LAHOLMS TIDNING / "Måndagen den 10'oktober 1965 Yr I —=LT Få år. jordbruket ramavtal? va ' bruksförbund — väntas äga rum : " under hösten. Man har från jord- - brukarhåll uttryckt ett önskemål : om ätt få överlägga med regerin- gen "om ett eventuellt tioårigt ramavtal med syfte att skapa lön- ' ; " samhetsgarantier för det svenska : ” lantbruket + och = föra in ut- bildni och forskni i diskussionsbilden. : ba 3 . Det är månoriteten i jordbruks- utredningen som i sin reservation ' fört fram tanken på ett tioårigt ” ramavtal. Jordbruksminister Erie " Holmqvist säger att han finner det ' rimligt att, tillmötesgå" "önskemålet ' om överläggningar, även" om han” hyser. principiella-- - betänkligheter +. mot "att binda statsmakterna - vid : tioåriga ”avtalsperioder. . — Jag: skall ta upp frågan i regeringen, så får vi se under vilka former vi skall överlägga med jordbruks- organisationerna, . framhåller han, H Från jordbrukarhåll anser man . det värdefullt att få ett resone-" mang med regeringen, innan dén ; binder, sig. för. propositioner om en; framtida! dordbrukspolitiken, Mändagen den 10 oktober. 1966 SR T= Ett toppniöte" mellan regeringen, : och : "jordbrukets huvudorganiså- | Honer -—'RLF och Sveriges lant- - a Det fnns de som, trör att man lät- tare skall kunna resonera sig fram -till vettiga lösningar efter det sö : ialdemokratiska'. d t, . a Dagens Nyheter förekom här- oradageri en artikel om u-länder- nag industrialisering författad av Ulf Brandell, Skribenten går men i kanslihuset tycks man va-" ra beredd att i allt väsentligt föl-- ja den tidigare: "skisserade, mål- sättningen. 7 forn . Om ett par. ckor lägger soc-" kerbetsutrednin; en; . vars ordfö-' rande är riksdagsman Carl Al-' bert Anderson, fram sitt betänkan= de; : Några . sensationella förslag äntas. inte, snarare en kartlägg- ning av problemställningen, där man torde redovisa. olika modell= "lösningar och hur de kar sockerbetsnäringen. ningen "överlåter åt stätsmakter-'"' na att bestämma den framtida sockerbetsarealens ”storlek.' Den frågan anses vara äv rent poli- tisk "natur, och - avgörandet hän- skjuter man fill "regeringen, som , får avväga hur stor sockerimpor-- ten skall bli och vilka svårighe-' ter som, därmed 'kan uppstå för ” sockerbrukens . anställda. ' Särskilt på Gotland har problemen på "ett" ualiserats” under En viktig men av v foräbruksit: redningen föga beaktad faktor åv S ” betydelse för den framtida livs- medelsbalansen i världen är den ökning i efterfrågan på anima- lier som inträder i samband med” stigande - levnadsstandard, . på” minner : Vv ;Jordbrukarna as Föreningsblad: . Denna . efterfrågeökning. . har redan klart kommit till 'uttryck' i;länder på tröskeln till eller un. der efterkrigstideri ' inräknade bland Industriländerna;« t.''ex, Sovjetunionen och andra -östeu-; - ropeiska : länder, sydeuropeiska : kinder. samt, Japan, För. att +till- godose denna efterfrågan krävs betydande;.. tillskött av ” foder- spannmål; '0cH:: fodermedel - som omöjligen "eler i -varje fall: inte under ett lång. övergångstid kan tillgodoses; "genom egen .produk- tion. Den kommersiella importen av "såväl foderprodukter som Vivsmedelr: ökpr följaktligen starkt och 'kan, när ' världens produktionsreserver minskar, förutses leda till prisstegringar |: på den internationella markna- 7 den samtidigt'som möjligheterna fill hjälpleveraöiser avtar.' Tec- ken. härpå..har redan: kunnat 4 märkas, : Årets världsskörd av spar större in någonöinetjek? rekord- a bköpd avi vete i Canada och kan ske" även ” Sovjetuniönen sänt " stor: skornskörd- 1 Västburopa, "P7 1' Måhända iminskar världshåå. . deln med spannmål något inne- ' varande är jämfört med 1965/66, "Detta får! dock inte; säridanskym- |. ma alla tecken som tyder på att "den: "globala försörjnings: och marknadssituationen om. mågra få år torde vara helt förändrad. ">, Jordbruksutredningens:-'. utta- lande' ”att man måste "utgå från . att ' prisnivån på världsmarkna- + den "även i fortsättningen kom- mer att vara låg och starkt varie- rande och att betydande avsätt- ningssvårigheter kommer att fö- religga > ifrågasätts starkt av Jordbrukets” företrädare i utred. ningen. ' : Vad som. hänt under det se” "naste året stärker detta tvivel, i EN VIKTIG FRÅGA SOM | . MARKVÄRDEKOMMITTEN "På ett anmärkningsvärt sätt nonchalerat är förslagets konsek- - venser ifråga om den enskildes "rättssäkerhet, framhåller RLF- "tidningen, Framförallt gäl- ler detta utredningsmajorlitetens förslag till obegränsad kommu- nal förköpsrätt: I det övervägande antalet - av de = fastighetsöverlåtelser, ” där säljare och köpare står viss re lation till varandra, varigenom försäljningsvillkoren är särskilt "förmånliga, skulle kommunen kunna inträda och övertaga av- talet på de förmånliga villko- ren:. Visserligen föreslår man:en regel, att' detta ej skall få ske, om get framstår såsom obilligt. Men denna prövning skal ras av kommunen ' själv! Visst kan säljaren överklaga beslutet, men därigenom färdvöjes för- . värvsfrågan. Någon ersättning för förluster som . härigenom uppkommer skulle han icke kun- na få ut. Även vid en normal fastighetsöverlåtelse blir parter- na i praktiken oftast utestängda från "möjligheten att klaga. på " kommunens s beslut. Tidsutdräk- . ten vid ett överklagande skulle , nämligen försätta både säljaren och köparen i allvarligt träng- mål, Man framhåller ibland att vår rättsordning 1 en' internationell ” jämförelse är ett mönster med hänsyn till.dess höga krav på rättssäkerhet, Om markvärdes- kommitténs ”förslåg genomföres bör man.nog i fortsättningen av- » stå från sådan Jämförelse.” N X diskussioner, har 'i dagarna ut]: "givits från statens offentliga ut- ”vondenten' har "med in- " tresse tagit del av innehållet men finner en del" illavarslande” un- derlighetet.” Enligt ” försvarsbe- > redningens "ordförande Karl" Fri thiofsons företal. skall boken ”be "lysa de krav' som” de" interna io nella: förhållandena; .ställer på . syehsk' säkerhetspoliti v : "Med hänsyn härtill ka an ;' känske -tycka, att: författarna "satt punkt något för tidigt och i ””slutkapitlen uttryckt: sig väl dif. |: 7.fust..De. talar -t, éx:; om ”vår sä- T kerhetspolitiska sambition”, men uttalar ingen som helst 'uppfatt: ning om'hur hög 'denna bör va. ra. Det sägs bara; ”för att kunna tjäna som en: allmän ' manhifesta- "tion bör. en uttalad ambition:— eller, som mån också.skulle kun- . ha' kalla "den, en; målsättning — :vara' utformad. i ' allmänna. och let vara av ordalag och självfal- där ger 7 den? är salig och tar Hiten plats . od träfiken; SKriver Gö t e b or g s I Där "der ani sin 'ställning = det "gäller. till exempel : danska och. holländska städer — har -bi- listerna” anpassat. sig på ett..an- Nnat sätt: efter', cyklisterna. än, i Sverige; Körfilerna här är 'ofta så smala 'att bilisterna ibland har att välja 'mellan att: anpassa has- tigheten efter, cyklisternas” eller - också göra snäva omkörningar, .De flesta föredrar den Senare lösningen.; > 7 Cykelns renässans: i "trafiken är måhända en önskedröm. Men vi kan åtminstone förhindra ' att "den utrotas och se till att cyklis- terna får' drägligare Villkor än de har i dag, slutar tidningen. + Detta 'är synpunkter 'som »vi helhjärtat". instämmer i. Cyklis- men är en lika viktig som för. summad” Samhällsfråga. = - : Det gsi "bland från sociälde: "mokratiskt ' håll att oppositionen försöker framställa staten som en fiende till medborgarna; ' På- ståendet är naturligtvis" barockt; .En helt annan sak är det ätt en "ständig "utvidgning 'av den ' stat. liga maktsfären framstår som en fiendetill framstegen,” eftersom "den" hämmar de produktionssti- mulerande krafterna i samhället. "Både för det” allmänna och för företagsamheten är. humera, en ekonomisk styrning och en Pro grambudgetering nödvändiga ele- "ment i en långsiktig Planering. Detta är emellertid inte samma 'sak som "en långtgående" statlig "styrning av. kapital och arbets. "kraft, som kan sätta en fri mark- , hadshushållnings - där till angrepp mot den i vissa kretsar förfäktade åsikten att u- länderna framför 'allt skall pro-: exportera dylika produkter till in- dustriländerna, - vilka "har en be- tydligt effektivare jordbrukspro= duktion, > : Herr Brandell hävdar nu att den 'angelägnaste åtgärden" troli- gen är att investera kapital och - därmed; försöka utveckla industri inom u-länderna: ” ” j”Det är möjligt att vi om ett. "är årtionden "kommit därhän att detär u-länderna 'som 'importe- srar livsmedel” från de rika länder-: "na"— och betalar dessa livsme del .med industrivaror, vilka de kan framställa billigt täck vare tidigare . investeringar "från 'de ”rikar "länderna > och " stor tillgång på " egen" ” arbetskraft. skulle i så" fall. vara ett sta- dium på vägen mot den utjäm-' ning "mellän utvecklade och un- derutvecklade länder 'som "måste komma + men som inte kommer med mindre än att" såväl finan- "siella - som z : nationella e "fördomar I vräks åt sidan.” ” « Den citerade: "utvecklingen ter sig minst lika trolig . och ' även - minst” lika förnuftig som de tärn- ligen :ensidiga' resonemangen ' och . påståendena att "u-länderna skall "uppsving 3 Ä'sitt jordbruk. att de to m'kan överta en del av in- dustriländernas . : livsmedelsför- sörjning, Det är nog i "stället så” satt: utvecklingen inom u-länderna måste ske :såsom : ett - växelspel. mellan . industri" och jordbruk, Tvivelsutan; måste många av des- sa jstatera cd inte minst i Afrika . under. överskådlig tid ' förbli: ag-' "rarstater med ett tämligen ”hant-; ”.verksmässigt” ' jordbruk, Orsaken till denna bedömning är att jord-' - bruket :nu sysselsätter en. så do-, - mirnerande"-'del av | befolkningen. - att-en rationalisering av jordbru-: "ket i'den"mening vi lägger i detta - 3 ord - helt”. enkelt skulle bli. förö- Troligen är det. också :lättare att'. "åstadkomma « en - punktvis snabb effektivisering inom. industriella "företag, där ledningen på ett mera .eftertryckligt sätt kan komma: i: "kontakt, 'med "arbetskraften ' och ' leda "denna-till bättre prestatio-- .ner,. Det: torde.. vara 'ställt; utom -lag är tbättre inom : ett : industri- företag .ä än inom jordbruk; "där fö- :retagsamheten ” naturnödvändigt » spridd röver: mycket ”storå' bmråden; Ä son a - ducera jordbruksprodukter och "daåde' ur sysselsättningssynpunkt. a "tvivel, att. möjligheterna härvid- - Om industriell utveckling kan understödjas ”Bamtidigt som man söker : förbättra arbetsmetoderna inom det "hantverksmässiga jord- bruket; så kan man successivt nå fram till ”kärnor” med en indu- striarbetande ' befolkning - :med ökad -köpkraft. En "sådan utveck- ling kommer -att stimulera till förbättrad teknik även inom jord- bruket, bl. a. därför att utveck- lingen ifråga skulle medföra ökad efterfrågan på dyrare jordbruks- produkter. Det ter'sig väsentligt vanskligare att tro på en utveck- ling av: jordbruket som så att säga skulle gå fram på bred front och innebära att man inom: be- rörda u-länder skulle taga steget över till maskinålderns' jordbruk med en gång. Sådant är omöjligt att. begära .och ännu omöjligare ätt genomföra. En stegvis utveck- ling genom växelverkan mellan jordbruk ” och "växande industri, grundad på kapital från industri- länderna ter sig onekligen som en mer realistisk utvecklingslinje. :U-länderna har i detta hänse- ende tämligen stora möjligheter. Vi -kan förutsätta att : tillskapan. det.av industriföretag — om in- vesteringsvilligt kapital står. till förfogande” —' skulle - kunna" gå tämligen ' snabbt, - Råvara finns och dessutom finns något som nu- peiska länderna, : nämligen ,' god tillgång på arbetskraft, Denna, ar- betskraft är visserligen i allmän- het inte utbildad.” För ett: enkelt mera . ofta saknas: i de västeuro- |]: änderna | te ta lång tia att- utbida arbets- kraften” så att den 'i-varje fall blir användbar. Detta” måste stäl- la sig väsentligt lättare än en allmän förbättring i utbildningen ifråga om det mera komplicerade jordbruksarbetet. U-länderna har i början den stora favören att en : lägre ' effektivitet hos arbets- kraften " kan ' motvägas genom lägre löner: än de som gäller i utvecklade industriländer. Det förefaller som om det sku!-. 1e finnas : goda grunder för att ta upp en mera allmän : debatt ” om möjligheterna att 'så snabbt som” möjligt utveckla "industrikärnor i u-länderna, Först när detta blir gjort kan man vänta att på sikt nå betydande framgångar - även ifråga: om en successiv effektivi- sering av jordbruket, Den effek- tiviseringen måste i första hand ' taga sikte på att i den mån det är möjligt öka produktionen så att levnadsstandarden kan höjas, d v' s så "att konsumtionen : av bl a äggviterika livsmedel kan utökas väsentligt, Att gå så långt i ön-: skemålen 'som att förutsätta att u-länderna '' dessutom. ””skulle' "kunna" åstadkomma produktion . "tillräcklig för att övertaga en del av industriländernas "livsmedels-: försörjning är ingenting annat än en utopi. Det är en flykt undan. : industriarbete: torde det. dock in- de e verkliga förhållandena, vt Fe ” Barnsjukdomen mässling vart tredje barn, i , Europa genomgår ansågs för en av de oskyldigaste sjukdomarna under lång tid, ' Det för det 'mesta: odramatiska' sjuk- domsförloppet — det typiska mäss- lingsutslaget försvinner snart, den höga febern. ger snart med sig — bidrog väsentligt till sjukdomens underskattning. Under tiden: har dock de tilltagande följdsjukdomar- I na "och" komplikationerna. som , of- ta , först, många .månader efter mässlingen uppträder lett till den motsatta JUuppfattningen.' Med hän- syn till" en rad fruktade sjukdoms- följder räder det idag: inget tvivel om -mässlingens farlighet. -. > Medan: dödligheten vid mässlin- 1 gen är relativt låg — i förbunds- republiken Tyskland (i runt tal 57 miljoner invånare) 1. 'ex,' dör'ce:a 160 barn årligen i denha 'sjukdom = har antalet följdsjukdomar efter mässlingen avsevärt. stigit.. Enligt nyaste. utredningar kommer: ,det nämligen senare 1:66 av 1000 fall i vilka ”mässlingen" till synes utan -| men” övervunnits till farliga sjuk- domsföljder: Till 7 dylika följder hör -bl.- as öroninflammationer, lunginflammationer :- samt olika "skador. på det -centrala nervsyste- att växa ur sina sängar! Standard-|m. måttet. för sängar är f.'n. 195 cm, och det innebär att år 1970 kom- mer två tredjedelar av "alla svens- ka män (enligt den medicinska expertisen) 'att ligga i.en. säng som är alldeles: för kort. Man me- nar nämligen att sängen bör va- ra 20 cm längre än den som lig- ger i den — den sovande bör ha litet extra" utrymme vid huvud och fötter. Sängarna bör. alltså göras ..10—15 : cm längre, - för: att vi skall sova gott om : natten. '. » Detta framgår av de utredning. ar som, gjorts av bl. a, Slöjdför- eningen och Statens - Institut för Byggnadsforskning.' Dessa utred. ningar skall ligga till: grund för den nu beslutade revideringen av svensk standard utarbetad år 1949. bl. a.. hämtade från militärstati- stik och från en enkät som Bygg- .| forskningen gjort, 1 Stockholm. Dessa siffror visar alltså, att ba- ra en tredjedel av -de' svenska männen" kommer. att ha en till- räckligt läng «säng är 1970... De "|: Det svenska folket håller”. på |jå De siffror man .stöder sig på är — måste ha längre sängar. b.— 210 cm, vore ett önskvärt standardmått, . säger . Statens In. stitut för Byggnadsforskning. Men samtidigt: kan man inte bortse från svårigheterna, att - få - plats med, så stora sängar i. lägenhe- terna. I ett ordinärt. sovrum blir det omöjligt att:placera två säng- ar på. vanligt .sätt, dv. s.. ut ifrån . en... vägg. Standardmåtten måste därför -varieras, | cc « Det. där är ett av de bekym- ” mer som den av Standardiserings- kommissionen — hyligen ' tillsatta konsumtionsvarukommittén . ' får att handskas : med . Kommittén skall behandla en rad olika stan. dard som har betydelse för kon: sumenten.” Frågan. om sängmått har redan” delegerats till en sär- skild arbetsgrupp, där både pro- ducenter ' och konsumenter finns representerade, : "Förutom mått på: sängar, mad- rasser, barnsängar o. dyl skall gruppen: "också ' söka fastställa provningsmetoder för barnsängar. "Stockholm (TT). "Sverige - har. länge: "haft en tät. plats 1 Europa ifråga. om antalet självbetjäningsbutiker . per invå nare, men nu ser det ut som om vi. öni' hågra "år. 'får lämna ifrån oss der förstaplaceringen — san- nolikt' till:: Västtyskland: skriver direktör- Folke. Larsson i tidning. en Fri Köpenskap. . Det betyder: inte att självbetjä- Ningssysternets' "frammarsch 'av- stannat,- utan . är en konsekvens av att butiksnedläggningarna. OCK- så börjat. drabba : många. av de självbetjäningsbutiker, som etab- lerats 'under' 50-talet och' som i dag är alltför små och orätionel- Ja för att svara 'mot tidens krav. Ett bättre mått på den grad av Självbetjäning som "ett land upp- funktion. Att den också kan ”sät- ta demokratiska frihetsvärden ur. spel gör inte Saken mindre automatiska ' anpassningsmekanism 2 helt ' ur aNlvarlig. ; "(Sydsvenska Dagbla- det) I Västtyskland g sår om 1 Sverige. - Hfråga a om antalet sb-butiker. nått än sb butiker, per invånare — £f. n. 1 självbetjäningsbutik per 925 invånare i Sverige — är sb- andelen > av "omsättningen, " Den ökar successivt eftersom nyetab. lerade " självbetjäningsbutiker är mycket större än "nedlagda. An- delen är nu-cirka 80 procent av all livsmedelsförsäljning. Ar 1970 beräknas den uppgå till närmare 90 procent. Ar 1950 fanns det. 131 självbe- tjäningsbutiker inom Konsum och 68 privataffärer med detta” system medar santalet är 1965 var 2.911 respektive 5.449. Konsum nådde redan för ett par är sedan kul- men med 3.176 självbetjäningsbu- tiker,. På:' den enskilda "sektorn ökar antalet fortfarande men det årliga tillskottet blir allt mindre. Av den stora reserv av manuella butiker, som kunde byggas om till självbetjäning, finns nu prak- tiskt taget inget kvar och inom kort får man räkna med att an- talet årligen nedlagda' sb-butiker kommer att överstiga nyetable- ringen. met bland vilka hjärnhinnetaflam- mationen är "mest frukad, . ' Med tanke på dessa oerhörda få ror för hälsan låg det nära till hands att söka i förebyggande syf- te bekämpa den primära orsaken till sjukdomssymtomerna och ut- veckla ett effektivt mässling-ymp- ämne. Efter 5 års forskningsarbete lyckades .Behring-Werke' i - Mar- burg an der Lahn (förbundsrepub- liken Tyskland) tillverka och salu- föra ett dylikt ympämne färdigt till bruk. På den 18.d:e Deutsche Therapie-Woche. i "Karlsruhe; pre- vaccinen ff. f. g.- för läkarna. .. Det. rör sig' om 'ett serum som utvinnes "ur sjukdomsalstrarens produkter som irnte -mera kan för- ökas, Provserierna som hittills. an- så goda, resultat att läkarna inte längre tvekar att förorda dess an= kan ges redan fr, o. m, den tredje levnadsmånaden,.'. oro get + På den nämnda läkarkongressen uttalades dessutom. förhoppningen om att en allmär vaccinering mot mässling 'skall leda till lika bety- let med." den :: under" tiden vitt talet barn som :fått: polio sjönk mämligen' till ett' enda sjukdoms- fall per 100 000 barn under de se- naste; åren "tack 'vare massymp- ningarna i hela Europa" (med un- dantag av Frankrike och Italien). :' Johann Mauthner, : . st mn. Att se hösten | Det finns” folk 'som aldrig ' mär- ker någonting. Håller de sig inom stadsgränsen blir de alldeles för- stockade så småningom, bor de utanför syns allting,. men. de ser ändå ingenting som gör livet värt att leva. ' - Förr i min ungdom studerade jag ivrigt insekterna, nu har jag övergått till fåglarna, När man går i skogen eller ute på ängar- na skall man sé allt från sten- murklan och linnean till den svä. vande" pricken ' i. skyn :som är ormvråken.: och 't.. o. m. kungsfå- gelns bo under granruskan,.-. Men just nu är tiden för året melankolisk, - hösten . kallar man den .men det mest melankoliska är ändå att vintern står i vänt- rummet, beredd "att ta makten från en mycket vacker sommar. För en kategori av folket är hös- ten en högtid, nämligen jägarna, då allt villebråd får jagas under viss tid inom hösten. - Man märker dock högten mest inom fågelvärlden.. De” har för- svunnit art efter art, ännu åter. står dock björktrastar, en ringa del av lövsångarna, några ladu- svalor, tofsvipor, bofinkar, starar, ängspiplärkor, en del sädesärlor, rödhakar och lärkor. «oc Markerna - ligger. :nu kala och snart syns bara svartgrå plöjen. Ännu står dock Betorna kvar i jor- den, men tiden hastar och snart är betjobbet i full gång. Ännu går kreaturen ute på bete, men även deras tid är på upphällningen, « "I skogar, hagar och hult bör- jar hösten tända sin sprakande färgrikedom, löven sitter fortfa- rande kvar, fastän deras färg har övergått . från grönt till någon mer sprakande färg. Därför upp. manar jag dem som har möjlighet att gå ut och se att även hösten kan vara fager, men också me lankolisk. Gunnar Svensson. kurvan över den enskilda sidans självbetjäningsandel inklusive ked- jeföretag och de jordbrukarägda butikerna kommer att vända om. kring 1968 och att antalet är 1970 utgör cirka 5.000. Enligt Konsums strukturprogram beräknas antalet kooperativa självbetjäningsbutiker vid denna tidpunkt att vara nere i cirka 1.500. Tillsammans gör det 6.500 sbbutiker är 1970 — en minskning . från .1965 med cirka Prognosen tyder ( alltså på att 2.000 enheter, senterades . den: tyska mässling. ställts med den nya våccinen gav]! vändning på bred basis. : Serumet' dande resultat som det varit fal l|- spridda ympningn mot polio An-|: Aktuell: ”köm mentar: I Peking, där man gärna hnet- sar nordvietnamesernav' att fort- sätta kampen mot de sydvietna- mesiska och amerikanska . styr korna, tycks man inte oväntat ha svårt att smälta att ryssarna upp- träder” till stöd för Nordvietnam — det passar inte in i bilden av ett - världskommunistiskt ' välde med centrum i Peking. Peking vill till varje pris vara nummer ett i det kommunistiska läget, så mycket förargligare för Kina att gång på gång behöva uppleva att Sovjet. trots ' alla upplösningsten- denser inom” världskommunismen dock fortsätter att behålla sin trå- ditionella — placering: som : den främsta : makten bland likar . och dessutom hat en hel del mer att säga till om i en "rad u-länder, i vilka bara för några få är sedan kampen stod hård mellan de rys- ka och kinesiska ' "varianterna av kommunism, ” : , Sydsvenska Dagbladet." : Spar! 68 visar "hur "närt "staten måste konkurrera om pengarna. Den abnormt höga räntesatsen fö. der ' väl också ' hos många” den omedelbara - reflexionen att man tydligen räknar med att inflatio- nen och högräntan skall fortleva åtminstone' fem år framåt, vilket är dystert, Den splittrade 'kon- junkturen - med : dämpning :på somliga områden har ju annars utlöst. förväntningar "om. sänkt ränta: Jordbrukarnas "Föreningsblad, ” 1965 "års "”försvarskomriitté ar betar snart i-slutskedet och man frågar / sig "om "kommittén 'skall falla för: -frestelsen att: Istiyka ett streck jöver de. hundratals” miljo: ner, som försvaret skulle: ha .haft för länge 'sedan men aldrig: fått. | Man. frågar” sig "också om: rege-. till ' en bricka i det.-spel om mak- ten, som 'efter.: socialdemökrater- nas "valnéderlag kommer "att 'dri- vas mycket hårt'-frar årg val, eller. om: alltjämt! orolig” tid ;ined"-upprus- tande. stormakter och många kon- Svenska Dagbladet; | Regeringen - "här: beslutat” "höja lånetaket.. vid statlig" bostadsbelä- ning” med” närmare fyra” procent. Men. för. "Stockholm och Göteborg jämte, vissa omgivande kommuner blir! höjningen något större. Det är alldeles” tydligt. att storstäder- nå: "skall / gynnas" på detta sätt. Varför, kan. inte ; andra ; städer i expansion få samma höjning? «; : Md Sundsvalls ; ridning. I | Göteborg ” drabbades socialde- mokraterna av det känske, hår- daste' bakslaget: :i hela landet, 4 Aktersegla inte: fiskarungdomen "Stockholm (TT). Fiskeristyrelsen , månar sig sär. skilt om -fiskarungdomen i sitt re- missyttrande " över - ”yrkesutbild- ningsberedningens' betänkande, : Detta innehåller bl; a. förslag om att. samhället 'bör ta på sig ansvaret för och bereda alla ung- domar en möjlighet till frivillig ungdomsutbildning omfattande in. till två år efter grundskolan. Fiskeristyrelsen lutar åt upp. fattningen. att 'utvecklingen för- modligen relativt raskt kommer att gå därhän att alla eller så gott som alla landets ungdomar kom mer att gå-igenom en dylik hasial . utbildning. Det blir då nödvändigt att se till att även fiskarungdomen får” del av den: na' utbildning. - För 'denna ungdoms det bör i så fall åtminstone i de. mera ut- präglade fiskardistrikten finnas Uilgång till en gymnastal utbild. ning, som även tar upp en: rad ämnen som har anknytning till fiskaryrket. Om så inte sker finns det betydande risk för att fiskar- hefolkningen så-att säga blir. ak- terseglad av grupper som bättre tar vara på den utbildning som bjuds. ngr från distrikt där an undervisnin ä nd fåtalig anslutning - inte "Kommer | ty, till stånd bör få möjlighet att få utbildning inom annat distrikt. Fiskarbefolkningen = bor” ju mänga fall ganska utspridd längs kusterna, Fiskeristyrelsen anser det' nöd. vändigt att inom yrkesutbild. ningsberedningen konstitueras en speciell arbetsgrupp med uteslu. tande uppgift att dra- upp riktlin- jerna "för yrkesutbildningen . för fiskare ' och fiskeritjänstemän. Därvid bör beaktas de särskilda förhållanden som råder: inom fis- kerinäringen.' En annan lösnin; är tänkbar, nämligen att: en fri stående utredning tillsätts för att terna. eftersom kommunisterna. kraftigt framåt i Göteborg. , Den- na bakvända” utgång” "av första: kammarvalet' beror. på den, under: liga eftersläpningseffekten. Valet ringen. kommer att göra försvaret Å I Partiet förlorade . nära 11.5 pro. cent av väljarna, Men 'det. enda rikspolitiska resultatet av valet — sedan regeringen Erlander, nu beslutat sitta. kvar — blir ätt 50- cialdemokraterna förstakammarval i Göteborg” vin: ner ett mandat från kommunls- vid höstens Det är dubbelt". ironiskt, gick förrättas nämligeri av nu sittande fullmäktige, alltså på' NR äv 1962 års valsiffror. VästerbottensK He Iveroth Kar. "värit.. is färten igen. Denne... obstinäte man . be: handlar ; våra - kloka... och . besli- ningsfulla Jedamöter av regering- en; och deras medhjälpare 1 de partementen. med den 'sväräste vanvördnad. Han" gör gällande att de inte skulle -vara skickade; att bedörna vilka företag och vilka branscher man bör, satsa på, vil vesteringsfonder,, De. är varken ufbildade eller utsedda ' för" säda: na uppgifter, påstår hån, Vad är nå det för vrövel? Ger "Kanske inte makt. ; kompetens? ” SN ”' Handelstidningen Det. blev” ”kronprinsarnas” dag i Örebro. örebro. län utsåg : första kammarledamöter "öch" nyvalda ” blev. Per" Ahlmark och Tnorbjörn Fälldin,” folkpartiet” resp." centern. Den senare hade hjälp av” Jottén vilket. bör. bli" ett: plåster på år ren: "efter. de tsmädliga : nedéi lag han; led" för: «två-år isedanv.i andräkåmmarvalet, då” hän: "fat ar Hedlunds” sar. Det? partiledare so träda in 1' den kammare som sjungit: på” "sista i versen 'sedån ganska länge: > Eller: kanske" "rent av ordföranden i "ett sammansla- get 'mittenparti;, vem vet? i” två kapaciteter, den ene, 'älldin; redan, "erkänd, / "den. "andre äkert Det. ”valtekniska : kommlinala såmbandet” "tycker. vi för” vår, del att. -soce' 'aldemokraterna gott kän offra, -om, man nu 'efter: valet vill päskynda en .författningsreform, Därmed äventyras Inga Ideologis-: ka värden — snarare har deh” fe- lativt'. invecklade argumenteringén för det : komminalå. sambandets att. skapa" tveksamhet 'om "social. fattningsfrägan.. Dagblad . Den? akademiska ” ningens mål är inte en; ”snabb genomströmning”,- utan: . produk» t'on "av tillräckligt många ' kva- kesutövare . på en vettigt avvägd studietid, . ' "Claes? 'Sehäar, Professor i (ETT ORD PA VÄGEN Då vinkade de ät sina” ”kamrd- mn teen andra båten, att dessa komma och lem. (Luk. 5: 7) hjälpa dem ”Lägg ut på djupet”, tydde Mäö- tarens befallning till Petrus. Pet- rus gjorde. invändningar : och sa- de att han 'och hans kamrater : hade arbetat hela natten 'och ing- enting fått..I alla fall lydde han, I berättelsen nämnes Jesus och två Erupper fiskare. Mästaren. gå- de: ”Lägg. ut på djupet”. Petrus och hans 'kamrater gjorde som flJesus bjöd dem. När. de så fick en rekordstor fångst, kallade de på sina vänner Ii den' andra, bär ten för att få hjälp! - Dessa som på Mästarens "befall-. ning har lämnat sitt hemland och lagt ut på djupet med. evangell- um, kallar" på sina vänner för att få hjälp. Genom våra "böner och vårt vittnesbörd kan-vi bli medarbetare i uppgiften att evan- . gelisera världen. Kallelsen .är gjdag lika enträgen som den: någon sin har varit, om inte ännu mer. I gemenskap med Kristus har var- Je kristen sin del i uppgiften. att överväga fisketg undervisnings- och utbildningsfrågor. . nes bringa världen: til honom, ka som bör. få använda sina. Ån- I spräkutbiid- . NY ge ett konstruktivt bidrag: för: ätt påstådda ; betydelse ; > bidragit . vn lificerade lärare och andra” yr Ye ' demokratins radikala. - profil” i för- - |
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.