ma + i "till. Industrin, har Jordbru- == L T. Tisdagen den 1 Inventering - av: folkkosten Föreningén för allmän hälso vård 'har hållit höstmöte i Halm- stad. Under mötet diskuterades bl." a. kostfrågorna” I ett före- drag” av, docent Björn: Isaksson påvisades "att ' svenska ' folket äter för. lite proteln 'och" för mycket av de mera kaloririka näringsämnena. Det är alltid "tacknämligt, att dessa problem diskuteras, men det skulle vara än mera värdefullt om informa: tioner kunde läggas upp efter någorlunda enhetliga principer och med (tillämpande av en ter- minologi:”som vanligt folk kan känna Igeri från "den; ena gäng- 'en till der andra. "Enligt refe- .rat (Svenska Dagbladet) skulle > docent: Isaksson bl. a chå ytt rat: ”v ” ”Värt bröds kvalitet. Par för- 7? gämrats och' konswntionen av "socker som helt saknar närings- värde har ökat. Folkkosten mäste läggas. om, fettkonsum- tionen” skäras "ned med minst]. 25 "procent, .medan vi däremot] bör, äta magert kött, ' mer - bröd oc otatis. och! dricka ' skur < mjölk: för. att få I oss tillräck: at av näringsämnen och: mind. alorier”: I ”priligt dötta uttalande "sak ar: : ; alltsa, sockret näringsvärde, Det ä , sättets, med? "terminologin? - Män- MT pisköp”, som Jäst födvämnéslära ch därvid inhämtat att: de tre Iktigaste.,. näringsämnena :; är "äggvita (protein), fett och kol- åste känna sig minst, jerade, när de pli att” . sockret helt er huvud, taget kan ända "för mycket. socker. När "in ormatlion om 'detta" bedrives, bör den emellertid ges' med sak. "Ng argumentering och en rik- ite vändning av. -gän ter- > met äv Nu ha ) Å Isaksson 1 helt enkelt H vända: upp'och ned" på: begrep- i; pen. Det, som är. närlngsämnen : vill han inte längre” kalla 'nä- ; ringsämnéh, ' I stället" vill han "förbehålla” uttrycket: "näringsäm- |. nen åt det, som, förr blad" Bru- - . miner; ” hormoner! REDeltay en. typisk reaktior 1 ett land, »'där vi"lever'i sådan välmåga satt. vå Inte längre betraktat det som en "fördel om ett” "Visst Två] medel är rikt på ' de traditio: s nella härlngsämnena, Att gå, så "långt; som docent” Isaksson en- ligt referaten har gjort är dock : knappast tiirådligt. Det är äg. nat att:skapa förvirring, I de. svältande länderna, där en. be- ”klämmande' "brist på kalorier . för veligger, "torde nog även sock- "ret alltjämt räknas som ett nä "ringsämne! el INDUSTRINS + SJÄLVFÖR. ” -»SÖRJNING : Självförsör. jningsgraden är we ” Hgen ett smittsamt ord. Nu har . det spritt sig från jordbruket exkarnas Föreningsblad lagt märke -till: "Riksdagens bankoutskott här haft en resa till Västergötländ med sin på textil och konfektion ensidigt inriktade industri. En industridirektör konstaterade därvid att vår självförsörjnings- grad ifråga om konfektion under 60.talet sjunkit från 95 procent . till 80 procent i värde eller 75 procent. i volym. Det är verk. ningar av lågprisimporten, främst från Hong-Kong och Ju- .goslavien. Med Västeuropas :'in- dustriländer skulle konfektions- industrin kunna konkurrera -på " lika' villkor trots tulipreferenser och vårt mycket högre löne. och . kostnadsläge, se ' Resonemanget känns igen som en, direkt kopia. på jordbrukets sätt att se: ' : on " En intressant fråga är hur . långt och på hur många områden vi kan skära ned vår självför- . "sörjning och dra tillfällig fördel .av att vissa länder säljer under "pProduktionskostnaderna, av tvång att skaffa sig valuta eller för att bli av: med överskott. I varje fall förstår man kom- munalrådet som sade att det om- rtåde som utskottet tittade på in. Je "vill avvara en livskraftig tex-)- i och. konfektlonsindustri, men den situation - som ' föreligger är så oroande att man känner ett tryckande behov av andra verk- hcentrerade 'närln gö . -oktober” 1966 VIT= = 4 "I Något Ö "konfunderad ” mäste åhöraren eller läsaren” även bli när .samme talare förklarar att vi: skall äta mer bröd och po statis: "Vad ”skall "den stackars skulle inte - vara svårt att sam- la” hundratals pressklipp, ' vari refereras uttalanden frän. olika näringsfyslologer : med varning mot omfattande, förtäring av bröd och potatis, Nu skall vi gärna hålla med om att bröd och potatis är utomordentliga födoämnen. Att, de nu -— trots sin kaloririkedom! — återigen gen, på. att.både; bröd och" po-' tatis.-vid riktig behandling in- nehåller. åtskilligt med både vi-. taminer "och mineralsalter.. En "reservation ; får . dock som be kant göras: det. skall vara bröd bakat av, osiktat mjöl. - Får vi än en gäng be närings- fystologerna försöka, dels sam- ordna sina åsikter, dels” "använda sedan, länge vedertagna” "termer på ett - någorlunda riktigt sätt. på konferensen, var "risken smittå : av ' : importerade livsme. delsvaror ” och kraftfoder.” Dö cent /Ingmär | ' Månsson; " Veteti- närhögsk an, - bäpekade bl” a. fullt "att ' varningar "uttalas. Orå "kontrollen - är för "slapp , och . smittspridning Inträffar, är, det inte: ”enbart de: som råkat kön- sumera den smittade "maten som råkar illa ut. Även för. jordbru- karna "erna "samt livsmédelshandeln: " yrka, händelser. mycket | besvär d "flera? olika sammanhang visat sig vara ytterst «riskfylld. Detta -gäller naturligtyvi : första händ kött och fiskvaror, färdiga livs- medel sarit” kraftfoder. Även :ur dessa synpunkter ; är den. n- hemska . divsmedelsproduktionen et jntomörgentilgit v il |: Successtva, bertfallet av "jordbru- 7 karyväljare Cl borgerliga: partiet i. mer än hälf. ” ten ;åv våra landsting; påpe ar Handelstidningen: 'Ämdeler:jordbrukare inom par- » tiet måste -ha minskat väsentligt i: ;detta val, Det. förefaller. som om” partiet Skulle vara på väg tarparti. -Redan tidigare var arbe- tarinslaget i. dess .väljarkår på- fallande .stort,: relativt, sétt; stör- re än för. folkpartiet. Vissa tec- ”ken” tyder”: på "att: det, är' själva kärnan;. ' arbetarväljarna; --som svikit sociåldemokraterna i det- ta val, , En väsentlig. del har strömma; åt. vänster till kommu- nistérria:” Men av' de” borgerliga partierna” har" dessa -väljare obe- - stridligen haft "lättäst att fördra centerpartiet. ,Det är förmodligen denna fanflykt som lagt grunden fill" centerpartiets ' goda. resultat. Vinsterna är kanske ännu Större än ' vad ”nettoresultaten anger. I en del gamla -centerfästen har -högern noterat inte: oväsentliga framgångar, Mot denna bakgrund” är det lättare att förstå hr Hedlunds o- "vilja mot.allt som kan rubrice- ras som «högerpolitik: I den skal- ömsning centerpartiet genomgår kan det bli' ödesdigert att stöta sig med de väljarkadrer inom ar- betarleden, på vilka partiet kans- ke skulle kunna bygga upp en ny Position. Socialdemokraternas utspel i Jordbruk sfrågan hör till partiets mest råisslyckade initiativ: Det visar att klyftorna mellan arbe- "tare och bönder sär grundligt. ö- verskattade. Centerpar tiet tänker nu; . säkerligen "visa. att de inte existerar, menar, HT. "BRADSKAN O OCH DE -'BESVÄRLIGHETER, : '. NN "'+- som , skulle: följa med ett ge- nomförande' redan; den -:1 juli 1987 av den av fjolårets: riksdag Principbeslutade . omorganisatio- "nen "av rationaliseringsverksam- » heten :-inom "jordbruket" påtalas av Hushäål ningssällska Penstidskrift (HT): - - Alla "önskar en .smidig över- gång. med -minsta möjliga stör- ningar, Sådana är. ofrånkomliga vilken tid man än : väljer, men . uppenbart skulle de bli väsent- ligt färre, om 'man väntade ett halvår, Detta gäller icke - minst i fråga om det fortsatta uppe- hållandet av de Verksamhetsgre- " samheter till bygden, = 7 människan - egentligen äta? Det|: råkat få nåd beror uppenbarli- . - Andra: saker som ,ventilerades | ch ; ; ”"livsmedelsindustri- - unnat kompensera sig, för det |” är. nu. det: största - att förvandlas" till ett nytt arbe-I Utbildning är ett nyckelord : de” kunniga. "möäädad i I grönska rlgger sek- reterarskolan i Nairobi, på ett be- hagfullt' avstånd från stan, Bygg- naden. ser: ut som en rik mans 'hemX Alt verkar lugnt och frid- fullt. Man: väntar att få se någon äldre farbror sitta i en trädgårds- fåtölj under -en solparasoll med er: bok i ena handen och en drink. i den andra, lojt njutande av d behagfalla omgivningeri,' H SA, p Hötsligt! - 2 "Som tt. fyrverkeri! "Unga afri kanska" kvinnor," klädda i' färg- sprakande kläder "väller. ut från den : stilla. byggnaden. + Gården fylls av stoj och skratt. Platsen är som förvandlad: Det sjuder: av liv. i; s På vägen till den: vackra "Sten- byggnaden, just: vid : "ingången; sitter en kopparplåtta. Går. man "inskriptio- ö'Detta center "är" en” gåva sveriges. folk till. Kenyas Ät ar den 16 maj! 1964 som det här :centret '—: eller sekrete- rarskolan "som "man i: vardagslag kallar; det — "öppnades, Här. ut- bildar”. man, för. : närvarande. :60 unga: "kenyanska kvinnor till sek- reterare.” Behovet "av sekreterare är stort." Utbildningsmöjligheterna starkt." begränsade... Det betyder att: ;sekreterarskolan förutom bin ordinarie -”kursverksamhet,'; även ASS chefen,” "som tror, att kr mpningen” fortsätter, , Därför 'skulle. benägenheten att nyinves- tera bli. betydande: =. - Det finns tyvärr, "allt skäl att Betvivla, - att” den påstädda pbe- > hägenheten "att göra ”betydände investeringar” inte "kommer" att möta 'placeringsvilligt kapital på en öppna marknaden. , 2 -År 1959 kunde svensk industri . praktiskt taget helt självfinansie- ra' sina" investeringar." År ':1970 rår vi med cirka 40 procent. Det är 'osannolikt,' att - företagarna "förblir". så värst investeringsbe- "nägna som de av gammalt varit » i Sverige, Speciellt avtar hågen att'investera it ex. forskning och 'utveckling,- när man måste rer ytterst sväårbedömbar. 'En bransch' med långsiktigt krympande marginaler ” som skogsindustrin är "en bransch ringar; denna erfarenhet bör man se i ögonen. . TA utövar, och som inte övertas a av de nya lantbruksnämnderna. Här fordras en rad anpassningar i. fråga om personal, verksam- hetsledning, samarbete .sällska- pen emellan m. m,, till vilka in- -galunda ställning hinner tas på de veckor, som kan beräknas stå "till buds' mellan det nya riks- dagsbeslutet och den 1 juli 1967. Från denna tidpunkt har kanske en del av tjänstemännen fått för- flyttning. Vidare är många ar- betsuppgifter säsongbundna och att organisatoriskt flytta huvud- ' mannaskapet mitt under -verk- samhetsåret vore i hög grad 'o- lämpligt. Detta har uttrednings- mannen klart redovisat och me- nat ' att dessa "bör oförändrade fortsätta året ut. Men om samti. digt andra — av samma personal handhavda — uppgifter skall flyttas över blir” det varken hac- kat eller malet. Att -sällskapen själva: behöver tid och rådrum för sin: organisatoriska anpass- ning är också uppenbart, men det är inte statsmakternas hu- - vudvärk och då tycks ett sådant argument föga relevant.” HT påpekar till slut att även de - nya — lantbruksnämnderna skulle vara mera betjänta av en smidig övergång än av den riv- nar, som hushållningssällskapen start, som man tycks vilja ha. maskinskriverskor och | kenyanska regeringen! | kunskaper” från - låna; lönsamheten därav är jul. med långsamt Krypande investe- i Afrika, Utbildningen öppnar de många m jligheternas "väg. De. er SY här två flickorna är. elever vid sekreterarskolan i Niarobi, Två är går de på skolan.' Sedan är, h och ställda i inom; iden kenyanska stat liga förvaltningen, . ; i Skolan är ett s. k. multi bi pro- jekt. Det betyder. att det svenska | - biståndet 'går via ett FN-organ direkt till skolan. I det här” fallet är- det !' till... ILO: — den interna- tionella' : "arbetsorganisationen som 'Sverige lämnar sitt bistånd. ILO administrerar och driver :se- dan 'skolan, i samarbete med .Kvinnoutbildningen är ett prob: lem :i Afrika, Av: tradition är det på det sättet: att ' det i. första hand 'är "sönerna inom familjen som får. utbildning. Med de. be- gränsade . ekonomiska '. resurser -| som "man .i-regel har; innebär det att kvinnorna mycket . sällan" får någon .; utbildning. :. Ur. den syn. punkten är: det- värdefullt:-att :en sådan» här:- skola kommer. : till stånd. Men ' man. "skall. också be- trakta: problemet: ur en: annan synvinkel, Ju högre. utbildning männen "får -— på: kvinnornas. be- kostnad ; —' ju: svårare: blir " det för :dem- att: finna "en "kvinna att gifta: sig. med- som : har: ungefär: samma ;. utbildning, ". Genom -'en na till fina aningar väntar satsning. , på "Kvininoutbilåningen har man goda chanser" att lösa också detta problem, = fä Engelsmannen ” Winstone 'B, Wigram är rektor, vid '" Kenya Government: " Secretärial College, som - sekreterarskolan ” officiellt heter.: Han” har: mänga års lärar. erfarenhet. från "Afrika. Sverige] kan vara 'stolt, över den. roll lan. det spelar då: det gäller att ut öka' möjligheterna. för 'de afri- kanska kvinnorna och flickornas möjligheter :. till. : utbildning. Det har inte, bara 'den effekten. att utbildningen" öppnar fascinerande möjligheter "för kvinnorna, + den spelar. också . en . mycket viktig roll i utvecklingen av "det unga landet Kenya, 'säger mr - Wigram, som inom kort; Jämnar, sin. tjänst äl "Sverige på. samma:' sätt. — via. ett ' FN- Organ” — : engagerat: i kvinnout- bildning +'i. "Mombasa yrkesskola "för". flickor i = Sierra Leone, ': Janthushållsskola, + och flickläroverk "| höga servicen, Det kan leda. till 120” procent över fjölårsnivår: och . (Kenya), v t utbildning . med | högre, verknings å : värt kustförsvar har en grann-| laga uppgift. Man får hoppas att det kan hålla.rent innanför ter- större våld än nöden kräver, Hit- skott vid sidan av målen. De ny- ffikna har funnit för gott att läm- na ' svenskt . vatten efter sädana varningar. De: är. gott så länge bevakningen kan hållas på den nivån. Intermezzona är dock en tänkeställäre : för" dem ' som tror att vårt land ligger I en idyllisk avkrok fjärran från det kalla kri- gets" frönter. - ee ' Ar betet ' - Konsumenten vill: otvivelaktigt både ha” det : låga priset 'och den att -hon får" välja. Det. innebär i .n tur att det skall finnas alter- nativ. här betonats” även 1 7 officiella sammanhang. Men hur rimmar detta med" att man — också. I officiella sammanhang - — bedri- ver en information: som allmänt uppfattats och som mäste uppfat- en Vvaras: värde skall” bedömas? ” "Köpmannen , > Att > behoyet äv en. rationell utbildning med, stor kapacitet. är ett påtagligt faktum just nu' kan man erfara i "senaste numret. av Platsjournalen,. som ' utges av ar- betsmarknadsstyrelsen. Där med- delas'”att," till följd" av struktur- rationaliseringen, har antalet per- soner... under -: utbildning månad för :månad. legat cirka" 3.000 eller beräknas - fortsätta att öka. under grad. Ingenjt ör glömmer F hälften på | 10. ärl: av det:eniingenjör Järt sig . vid högskolan, åktuellt'. 'och Kvar, hans minne; "konstateras det i: ten artikel 1.Teknisk Tidskrift, .. i." : Utvecklingen 'går så snabbt att Ten:ihögskolelngenjör måste! räkna med .att”. hätveringstiden, f hans I högskolari' är itio ett. "amerikanskt räkneexemr- mär har ;investerats för en exa- | men. Efter. tio år är halva dne vesteringen, d. "2400 timmar värdelösa, - '. Ingenjören ' "mäste. . "återvinna kunskap, motsvarande 240 : t:m- mar: per. år, Eftersom endast i få har . möjlighét”, att .ta ledigt sex veckor under. året r att. studera måste ,fortbildningen pågå under den: verksamma. tiden... Man kan t. ex.” studera , fem" timmar . .en kväll i: veckan ' för. att vidareut- bilda . sig.. Kunskaper . kan även ersättas genom de. möjligheter som finns. tillgängliga. att. under arbetstiden. följa föreläsningsse- rier: och utbildningsprogram på arbetsplatsen eller ' vid, semina- rier 'och konferenser, Äoefetr "I senaste mumret av Industri- tjänstemannen; organ för Svens- ka- industritjänstemannaförbun- - det, behandlas . ett avsnitt som --handlar öm facklig information och där utgångspunkten är de långvariga : " avtalsförhandlingar- na och informationerna' om dem till allmänheten, Industritjänste- mannen finner för. sin del att "massmedia skilde 'sig med heder från den'inte lätta uppgiften att > vaska ' fram nyheter från: för- -handlingsbordet. Tiidningen an- "ser att man för framtideri bör > kunna finna en möjlighet att vid- ga insynen'i förhandlingsarbetet, även om det kanske inte bör gå så långt som till en fullständig "offentlighet. En lämpligt avvägd, "saklig publicitet är något som t ex. /de fackliga organisationerna . har nytta av i det långa loppet. Dettå exempel visar att 'offent- ” ligshetsprincipen börjar slå ige- "nom på allt fler håll. — och det Är en, utveckling som allmänt "bör kunna hälsas med, tillfreds- ställelse., - , (Sundsvalls Tidning): en amerikanska, byrån. för ned- rustning och . -rustningskontroll, .U? i 5. Arms Control and. Disarmament Ågency; som i dagarna firar: sitt femårsjubileum, ” har f.n. ett: 50- tar utredningar på gång, om: aktu- ella medtustringsproblem. . Dessa studier utförs på kontrakt av oli ka universitet, forskningsorganfsa- tioner och enskilda företag, En av de 'viktigaste, studier som nu pågår gäller huruvida. det är möjligt att -avgöra om - ett land har -upp! keter: för” strategiska kärnladdnin- gar, : Denna studie är uppdelad I Hera” olika" delprojekt och. väntas bli: avslutad ; om ett. år, Hur, :de faktiå som framläggs skall utnytt- jas berör givetvis på resultatet av studien; men. det är möjligt' att den kan” ligga till grund för för. slag "till 'nedrustningskoferensepn i Geneve om förbud mot tillverk- ning av sädana atomvaperibärare.: " Andra viktiga studier. som, nu pågår gäller kontroll av produk: tion, transport och lagring av ke: kontinentala — raketer. . Nedrust- | . ningsbyrån stöder. också forsk- ningar som går ut på att utveckla göra det omöjligt att obehörigt ma- nipulera instrument: som används för nedrustningskontroll. : : Resulta- tet av en "utredning om regionala avtal. för rustningsbegränsningar i: världens + utvecklingsområden väntas också föreligga inom någon tid. Huvudparten av nedrustnings- organets budget, omkring 8 milj. "| dollar, har avsatts för utredningar och studier av ovanämnda slag.: i Ekonomiska följder - av nedrustning ” : En av nedrustningsbyråns upp- gifter är också att:fortgående stu- dera vilken inverkan som ' olika nedrustningsåtgärder kan ha på den amerikanska ekonomin. Spe- cialstudijer genomförs: just mu be- träffande de problem som en om- ställning av försvarsproduktionen skulle medföra för: vissa forsk- nings-. och utvecklingsföretag samt vilken . inverkan ' en rustningsbe- gränsning skulle ha på den .ameri- kanska varvsindustrin.. Frågan om vad som skulle hän- da "med den amerikanska -ekono- min om försvarsutgifterna : dras- tiskt minskades besvarades ifjol i en 90-sidig : rapport : med ' titeln ”The Economic Impact of Defen- se and Disarmament”, som till- kom under medverkan av experter från 12 amerikanska rgeringsor- gan, ”Allmän och total nedrust- ning skulle inte medföra några o- överstigliga problem. En sådan åt- gärd skulle i själva verket lägga grunden till ett bättre liv för våra medborgare,”.. summerar rappor- ten. . Huvudparten av de informatio- ner som samlas under dessa stu- dier ligger till: grund för Förenta Staternas nedrustningspolitik och presenteras i en eller annan. form t att producera bärra- miska och' biologiska stridsmedel | samt kontroll:av "prov. med inter-.| säkerhetsanordningar som" ”skulle” "nedrustningsbyrånö är: liami C; Foster, som också är USA:s främste. : företrädare: i.. Geneve. Överst, på. dagordningen för För- enta- Staternas. -arbete . för :med- rustning. står nu en överenskom- melse om förbud mot spridning av Kärnvåpen. Den amerikanska dele: gatlonen har i Geneve framlagt ett fördragsutkast i denna fråga, - : "Den :-amerikanska nedrustnings- byrån var. det första officiella or- gänet av sitt, slag i världen. Det nybildade. Internationella institutet för freds-, och konfliktforskning i : Stockholm sysslar i' viss mån med näraliggande ' frågor.' .: Institutet skall "som första”, uppgift” studéra den ' biologiska: krigföringen och "dess. problem, I sitt arbete stöds institutet av ett ärligt statligt an- sg på 200 000 kr. fv Usis. " FRIACORD i FÖRENINGEN: HEMDAL «oa IE UPPSALA - : "Beslutade ' på torsdagen att äljande uttalande: "I en::ledare | organ” för Sveriges ” konservativa studentförbund, . rekommenderas Högerpartiet : inför "1968. års väl en långtgående . anpassning." till mittenpartiernas politik på libe! rat och social grund. Mot dennaj Heimdal, att det mest framgångs- rika resultatet för de borgerliga partierna i årets val nåddes där den. s. k. Göteborgsmodellen: an. [4 vändes, d.v.s. ' partierna : gick fram var för sig men under borg: fred och samarbete. : Fortsatt borgfred inför valet 1968, helst i förening med” för: djupat - framåtsyftande : samarbete och kompromissvilja från samt- liga partier efter en valseger är nödvändiga ' förutsättningar för framgång. Men - självutplåning kan ej: begäras 'av någon "part ja, utan. det måste vara väljarnas sak att avgöra vilket parti i den borgerliga gruppen 'som företrä. der. den : värdefullaste ' politiken. . Svensk" Linjes ledare . måste sättas i samband "med 'utnämnan- det av Ulf Rytterborg till tid- skriftens politiske redaktör, Detta skedde av. förbundsstyrelsen utan att anslutna föreningar informe- rats om det förestående redak- törsskiftet och beretts illfälle att framföra alternativa förslag. ', Det är anmärkningsvärt att för tredje : gången : på kort tid:- en journalist knuten till Sydsvenska Dagbladet — Kvällsposten har visat intresse för de möjligheter som aktivitet inom Sveriges kon- servativa studehtförbunds ledning erbjuder. - - Föreningen Heimdal slår fåst att tankegångarna i Svensk Lin- jes ledare inte svarar mot Sve riges konservativa - studentför. bunds under: valet förda politik eller någon bred opinion inom studentförbundet. Uppsala den 6/10 1966. IA Önskvärdheten ” därvidlag - - tas-'som ensidig prishänsyn! när. östen, Detta, är ett. faktum" som]: | gatoriskt:- ämne bakgrund konstaterar Föreningen i: temet . för ' lätt nog, att finna ett: bättre ritorialgränserna utan. att ta tilllsystem betydligt" svårare. . Rättare sagt —- sannolikt. helt omöjligt tills har det gått bra med skräm-| utan "en: ojämförligt grundligare + analys av vad som konstituerar duglighet och effektivitet” på . skll- da yrkesområden än som nu står : till buds. N joke dessa är 'svåra: och påträngande nog utan att -problemet skall be "| höva ' kompliceras med f feställ- ningen. att skulden” är. nykteris- ternas. . Nykterhetsrörelsen '- bör beflita sig 'om ”nykterheten 'och låta" -alkohölkonsumenterria ; å BKö- ta alkoholpolitiken, ”Jå mer utbildning kvinnorna skaffar” sig. "desto ' större" blir för histerna" för . samhället ”. om. NN inte" är: yrkesverksamma. Det” är -.Den som på tre är: Skutvitiotm- kring 700 tedare' har: uppriktigt talat inte så många äsikter kvar, framhåller” " Herbert”. Söd tröm, som överger örebro-Kuniren (5). "Läsarna undrar." möjligen, :om Herbert Söderström” verkligen” hår presenterat en "ny "åsikt 1” varje ledare... "Kan. det ' inte: tänkas, att liga reformer. "som; behöv: fö reen jämlikhet” mella nen skall det. knappast... +troligt.-.at [ kvinnliga- arbetskraftsreserv. som betyder så” mycket: för.: vår? fort- satta, välständsutveckling kan. ut- är ett" intressänt” nya ”skolans' togs” 'av lärare. vid .en:- r Ljusdal; och de: bedyrar atté det hela var "fråga dom experiment”. d studiesyfte. skulle förbrukås vid en surström- råingsskiva sägs, " vara skändligt - föl al av, folk "som: nte” förstår vikten. av djärva: rön inom; den pedagogiska” forökningen; Till” de senare tycks polis 'och rättsväsen höra. .De kanske” befarar t;hem- bränning skulle , bli .ett : nytt, obli- " grundskolan. Med den” "trängser där" redan. rå. der ' på schemat; jär” "detta: inte till- rådligt, även om” barnen” kunde ha gagn av sädana' praktiska" er- farenheter "när. de "träder: uti levande livet : äl, ”Höväingarna, en Y 1 sänder, vår och en på sin dag; föra fråm sina: offergåvor till -altarets . In vigning, (4 Mos. T:11y> 7: A Varje, hövding förde fram sitt offer på den för honom 'bestäm-; da dagea. På detta sätt. ordnade Gud så att hans folk fortlöpande och effektivt tjänade honom då altaret 'i -tabernaklet var. invigt. -Den ständiga och ' effektiva tjänster , behövs i dag. för :att . leda människor' in på - frälg. ningens," helighetens och ” kärle- kens väg. ' Gud har dragit försorg ' om. det. ta. I:1 Pets 2:9 Jäser wi: I åter ären ”ett utvalt släkte, ; ett konungsligt - prästerskap; ett he ' ligt folk,. ett egendomsfolk', -för att I skolen förkunna hans här. liga gärningar, .. hans - som-' har: kallat eder frår -mörkret:' till sitt underbara ljus”... > Det är varje Kristen människas angelägenhet . att förhärliga Gud för var dag hon lever. Vi ärar Gud genom att vara kärleksfullt angelägna "om allig frälsning och genom. att ständigt sträva. däf. efter, då vi vet att. Kristus dög för alla, ' lingen till allvarlig tillbedjan och osviklig "tjänst. I denna ” gemen- skap borde alla kristna tjäna med Föreningen - Heimdal, Y glädje "och tacksamhet. "Att: det ” "hembrända 7 Det uppkallar.. försam- . w
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.