i 4 t [CA > Fredagen den 4 oktober” 1968- LT Två. .minäre ” nykterhetsrörelsens . samorgani- sation ;har "väckt förbluffandej Diskussi stor uppmär nen ir "pressen utvidgades snart till en repetition. av de välkän- da argumenten, för och mot nyk- terhetsrörelsens syn på alkohol frågan, Vad är det då som har hänt?"Inte mycket, > : . 1965 motionerade ssUH och "NOV / (5—6 procent av" nykter- hetsrörelsen) om ändring av: en gammal paragraf 1 stadgarna för Sveriges ”, .' Nykterhetsvänners "Landsförbund, men "beslut ome: delbart. kunde av stadgeskäl ej komma. I fråga. Alla tyckte dock / att "paragrafen borde ändras och | gav. styrelsen ett utredningsupp- drag. ' Ett; föfslag till ny formu: lerlhg framkom. "I ' detta : läge uppkom förslaget att. "begränsa stadgarna till den "organisatoris- ka uppbyggnaden och avstå från nykterhetspolitisk "deklaration / il | stadgarnä, Låt oss, menade man, liksom hittills "återkomma om nykterhetspolitiken "mera utför- Hgt" tid efter annan. Eftersom RER till. styrelsen för att 7 återkomma 1967. ' Ordföran- dena "I USSUH, och NOV, tillhör , eler rättare tillhörde styrelsen med möjlighet att framföra st na 'synpunkter: ” Samtidigt fram- "lades" ett” förslag” till: kortfattat > , nykterhetspolitiskt uttalande och antogs. I detta fanns. Min baka! eu förmulering som. de bägge förbunden -villé, ha: redan 1' btådgarna, ”Jöst 1: detta läge , hoppade; SSUH;' och? NOV ; av "från. samarbetet, 'egenartat nog; . "kan" inte! Yimligtvis me: at! det; som hänt "är något sensationellt. Tydligén. måtte en' , del, tro något. annat :har;. in tarer: man här "och" var att SSÖK öch;' NOV'| inte längre » skulle; bygga på helnykterheten, - + yliket . emellertid - är. en 'miss- AVSLUTAT! FRAMÅT. "TÄNKANDE | " IAgvar Carlsson, "ordförande" i 'soctaldemokratiska Ungdomsför- )< .bunget, J förklarade” i en intervju alet att hari ansåg att Nlösning a.9ch anygal i ” lämpligaslet åtgärden Helsingborgs" Dagblad Den! uppfattningen 7 : NA Inom; SSU, nd ringen om den stannade- kvarrs Nu meddelas det från den. so- claldemokratiska Partistyrelsens sammanträde, att Ingvar: OCarls- sön slöt upp på enhälliga Ninjen att inte förorda "nyval, ”samti- digt som han dementerade vissa tldningsuppgifter att SSU krävde ” Vissa 'statsråds avgång”. Citatet har Ystads Allehanda hämtat ur den 'socialdemokratiska tidning- en I' Malmör och .knyter därtill följande kommentar: "Att: Ingvar Carlsson 1 TV-intervjun gav sken av"att inte bara han själv utan också ungdomsförbundet krävde förnyelse. och . föryngring : på statsrädsposterna, därom råder Inte minsta tvivel, Men nu, har man tydligen skrinlagt alla pla- ner, på att tänka framåt — även inom” socialdemokratiska” ung: domsförbundet”, .. : "Ännu 'ett tecken på att de häl sotecken hos socialdemokraterna .Wte.j landet som hr Erlander ta- lat så vackert om, aldrig kom in- nanför. dörrarna till partistyret- sens möte. : t SÄMRE TID R? Föreligger risk för tider med större påfrestningar än vi. varit vana vid de senaste åren? Frå- gan är motiverad,' 1 varje fall saknas inte en del oroande tee: ken inom vissa branscher som, om det vill sig illa, kan leda till sysselsättningssvårigheter . skri- ver Arbetet: En :skärpt krerit- och finans- politik med syfte att helt upphäva avtalsrörelsernas = brisstegrings- effekt skulle troligtvis bli ett yt- terligare hot mot sysselsättning- "en. Mar kan ta för givet att so- cialdemokraterna inte kommer att acceptera en sådan utveckling. Den påstående föränderlighe- ten, strukturomvandlingen, bör detta till trots inte hindras. Det kan inte vara rätt medicin. En ” rationellt arbetande industri är nödvändig ' för en 'förtsatt väl- ståndsutveckling. :Näringspoliti. ken mäste 1 stället ägnas ännu större uppmärksamhet, Mot den bakgrunden känns statsministerns beslut att låta ett särskjlt statsråd ta hand om des- ga frågor mycket tillfredsställan- de, menar Arbetet. É - nykterhetsför-. : bunds brådstörtade uppbrott ur|. Att döma : av: kommen-], uppfältning. i ”alkoholfritt”. eller - "alk ”koholskadefritt";: som inte alls aktualiserats ' av, utbrytarförburi- den i. sfadgedebatten. Fråga är, om inte bägge målen är lika an- gelägna och tyvärr lika” avlägs: na. Kan f. ö. 'ett samhälle utan alkoholskador uppstå ..så ; länge alkoholen :finns; kvar? . ”Där al: kohol finng,.där finns alkoho- Usm”, .yttrade en'-fransk. läkare = inte, . personligen ; absolutist — på en. kongress. 1 Abo. nyligen. SEn/ "konservativ 'Skänetidning häromdan... förhopp- nykterhetsrörelsen nat Denna. "rörelse Har. mer än 6. 000 Iokalt arbetande förening. för: att; förhoppningen. (0 om rörelsens hädanfärd ' skall” frani- stå som : :orimlig, Däremot ;N vore] det”: önskvärt med " ett. vidgat samarbete, mellan, nykterhetsrö- relsen” .och annat nykterhetsin. ” tresserat: folk; Sådant" arbete. på . går sedan. Jänge i riksdagen och 'nykterKetsnämnderna. och, i per" : manenta ; kommittéer, med, dels 2252 kvinnoförbund; : dels: LO "TCO... Sakupplysning "om" ” alko- holen,', arbete för; nykterhet i trafiken; arbetslivet .; .och under ungdomstiden,. Så nykterhetsvår- + dens” utbyggnad: propaganda” för alkoholfria festärycker” och. myc: ket annat > förenar . som, ”kanske” "tycker. olika i and ra stycken, :Det är mycket önsk- värt" tt ide tta" samarbete. utvid- gi ten "rekommenderär en härd skärpning: av partitroheten. inför den kommande mycket t det reduceringen "av kommu verksamma socialdemokrat; IL det nya läget: för: mänga O- | k'etald iska ke Ipoli-) ”tiker; rr med mycket knappa ma-] é Ioritéter :eller; en' ovant: OPPosi-; atlonsställning = måste omsorgen : 'om den: interna: partidemokratin i det: kommunala arbetet. vidgas. ' Gruppmöten i alla nämnder och Styrelser. bör bli. obligatoriska för tålla "verkligen '. skall känria fulla” 'medansvar och få rikti- öjligheter att bära upp det- ta.:.Med en sådan samverkan kan | ! mandatförlusterna: i . betydande ' utsträckning , kompenseras "ge nom ökad kunnighet--hos fler och : genom : en «förstärkt: känsla för det. gemensamma ansvaret, a :Kaderdisciplinenz måste: si . kas.” O - partiorganisat 0- r få ett. större”. inflyta 'de över kommunalpotitikerna; När. socialdemokratin ” "nu , trängs - hårdare ; mellan .motstån- | darnas "sköldar. än, Då "mycket länge borde det också vara själv- "klart. att" partlorganisationernas Inflytande över: :skommunal- och ; landstihgspolitik" vidgas.: Inte på det sättet att ledamöterna förses "med bundna: mandat, men i det " avseendet - att ” alla ” principiellt . och praktiskt verkligt betydelse- " fulla frågor inte avgörs utan'dis- kussion i en vidare krets än de förtroendevalda : själva utgör. :I -primärkommunernas”. ' verksam- het borde obligatoriskt alla stör- . re frågor diskuteras i den lokala Partiorganisatlonen "innan 'kom- munalpolitikerna intar ; sin defi nitiva ståndpunkt: . : På 'det'sättet kommer man väl raka vägen nn ge” .bundna man] » datent”. iu ETT SVART. PROBLEM . ; uppmärksammas ; av : Nya Wermlands. Tiani Läkarvetenskapens "mänga tri 'umfer. skapar, nya, tidigare ej anade Problem och försätter lä- "kare. och " vårdpersonal i något, "som på goda grunder 'kan be- ma, . TV:s: nya. programpunkt Ronden, som häromkvällen hade sin debut, klarlade denna aspekt: på utvecklingen med. mågot av skrämmande kusligheti ” TV-it- tarna konfronterades med ' de " njurskadades.. ohyggliga > situa- tion. Man räknar med att flera hundra fall' av bristande njur- funktioner årligen ' konstateras. "För en mindre del av dessa kan hjälp lämnas men bortåt 300 är dömda att duka under, när de- rås njurar vägrar fungera, ” Njurklinikerna räcker inte till. Läkarna ställs inför ohyggliga uppgifter när de ska ta ställning till vilka som ska få värd och räddas till livet — och vilka som Yvis” och, under kontroll: dragas "tecknas som ett ohyggligt dilem- | :: s =; Det ij handlings. och fredserbjudandet bakavisats med isande skärpa och i avsiktligt kränkande ordalag. Det skedde dels i Moskva genom rikesminister Gromyko i egen hög person uttalade sitt sovjetiska "njet! Att FN är ett forum, som . |städse "utgör: en frestelse till re-: toriska överdrifter, kan icke för- nekas, ; men icke. desto mindre kos' uttalanden i FN kan berät. ar, som ;här och där tagit sig ut- skulle, ha, gjort vissa påtryckning- ar: i 2Harioi. för; att: dämpa ned den '"tiordvietnamesiska motstånds- viljan?: Eromyko : understödde: ju i: FN<utan . reservationer - alla Nordvietnams "krav: för det förs. a att” amerikanarna mäste upp- höra med alla "'bombangrepp och för det andra, att de måste draga| : bort” alla” sina trupper från Syd- Vietnam,y' "innan: det 'kan.'bli tal om fredsförhandlingar: över hu- | vud;z taget! , Ävenså kräver Nord- Vietnam —-; och fick fullt stöd av Gromyko »- att Washington skall erkänna Nationella Befrielsefron- ter ' (FLN), + Vietcong-rebellernas politiska”, organisation, som det sydvietnamesiska .: folkets . enda rättmätiga > representation. Detta sista "krav är ju 'rent groteskt, om ”de ;sés';: mot bakgrunden - av del nyligen; ,hållna :.valen:. till en författningsgivande församling”, Sydvietnam, >, Man ;får I detta sammanhang icke ' bortse :från. den. konferens, som nyligen hölls i. Washington mellan.” dels, - utrikesministrarna Rusk : och "Gromyko, dels FN-am- bassadörerna Goldberg och Fede- renko ”ock " dels' slutligen : Sovjet- ambassadören Dobrynin i USA och amerikanske ambassadören Köhler "1 "Sovjetunionen. Det har visserligen icke kommit" till . of. Irene kännedom, vad "dessa - sex höga .herrar "avhandlade ,i sitt. tre timmar: långa samtal, men det är klart, -att "dylika konferenser kan betyda, både ganska mycket och 12 "nästan: ingenting. - En :utomståen- de 'kän;1i det här fallet blott no- É om faktum, ! att ' Moskvas +; kom. som omedelbart "svår 108 det längst gående erbjudandet, som gjorts) från USA:s ' sida. "Ambassadör Goldberg hade näm- ligen” lovat, att. de amerikanska Jluftangreppen skulle inställas och de. amerikanska trupperna etåpp- förliga : steg. för ”att "sluta eller inskränka, sina. krigsoperationér n-| möt. Syävietham: :Vidare har" ju USA : sedan "länge 'förklarat sig "I redo: att: erkänna : Vietocng "som 1 förhahdlingspartner — men dock icket som ' enda förhandlingspart- ner!och representant för. det åyd- vietnamesiska folket," ty 'det' vore ringaste” berättigande. "Vad Moskva "dock nu Gromyko och den :sovjetiska pres- sen — kräver, är varken mer el. kapitulåt:ori och en lika total po ackföreningarna har en myc- . ket väsentlig och grannlaga upp- h gift; att fylla när. det gäller att' : inviga frå ämlingarna i svenskt ar-' betsliv: Det "kan av. ingen be- stridas Men gör man. det bäst genom. att .sätta organisations- "tvång: som- villkor för anställ- ning. För; många 'av invandrar- ”na'är tvång ett alltför välbekant ; fenomen. De borde ha möjlighet "ätt märka. en avsevärd skillnad, när de kommer till vårt land, : Fackföreningarna - behöver hjälp för att kunna bistå de ut: ländska arbetarna. Men inte sker "det genom att avskeda de tred- ”skande" eller vägra-dem anställ- ning. Hur vore det om arbetsgi- "varna”skötte sin del av informa- tionen bättre? "De bär sin del av Kuldert, här de försöker exploa- tera. invandrarnas - okunnighet om Töner, övertid och sociala för- måner. Det är en Korisynt Ppoli- -tik 'som' inte förbättras av att de "nu ” gått” N med på .tvångsanstut- xt a : Handelstianingen) 3 ft ska sovras bort. - Samtidigt. som vi erkänner, att : Vi uppnått. en vetenskaplig tri- . umf' måste: vi - konstatera den " Mänskliga - begränsningen” i-al dess maktlöshet. Ökade resurser : till vetenskaplig forskning kan -— får vi hoppas — minska här ”föreliggans. dilemma. kan här genom ökad vidsyn vid " behandlirtg' av anslag och be skattning dra sitt strå till stac- ken för att i någon mån föra oss ut ur nu föreliggande dilemma. "senaste amerikanska EN i syfte att få slut, på Vietnam-: kriget har av Sovjetunionen till- . utsökt fräna kommentarer i sov. ” jetpressen! och dels i FN, där ut- - måste man fråga sig, om Gromy-' tiga de-rykten och förhoppning. " ju en rent 'grotesk eftergift. utan ER "enligt in ler: mindre än en total amerikansk SM : ”Håts Hergin hör till de” "hetas- . te” författartemperamenten i Sve. ::i I rige och det slår gnistor om hans I språk. En frän konflikt mellan "Staten f. Utrikesminister ; Gromyko. . Nitisk" och mi itär seger, för kom: Irikanska valen i höst, och otvi- munistsidarn, ''Den nya :amerikanska fredsof.|ta fensiven,; för vilken FN valts att | Johnson nu kommer att framläg- har ickelga för. sina australiska och nyzee. igångsatts på grund av svaghet. ländska allierade : vid .SEATO-kon: Det inser varje nykter bedöma-|ferensen i Manila. " tjäna : som. plattform, . motparten gör sig skyläig tin ett AM, ödesdigert misstag, om den - drar ” sådana slutsatser av den ameri. " kanska fredsoffensiven i FN. :I . Saigon är inte bara sydvietname- » .siska utan också -: västliga diplo- " i telegrammen — av den åsikten, ”” att Sovjets hållning nu kommer " ytterligare "nya amerikanska trupper i det -. nordvietnamesiska området. norr "det ” in. i Sydvietnam. Med en dylik "skärpning. av' kriget torde man matiska källor — som det heter att förmå amerikanarna till en ”upptrappning” .. av krigföringen. Därvid tänker man i första Hand på ett insättande av om 17:e breddgraden, som utgör . 1954 års demarkationstlinje mellan |: Nord- och Sydvietnam. Bl, a. rör det sig om ett avskärande av den väg, som . leder ' från Hanoi : till ”demilitariserade” gränsom- rådet, genom vilket nordvietname- siska trupper oavbrutet slussas säkert 'ha att räkna efter de ame- rlaktigt är detta ett av de främs- spörsmålen, '- som '' president "NP. 8 re av -läget.: Den' kommunistiska | NYA BÖCKER : |; GUSTI ”STRIDSBERG: TÄNK .;- INTE MED HJÄRTAT, Gusti Stridsberg blev genom sin stora" framgång Mina fem liv väl känd .;och beundrad av en vid läsekrets ' och sällan har väl en fortsättning på en självbiografi varit: så efterlängtad :sori denna, "I ”Tänk inte med ' hjärtat” -he- finner sig författarinnan i Stock- holm under andra: världskrigets slutskede: Sverige har nu blivit hennes nya hemland och i en rad intressanta porträtt tecknar hon sitt nya :umgänge, bl, a. fa- miljerna Branting och Mehr och LKAB-chefen :: Arne '» Lundberg. Som utlandskorrespondent ' sam- manträffar. hon med 'en rad: kän- da personer; vilket. fyller : boken med intressanta och överraskande moment. .På uppdrag "av svenska Röda ” korset ' far . hon . ut i: det krigshärjade : Europa och tar" sig över :de mycket: flytande gränser- na. Hon gör en farofylld flygresa med” en -medicintransport till Ju- goslaviens'-Röda kors via. Moskva med en dramatisk mellanlandning i Kiev. Gusti.:'Stridsberg får. ock- så tillfälle att- göra» ett :'vemods- fyllt -besök på slottet” Hartenstein, där hon upplevde" sitt" första! äk- tenskap. Hela tiden drivs hon av ett "fåfängt hopp att på sina re- sor kanske" finna hågra spår "ef. -Gusti . Stridsberg. förenar sin bok söm” vanligt. den: - mänskliga klärsyntheten.; med. .den,. de en känslokall advokat och en tve: tydig - hotelldirektör, som genom mened sänt en annan människa i fängelse, är kärnan i denna ro :]'man,. Kraftmätningen mellan de båda männen följs och ' kommen- teras av bokens egentlige huvud- person, en författare, som. bor granne med. dem ute-i. Stock- holms skärgård. En rad fängslan. de, kvinnoporträtt och några lad- dade äktenskapliga situationer flä- tas' in 'i' romanens rika skeende. Och : mot : det: svarta. dramat står hela .den frodiga vackra svenska sommarnaturen som 'bjärt kon- trast. (Rabén: & ' Sjögren, 29:50, inb. 35:50)l3 fl jet sar 2 oe ZENIA LARSSON: MEJAN. . - Den färgstarka atmosfären från Mejan, den gamla konstakademien i Sergelhuset, som .revs. 1 början på '50-talet, frammanar författar. innan-skulptrisen Zenia Larsson, i sin konstnärsroman. Mejan,. = . "Det är. en levande skildring om de unga konstnärernas liv och villkor: med blandningen av upp- sluppen glädje och hårt arbete. I centrum för handlingen står en ung skulptör, Mårten, och berät- telsen. kretsar; kring ett. viktigt | . | kittlande. rolig sedeskildring som | Erik Nörgaard presenterar om |: skede i hans utveckling som män. | -: niska och konstnär, hans förhål lande till konsten, till. sina vän- ner och till kvinnan han älskar, - Ett drag av erinrandets 'glädje och vemod färgar romanen, Zenia Larsson tillhörde själv 'den sista generation, som fick tillfälle att uppleva den gamla akademien. (Rabén &. "Sjögren, - 34:50, . inb; 42-90 a , : "ERIK NARGAARD: NÄR "DA. MERNA FICK, BEN, - "Det är inte längre sedan, än efter första. världskriget. som år- tusendens sega kamp mot bigot teri. och osjälvständiga 'kvinno- ideal lyckades skaffa kvinnan syn- liga” ben. ' Den" intressanta : frigö. relseprocess, som. tog mänga ku- riösa former' försöker den danske journalisten "Erik Ngrgaard bely- sa i sin festliga bok När damer- na fick ben, Den är försedd med ett överdåd av: illustrationer ur all världens - samtida : tidningar, modejournaler, annonser m. m.; där ' veckotidningarnas sippa syn på kvinnobenen kontrasterar liv- ligt mot de ”pikanta” herrtidning- arnas bilder med ”damben expo. nerade på- alla "upptänkliga 'sätt, ibland . med "grov spekulation ibland med elegans. - -. Den frigjorda :och- naturliga sy- len på kvinnokroppen. har ..dan- sen och idrotten mycket att tacka för sin 'existens — ' och . till. slut har . man . alltså. fått erkänna att kvinnorna |, har. ben, Det är en strålande , bildkavalkad och ; en den långa vägen från ankellängdt, : grund av, regeringens ' "ekonomiska skat TT sög KR Även den som anser att rege- ;slutad utredning på Gotland, där. ringen 'borde' vara moraliskt skyl | en ” nedläggning" av' nämnda: Bxö: dig. att' avgå och utlösa ' nyval |da kan betyda dödsstöten åt den- måste tillstå att 'den genom lör-|jna. i befolkningshänseende . krym. ' dagens beslut mycket väl kan ha pande ö. Läggs sockerbetsodling- gett sig ut på en vanskligare färd [en ner, betyder detta att:nägöt än om den chansat på". en snabb tusental. personer. blir utan arbe opinionskantring.! CC te, öhs industrier är inte -heller ok Sydsvenska Dagbladet,” kapabla att 'suga upp denna :ar- | betskraft, - eftersom " man” ändå ' fram. till 1975 räknar. med att få friställa kanske "dubbelt så mänga. Det är hårda" bud,” som måste få såväl ' :jordbruksminister | Erie : Holmqvist ' som , kollegan , Ulla Lindström att. tänka” om..De kan ta närmare kontakt med förutva- vande: LO-ekonomen ': Per; Tal berg, som gjort den nämnda" u redningen; vt RE Borgtréa : förutsätter inte lik- riktning men väl goda relationer och ömsesidig respekt. När ex- empelvis 'centerpartiet i fråga om radions 'och TV:s framtida status intar. en. arinan ståndpunkt än högern. och folkpartiet, så är det inte, något hot. mot. borgfreden, På samma sätt” måste det natur. ligtvis vara" högern obetaget att framföra sitt måttfulla skatteför- slag, utan 'hinder, av att folkpar-|-.: tiet .och centern inte kräver nå. gon skattesänkning , i|-nuläget. Partier kan : hålla fred — borg- G eborgs-Posten. ” -"Butikernas "tidiga" lördågsstärig.. ning. överensstämmer inte precis med konsuménternas - önskedröm- fred — utan att bli lika som grå- mar, Det är 'dock på lördagarria ' katter i skymning, Kvällsposten som de flesta människor har' mest må tro det: eller. inte... ;|tid att gå i affärer. Inte minst i Svenska Dagbladet. när. det 'gäller inköp” "av? något dyrare” "artiklar" vill man, som' of. - ta har: fråmhällits, gärna hå "möj. - lighet att se sig. om i lugn. och ro, kanske : jämföra priser : och | kvaliteter hos olika företag" CA 8. v. istället för att' Jäktas. till hast. : köp. -Men ifråga om” lördagarna : är det. varken livsmedelshandeln ' ellep". någon ? annan varuhändet ', som . skal Jastas” mést för, bris- ".konsumentvänlighet... "Där : "Hår. man, Kömmer att” Klara strukturutvecklingen i: framtiden blir beroende av. en. rad fakto- rer, Bland "annat. blir det 1 hög grad ' fråga : om kapital.” Redan nu är tillgången på kapital för . småindustrin' starkt begränsad på X politik, Småindustrin bör i fort- sättningen ges andra. och bättre möjligheter "att ordna' sitt kapti talbehov, detta är en av- grund- förutsättningarna för ” att denna |: tande skall ” klara" påfrestand. SS ningar som väntar, == - SR Nerikes "Allehanda, ” ler” det. som om det: vöre rikt "Den mindre och: medelstora 'in- dustrins outnyttjade ; resurser är en - värdefull : malmklump, som hänger ' Mitt "framför "näsan . på alla, dem,.' som ' jagar, efter' att snart sagt. till. varje? "pris. höja takter i: vår: industriproduktion. Men ingen: bryr sig. i varje fall ännu om att. sö ” ädla ””matmen därför Tatt; för : bara träd.” Mate Riksdagsman Bengt Sjönell (cp i: Svensk Industritidnin; : kande. som - utmynnade i att man. skåpar- ett. santal; stora: -knutpunk. — ter med en, så" omfattande, iservi: te," att "de "kan tillfredsställa jalla rimliga . Behov." Ty: alltfi "stora befolkningskoncentrationer "med. för "sådana nackdelar” att' det” säl lan är? möjligt att nå” störst , ligar. trivsel. för. största"; n ser åcke; 'skögen : ;Det' finns säkert. ett allmänt” in. . tresse för” landstingéts.+” förhand. Hur " vital”: sockerbetsodlingen kan vara för. vissa .landsdelar mot kort-kort. (Rabén & Sjögren, 27:50). lingar. Man kan emellertid” säga, | framgår inte' minst aven nu -av- - att även de . offentliga : plehärmö- " |tena ,på sätt och. vis. är stängda, Dh I Fiskaren; författaren och. foto- grafen Curt Lindhé skildrar i ord och bild något: som väl måste be- fecknas Isom":. storsjöfiskarens drömresa i sin nya bok ”Fiskesafa- ri i' Nordatlanten” (86:-- LT). På sommaren reser han: norrut -— Il: till. Spetsbergen, Grönland, Island och Färöarna — och på, vintern passerar han Irlands laxpooler på väg till Kanariearkipedagen.' Med spö och" kamera och alla sinnen öppna har han dragit ut och för- utom fisk också fått en stor sam- ling fotografier i utbyte. 120 svart- vita och 23 i färg återfinns, i;bo- ken. - — Nordatlanten är rödingarnas hav, säger | Lindhé, ' Grönlands ”lax”, Islands och Jan . Mayens ”bleikur”, Nordnorges "”söröye”/ och Svalbards ”spetsbergslax", är allesammans ' havsöring, ' en fisk som älskar kallt vatten och går längre mot norr än till och med torsken. — Och han påstår att havsöringen var ledmotivet . för alla hans sommarexkursioner. Vid det' laget har map redan undfäg-. nats med en mängd friska och liv- fulla skildringar av upplevelser i tystnaden -: under. midnattssolen, | Helautomatiska” bangårdar växellok” utan: förare i: med: FT fegt "StockHolm” (TT). Helautomatiska bångårdar med förarlösa ' växellok torde bli en realitet inom den närmaste tio- årsperioden, omtalar driftdirektör Olle Nelander - vid : SJ:1i senaste numret av Transport-Journalen. : ' Ytterligare mekanisering kom- mer såväl inom växlings- och ban. gårdstjänst samt ' underhållsverk- samhet av olika slag.” Under 'sam- ma-' tid "expanderar "också" den maskinella databehandlingen: på flera områden inom SJ och redu- cerar behovet av främst kontors. Persohal. Nya datasystem kommer också inom persontrafiken, SJ år 1968 inför maskinell Platsbokning, "Förutom! personal- besparing ger detta system en på. Elg höjning av ST. S servicestan- Ps lmarbetet med andra trafik. medel ökar, "Exempel På detta är vid bäckar, fjordar och sjöar, in- den nya containertrafiken, som ger rationella 'möjligheter också till transport av semitraller | i samtrafik tåg-bät-bil : SJ:s knutpunktstrafik har varit ett led i de rationaliseringsåtgär- der landets: största cykeltillverka- re genomfört i sin varudistribu- tion till 3.000 återförsäljare runt om ' 1 landet. ” Rationaliseringen har bl a. bidragit till att pri serna på cyklar kunnat sänkas. ' Genom att "konstruera en ”ma- skinvänligare” fraktsedel kan da- tamaskin användas för utskrift av både paket, H- och fraktstyc- kegodsfraktsedlar förutom övriga dokument, t. ex. faktura; utplock. ningsunderlag, adresslappar och utdebiteringsjournaler. Detta sker numera hos: en. postorderfirma i Borås -som tillsammans -med- SJ konstruerat den nya fraktsedeln, berättar Transport:Journalen, Stors jöfiskarens dh | | mästaren :+t genren '— att under- -Iten” lämnar han inte bard fräscha för allmänheten, 4 så läng te landstinget "annonserar. tidpunk- terna + för" dessa" sammanträden, Tidningarna brukar förstås ibland tordmulor, och det kan "inte Hjäl- på .eget": mitiativ: omtala' t:dérna pas att detta med havsrödningen de: öppna förhanällågarnär. låter som: ett. sympatiskt under: Men det är. en; service , åt; allmäh. cn der a, beter kV jä 2 än -]heten,/:som egentligen: landstinget: [9 r beteci nan e ör in- dhé han gör. ogärna väsen om- b de 'bekosta, genom annonser! ig. kring sig, inte ens kring'de driv- krafter som :regerar 7 honom. 7 Vi vet 'att han är én av landets. främs: ta :fiskeexperter,'- men -han - har också visat, i- bok, efter bok, . att han är en naturskildrare som ' få, och. att han just behärskar: den konst som ovillkörligen ' krävs: av till" kalvande isberg, "bland lunne; fåglar och grisslor, mås, .ejder och tionen som spärrar mot: fartbifna-: het och möt självhävdelsen; pres- sationslusten ? vid; ratten;” » ordna sig sitt ämne; att inte, bra: vera genom naturen utan själv våra det Instrument; som" RM kurrensmedel, spelar på., MORE ib: med Men naturligtvis: finns: havsrö- |", dingen där" som - en - betydelsefull faktor — Curt Lindhé ljuger ald- rig. 1 motsats” till amatörfiskaren anger han bytets storlek i exakta kilon, ocH spar armarna till nytti- |7 gare ”ting: till strändernås även- tyr, som kan vara tålamodsprö- vande ibland, då fisken envist väg- rar att hugga, men som oftare är |fullmatade med spänning och er- hjuder detta spel På "sinnen och nerver, där liv komprimeras till sekunder och lyckan tar livtag med glittrande blick. Men i ”Fiskesafari Nordatlan- mot bilbranschens PN kon. ; ”Grr”-reklamen: Ut - kraftigare "motorstyrka.: N ha set van Gud” som i Kristus ÖP ade världen m d si (2. Kor. 5: 19.) an t 5£ själv i ' Dessa ord av Paulus” har "länge varit välbekanta,. men vi. lange mer att det var en tältmakare på Neros.- tid - som för alla. släkten . och fängslande rapporter från si-|gav uttryck, åt denna tanke? Må der supa ÖRE VP i norr. kr r det stupar mot vinter drar ist; nn pöderver, År a sorerna och Nu lo flänga" harmoni. I: Färistus: i] e i Kanariearkipela- | När' Gud: 4 gen. Över dessa sidor lyser en am- |set för Världen. lad fon: på a nan sol, och landskapet tiger ald. | för Personlig "fr id, ”reli öh "id rig. Från torsk och föding till bar- mn till och . med internationell. | racuda, mero oc ammerhaj '— [ frid. . steget är långt men Curt Lindhé Varför har " finner Big självklart till rätta i de te ulyckats denna frldsplan Les: nde vatten. varlt Guds fe | : När Manel do Couto Maciel på | Son i döden: ån korset nd Lanzarote suckar någonting om | Människorna har själva 'förkas- sina tropiska fiskars vana att ru. |tat hans erbjudande" om tf frid och sa omkring 1 flock, kommer för. | harmont. De har föredragit att fattaren genast att tänka på abbor- rarna i gamla Sverige. Typiskt nog känner man det nästan som ett svek av honom att försvinna på det- här viset i olika väderstreck, fö Man är egoistisk mog att vilja ha öljde 1 Jesu honom hemma hos abborrarna, så 6 ärlden och fi man vet var han finns, Så förhäl. ler det sig nämligen — att Curt bygga sina egna system och 'ute. Gud när: det gäller : frå- omi, politik, re- rasförhållanden.” amt andra lärjungar som fotspår, kom till. örkunnade: ”Låten lämnat gor som rör ekon ligion och Paulus och so UA sn on Lindhé har blivit folkkär, ” F. RR. re med ett "mera regionalt, tän- : 4 Paulus önskade att ' de enskilda . i v
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.