orsak” torde” vara att samlingen i Malmö inte blev någon total fr amgång i detta val, Sydsvenskan . har kanske känt vett behov att kasta av sig belas- 'så länge" sedan den hade tjock och äkta högerfärg. ” ”. I GÖTEBORG VILL DE FÖRLO- "RANDE- "SOCIALDEMOKRA- 7 : " TERNA . . : inte besätta några ”ordförande- poster å stadens styrelser och nämnder, . konstaterar Vv är rm- lands Folkblad: Efter valet år.de en minori ritets- grupp med begränsat inflytande och tycker att de bör ta konsek- venserna av det. I ett uttalande Junkturvågornas = ”latitud” - var stor för att inte säga obegrän- sad och då varje dämpning näs- tan automatiskt gick över i en verklig depression. Så är det inte längre, Statsledningarna förfögar numera över effektiva medel att bryta en nedgångstendens och förvandla den i sin motsats; och vad som lär kanske ännu vikti- gare: det finns inte den statsled- ning som, om läget blir verkligt besvärligt, vågar underlåta: att också ta till dessa medel i kraft. tiga doser, Vår levnadsstandard och -konsumtionsvolym ' hotas i varje fall inte, om de värsta fe- berhärdarna i vårt folkhushåll saneras Problemet är tvärtom att fin na de politiska ledare som vå- gar utföra operationen på rätt plats och utan att darra pål. säger Irädet Thorsten - Henriksson, socialdemokraternas starke, man i Göteborg, att en ordförande just inte kan uträtta något om han inte-har majori- teten på- sin sida.' Naturligtvis har hr Henriksson rätt i det, När socialdemokraterna ' har förlorat valet, så förefaller det självklart att de bör överlåta kommando- - Posterna åt dem som har vunnit. . Det är en konst att vinna ett val, men: det' är också en konst att förlora det och göra det med stil. Det förefaller som om social- demokraterna i. Göteborg hade > hunnit längre i det sistnämnda avseendet än exempelvis. social- > demokraterna "i kommunerna kring Stockholm, 17 Ce to cd Skratta inte för mycket, "den manschetterna, = : I kvicke skrattar sist. ' Set fet "jandé associationer, Det är inte]: Det krympande utrymmet för avtalsförhandlingar i framtiden oroade uppenbarligen . LO-kon- gressen. . Hr Geijer. förklarade emellertid att LO inte ämnade -avstå från krav/ på högre löner även om det inte finns något förhandlingsutrymme. Detta är "med förlov sagt ett något besyn- - Nerligt resonemang av den som under samma - kongress själv förklarade att man kanske skul- le, gå lagstiftningsvägen för att realisera - -40-timmarsveckan si början på ”70-talet. En organisa- tion som med. sådan framgång som LO beträtt den politiska vär gen måste väl "vara beredd att ta konsekvenserna av sina hand: lingar? Skulle det i framtiden inte finnas något "förhandlings- . utrymme, lär LO inte kunna svä- Ya sig fri från att ha bidragit till den: situationen. Vill man ha ett större förhandlingsutrymme kan det måhända vara lämpligt att överväga, om man i fortsätt- ningen i minåre grad skall ut- nyttja de politiska vägarna. (Arbetsgivaren) - Latin: nämnas i staden Scranton i Penn. sylvania, vilka, var bland de all. ra första att delta; =. - Err av. de -ledande inom” stads- förvaltningen, fru Patricia Young, hade. läst. i tidningen om. skol- programmet, och sedan hon fått detaljerade uppgifter från Freds- kåren gjorde - hon: en rundfråga bland : stadens 37 skolor om de ville delta i. projektet. Fredskå- rens ' dåvarande :. chef, ” Sargent Shriver, skulle fem" dagar sena- re; komma till: Scranton för. att promoveras till hedersdoktor, och fru. Young tyckte detta ' kunde vara ett lämpligt tillfälle att. över- lämna” en check ; till : honom ' för det ,. nystartade :- School-to-School- programmet... Idén -vann : omedel- bart: gehör ' hos" skolbarnen, deras lärare - och föräldrar,” och- peng- arna började. strömma in till fru Young och då Schriver kom kun- +? fru Young överlämna. en check på 1.663 dollar och 77 cent! Peng- arna » från. Seranton-skolorna: gick så "småningom "till: programmets första , projekt i" Afrika —" upp: förandet av. en skola i den lilla staden Adiake;i Elfenbenskusten. En. av initigtivtagarna i Sch ol. to-; -Schoöl-programmet, : - Gene.” BE. Bradley; 7 var i 1964 ' ordförande - i Rosendale-skolans :: « ' föräldraföre- ning (PETA) i; staden Schenectady i: New "YorK:- När: han : under en affärsresa: till” Washington "träffa. de -en -representant. för: det, ame- rikanska - u-hjälpsorganet. ”. AID, Stewart. Van” Dyck, frågade han denne våd han 'skulle kunna göra med 1.000 dollar. >: - -—-Jag skulle bygga en skola. Jag menar inte att vi skulle. sän- da' ut:'tekniker" och byggnadsar- betare. Nej, jag: menar att vi skulle köpa- cement, tegel, . trä, och annat. material och låna. ut cementblandare »- och - så "vidare. Sedan fick de själva bygga :'sko- lan.” Hjälp t till: Självhjälp, alltså. Mr. Bradley. rapporterade . -om sitt "samtal till :föräldraföreningen i Schenectady, och bestämde :sig föratt i Rosendale-skolan-starta en kampanj som sedan blev möns- met. Byn Casa Blanca, cirka '130 km' norr om, Colombias. huvud- stad Bogota, valdes :till. plats för den. nya. skolan, . en -envånings- byggnad med två klassrum som sammanlagt ' rymmer”. ett. 80-tal elever. Under den ' tid "kampanjen 'på gick "studerade . eleverna :Colom- bias klimat, geografi,' historia. och kultur.” Läsämnena. fick :ny» me- ning' för: barnen i: "Roseridale-sko. lan, liksom Övningsämnena:- Brev, teckningar - och : ”konsthantverk” utväxlades" flitigt "mellan : eleverna i-.USA- och :Colombia:; De”elever i Rosendale-skolan: - som ”:studerade spanska” översatte ' breven”: från Casa '. Blanca , åt. sina --kamrater. Under: matematiklektionerna ; räk- nade man "de pengar: som kommit in! och -förde bok SKOLBYGGEN BLIR > BROBYGGEN.": > Kampanjen "avslutades : "med ten stor festdag i-skolan. med lekar, tömbola” och: karuseller.”, - Målet ;— 1.000 ;: insamlade +:dollar .. —"; över- träffades,: och man: kunde ”sålun. da... dessutom .''sända "en mängd skolmaterial” till skolan”: var, färd'g, liksom: till skola : 1 Colombia;: Zz "Barnen. i Casa: Blanca lärde si kampanjen pågick i; Schenectady. De lärde sig: att 'pengarna inte ba- rä: var .en gåva” ”från det. störa landet. i..norr”, utan "att. de :korå från "barr "som :de själva, -barn som 'de "brevledes lärde. sig. kän: nä.". Samma "dag som Rosendale: skolan - hade "sin stora' fest. anord- råde: Casa; Blanca-barner en fies- ta. En bro. hade. byggts . mellan Schenectady i New York och Car sa Blanca i Colombia: HR ös i "Usis. a : LÄNGTAN ' HEM. Att träffa en gammal god vän är alltid roligt. Så också i böc- kernas värld. Att se en bok, som man med uppskattning läst i unga år, åter på bokdiskarna i en ny- utgåva, gör" en 'glad. Anna öÖlan- der, född. 1861, död 1939, skrevl- något över 30 böcker, alla upp- skattade och lästa av en tacksam publik, "vilket bäst bevisas SN att hennes böcker kom ut: i över 200.000 exemplar. Nyutgåvor av hennes böcker har börjat kom- ma och dessa har :' fått ett gott mottagande, inte blott av oss äld. re som läste hennes böcker i ung- domsåren, utan även av dagens unga människor. : En av hennes böcker bar titeln ”Elsa Ingvarsdotter till Helmers- holm” och denna har just ut komm i:nyutgåva i språkligt förnyad dräkt. Boken ger en god bild av förhållandena i vårt land för 50 år sedan och genomström- mas av en ren och hög atmosfär och har mycken levnadsvishet att skänka ät både. unga och gamla. "Anna ölander: LÄNGTAN HEM. EFS-förlaget. Häft. -17:—, inb. 20:—, +. HEMLÖS. - Att vara ensam och hemlös är en hård lott, särskilt när det gäl. ler barn. Det finns hem för hem- lösa ” barn, " men ' inte : alla” trivs där. En flicka 'vid namn Kersti påstår att det spökar på. hennes fars höskulle. En pojke vid namn Johan, samt rymt :från' det barn. hem dit han förts sedan hans för- äldrar dött, är ”spöket”. Han: blir upptäckt och föres. till släkting. ar —' barnhemmet vill han inte till -- men inte heller hos släk. tingarna trivs han. 'Han kommer in i ett gäng som härjar i byg- den och det ser illa ut för Johan, Alla i gänget blir satta under övervakning. Vem som tar hand om Johan skall inte avslöjas här. Boken ställer upp goda ideal Te NYA BÖCKER —r för flickor och pojkar, men den ger också klara riktlinjer för hur vi äldre skall: hjälpa dem till ta som förts på villovägar.” . > Hs rv Karin Medén. Adde: HEMLÖS. EFS-förlaget. : Häft, i, kart. ' 6: 75. > ' DAGENS DIKT.” - ”Dikt är inte deklamati sång": och 'marsch 'och' talkör, den är em. inbjudan "till livets färd, kanhända : ett rop till” den som hör” skrev en gång Gunnar Björ- ling. "Detta står också 'citerat på baksidan av den tredje samling av Dagens dikt som nyligen 'ut- kommit på Sveriges "Radios för- lag. Antologin har sammanställts med utgångspunkt från radions lyrikuppläsning ” och ” innehåller ett helt nytt dikturval från skil- da tider och länder. Boken är vackert illustrerad med tolv ets- ningar av ' konstnären : Erland Brand, (Dagens dikt, :16:50, Sve- riges Rådios Förlag). vs ss s ”SEXRECEPT FÖR EN "ENSAM FLICKA” -. ”Sexrecept för en ensam flicka” (Beckmans 17:—) av Helen Gur- ley Brown är en amerikansk best- seller, ”Sex and tre Single Girl”, som nu utkommit på svenska. Bo- ken väckte uppmärksamhet fram- förallt” genom sin skildring - av den ogifta kvinnans situation och genom det okonventionella grep- pet på ämnet. Helen Gurley Brown vet vad hon talar om — först vid 37 års ålder- gifte- hon sig.: Fattig och utan. utbildning kom hon till Los Angeles som skrivmaskinsflicka och slutade som en av de skick- ligaste och högst betalda reklam- skribenterna. ' Hon. är'i dag gift med en känd filmproducent och är chefredaktör för en av Ameri- kas största damtidningar ”Cosmo. poli! Jdera :parten! .JAnnars' vore det”— mer. än tju- [80 år. .efter ; krigsslutet' =" natur: "Ira förbindelserna. «niellan ge två | Tyskland... : |regéringen avgår direkt. Men den "| makten: Det enda” redovisade re- ter ' för, School-to-School-program- |: ig också en”"hel del under: den: til. ' | sumtionsvaruindustrier, I fortsätter Justitia, att riksbanken ”Ttycks f. ö.' vara överens härom; Regeringen lar är ett svagt. nummer och det: "finns dä för föga hopp om att den till ett. närmande , till : Östberlin under realistiska "och för. ingen- N kränkande former. ligt. om". : allvarliga ansträngning: är gjordes" i syfte att normalise- » Sydsvenska Från. Opposttlonshäll > < I här "det klart sagts ifrån att valet bör få i "konsekvenser 'i' form "av" nyval |: , |till båda” kamrarna . folkpartiet. pekar också på möjligheten 'ätt socialdemokrätiska ” regimen ' är tjockhudad efter. trettio är” vid sultatet:- av jordskredet den .-18 september bliv. att vi får ;en ny konsult för näringspolitiken i re. geringen' och: att hr Erlander"— — tydligen . bestämt, sig för. "att sitta . kvar i ämbetet även som fö Dagens Nyheter. NN - Partistyrelsens- beslut är utan. tvivel. ett .tecken” på. att 'de 16; dande "inom socialdemokratien . är övertygade om: att 'de' skulle. f lora.. ett nyval. på nyåret, D har: styrelsen "säkert "rätt. -Väljar- na ändrar inte mening” en hand: vändning. 2 "Stockholm" (TT). "Det har 'otvivelakt P skett ' en väsentlig” ändring: i : handelstidningen: Justitia i en leda- en könstaterar att en dämpning av konjunkturen - inträtt. på' flera vik- tiga områden, varigenom konjunk- turbildningen" blivit” mera oi n rad. . - För åtskilliga v våra sti rsta in- dustriprodukter - råder. nu: en: kö- parens. marknad. Så är f både : trävaror, mas: stål samt inte minst där -köparna; nu .söker få " redan |” kontrakterade : leveranser"; upp: skjutna till nästa" år. Detta bådar inte. gott för- de snart: stundande förhandlingarna - "om ss: nästa: ” års malmleveranser" ock. priser. 7 - Härtill: kommer: att också. hem- makonjunkturen visar. vissa: svag. hetstecken.: Bostadsbyggandet har börjat :sacka efter, delvis, som eh följd . av... en;' medvetet "snävare heternas sida. även för en del kon- som ' för textil och - skor, har "läget försäm- rats. Här kan man också nämna de "ökade. .avsättningssvärigheter- |: na på | den - inhemska” bilmarkna- den. ön = Det förefaller - inte” osannolikt; kan komma att för första gången på länge genomföra: en" diskonto- sänkning. '.Flertalet..: bedömare det, är endast tidpunkten man har svårt att något så när precisera, Här har också meningarna skiftat från tid till annan. För några 'vec- kor sedan var det många som trod- de "att diskontosänkningen skulle komma redan före 'valet. Sedan in- rikesministern.: nyligen ' deklarerat att ett nytt bostadslån på 500 milj. kr. eller mer, skulle emitteras näs- ta månad, talar mycket för att man med hänsyn till'den alltjämt härt ansträngda 'emissionsmarknaden, inte bör räkna med en diskonto- sänkning förrän längre. fram mot årets slut:--'- Tidningen Konstaterar "slutligen att bakslaget i valet för regerings- partiet av statsministern delvis an- setts bero på den hårda kreditpo- litiken. En mildring av denna ter sig 'därför även av politiska skäl som sannolik — oavsett vilken re- gering, som kommer till makten. till trots — det inte är fråga” om någon ”sexbok”. : : EN. RADIOSERIE OM "ENGELSK KULTUR- - HISTORIA. - 2 1 P 2 har startat en serie om engelsk kulturhistoria, The Seven och författare till" kursboken är kulturskribenten ' David Hughes, Syftet med. kursen är dels att förmedla kunskaper i engelska, dels att göra läsarna och lyssnar- na -bekanta med. engelsk kultur: I na. Kursboken,' The. Seven ' Ages of England, 'som innehäller belysan- de citat ur kända engelska för- fattares verk, är försedd med nä- ra 400 illustrationer. Den inne håller också koncentrerade över- sikter över ' historiskt och' kultu- rellt betydelsefulla data i- Eng- land och världen i övrigt., (The Seven Ages of England 24:50, inb. 29:50- Sveriges Radios för. Det bör påpekas att — titeln | mer att ta ett verkligt "initiativ gängen spritt sig her leden,” om att vår ekonomi skall: dera”1-samma -takt som; hittills: Detta inträffar” under: en: "period, då - alla - gamla” politiska" röforni! löften "skall: infrias.” Det blir inte avundsvärt att: "vara, Föne un. efter , partistyrelseris” ” uppmaning an re om" räntediskussionen, Tidning [' | igångsättningspolitik från myndig- Nn Ages of England ' Programledare |. - oden ne leäning.. en 'om var de hya djärva . målen Kom: | tinns' att söka har efter. valmot"' idé djupa stöborgå Tidning - Det... finns "mycket lite Pp éxpån-' ”Skrämselpröpagandan” Aden 1- frågor är: väl. numera .en . >metod gen. till. alla ; ingående! faktorer: "Det inses 'utah -vidare.v Men: om man” som nu Jägger : fram ofuil: ständiga 'jämförelset ärför? att dem”, full. ständiga så begår man: "inte bara en: grov orättvisa ' mot "vissa: fö. tingelserna för, en stram "kreditpo- N litik: även i fortsättningen, «skriver I. Detta sa äklagåren: vid den; fort" satta rättegången; varvid: "det: vi. sade” sig att Expressen re] ortrar-. ä skrämmande vapensamling, till änkt. för” en. kupp. mot" kan: Å- se "med! att” partimarket låt bli att "”placera” vänligi niskor, . poplidoler, . biskopa andra” oskyldiga -väljare! Tänk : på hur mycket - onödigt lidande, som kan drabba” en i jare, om han: : offentligt bli pekad som ' "sosset Folk. kan” . sänt mig att förkunna evangelium, och "det- ta' icke med en visdom "gom 'be- står i ord, för att ”Kristi-'kors Icke skal berövas sin? kraft; a Kor. 1: 17.) MG När vi tillbringade vär semeés- ter i Österrike, for vi en dag med : linbana till en mycket vac. ker punkt varifrån. vi kunde, ;8e tolv bergstoppar. Innan vi nådde bergets” topp mäste -vi klättra till fots omkring 20 minuter, Vägen var: ojämn och stenig. Lyckligtvis. Inbjöd här och, -där en' enkel bänk til vfia för. att man skall kunna. klättra ” vidare med: förnyad ' kraft. : På bergets topp står, som mål för klättrandet ett kors; som "do-' minerar sluttningen, Pilgrimerna som kommer dit, ensamma: eller I små grupper, beundrar under tystnäd "de majestätiska ””toppär- na - Medan :de sitter där och vi- ar och: beundrar utsikten, -ligger deras tillhörigheter ' vid foten: av korset, Sådan är det kristna livets väg = en mer eller mindre svår vand- ring uppåt, med hinder att över- vinna, en. Vilostunderna vid vägen ger mod åt den kristne att fortsätta på vägen som leder till" korset: lag). j . t bördo kan: vi."dagligen lägga wåra men: också med raststäl- . or - och få vila för -vår själv.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.