»- LAHOLMS TIDNING ' Onsdagen den —=LT. - En, samlingsregering med I starkt "expertinslag anser | tid- skriften .Veckans affärer ' vara den i princip bästa lösningen med tanke på morgondagens på- " frestningar, Den . löshingen är dock politiskt "omöjlig,' varför man måste vända” sig'till”den näst bästa. . - Denna tycks enligt . tidningen vara. att både socialdemokrater- na och oppositionspartierna rye- ker upp sig. Av regeringspartiet "måste man, begära 'att det tar itu med, Sinte att skyla över och på: yfan, "reparera "skadorna efter. valnederlaget, menar 'tid- om; låg bakom katastro- fen "och arbeta inte -bara' med | tanke på ätt partiet skall vinna framgång utan. med tanke på att i landet skäll klara stig ur de, hör tande” kriserna? eta t "Av oppositionspartierna krä- "ver tidningen att de, skall av- stå .. från > sin överbudspolitik; som är. till skada för vår eko- nomiska utveckling och gör det svårare för dem som har ”an- svaret att genomföra de löshing- ar som är oundvikliga, ' Valut- gången kan, om "den missbrukas, | komma att utgöra ett hot: mot värt: välstånd, ” ; Talkégångarna är "Intressanta ur flera synpunkter.: Det ' verkar nämligen. som om man på . när ringslivshäll. vore intresserad av att. socialdemokratin skulle äter: vinna 'sin ” "styrka "som. varande - det enda parti som kan :' klara den ekonomiska krisen. Samti- digt varnar man oppositionspar- tierna. föl iverbudspölitik '. som skadlig" för .”ätvecklingen,': för? att ; v valutgången” "rent av som ' från” oppositionshåll trum- , Petades. ut. 'meni som inte. skulle, få någon. .större,. om-ens någon, samhällsekonomisk , effekt.;. . EX- empel - på en sådan; Patentlös- | ning är högerns skattesänknings- förslag, som naturligtvis, inte alls .skulle vara någon bot: -mot in- mång. Konsums varuhiub har tidigare meädelat!'i te kar fortsätta. 'På fick! Konsum lägga n butik 'i ett nybyggt: Hus” "Jordbrukarnas zS ni n gs b tad: US Som en i varje fall starkt bi- - drågande orsak”till' fallisemang- en uppges de orimligt höga hy- rorna. För en butik vid -Norr- malmstorg har exempelvis ett fö- retag fått betala 410 000 kr, i ärs: hyra eller drygt 500 kr. per kvm. I en del fall sägs hyrorna ligga ännu högre. Till den omsättning som &kulle klara sådana utgifter går det inte att komma upp... -' " Med allt' beklagande av dem "som råkar I trångmål är det sam- tidigt bra'att uppmärksamheten på drastiskt sätt fästs på att vi börjar komma upp i ett hyreslä- ge, d. v. 5. byggnadskostnad; som "inte är rimligt. Byggnadsverk- samheten är ju ett från utländsk konkurrens avskärmat område i utpräglad grad. . Det vore kanske mera befogat "att kasta . blickarna «på : denna sch än på jordbruket, säger , ETT NYTT FOLKLAN TILL : te ; FÖRDELAKTIGA VILLKOR "har utlysts'i avsikt . att. öka "sparandet, eller med andra ord ., minska den, privata konsumtio: nen; Uppsåtet är gott, men effek! | ten på samhällsekonomin i stort av dylika aktioner bör inte över- skattas, anmärker” Handels: tidningen Inflationshämmande skulle 18 Net vara om pengarna fick ligga orörda i riksbankens kassavalv, .men de kommer givetvis att'va- -ra I omlopp för att täcka kapi: talbehov inom bl, a. der offent- liga”sektorn, Räntan är rekord- hög, åtta "procent om pengarna får stå inne till mars 1972, Det är ett präktigt lockbete, men för- x månens halt kan bara bedömas 1 ljuset av penningvärdets ut: kling under k ir: "Under .sexårsperioden 1959—65 steg ' konsumentprisindex med trettiosju enheter. - > - — - Fortsätter raset i samma takt betyder" det -att hundralappen | som” Jånas ut i år kommer att stiga” i värde inte med en femti- é lapp utan med drygt en tia och "att .den reella förökningen av kapitalet "skulle stanna vid ett "par tre procent 'om året, konklu- + utan : att lösa de pro-|; ing not” de” "patentlösningar o8 5 oktober: 1966 ”flationen . utan. tvärtom” "skapa nya problem för stora grupper, som nog skulle låta höra av sig ” med krav. på .högre löner, + > "Löftena om, att lösa bostads- frågan vår nog "också på sina håll. ganska lättvindiga. Det är inte så enkelt att bygga mer. Bostadsbyggandet påverkar sam- hällsekonomin i stort, ökat byg- gande. måste - gå ut över. indu- strins investeringar, något som inte är till gagn, för landet. Vil- - sitter, vid makten måste göra en avvägning, som blir impopulär, sig: själv i håret. : : Veckans, affärers ord bör nog "ses som en tankeställare till op- positionspartlerna att inte rund- hänt lova att” lösa samhällspro- " blemen' på kort tid. Det: finns "inga genvägar "till en sanering av ekonomin, I "stället för att lova guld. "och, gröna skogar bö mani "förbereda folket på att vä törnbeströdd,” oavsett : vem "som har: regeringsmakten. : NV KYRKOFULLMÄKTIGEVALET Om .några' veckor är det val igen, påpekar smälands Ar lehanda:. mare ; Nu” gäller det | kyrkofullmäkti- .' Det .kommer infe. på långa vägrar att göra så mycket väsen av sig som kommunalvalet nyss. Och ' väl är 'det.' Ja, naturligtvis är det ur många synpunkter väl, Men : sedan : måste det nog också sägas, att det, är inte'så särskilt lyckat, om "det "går > alltför - omärkligt. förbi. På sina håll har ' partierna enats om gemensamma listor,' och "vad :man. än har att säga om. lem,: så. kan det' i alla ; händelser. nte sägas, att de bru-, kar, vara aktiviserande; och en- ' gagerande.: "De ' brukar "i stället " bidra” till ett dåligt valdeltagan- de: Och-ett dåligt : valdeltagande .kyrkofullmäktigevalen.- brukar 1. ./sedan- få” göra tjänst som. argu- - mäktigelnstitutiön : över huvud "taget: användes :i det. här ”sam-' manhanget.: Där ser, man, bru- d heta; vilket "litet. intres- inns. för .de' kyrkliga MN ärendena. Och så fortsätter man: om vi nu "skall envisas att ha en "kyrkas så. varför inte.slä:ihop de "få och, små ärenden, som kretsar "omkring kyrkan, med; kommu | nalfallmäktige. ligt färre och också ' ”HiIl + om- "fångat? ” mindie”” frågor "än ” de; som den. borgerliga kommunens. rgan « shar; att. befatta sig. med. "na. nog, för att. det skall behö- vas-en: éffektiv' och levaride or- -gamisation;,.som tar: befattning med .dem,.. >. . derstryker. också att : kandidaterna; till kyrkofull- "mäktigevalet, bör" vara personli- gen” "engagerade "kyrkoförsam- lingens "iv 2 och” dit räknas i allra” högsta «Brad . dess, guds: tjänstiy.., ; HOLMQVIST > har tillsammans "med i. 'TV- Ake . Söderqvist avslöjat storsti- lade. planer på att äntligen få "bukt råed "detta lands .besväran- de: alkoholproblem, ” skriver Unga tankar (SGU): . skål och vägg penetrerat proble- met" och. kommit fram till att man -skall: bilda ett måttlighets- - suparförbund med bl. a. följan- |. » de huvudpinkter på program- . met:, liberalare spritlagstiftning, vetenskaplig . information :. till ungdomen byggande på nyanse- rad. samlevnadsetik i stället för » helnykter fanatism och katego- risk förbudstalan. Man vill ock- "så göra svenska folket. till vä : med .spriten, komma att bli :missförstådd i si- : na seriösa intentioner; men mo- digt kommer ; man. att stå i stri- den: "vi tar Tisken' sn -Mysige och -jovialiske "Lasse känner sig irriterad, ja, rent äv "förbannad. Han får inte för nyk- teristerna: tä sig en ”knävelbor- » re”, '.han får: inte köpa. ut som > han' vill. — kort sagt, han är 'ter- - Foriserad av. fanatiska nykteris- ter. Md Uhidervisningén i: :alkoholfrå- gan i 'skolän är bara struntprat "menar Han,.nej man ' skall lära elevérna umgås med sprit, man skall säga att missbruk av sprit är lika farligt som missbruk av kött och ägg! Det 3 ” vetenskap dett £ : Skånske Lasse säger att han kan 'bli missförstådd, men hela hans resonemang bygger på ett enda stort missförstånd! - ”"derar tidningen, Vi välkomnar” alla som" vill ar ket: eller vilka. "partier. som än) eftersom det inte går att dyfta E gen. på. sina, häll kan bli ganska ” »Jen i ”Dagbrott” motsvaras” inom ' |från” ”Kantorn” '—' senare" kallad -:och framför allt/är de" angeläg- | 5 | Sammanhang, inte helt: okände |” . De. har i två års. tid mellån | «I en stund av Klarsyn ka Har nr man i « kommit fram: till. att man kan] - "Karl: Erik Johansson är född i Stockholm men uppväxt i Kiruna och nu bosatt i det Anger- mariland, som 'han gjort. sig till förkämpe för. Att också den kä leken .. har. utsatts för sina pröv- ningar, framgår av debutromanen, ”Stake i' strömmen”, 1950. Mot självblografisk bakgrund — han var "fyra år lärare" i Sväppavaa- berättar han här om. hur den nNyexaminerade” folkskollära- rinnåt Ella Andersson, som tjänst: gör -iven skogsby-i: en: finnbygd, reagerar; ;med förtvivlan: mot "vad hotalb enna 'läestadianska: miljö upplever "som; religiös : fanatism, morälisk : -frängsyn kulturellt fbaksträveri; Nr ra oe "Från' den bokens t ndens” gick KEJ” vidare” till ”att-"i "romanen ”Dagbrott” (1954) skildra ett. äk- tenskapsdrama, som utspelas. i ett gruvsamhälle, vilket, lätt igen. känns som? 1 Kiruna, Den,. boken har .fått. mer .beröm för naturbil- derna . och ;: arbetsskildringen | än för . karaktärsgestaltningen, ;' men personligen. minns jag. boken bäst genom berättelsen om "hur" roma-. nens otrogna” "hustru kont till klar- het:och försoning. Det är kanske med stanke” på "det :som författa- ren valt titeln Dagbrott, en'.term inom "gruvhanteringen "som asso- cierär, till dagsljus "och: öppenhét. ; Den i psykologiska” fördjupning- - va a skådespelen ” äv”: förskjutningen ”Gullgossen” still: tvåaktaren ”Dig till begärelse”, : (Den. första hade. en "även" av stränga teater- kritiker 'lovordad' . urpremlär "på Borås "stadsteater: 1561, ”den”'se- hade :'urpremiär på samma [4 963); Titelfiguren : i ”Kan- torn” .; betecknades" ' nämligen '' av några kritiker som ett hatporträtt, och även, modern som 'så gruvligt skämde "bort sitt geni till son blev nog. mest "en karikatyr. " Då" ger vardagsmiljön : il ”Dig till begä- relse”'; "möjligheter : till ” mer :-in- trängande karaktärsframställning, och här 'ser' man hur KEJ.vuxit som dramatiker, ” så att författa- ren” själv i någon mening finns i' var ' och" en av 'de' människor han låter figurera på scenen, ' ' ». ”Bara gamla Pärla”, som i fjol : " Kvinnor är mycket: mer mot- "tagliga för feklam än män, kons- taterar” en undersökning. i Det:är inte sant., +. + Gullan? säger, ' att om män be- traktar avsmakningsköerna fram- "för, varuhusentréernas ' demon: Mer än en gång: har” Gullan hittat sin Emil som i hemmet är "en typisk svensk 'skedmatsvägra- re" -framför. en, demonstrations- djsk där han med lidelse" setts tömma en pappmugg med varmt vatten i vilken en buljongtärning . håller: på att omkomma. . -. 7? Allt under" det den vackra de .mönstratrisen' energiskt uppre- "pat: ”Vår goda tisdagssoppa om "herrn vill:smaka”.” . 2 (Kaj ji Sydsvenska Dagbladet) påta för.e en, minskning av alko- ”holproblemet, men ser gärna konkreta förslag i stället för op- i portunistiskt svammel. Riksför- -bundet.mot alkoholmissbruk har . säkert plats för herrarna, menar Ser -Ikanen Roy Stryker, strationsdiskar; så: är det just | . bygdens. förlattarst gick på turné hos Riksteatern: et ter att med stor framgång ha haft premiär i Sundsvall, har ju spe- lats också 'av Radioteatern i Sve. rige ' och "Danmark och sålunda nått. en miljonpublik, Här: har KEJ tagit 'steget: ut: och gjort glesbygdsfolkets sak till .sin egen. Det rör sig om ett skådespel med lågånde harm "mot " det system som "driver utarmningen av: av- folkningsbygderna till sin spets. Men ' därför att det finns en: av- sikt med . stycket, 'kan det: inte kallas rätt och slätt tendenspjäs. Det flyttning. bekajas fördomar —. märk. den trovärdiga scenen om projektet. med en fång. vårdsanstalt.. som skall: ge" byns företagsamhet ' en ny; "profil: byg- dens folk visar sin”avsky' för tan- ken att straffade människor skul- 1e' kunna vara värda! att ta' hand om och hjälpa till rätta! Inte ens huvudpersonen , Yngve. Borg, som dundrar så friskt mot .dem som dödar' ven . bygd, "lever som .han lär, när han. själv dömer. den in- te längre drågdugliga . gamla Pär. la "till. slakihusét.' Skådespelet 'har sålunda ' det 7 verkliga. livets 'sam- mansatthet, :till stor nytta för pjäsens verkan”: som! -social 'väc- kare. För övrigt är detta med gles- bygdsavfolkriingen : ett internatio- aellt problem, och som ett. tec- ken. på det har pjäsen , översatts till tyska och antagits för över- sättning till franska och engelska, - Om Karl Erik Johansson skall till. sist sägas att han: skrivit böcker också i andra" genrer. — barnböcker, -. reseskildringar ' och att han gjort sammanlagt :ett par hundra program i radio och TV, "Två nya' TV-program —' ett om friluftsliv "och :jaktvård, » ett annat. om pimpeltävlingar .— är att vänta i höst och ii vår, . Också "Sune" Jonsson be rättar om' miljöer dömda till. för- såsom ”antyds” av ' ti. svinnande, teln ”Bilder från den stora ' flytt- ningen”. Som hans mästerverk hittills" framstår ”Bilder' av -Nå- dens barn”, Han är ju där:'be- rättare med kamera, :'medan för- fattarinsatsen består i den fakta- späckade inledningen, som dock andas stark inlevelse i och käns- lä för den” rosenlanska, väckel. sens folk; han är ju själv en son eller ett barnbarn av den väcker sen: ' Kameran ljuger intet: Saklighet och .. Sune Jonssons. fotokonst. Sitt pro gram som fotokonstnär har. han skrivit, i en' artikel i Fotografisk årsbok .1966, där. han samtidigt hyllar .socialrealisten Ivar .Lo-Jo- hansson.; Denne torde med det ra- dikala krav' på storrealism som låg bakom hans. kollektivepos, ha varit Sune. Jonssons litterära fö- redöme., . Som "förebild inom foto- grafin nämner expertisen amerl- ledare för det dokumentärfotografiska team som . under. 30-talet skildrade den amerikanska jordbrukskrisen. Roy | "om "människor det 'hand- lar,. och .de som är dömda till för-! så :sin : tur: av sanningssträvan .- utmärker scenbild ur ' "Bära gamla Pärla” där Ynevo Borg (Gösta Bråhner) skämtar med dotterdots + - tern Edit, spelad av Karin Ekström. : ta oas pen jaler. Stryker är liksom: Sune Jonsson etnologiskt kunnig. Suhe Jonsson har som ' museiman studerat folk- livsforskning, ' och : impulsen ' till kKans.. bildböcker ' kom väl: under insamlingsarbetet i Västerbottens länsmuseum, ) Det är "ett författarstipendium Sune Jonsson, har: fått. Efter: två berättelser i bild ville han pröva sin förmåga att: berätta utan ka- merans stöd, Därav blev , novell- samlingen - ”Hundhålet”, ” Miljön och: motiven "är : desamma, som i de andra. ckernay, också - .tonen är” densamma: sr samma :'-saklighet, | samma" värme i. -medkänslan; Men vömheten> '-särskilt' i ”Bilder: av Näådens barn”. ger sked om; ffomn rö Sune Jönsson "tar". den nyaste tekniken still. hjälp, för. att åt ef. tervärlden' bevara. det. gamla . som nu är på väg att försvinna, Helst tar "hån till .kameran förstås, men också -bandspelaren.: Den: har--han anlitat -inte :minst:' till: årets . bok, ”Sammankomst i-elden”;- ett. bild: reportage ... från > --pingstvännernas | lapplandsvecka; ' där. läsaren:-slås av: Sune. Jonssons. förmåga att va- ra r”närgången utan. att. såra”, som -det «så riktigt. sades: när. någ- ra av: bilderna visades. i. TV... Den informatoriska.: texten - .denna bok : har-+haft 'bandinspelningar som: underlag;«:; ;och samma ;tillvä- gagångssätt..har möjliggjort, tex. ten. i. fjolårets ;bok ,”Torpet :Asen på B ännsjöskogen” där. bilderna består i teckningar av Kurt Sund- berg och där. Sune Jonsson "stått "| för. texten;- -via -bandspelare åter- berättar... han; vad den muntliga berättarkonsteris . mä istare . ,anför- trott honom. « Kameran. är effektivare” än or det som: sanningsvittne, skrev, Su- ne Jonsson i Fotografisk årsbok, Med:: , spänning .avvaktas,. hans kommande arbeten; av. vilka ryk- tena .nämner ett. som ''skall ' visa bilder från. Bornholm och ett. än- nu större. projekt, bilder från: det moderna: Jordbruket, =. - Under: sina år vid Sveriges, "Ra dio i. Umeå har Sune Jonsson gjort en stark insats med de pro gram han gjort, mest i s. k. re- gionala "ämnen men' också" om internationellt. giltiga. ”nutidsprob- lem, . .varibland ' lokaliseringspoli- tiken inte. .varit, det minst .brän- nande. En ' likhet mellan årets stipen- diater är — utom inriktningen på norrländsk ', . miljöskildring : och problematik — att båda så starkt upplevt. bitterheten hos dem som i strid. mot tidsandan stannat kvar därhemma. Som protestanter i ord och i bild. mot det system som ; dömer des$a människor att överge. sitt gamla yrke: och "sin ärvda 'miljö, . är. båda. författarna en stark ”känslas verktyg, : men en känsla mer å andras vägnar än å egnas. Det är då inte för myc- ket sagt att kalla produkten här- av. 7 kämpande idédikt, Nn Ragnar, Oldberg. ir ”Då jag i "dag talar um er, så sker det framför allt av två 'or- saker: 1. För. att ni ska höra min röst och veta att jag själv är oska- dad och frisk, — 2. För att ni . också ska få veta närmare detal- jer om en förbrytelse som söker sin like i Tysklands historia”, - Hitlers radiotal efter attentatet : den 20 juli blev en chock för de sammansvurna... noggranna förberedelser hade slu. tat med ett misslyckande. "De visste vad som nu väntade dem. ' Detta dramatiska stoff har Hans . Långvariga och Hellmut Kirst använt som under. , . : lag till. sin roman ”20 juli”, och för honom är, det minst- av allt fråga om ett "misslyckande. Med kraft och inlevelse följer han' de sammansvurnas > alla: förehavan- den, och det bästa beviset på Kirsts förmåga att ge liv ät ge stalter och händelser finner man i det faktum att'den intensiva Unga =tankar,- oe spänningen "aldrig släpper grep- pet om läsaren — trots att man hela tiden: ”vet: hur. det slutar”, :Det ligger nära till hands att spekulera över hur världen skul le ha sett ut idag, om von Stauf. fenberg hade lyckats i sitt uppsåt ratt förinta den: man som han an- lt - samhällsutvecklingen - under 'bor- "| snömos. Många lär häri se bekräf. | från konservativt” håll kunde 'staäts- | konsumenten hellre finner sig:i :| van vid och föredrar än hon byter .| Ifråga om lördagarna är det emel- «| de konsumentvänlighet. Där leder - såg = vara fostérlandets farligaste Aktuell - KA "korn mentar Redan nu: kan "av företagna opinionsundersökningar . .: fastslås att det. norska folket ' i stort är belåtet med den' borgerliga .rege- ringen. Detta gäller också traditio- nellt 'soclaldemokratiska ', väljare. De här kunnat könstatera att ar- beiderpartiets svartmålningar av gerligt styre varit obefogade. Den norska fyrpartiregeringen - förtjä- nar utan tvekan betyget. ”pigg ettåring”, I" - a Syasvenska Dagbladet. "mils vidare är "det av naturliga skäl nederlagspartiet. som står ! i rampljuset. ” Kanske är' det be: tecknande att det enda besked av någon 'skärpa som lördagens kon: ferens lyckades samla sig ' till. var ett 'negativt, nämligen om nyva- let som "inte blir 'av. Resten "var telsen på ännu en ny. omständig. het. Socialdemokratin: har: börjat tvista med' sig själv. om: partiets Handels dningen:, "| På upprepade;: ängsliga frågor! ministern vid "lördagens. press- konferens ge det lugnande beske- det att hr Wickmans utnämning till statsråd med ”stor 'sannolik-1 het kommer att ske. först: sedan hans majestät. konungen återkom. mit . från - Italien, Det känns be. tryggande” att kuhna' utgå från att detta viktiga ärende. inte kom- mer att läggas 4 den”. vikarieran- de" regehtenrs > » mindre / förfarna - KDS misslyckades i valet. Trots att det” nu ställde” upp, I många [fler ; kretsar 'än . förra valet. ”stan-i; nade” det: vid.: mindre. än: 80.000 en blivit :så värst mycket mer -än” ett - fint ord, . frågar -Re- klam-Nyheterna, - Man, kan -inte undgå att fråga-sig om. verkligen företagarnas. och ' konsumenternas intressen -kan-vara så oförenliga, som: det ofta verkar, .-.«. Konsumentvänliga. företag Har haft - : ungefär ."..samma.- positiva klang .som sittriktiga stolar, Men hur stor. täckning :har det egentli: konsumentvänlighet »- stöter - -man på-:i' vardagens verklighet.sådan som : konsumenten själv; upplever” Ser man vå "den aktaella utveck- lingen inom livsmedelshandeln + den bransch 'som. konsumenterna väl har allra mest kontakt med — så måste "män konstatera 'att den i åtskilliga . avseenden går, i. helt' annan :riktning än. många konsu- ningen, "Affärer. med dagligvaror klumpas ihop i storcentra med allt större.: butiksenheter, närhetsbuti-' kerna läggs ner. De konsumenter, som inte: är bilburna.får: ofta en rejäl långpromenad. Vägen till bu- tiken "går väl an: om väderleken är tjänlig.. Hemvägen är värre; ef- tersom ' hemsändningen . antingen är avskaffad eller belagd med" en för många 'Kännbar aveidk : detaljhan- ” Rationaliseringen ” deln ' gäller” också” "sortimentet. Från, ren. 'lönsamhetssynpunkt skulle det väl vara allra rationel- av :"varje, varuslag, hur” mänga andra "det. än fanns. 'så långt går man' visserligen inte. — men en produkt, som ' inte "anses tillräck-' ligt lönsam lyfts obönhörligt ut ur' sortimentet. Tydligen räknar man, förmodligen med: all rätt; med att att avstå från en vara som hon är Inköpsställe med allt vad det. in- nebär av ändrade vanor, . ” - Butikernas tidiga. lördagsstäng- ning överensstämmer: inte : heller precis med konsumenternas önsker drömmär. Det är dock på lörda- garna som de flesta människor har mest tid att.gå-i' affärer,. Inte minst: när det gäller inköp av mnå- got dyrare artiklar vill mar gärna och ro, kanske jämföra priser och kvaliteter hos olika företag o. s. v. istället för att jäktas till hastköp. lertid " varken livsmedelshandeln eller nägön annan varuhandel, som skall lastas mest för bristan- bankerna med mycket bred: mar- ginal, skriver Reklam Nyheterna” T fiende, Det problemet faller utan. för "romanens .ram, 'Kirst är inte ute för att spekulera, han har velat resa ett: äreminne över de män som vågade sina' liv i kam- pen mot ett vanvettigt system. Hans - Hellmut 'Kirst: 20' Juli, gen funnits för ordet, hur mycket |" : :| den: ger. 'spararna ett döde menter skulle önska, "skriver -tid-| last att barå sälja ett enda märke | ha möjlighet att se sig om i lugn | röster" och "1,8 procents, "väljåran: del, vilket är- ungefär som "förra gången, Det. enda verkningsfulla KDS gjort är/att splittra deskrist-- na väljarnas röster så att kristha . företrädare. tappat sina mandåt utan » att. KDS. . kunnat sätta" dit andra. När skall hrr. "Ekstedt ock Pethrus inse'att' KDS är ett' miss: tag? Det 'är troligt att, KDS -yt- terligareé en "eller -ett par gånger ” försöker bryta igenom den: 2-prov centsvall som "skiljer dét från vått : bli, en' faktor -att'räkria med: På allvar. Nästan: lika. "troligt kom: mer” det att misslyckas lyckligt- vis. Sedan må man: hoppas: att. pastor Ekstedt ger upp:' "Idén; att göra politik av. sin. ock” må många andras religlösa Aror Sena ” Göteborgs Täningen, . (Centerriksdagsmannen "Robert Johansson. 1" Dockered bleviutsätt för deti "gångna" valrörelsens : ab: solut hårdaste och: mest: person- liga 'angrepp I TV. Detta "stod den, socialdemokratiske part! reteraren: Sten ' Andersson:- ” Väljarna" i' hr '. Johanssons hem: kommun" Bergum reagerade det sättet att socläldemokraterrias röstsiffra "minskade frän” 2797 vid valet 1962:till 230 nu och:c - partiet "ökade från” 230 1962 vilt, 251 i 'år,: vilket betyder” ättice terpartiet.nu är största partie kommunen, : oo : Bergumborna ' änner « . tydligen både Robert” Johansson ”personli: gen och fakta i markaffären mel- lan :Göteborgs' stad. och de: berö da ”antbrukarna: i Bergum, -; 3 der: senäre år allmänt betraktäts. som språkrör för, .MbS, en: pöl tisk” konstellation”. om ”vilkör värr inte: motsvarande: frihetsde laration : kan? utfärdas —Mbs; sär inte.” ens'. tillnärmelsevis etti från Sydsvenska; "Dagbladet : fristaeride ningen, att" bef oberoende lil Olof?) . - Den ' nuvårande” ävtalstage sparavtal. . bör revideras .' inflationens, ; / värdeförskjut! Man: måste. kom; a till rätta hetsrörelsen är måhända nu "på väg. Lyckas mån uppnå. en för. nyelse :i-den .nykterhetspolitiska målsättningen "skulle: .samarbetet med de stora: : medbörgargrupper, som' inger. att alkoholfrågan jär. ett stort problerö, kunna bli bärande,” PA VÄGEN, "En: tillflykt är hän, Surtidens Gud, "och här nere råda hans: évi. ga "armar." (5, Mos, 33: 27,)., 4 Jag. förmodar: att "du, "likasom ord så fulla : av tröst 'att det var rit en. välsignelse att; bara få :;lä- sa dem. ”Här nere - råda : hans eviga 'armar” är;en sådan - Vers, Detta ord kommer till trötta. och ängsliga hjärtan! som :regn:' himlen. till "torr: mark. | Bland alla 'lUvets växlingar ' och skiften är den Evige vär tillflykt, och "under oss alla, oberoende; av ras, klass. språk. och- samhälls- ställning, här. vi hans” eviga "ar. mar, Vilken underbar försäkran. . testamentet, : men "den uttr cker Fr andan. 1 det Nya testamen- ."Jesus' kunde: sjä 5: detta. de. själv ha. sagt ligt -överens med hans ' evangelt- um om Guds kärlek, ' förlåtelse och hjälp, ela världen bäres upp av Guds starka. fadersarmar,. Det är. hans Ppehåller den," och ' so m : arbetar för att den tid. skall komma ,då ntet krig skall vara mer och :då Wahlströms 29:50,-inb, 35:50, människorna - skall: 1 der under S0180. eva som mn brör En nyo entering: inom - nykter" Den här versen. . finns i Gamla ' jag själv, har' träffat på: -bibél- > ty: det stämmer fullkom- ' händer som; leder den, som up: :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.