'" sädé Bårnens föräldrar utan ock-' . samhället, "en och för en enda månad . fem gånger så ofta fått social- -HAHOLNS TIDNING "Ungdomen « och. samhället” Klåre” människor, har. å alla ti- der klagat över ungdomens för- ing, sedeslöshet och dåliga uppträdande, och så är det också . i våra dagar. Man har t o m statistiskt . sökt” bevisa att ung- ; domsbrottsligheten stiger 'i takt med” välfärden i samhället, inte bara i vårt land utan också i öv- "riga nordiska länder. Hur kom- . mer detta'att sluta om välstånds- - ökningen får fortsätta som hittills? Det ' spörsmålet har i dagarna , behandlats i samband med en in- ternationell — barnkonferens -'i Stockholm, "Doktor Gustav" Jons- son, chef för den omstridda barn- . byn i Skå, har studerat ungdoms- problemen mer än de. flesta; och han gav: vid konferensen en för- klaring' till många av de rådan- > de ungdomsproblemen, «=> "". Nästan alla barn stjäl eller gör andra ' 'olagligheter någon. gång under uppväxtåren, men det' är bara” en liten minoritet, som blir . bestående brottslingar.. I Sverige ligger siffran på mellan två och . tre procent. Men denna tilla mi- noritet vållar problem för samhäl- - let, oproportionerligt mycket stör- re än vad som ar grup= i — —— -— t minoritetens standard med för hållandena i t ex vissa u-länder, utan man måste söka jämförelse- ” ” objekten »'Bland -grannar, 'skol-' kamrater och . andra' närboen-, de. De mindre. lyckligE lottade känner sig underlägsna; . besvikna? eller rent av Pattar met Probl - me ”minalitet; finns i årje samhälle, som strävar 'mot en högre lev=- nadsstandard. Det är möjligt a de underutvecklade länderna dä vid har ett bättre utgångsläge än .; ett överflödssamhälle, där det rå-'- der stark" splittring mellan en li- 7 ten ' majoritet . och de många i ' ..samhället. in Problemen hä centuerats ytterligare i vissa and-:. ra länder, t ex'i USA, Neger-". kravallerna” bottnar ofta i att d färgade” lever på en lägre 16 nadsstandard än de vita. Där som ' här måste man alltså inrikta sig : på ett : målmedvetet : och. långt" verkande arbete för att höja de . de ' befolk up=.'. pernas standard till en mera no mal nivå Likaså krävs en' stän- t dig' vaksamhet, så att” "inte nya. pens storlek. Det år alltså ett grovt fel att påstå att all ungdom " är förvildad , eller dålig, det är bara så att en skränhals hörs S « långt mer än många tysta. -Man vet inte hela svaret om vilka faktorer, som gör 'barn'och , ungdomar missanpassade i sam-' ” hället.'Så' mycket kan dock kon- statefas att de missanpassade bar? nen oftast kommer från fattiga familjer, Föräldrarna har fyra hjälp. som . vanliga familjer... Fa- dern är kriminell eller alkohol- skadad tre—fyra gånger oftare än genomsnittet.. Nervösa eller psy- kiska sjukdomar finns hos över hälften av föräldrarna, alltså en ovanligt hög - siffra. Både: barnen och . föräldrarna. "har sämre skol- .utbildning.än, folkets stora flertal, - Fattigdom, spritmissbruk, brotts-, lighet, - . dåliga ”. nerver” och svag skolunderbyggnad" är "inte bara karakteristiskt för de missanpas- "gå "för "fars ' och morföräldrarna. Det 'skulle. alltså .vara' frågan om social, ärftlighet mått i. välfärds? t Ungdomskrimlnalitet ; beror sår lunda inte på hög levnadsstandard utan. snarare: på en lägre :lev- nadsatandard för en minoritet I Jämförelse med . majoriteter av Iin- "> När de borgerliga partierna 1 vånarna.” Man” kän inte! Jet nå BÖRJAN vb SLUT | Ya När vr Erlander och håns. par. de säkert den riorska en för. Ögonen, tror pings Tidning Norge :första Bången”" knäckte. den socialdemokratiska regering- ta händ' om regeringsanisvå föll också den gamla socialistis- ka skrämselpropagandan mot ett ”borgarstyre” "sönder och samman, Vid den definitivå upp- ' görelsen i. Norge blev detta för- hållande ett extra styrkebälte för den borgerliga sidan. Uppenbar- ligen har den svenska' regering- "en "och " socialdemokratin tagit fasta på detta. Att en gång släp- pa Ifrån sig' regerlngsmakten blir också här. början till slutet för den gamla argumenteringen från socialistiskt håll. Både my- ten om en reaktionär borgerlig regering och om borgerlighetens oförmåga att axla regeringsan. svaret faller bort. Det blir inte lika lätt att kom- ma igen utan dessa slitstarka ar- gument för ett. socialdemokra: ftiskt maktinnehav.- ! HAR ALDRIG HAFT SÅ ARBETSAMT ÅR -som föklikare som i år, konsta- terar den slitstarke förliknings- mannen C. Chr. Schmidt, som redan 1961 gick i pension som . byrådirektör på förlik- ningsmannaexpeditionen men även sedan år efter år haft för- ordnande som förlikni i en intervju för HTF-tidningen: Förlikningsuppdragen började med åkeri- och droskbranschen i transportfacket. : Så många för handlingar med så många varie- rande delegationer har jag aldrig varit med om i ett uppdrg, Det tog 76 dagar och prövande aspek- ter blev många, ja legio. Först den 2 juni i år fick jag defini- tivt klartecken från en transport- grupp i Haparanda. Ja, sen blev det förordnande från 16 juni för kommissionsförhandlingar = till: med Nordlander-Skog- lund på Blasieholmen. Det var ingen lätt match. Dit slets jag genom nattlig kallelse från Luleå och statsrådet Rune Johansson, när jag var på sommarstället i Bergsjölund eoch tänkte koppla av med vedhuggning. Ja, och så blev det journalisterna som opar- tisk ordförande och sedan i kom- mission... Ja, och så systemför. handlingarna i regerti sion med rådman 'Härje' Sten- : berg, vilken som opartisk ordfö- :”på ungdomens förvildning. Vi! ' allä medansvariga . och, grupper "sjunker" ned i 'sämhälle!ig träskmiljö, Det ,. måste bli. ett slut: på vissa äldre. - personers "onyanserade - klagomål och utveckling, . BESVÄRSRÄTTEN ÄR MED. -"BORGERLIG RÄTTIGHET z : som man måste slå' vakt. om, skriveröstgötaCorrespon: denten:' : ” Den” ger "möjlighet" till en 'stän- digt ' fortgående ' granskning :av myndigheternas: handlande” och till bejvrände och korrigering av icke lagliga beslut..Men som alla "andra rättigheter 'kan den matur- ligtvis: missbrukas. "Antalet över. » klaganden" som befinnes obefoga- de är; t; men att besvär ofta anförts oträngt mål” och. där- med vållar prövningsinstanserna |1 en massa onödigt arbete får man "acceptera som en kostnad för” att. upprätthålla en "viktig . princip! Om ”ett' enda olagligt beslut blir tillrättat, kan" det anses väl värt ; besväret med "mänga" ogrundade '.överklagningar: = Fråga är: dock - om” det” inte borde finnas någon” gräns,” som stoppar eller -minskar de: rena okynnesbesvären. och. de: skad |. verkningar dessa kan "orsaka .+ Med, den 'nuvärande "helt" skränkta' besvärsrätten”' kan” en s Person anföra hur många. besvär som helst. Ett beslut behöver ju nte vara. på -något sätt" olagligt "för att överklagas, det räcker ju: "med att den klagande påstår; att "+ det strider mot någon lagbestäm" i Amelse eller. kränker hans eriskil- ivdå fätts- Man kan tänka. 'sjg. att "en person sätter. överklagandet i system ! och" anför besvär över kol skulle: ändå det "praktiska resul. - tatet bli att så gott som all kom- munal verksamhet lamslogs, ef- -tersom inget beslut kan. verkstäl. las, "innan. besvären :slutbehand- lats 5 högre. instanser, något .som oftast tar, mycket lång tid.,.. ., I ett sådant” fall kan man tala "om? rent. "sabotage, - -menar «<tid- ningen, ch 'det' kan inte vara rim. ligt att möjligheterna” till sådant skall stå: så Vidöppna som nu är förhållandet, Nn BEHOVET Av TJÄNS TER service. och rådgivning växer i takt :med den ökande levnads- standarden” och ' 'specialiseringen inom” näringslivet; framhåller Veckans affärer: : Därmed ökar'också de priva- ta tjänsternas. betydelse i' sam- hällsekonomin. Inom sektorn sys- selsätts i daåg 325.000 -personer. "Ökningen har' under hela. efter- krigstiden varit c:a 3.000 per år. Sektorn svarar nu för en fjärde- del av den privata konsumtio- nen och 7 procent av den totala produktionen, vilket ' är lika mycket som. bostadsbyggandets, transporternas eller de kommu- hala tjänsternas. bidrag och näs- tan "dubbelt 'så. mycket. som jordbrukets, « - oe > Mot den bakgrunden är, det märkligt att tjänstesektorn jäm- fört med t, ex. desså näringsgre- nar är så föga uppmärksammad i den' ekonomiska debatten och forskningen.: pro Sråeet oc od det och Teatrarnas Riksförbund |: att hjälpa till i förlikning på or- kesterfronten. Det häller jag på med ännu, Det kan tilläggas,” att byrådi- rektör Schmidt varit: engagerad i förlikningsarbete” sedan 1920 och gjorde entré på förliknings: s mannaexpeditionen 1938, ——L LL Den värsta synden mot medmän- niskorna är att inte hata dem utan rande ju först gjort det mesta jobbet. Lovade redan 5 maj i ett svagt ögonblick . Musikerförbun- att känna likgiltighet för dem, det .är höjden av. omänskligbet,. 7 | -lelser är. ski liga upptakten på Torsten Sege- Jat. av; en: lyhörd konstnär. Sege- Tore är tredje ungen i ord- ningen”: av . fodermarskens 'sex barn. Han "är gänglig och för- vuxen '— lägger man till detta en stark--vindögdhet förstår man att hans: liv inte blir någon dans på rosor. Han råkar. ut för sme- dens hårda ' nypor och bärs hem i håret med påföljd att han inte på flera dar kan. böja huvudet: Livet är fullt av vanskligheter. Om kvällen då han ska släppa sitt vatten råkar han sikta utan- för pottan. och moderns. förebrå- -”Klart att han 'inte kan se nän potta när hah glor högt opp på väggen, '; sa fadern . som : satt vid lampljuset : och snodde. pisksläng- Sådan: är den lakoniska . och rö bladhs hittills mest uppmärksam: made” bok” "romanen ””Slottet'. och silverklockt ofna” som : kom ut 1959. + s " - Man får en fö nimmelse av: att den rymmer. en hel' del självbio- grafiska fakta. Det är en: miljö som : författaren känner till. Han föddes 1917 i Småland ' och 'för- äldrarna blev så. småningom bön- der. "Men" liksom” Ivar Lo-Johans- son, vars fader. också. var små- brukare,' kände Torsten Segebladh sig mera. hemma. bland - statarna. - ”Slottet och silverklockorna” är en» betydande-'statarskildring och en” fascinerande ' barnkaraktäris- tik, Tore är ett pojkporträtt fång- bladh, förmår .. konstnärligt - verk-! ch >. många - gånger. oligt:, berätta om >: en fom har. mest mörka in- öter -en ' humorist -där tragiken, bigger -på :lur.. Livet är inte. "någon - dans : på rosor I Tore, Han får lära sig.elda i nit. ton kakelugnar i det stora slot- tet. Det är ett hedersuppdrag som han” tyvärr ”mister "efter" att ha glömt ta med en 'isbill då han fått - förtroendet - att . följa - med sonen i slottet på Jakklubbning. Tore ser föräldrarnas kryperi in. för .slottsherrskapet. : Det ; är Trö- rande "att läsa om'hur Tores mor ständigt framhåller ;hur. :'favorise- rade 'de- varit av slottets : ägare; fodermartsken här -fått den. 'oänd- liga nåden att piska mattor långt ut 'på' nätterna: och, passa. slottet då, herrskapet, varit .bortrest.-Tö- degraderad.” 'Utskrattad örisskötare.: Värst är 'dock den "stryk -fadern”'består honom. Tore « blir; hästan" slagen "sanslös. Fodermarsken håller -hårt på sitt anseende" som" herrskapets. trotjär nare. > då knekt.; Mera” vuxen: Livet väntar på honom: fl: a «Slottet oc ilverklockorna” & är eli fin roman om; eh. gårdagslands- bygd ; sedd . utan :- bitterhet ' och återberättad': med - frisk -frodighet och "humor: $Segebladh är .en 'be: tydande', miljöskildrare. Den: kort- huggna - stilen, : lakonismen,... ger stärk konstnärlig verkan. Liksom i, Segebladhs övriga böcker "finns det; ;en "myckenhet av :sagd. och sägen över också denna romanen. Få" författåre' har . som : han ; kun- nat ta" fasta på. underfundiga gamla”: -berättelser "- och. säregna personligheter, "Den 'flydda tiden träder levande fram genom för. fattarens förmåga att få det:slö- sande men dock milda ljuset från dessa historier att” flimra och. le var . Torsten Segebladh i sent. 1955 kom' hans första bok, novellsamlingen : - ”Maskgropen”. ”Kvinnor passar inte i: politi "Ken. Dom ' kän" inte”.." (Sagt av en 55-årig. : :kommunalpolitiker). ”Det är ett sattyg att ha kvinnor "med i avtalsförhandlingar. Dom "tappar besinningen, skriker och svär”, . (Sagt av en "ombudsman '1 LO.) ”I snart femtio år har nu kvinnor. haft rösträtt och ändå märks dom ' knappast. : Kvinnor "är nog i alla fall inte särskilt in- tresserade av politik”. (Sagt av en yngre skolledare med förtro- '”enduppdräg på löpande band.) '' Ovanstående repliker har jag ” avlyssnat de senaste månaderna. = Den ' 55-årige” kommunalpam- pen drömmer säkert aldrig om att vara med och föra fram en kvinna på valbar plats. Då blir hon heller inte 'vald, och han . kan framhärda i sin tro. LO-man- nen vet inte hur det är att kän- na sig, 'ensam och ”utanförställd "i ett kompakt manligt samman. hang. Han skulle kanske till sist själv skrika och svära (för att ”Undvika magsår) om han fick kämpa under evigt motstånd för självklarheter. Skolledarenx har sin fru som ger honom mat när han kommer hem från skolan, Sedan går han på sammanträde niedan hustrun lägger ge gnäll « trötta barnen. nöt "(Rektor Gudrun Lantz i . -|sinligt. Det finns en berättarfro- längre' behov. av honom. Han kan Så sm ningom ”plir Tore "stall ' (av Torsten färdig -'berättare. I - debutboken är;det ännu' mer gamla historier kring skrömt :och' skrock som återberättas génom TIax, en'vam- mal'kuf som vädrat stalluft hela sitt liv. Han är ett med stallkam- måren ”öch selkammaren. I alla hans” historier är de hästar han sköter huvudpersoner, Iax är vän med sina hästar. De betyder mer än "människor. Hans tankar rör sig' alltid "kring hästarna, Iax la- ger av historier tycks vara out dighet i.debutboken" som skapar läsgladie. Torsten Segebladh "vann "betydande : framgång . med PMaskgropen”. J - Hans andra bok" var romanen ”Principalen” 1957.” Det är etn förbryllande och: ställvis . hemsk historia.- Också "här fär man bit- vis "en: 'känsla : äv 'overklighet, spöklik tycks:den mörka scenen med -” Principalens - gård. : Men overkligheten understryker 7 på något sätt en'sträng realism. Man riktigt" känner 3stalldofterna . och hör: hovarnas slag i spiltbommar- na. Människorna . tyckes: ibland likt "skådespelare" på ; en kasper- teater. "Handlingen "har: symbolis- ka: övertoner : och: gestaltar: dju- past -hur - hårt ' livet är. för den aningslöse,. Denne är bokens :hu- vudfigur, :: principalen : som - för- skingrar - sin: förmögenhet”. och ställs under förmyndare. Han har er enda lidelse: hästar. ' Hans. för- myndare — som likt alla vet om principalens - lidelse '— aktar inte för. rov. att tillsammans med en hästskojare - skinna , -myndlingen in på bara kroppen. Boken ' slu- tar i en katastrof... Inte ens.den hjälplöse ” och; utlämnade . kan i vår tillvaro ' räkna” med - någon barmhärtighet, .De 'sista styvrar- na lockas från den, virrige prin- cipålen. Sedan” han” på så sätt skinnats lämnas han. att. frysa ihjäl under en asp vid en damm utan att någon visar särskilt-in- tresse för den sakens skull, Prin: cipaler är : bankrutt, ingen har lämna denna scen där han spratt lat lik- en fluga i spindlarnas nät. Det är'en ohygglig läsning, en skildring utan "nåd. "Men här, lik. som i debutboken; är det humorn sch/' berättarklädjen som mildrar ner ;.ohyggligheten, Ber balans ät Redan här framträder en i. stort ” egebladh | ”Fallet Lens” kom ut år 1961 och det är Segebladhs sista ro man. Aret förut hade han gett ut ”Elden ,och färaherden”, en fortsättning på självbiografin, lik- Som denna en inträngande skild- ring av en ungdom på livets skuggsida." = ”Fallet Lens” har inte samma intresse som de andra romaner- na: Det är en ny miljö. Men me- dan Segebladh i sina tidigare. böc- ker lagt ett påtagligt intresse på miljöskildringen, har han 1 ”Fal- let Lens” .,skalat bort snart sagt all miljö. Man nöts i stället upp- åt Lens som är. starkt-neurotisk Han är en omdiktad principal, en skoningslöst '' med. Men- ”Fallet Lens” .saknar på något påtagligt sätt det som gjorde ”Principalen” till. en 'så engagerande : läsning, humorn, frodigheteh. När de bur- leska dragen försvunnit i- Sege. bladhs prosa, verkar den. inte på samma” betvingande sätt på. läsar ren. ” 1950-talet gav 'oss flera "nya berättare. En av.dem som intres. serat mest är Torsten Segebladh, Han 'är en landsbygdsskildrare med: starka kvalitéer, genuint äk- ta: och - begåvad med- en- mera ovanlig : berättarglädje. Dessutom kan han helt 'sin miljö, . känner hästarna - och ' stallkamrarna,; har som : Iax själv legat -1- dragiga hästarnas liv på andra sidan-väg- gen, insupit. den tunga" ammoni- akdoften, levat : tillsammans med hästarna tills de fått nästan för- mänskligade drag. äktheten i mil. jöskildringarna fick också lax otro liga : historier: att : verka « sanna. Och när man vet att mycket av det vi fått läsa från: början "pli tats ner i stallkamrarna, förstår man 'lättare. 'På' något ' sätt ser man. den gamle ”Iax framför sig, den gamle :stallknekten som ' ald- rig kläder av sig, men väl sam- lar gamla säcktrasor att stoppa innanför västen som" skydd mot drag » och - kyla. ”Att”läsa "Torsten Segeblädh som. ett :stort. äventyr, den : värld som "möter 'är "ingen god värld, många: gånger: grym” men "själva ondskan 'har: ett" försonande drag. Man känner; ja, ' så här är det helt: enkelt . hen skildringen, ' Fabrikören : :0c Vad” gör män” när "Jlltiag” "har kört fast både i hemmet: och i ar. betet, när 'man motarbetas av. si na ;närmåste "lika . mycket som av .samhället, när man -vill och skul- le kunna-men"snärjs till händer och fötter, och när man. bland krokbeh', och ”gliringar och surögt motstånd. plötsligt ' möter :en män- niska ':som : erbjuder .: helhjärtat stöd?” Det. är naturligt - att man tackar: och åtar» emot och : sedan ger ' någonting: tillbaka, och: det är: knappast ; förvånansvärt ” om man till shut: revolterar mot :sina vedersakare, u innigt, utan : hän- syn til person. ; : Det" är vad : "fabrikören - Gösta Norin” gör" i Per Olof Ekströms nya" roman;. ”Bita Huvudet "av skammen” (LT:s i förlag,” 31:—), och : om , tan därmed kan sägas förråda sin' hustru, den unga Lai. | 13, är det - i-så fall:ett förräderi med - omvända : förtecken. ' Gösta har .fått överta' svärfaderns -lilla" snickerifabrik. och beslutat'utvid- -| ga rörelsen, till förtret. för .sam- hället, som: helt : domineras : av frikyrkliga .baksträvare,. och inte minst till svärmoderns :harm, :en gudsnådelig, familjetyrann, som har satt ledband på både man och dotter. - : Gösta försöker hålla masken i ch. äktenskapet det "längsta. För ”husfridens och den "planerade: utvidgningens skull l; gör han eftergifter: -— går in, i församlingen, låter: fabriksbygget som. Laila ständigt har tjatat, om, uträttar . tusen och: en. småsaker åt mor och . dotter: mitt. under brädaste'. arbetstid, tjänster som de i-:sin hänsynslösa egoism” be- traktar som självklara. - : ”Av "en" tillfälllj, ghet träffar. han Maria, en kvinna i hans egen ål- der, på flykt från ett misslyckat äktenskap. ':I- arbetet ' blir hon hans högra hand, och under kam- pen' för den: nya fabriken," som kommunen :inte vill veta' av, är det” till. stor del hennes: förtjänst att han härdar ut.: Så är det bäd- dat för. skvaller. Bita huvudet av skammen :tycks, till slut vara det enda, som återstår. "Inte. många författare" äger så grundliga — kunskaper. om : den svenska landsorten av i dag som Per Olof Ekström, och ytterst få har hans förmåga att skildra ge- nuina mänskliga . konflikter inom ramen för "detta sakliga vetande. Det är en fruktbar och' stimule- rande - kombination, som ' här .re- sulterat i en levande: och. drama- tisk roman, - H I räta snöbyar i Jämtlands- och Ir Lapplandsfjällen. :: Frostnätter i hela landet. Så heter det nu of- tast i väderleksrapporterna. Med Calixtus "den 14 oktober har vi också obevekligen "kommit in i vinterhalvåret så förkunnar. åt- minstone vår gamla bondeprakti- ka. Och den har så' rätt, så rätt — vintern är på väg. . . Skogen är svept i ett silvrigt dis och träden skimrar i de mest sagolika färger. Hällarna liknar blåis, lerstigarna är - slingrande blå band: kantade med trampgrä- sets vinterröda bårder. Jag är ute för att se efter om några flytt- fåglar ännu dröjt sig kvar. En del lärkor brukar ibland stanna "en bra bit in i oktober men så här års. ser" man dem ' mycket sällan i luften. De trycker hårt mot tu- vor och flyger endast upp om de är rädda att bli nedtrampade av någon skogens vandrare, män- niska elter djur. Kors' och tvärs strövar jag över den nästan dy- blöta marken, Inga lärkor syng emellertid till. Ur ett fält med brunt ris hörs vinterhämplingar- nas milda locktoner, där de kläng- er vid: rikligt dukat bord. Finns här då inga lärkor?. ” - Äntligen flyger där upp en näs- tan vid mina fötter, borrar sig upp i diset med sin”lilla vanliga uppflygsdrill, gör ett par tvära kast och stryker åtet ned i det skyddande gräset. Men ' bara en enda! Almars och lönnars vita stäm- mar reser sig som stora pelare ur den lysande lövmassan ovan stranden. Innanför det höga -vass- bältet strålar en vit fläck, en blommande älggräskvist. Kall och våt känns den mot ansiktet, men Dagens .Nyheter) -dIdoften är omisskännelig somma- - VINTERN PÅ VÄG rens egen heta doft. Plötsligt lyfter en stor fågel ur vassen och far på mäkt'ga' vingar upp mot skogstopparna. Jag såg den inte tydligt men det kunde ha varit en häger. Hundratals gräsänder vilar på vattenspegeln och blankstrimmar den. En flock viggar flyttar sig skyggt' från stranden, utåt vattnet;- De .sträc- ker- på sig, slår vingarna. Deras bländvita undersidor lyser . och den . långa : karakteristiska nack- tofsen reser sig. De sotsvarta han- närnas' vita sidor blänker bland de bruna honorna.: De kommer troligen att stanna här tills vatt net fryser. ' t Ett andpar kommer med vinan- de vingslag över berget. Just där jag står och spanar över nejden får jag syn på ett par bruna stjälkar som sticker upp från en kulle strax intill. Allt vad som finns kvar på dem är nägra långa fruktkapslar. Jag tar upp: dem. De är trots sin nakenhet riktigt dekorativa, - sirligt .böjda. Kaps- larna liknar bukiga vaser med smal hals och slutar med en fem. uddig grovådrig krage. Locket är borta, de giftiga fröna har spritts om menitar der 20 är stötts och blötts i ge- "I neralförsamlingen och" -med- sär- skild kraft under de senaste fem åren. Rösterna har efterhand blil vit allt flera” för sanktionsåtgär- der; Ingen tror dock på -möjlig- heterna av ett enigt beslut i sä- kerhetsrådet ir den frågan inom överskådlig tid"; och helt hjälplös i en grym värld. |. . ... varelse som: livet: leker hårt ochi-' mittpartierna att ta. klarare ställ- : ning till' sitt. eget såmarbete och dess fortsatta "utveckling. Att. bli stående'- på samma ; ställe mer att medföra ökad splittring kamrar och frusit och lyssnat 'till|:..: > hänge Ir ystemet.' stå. tillbaka, för. den'. nya , villan ]P ”Apartheidpolitiken ” har nu 'un.j Sydsvenska" Dögbladet. : Situationen - "kommer att tvinga kom- i nästa val. Endast genom att på skynda "strävandena "att skapa en ny progressiv -partibildning IF mit- ten. kan de båda partierna. hop: pas att behålla det politiska ini- tiativet "och? gardera” sig mot” att förnyelsen" inom: partistrukturen |- gynnar :mera' konservativ ' sam: Väster bottens-Kur åren." 2 Krav RA en "länbsiktig | plane. ring, > av. . - reformpolitiken, » och främst . av ' bostadsförsörjningen, har ”länge' "drivits av: blandekono- mins, talesmän . från "opposition och näringsliv, i” polemik, med regeringen. :' Att - de önskemålen plötsligt” tycks ' vinna' gehör” upp- fattas säkert inte som något hot mot de liberala dragen "i syste- met. : Blandekonomin behöver hel- ler inte stå i strid med ”trygg- hetskravet” en system”: inte öräl av i vare sig arbetsmarknadspolitik:-! lokaliseringspolitik.”. -Och ''sådah statlig + företagsamhet ', som" här rent-. sociala” syften Ingår” sedan "De senast; . rapporterade | ubäts- besöken - har: RR 'med som IL” eller i: Landstingens ' och : kommuner. - nas upphandling av potatis. till ' skolor, . etc. sker ofta utan kontroll, med slarv eller "sparsamhetsnit . som resulterar ' El att de gamla”. och sjuka får nöja sig med. .undermå- lig vara, sjukhus, - ålderdomshem " Blenda ”Littmarck, informa. as : tionschef 'i: det officiella Net kontrollorganet” Småk. L Malmö. fick "Samling 23 dat mot" socialdemokraternas 30, medan ', kommunisterna - erövrade tre och 'mittensamverkan två man. dat. Från” 'SMis' 'sida” måste. man ändå vara "mycket nöjd ' And, Få: sultatet, : eter det 1. SDS fö .s-.Förhoppningarna före valet då inte ha "varit ' " särskåit + högt ställda, AI ,den. bullersamma, ame- rikanska > valkampanjen. förespeg- lades" dock. helt: andra resultat; s treåriga” ”valperloder "som, nu föreslås) är alldeles förkorta" för att” tilläta en regering, vilken. den vara må, att:handla efter: lång: siktiga: planer. - Fem år ' är. lagom, naturligtvi a förutsatt att” det finns . möjligheter. tilll tidigare. upplösning. av-:ett parlament, som inte "längre ' "kan ' regera. " Liksorh att. ”rikspolitiska”:- kommunalval inte kommer emellan, ty då går Hela "poängen ”förlörad." nästa såsom dig själv. "Skulle, det fta enkla (om "än? inte” bli bättre ”efterlevt, bleve" det; vin: te längre: nödvändigt "med en-i ker dödas ; dödens em och. bärn s I bluffande'; rorättvisor; > "Sj ring; « . I ATP; I Brupplivförsäktingar m att försvaret mäste kun- nå, fungera även under fred. Det 0.8.” Vv. är baserade på” att: alltid hustrun är den som arbetar, I ma. : Därför. H finns” varken ;säkring' för hemmaman eller Redaktör. Ingmari Dickens". NM S a "Gebhard, Farsta; x "Ämne för. tacksägelse fattas oss sannerligen "icke, ' då : alla 'Sverl- ges kyrkklockor ringer. in Tacksä- gelsedägen -1966, Tankarna. går kanske" i' "första hand «till allt lekamligt gott vi äger i: värt fosterland, till: fred och frihet och självbestämmande- rätt i. vårt kära folkhem, Allt. sammans härliga ting, att tacka Gud för! - - Stundom har vi förundrat öss över, att. det i allmänhet icke finns större tacksamhet 'mot Gud hos människor. . Ibland har vi sett, hur en människa, som vi av mänga anledningar hyser ' medli- dande med och beklagar, kan lik- som sprudla av glädje. och .tack- samhet och vi har sett andra, på vilka : gåvorna" 'hopats. och som tyckes fria från sorger och: be. kymmer, vara långt ifrån glädje och tacksamhet utan i stället gå missnöjda, bittra - och otacksam- ma. Och då förstår vi att det mås- te finnas en djupare anledning | 4; till glädje och tacksamhet än blott det yttre, det man kan se med ögonen, Och detta förstår, man ännu bättre,” när man läser ' den lov- sång, som är. denna tacksägelse- NR : och framkallar hallucinationer, särskilt erotiska. Någon grund fanns alltså till de bekännelser som avtvingades de stackars kvin- norna. Plötsligt skummar det vitt på vatt In intill mig. En väl för alla vindar. När v väc- ker dem spirar ur dem bolmör- ten med en kulturhistoria som går årtusenden tillbaka i grå forn- tid. När den blommar ser den in- te mycket ut för världen: egen. do! grågula " blommor med ett violett ådernät och stora vio- letta ståndarknappar. Trots sin kväljande lukt är den dock på sätt och vis fascinerande, Bolm- örtens gift ingick i de salvor med vilka medeltidens häxor gned in sig innan de for till Blåkulla. Se- nare forskningsrön har visat att dig fågelflock stryker fram lågt över vattenytan, höjer sig igen och försvinner. Åter kommer där en flock, Alfägel! Över hela vat- tenytan skummar det vitt. Medan jag ser på fågelflockarna gom likt storflingiga snöbyar. tyst stryker fram över ytan för att snart smäl-|g ta in i den, hör jag tydligt alfå. gelsången. Obeskrivligt . vacker stiger den från vårblått vatten mellan kobbar och skär, Vårläng- an ligger och gryr i kulen okto- er, giftet tränger :in-:genom-: huden Tore: Leth, "Alla med. Den vitt: ” , hår om en glädje i, Gud och från + Gud, som: bryter "uti" tack. och lov: :”Kommen, : låtom oss: höja -1 jubel till. Herren, ; vär : frälsning”, uppinanar oss psalmisten. Det är gott att få sitta.i en... samheten "och stillheten: och tyst tänka på allt gott, som Herren har gjort. Det är gott att, få tar la med de människor, som "står. oss nära, om all den. rikedom, som Gud har; givit oss , tillsammans, Det är gott att få förnimma, hur. från. Sunfällda. hjärtan . en . san stämmig ' lovsång. stiger. u till Gud för livets, kärlekens och vän: skapens lycka, Det hjälper osB ' att se det' bästa hos "varandra. Det är gott att komma samman med sina ”församlingsbor I vår egen kyrka för att vara: med; när allas " tacksamhet ' stiger som en lovsång mot höjden, - - Det innebär. ått alla möts'i tåck för det: stora gemensamma, för Gud, som är mitt ibland oss "och alltjämt skyddar och bevarar oss för skada, farlighet och"'allt>an- nat ont. För Frälsaren, som skän.. ker oss syndernas förlåtelse: och det eviga livets hopp, för Anden, som i kyrkan vill förena oss och ' Uppenbara'. för. oss ing ingen om: Gud och. vår frälsning... H arPärhemma gick det kanske icke ' : alltid så bra att.tacka..-Oro -och fakymmer för mångahanda ville cke släppa sitt grepp ,om 088, Det var så mycket, som förströd- ara ven när vi kom tillsammans församlingen, kände vi oss värmda och burna av den gemen- famma glädjen över ”Herren; vår rälsnings klippa”. Och sedan gåck ' det bättre 4. ensamheten eller i mh med mina kära gemensamma emmet att'i hjärtat fröjda 'oss över pd vär Frälsare, upphämtar ' vi "Tacksägelse: Fen Snabbt förblilande maning: - Sr plåtom oss Yhöja : glädje- rTen, frälsninga. lt par, jubel till vår Herren, vår salighets Gud," må. vi Kr. prisa och tjäna. aften är hans, och: all "vishet På oh ära allena, NN , rs ek e hans "namn, CCX sÅ han-«oss"vill1 sin famn. Kristus. förena, -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.