X . den atjsolut" mest ogynnsammäå nn LAHOLMS "TIDNING t a RAT —=L1 Om: "en månad, närmare "be stärht, den 8 november, går ame- rikanerna - till val för att utse 435 öter av repr tant- huset, 35 senatorer och lika många guvernörer samt ett stort antal>': borgmästare och andra lokala ” förtroendemän. : De 8 k. mellanärsvalen väc- ker ' vanligen" betydligt mindre . intresse än'som ägnas valet de år presidentämbetet står på spel. Traditionellt förlorar det parti vars man: sitter I Vita Huset ett 40- tal: platser i representant- huset, : beroende på att'en rad kandidåter., under” ett president. valår? följer. med i suget kring enx populär "presidentkandidat: Men i mellanärsvalet får. varje kandidat stå: på egna: ben och kan inté klara sig enbart "med att” klamra 'sig fast vid 'presi- dentens rockskört — även om det finns de -som försöker, ge- nom, att. framställa, sig själva som 1004 -procentiga anhängare av presidenten. ; 3 - Arets val väcker dock 'speci ut intresse, ' . namrpolitiken 17; ;mnånga dråbb-' . ningar kommer att stå i förgrun- den, '1..de' fall" "där" då” finns] "konkurrerande kandidater som anmäler ANNE a. uppfattning. N Onsdagen, "den 12 oktober 1966 ” USÅ-valet och Vietnam men är direkt; aktuella: kommer or därför att: Viet-, LT= kandidaternas attityd -1.:med- borgarrättsfrågan att bli grund- - ligt ventilerad. Dettd . är desto "intressantare som antalet regi. strerade: negerväljare nu' är « större än "någonsin och. deras röster 'kan . på många håll bli tungan på. vågern s Alla" kandi- dater- still" kongressen... kommer dessutom med all säkerhet yatt ägna.: många anföranden soch mycken: tid. åt' diskussioner om prisstegringarna' och : hur”; de bäst ' skall bekämpas, -en fråga som direkt: engagerar alla "väl jare, fn VOR "Det demokratiska partiet kan med relativt . stort "lugn" motse - utgången. av: årets: val,: eftärsom dess "majoriteter. i både. senaten »och representanthuset är så. bas: 'tant»att ; de + helt.«enkelt inte kan rubbas. Ställningen i sena- ten är 67 mot :33 "och i. repre- sentanthuset 1249 mot: 139 med : två. vakanser: "Men: en förlust ishuset "överstigande de genom- snittliga - 40. skulle "säkerligen plit högst. :ovälkommen : i Vita få "President Johnsons motstån- - däre. från 1964, Barry Goldwa- ter, är inte: alltför. optimistisk I sina. uttalanden "och väntar sig bara en. "moderat republikansk hel: för "att få b ttre ”virkespriser — — ” måste vi få ett jämnare flöde av virke "från skogen" till industrin. i. alla de anhop- i köstar; pengär, och” "gör" det. svårt :sEn väg till” jämnare: virkesflö-. 'de är att varje skogsbrukare bör- jar:sin" skögssäsöng" så tidigt som"; möjligt — om han nu' inte arbe. tar i skogen året runt. Ägna” måg- ra veckor'åt gallring — huggning méd" samtidig "utkörning —"re dän' före skörden" i augusti och beptember.” : Starta « timmerhugg- ningarna redan i oktober, Fö! gök klara av minst halva avverk- Ningsarbetet till jul. Detta” bety- "virkespriser. ' Varför alltid spara: avverkningarna il) den? Snöskottning är täcke Sj « skilt produktivt arbete. ”; i | Med, en, tidig a Verkningssjaft ä Y gångsläge, Snövintrar jas åt. - a ans FLYKTEN FRÅN LAN D » BYGDEN: har, "skapat en situation där var femte aktiv jordbrukare är .65 "år och var fjärde persom av de drygt två miljoner som "bor i glesbygderna är pensionär, erin- , rar Nya Wermlands-Tip- ningen. - Aldringsvården blir | "ett av landsbygdens vitalaste ; problem och en angelägen upp- gift för politiker och sociologiska | forskare, .De senare , kräver; nu” medel för att under; en femårs- » period undersöka 'problemen: > Här gäller det att komma un: derfund med (bland mycket 'an- nat) hur dettta samhälle skall -kollektivt uppfylla det stora an- svar det har för en stor grupp av människor, som sannerligen . gjort väl ifrån sig under sin pro- . duktiva tid, som skapat nyttig- ” heter av, det slag samhället då behövde men som genom om- ständigheter, över vilka de inte — knappt någon annan heller — råder råkat i svårigheter, 2 'Man diskuterar för närvarande att ersätta provinsialläkarna med s.k. flerläkarstationer, givetvis förlagda = till - storkommunens ' centralorter. Det blir lättare för läkarna som kan ordna sina jour- tjänster På ett bättre sätt, men hur blir det för de gamla, und- rar tidningen: "> "Men de gamla, de sjuka; de or- keslösa strödda överallt inom de områden som nu är storkommu- ner och som består var och en av ett helt konglomerat av tidi-1: gare ' småkommuner, ' blir det - bättre för dem? De får kanske flerdubbelt längre till flerläkar- statlonen än till provinsialläka- ren; Samtidigt minskas intensi- teten i'glesbygdens kommunika- tioner, järnvägarna är snart bor- ta från glestrakterna, busslinjer- na fär allt färre turer 0. s. Vv. Kronikerhemmen är fullbelagda. Hur skall man lösa bara detta enda, men stora problem, för dem man talar om att man mås- te förska mer för att hjälpa? De har knappast tid att invänta fors- karnas lärda betänkanden. De behöver vård nu. ' s'regel "lägre" kostnader |-« framgå Inom "den vanliga rar men. för ett. mellånärsval,, Detta : överensstämmer! också med , de "siffror : som .- öpinionsundersök- . ningarna” " hittills har givit. Alla bedömare "tycks vara eniga, om att : -kandidater som direkt : op- ponerar "sig "mot presidentens i: Vietnäm: kommer ' att öster; ; Det . har... också framgått. av primärvalen, där sådanå:s kandidater'; "fått stryka på foten.: Det: sista” a "primärvalet . - "minare "roll än" "vad; man” " förut-|- "såg för några "mänadér 'sedan. 'som” tyder på” att. regi Nordvietnam OCKSA EN RATTFYLLERIST i En person har av "Svea hövrätt dömts: för” "ofövlig körning och rattfylleri, "Mannen hade åkt med en bekant i 'dennés' bil, Vännen |. lämnade bilen. för att Uträtta ett ärende, och när han dröjde för- sökte den dömde ta ur startnyc- keln för att fämna bilen. Da- gens Nyheter" redogör för fallet och har synpunkter på Jag t tillämpningen: os sl "Eftersom han inte kunde köra bil, råkade han vrida nyckeln så att motorn startade, varvid bilen hoppade fram en och en halv meter, . Händelsen polisanmäldes i en Person i en bakomvarande bil, Rådhusrätten frikände mannen eftersom han endast avsett att ta "ut, nyckeln ur tändningslåset. Hovrätten: ansåg däremot : att mannen genom 'sina åtgärder . måste anses ha fört bilen och att ' han därför inte kunde undgå an- svar för rattfylleri och olovlig. körning.' Vi betvivlar inte att hovrätténs dom är formellt oantastlig.” Det tör sig "Uppenbarligen om ' ett gränsfall där diametralt motsatta tolkningar: är möjliga. Däremot "frågar vi. oss om hovrättens ut- slag står i överensstämmelse med principen att ”hellre fria än fälla” ' eller svenska lagbokens tionde domarregel, som. säger att ”All. lag bör med beskedlighet driven varda; förty. högsta rätt . är största orätt, och måste nåden . vara med rätten”. Om mar vill "vara artig, kån man säga att hov- rättens dom är ett juridiskt fin- snickeri som drar löje över ratt- fyllerilagstiftningen. ” . Om man däremot inte hade ve- lat vara artig, kunde man i stäl- Jet sagt att den drar löje: över hovrätten." Eller "citerat den ät- tonde domarregeln: ”En god och beskedlig domare är "bättre än en a 808 lag... os "Vänskap. är oändligt mycket bättre än vänlighet, |. mindre än.Danmarks och Norges gen; att under de" närmaste åren "Enligt meäionalstyrelsens re- kommendationer . från år 1965 'ut- delas -fickpengar "av allmänna medel till. psykiskt utvecklings- hämmade barn under 16 år: som vårdas -på anstalt. Vidare "utgår ersättning för resor mellan hem och anstalt enligt av kmt utfär- dad. kungörelse från samma år. 1 särskild "förteckning anges de anstalter. ; som man anser -bör komma 1 åtnjutande av dessa bidrag. Undantag har gjorts be- träffande mentalsjukhusen Sal berga .i'. Sala och Vipeholm ; i Lund. Vid sistnämnda sjukhus här. man — ”om: ock med tve- kan” som det heter — ansett sig kunna". tillämpa + rekommendatio- hen om fickpengar, däremot inte ifråga” om. resebidrag, s De två" statliga > sjukhus, där vård: meddelas till psykiskt efter- blivna barn, saknar, således de medel till" iok- .och hemrese- pengar som' övriga motsvarande anstalter” har" för sina ” patienter. Vid” Salberga sjukhus har man inte .”vågat” följa . medicinalsty- relsens rekommendation om fick. pengar: ;: eftersom . anstalten ! inte tagits. ined i förteckningen. ” KEN DISKRIMINERING . Anstaltstedningen: vid -Salberga betecknar « med all. rätt det som en anmärkningsvärd "diskrimine- ring av de utvecklingshämmade barnen: att man ' undantagit två anstalter: från medel: till (fick: och ' réspengar. : ; Självfallet ”börde reglerna vara generella + och : omfatta". alla | de barn: det här är :fråga om. Det förefaller" minst sagt egendomligt attien. del av dessa anstaltsbarn undantas” från de — visserligen blygsamma - -— förmåner. som man av naturliga skäl anser vara ' en nas F röningsblad: nå +; S& mycket- vackert," värefullt och .konkurrenskraftigt .som . där finns är det förvånande, att Fin- lands "ändel :i' den svenska, im- . porten, är. bara 2 procent, långt "och därtill blott svagt ökande un- der, senare. år, . Se "Finländ ; kommer uppenbarli- göraj al större ansträngningar för att komma tillrätta med den "omställning " i "jordbruks. och skogsbruk: som ter sig! oundvik- - lig för ett land som målmedvetet bygger ut'ern infrastruktur: för, deri "ekonomiska expansion som ;behövs' för : att "suga upp. ledig- bliven" arbetskraft.: Om : man i Finland .känner en :— för det. esta grannlagda dold — bitter- het över att Sverige föredrar att importera arbetskraft” från. Fin- . land. (numera även specialutbil- dad sådan) i stället för att stöd- ja industriell: utvidgning och ö- -kad sysselsättning genom att kö- på i Finland tillverkade varor, ja, så är det begripligt. : i Känslor har litet att göra med : ekonomiska verkligheter, men” vi "kan ändå inte förbise hur nära Finland" under århundraden stått 0ss.:Vem erinrar. si inte slagor- det ”Finlands "sak. är vär”, frå- "gar; JF, ie : Det förstakammarval som på fredagen förrättades i-Halmstad för Halland: -Kronobergs, valkrets blir sannolikt det sista-i denna krets, Första "kammaren anses nämligen allmänt komma "att av- vecklas i en ganska .snar framtid "sedan: partiernas ståndpunkter i -författningsfrågan förefaller kun- na sammanjämkas; Grundlagsbe- » redningen — som den nya utred- ningen - om författningen döpts till — kommer även att omgåen- - de ta upp. frågan om arbetsord- ning för:-en enkammarriksdag med 350. ledamöter.. Visserligen tillhör vi dem, som befarar att .en” så «stor . riksdagsförsamling kommer att: bli ett tungarbetat : forum för. folkviljan, men de för- handsdebatter: som förts i ämnet tyder på, att det kommer att bli majoritet för en sådan lösning. Det betyder i så fall att det sto- ra flertalet yngre förstakammar- ledamöter bör ha goda chanser att "fortsätta sin : rikspolitiska gärning 'i den nya riksdag, som "Vi vid det här laget redan har Väntat i längsta laget på. samhällets” skyldighet ge dem. : Omsorgen om de handikappade har i många hänseenden stannat vid en läpparnas bekännelse — missförhållanden på olika omräå- der: har vid skilda tillfällen på- talats även i riksdagen. Att man också ifråga om de psykiskt ut- vecklingshämmade barnen tilläm- par olika bestämmelser när det gäller såmhällets ' åtaganden är ett ' ytterligare bevis för brist- fälligheter som sedan länge, trots vissa förbättringar under senare år, .kan sägas känneteckna hela handikappvärden. - I 7 » SMÅ BELOPP . De fick. och hemresepengar som ' utgår. till: anstalsbarn upp- går ' sannerligen inte till några större belopp, men .de är. dock av stor betydelse med hänsyn till - strävanden 'att i möjligaste mån söka underlätta dessa barns tillvard. Som - trivselfaktor har självfallet" en liten slant sitt av- gjorda värde för ett anstaltsbarn, för. att inte tala om den stimu- lans som en. hemresa ' några gånger om -äåret . mäste innebära för en stor del av dessa barn. : Vid de institutioner som : kom- mer i: åtnjutande åv medel till |fickpengar » utbetalas till . barn t.; o. m. 6 år 50 öre per, vecka, till barn i åldern: 7—11 år 1 krona och 12—15 år 2:50 i vec kan.” ”Resebidrag utgår vid resa fråm och åter'för besök 1i' hemorten en "gång per "kalendermånad un- der vistelsen. vid, institutionen. Ersättningen ; kan utgå efter an- sökan till -föräldrar eller annan vårdnadshavare om "den handikap- pade inte fyllt tjugoett år. ' > - Ersättning : utgår - endast - för resa. som 'institutionen prövat lämplig från -vårdsynpunkt: och vidare stipuleras att om den han- sjuka ham blir gömda” Av riksdagsman: Bengt Börjesson kräver-' att anhörig + eller + sannan följer honom "vid resa utgår . er- sättning även för följestagarons resa. A SALBERGA . ' - N PBORTGLÖMT” "Vid Salberga' sjukhus får bar- nen således: varken . fick. eller hemresepengar — man tvingas där att vända sig till sociala myndigheter . om pengar behövs. Några . bärande skäl. för. att .un- danta dennha anstalts barn i sam- manhanget torde : överhuvudtaget inte föreligga. , Anstaltsledningen finner det hela bero på .”glöms. ka”, . vilket gör förhållandet än mer anmärkningsvärt. ':: Ett exempel. må illustrera de svårigheter som kan uppstå ge- nom att sjukhuset inte förfogar över medel för, dessa ändamål, Nyligen ringde 'man från : sjuk- huset upp ordföranden i .respek- tive socialnämnd. för. att utverka pengar till en flicka vid sjuk- huset, Från socialnämnden kon- taktade ' man flickans, far och meddelade att man . beviljat det bidrag : som ' "sjukhuset ” 1 begärt, Fadern blev upprörd och förkla- rade att hans. sjuka qotter' väl inte ska betraktas som ett ”social- fall”. Han. hade den uppfattning. en att Salberga sjukhus tillämpa- de de regler som gällde för and: ra anstalter. Många .. föräldrars attityd . mot "barn "med" psykiska rubbningar kan man ha viss för- ståelse för — bitterheten ' över ett oblitt öde kan ta sådana ut- tryck. . Däremot . finns: ingen ”an- ledning förstå den diskriminering av dessa barn:som samhället ifrå- ga om . medel" gör sig skyldigt till... Det är ett rättvisekrav att olägenheterna snarast elimineras och att alla dessa sjuka barn be- handlas ' lika -—. oavsett var de dikappades . ålder "eller tillstånd vårdas. vv. iv : Afrikanerna är svarta" tin hud] färgen +—' svartare "än de” vita folken, :.som: ;under : århundraden" behandlat de svarta, på det-.mest hänsynslösa och: omänskliga sätt, Nu är. de. svarta : folken på väg mot: friheten, en utveckling som är både” lång ' och svår, «cc Två kända "danskar, ' missionär Gurli "Vibe Jensen och kyrkomi- nister > Bodil : "Koch," ger i" några repliker och skisser en”levande bild från dagens ' Afrika.” Missio- ;Jensen : har vistats i Afrika år kyrkominister: Kock : har varit där. blott ' en 'månad,' Kyrko- ministern känner sig föga skickad att. skriva något om :Afrika; efter blott: en månads vistelse där. Men hon måste skriva, därför: att; Af. rika : pressar på, Afrika sätter i gång, Afrika "kräver och Afrika frågar, - / ”Afrik mer! än frågar” epli- kerar" missionär Jensen, Afrika talar "till oss. -Vi har, förr i ti 'dén; känt, att vi skulle ge dessa människor något, men "nu - är: vi både historiskt. och andligt pres- sade" in i:en” situation, där. det också går . den - motsatta . vägen”. De båda danskornas besök i Afrika gäller ' Nigeria:" En juris studerande sade en gång till mis- sionär. Jensen: ”Vi är trötta, döds-. trötta på att bli flyttade omkririg på ert kalla schackbräde, Ni ta- lar alltid. om att:Afrika- skall vinnas för den fria världen, Vem säger att, vi skall vinnas av er? Vi behöver /inte - välja mellan väst. och östfront. Vi har röster inom oss, 'som talar fritt och öppet och insiktsfullt”. Det nya Nigeria betraktar. sig självt med oro” och samtidigt med : högmod, men alltid med stolthet, men det får "inte glömmas att det också säger: ”Ni kommer till oss med knutna händer,: men människans verkliga bestämmelse är att öpp- na" sig mot något Befria oss från. den faderliga klappen på axeln i form av penicillin, fotbeklädnad eller/'vad ni nu har sänt till oss. Kom och visa oss öppna händer, så kan vi tillsammans lyssna”in- ifrån till det som bor i vårt sin- Ne nas Gripande är skildringarna från TVÅ AFRIKABÖCKER : i män: "från ' en”. avlägsen by "kom- mer in: på? skolexpeditionen” och å hela" sin stäms vägnar ber han om en ; skola... Det: kostar cirka 14.000 "kronor att ordra. en skola i gamlingens by, Missionären har inte "den "summa" tillgänglig, mis- sionssällskapet hemma i Danmark inte. heller, och .missionären mås- te säga nej till den gamles an- hållan. ' Då ber” den gamle om förlåtelse för att 'han ”gjort' mis- sionärens ' inre "trött: "med - sina många ord”..Gamlingen ville med. sin begäran äta . missionären” för- stå” att barnen ' i hans' stam skall vara””som andra” barn. i världen. De båda. danskornas: skildringar ger belysande inblickar. i Nigeria. nernas förhållanden, ”- + De' "unga" kristna afrikanerna är: fyllda > av: glädje. "Det syns i "| deras : anleten, - det :förnims i-de- ras” böner; vilka : är : innerliga, brinnande, omedelbara, omslutan- de livets: alla förhållanden; De 1o- var Gud -för. allt de möter och lägger. fram. vardagens . gärning och -. uppgifter + inför '' honom. Okomplicerade,' sprungna . direkt ur. hjärtat, . förmedlar. de unga kristna afrikanernas böner något av sin trosfriska glädje, till oss, som ' får ta del av deras böner. En "samling böner av. kristna ungdomar :i Ghana är verkliga' äkta pärlor. Här anföres. något ur en ung ghanakristens morgon. bön: ”En. ny dag, Herre, "får" jag uppleva, fastän jag är en synda- re. .Varje dag erfar jag din nåd på nytt. Nåden är där, i himme- len och på jorden, som ljuset. : Du har lett. min ' kropp genom natten. Mina:sinnen är nu spän- da inför dagen; Min själ är redo för din nåd. Mitt förstånd. vän. tar . på, dina : order. : Herre jag tackar dig för "den nya dagen. Stråla du genom den och genom mig som den skarpa middagssolen. Herre, jag skulle vilja göra människorna omkring mig glada”. : . Hs. : "Jensen/Koc! H EFS förlaget. . 10:75. -. Pawelzik: JAG SJUNGER DITT LOV DAGEN LANG, EFS-förlaget, 14:50. Båda böckerna är. rikt och AFRIKA, missionens arbete och , kontakt med människorna, , En . gammal vackert : illustrerade, . -. : Hamburg (LT). I. förbundsrepubliken Tyskland talas för ögonblicket om en tred- je heminredningsvåg. Möbelprodu- centerna konstaterar med belåten- het att deras industri för närva- rande hör till branscherna med mer än genomsnittliga tillväxtkvo- ter. 1965 såldes möbler till ett vär- de av'5 miljarder DM i förbunds- republiken Tyskland av företag med mer än tio sysselsatta, Såda- na siffror hade man inte uppnått förut: 1966 hoppas man de skall stiga ändå högre. Utvecklingarna har två skäl, Lä- genheterna byggs större och rym- ligare år för år och behöver möb- leras. För det andra hjälper mö- belindustrins växlande mode till ständigt nya uppdrag. Medan för- äldrarna och förföräldrarna skaf- fat möblerna för hela livet så skil. jes den yngre generationen lätt från inredningar som inte längre motsvarar tidens smak. Pendeln svänger mellan ”högmodernt” och "antikt” livligt fram och tillbaka. I alla fall är .heminredningen en sow(Hallands' Nyheter). statussymbol som i allmänhet inte | Romantisk heminredning” - - . [sparas på, Nyaste moderikining är små e- leganta stilmöbler som dels troget efterhärmas, dels fritt skapas med gamla möbelstiler som förebild. De engelska möblerna från 1700- och 1800-talet är mycket poppis. 'Där- jämte även de tyska rokoko- och de franska ' Louis. XVI-möblerna. En .ny graciös romantisk linje som likaledes är inspirerad av ti- digare stilriktningar kommer från både Sverige och Italien till Tysk- land, Och stor anklang vinner för ögonblicket den amerikanska ko- lonialstilen som ger vardagsrum- met ett gediget rustikt inslag och ger den omtyckta ”gammaltyska” stilen samt de väldiga 'rTenässans- och barockmöblerna allvarlig kon- kurrens,' . MN I sängkammaren firar den 'ur- gamla himmelssängen nya trium- fer. Klädskåpen som täcker hela väggen blir alltmera voluminösa och dyrbarare i utförandet. Barn- kammare och gästrum, förut ofta ett sammelsurium 'av utgallrade gamla möbler, köps idag. gärna ”komplett”. "avvisande . -I teringsarbetet +? Ehuru den nuvarande. fläsk- bristen i världen med all sanno- likhet blir ' långvarig, behöver man "nog inte, såsom i fråga om köttet, räkna med en permanent framtida bristsituation. Däremot måste man vara Inställd på att Ferioderna med underskott kom- mér allt oftare och 'blir allt. läng-] re, Även när det gäller :fläsket mäste därför politiska åtgärder i syfte att minska den'i värt land redan sjunkande självförsörjrings- graden betecknas som orealistiska och för : :konsumenterna skadliga. ; . NST Vid bedömningen" av den svens- ka ' sockerbetsodlingens = berätti- gande är det givetvis nödvändigt att se längre än till dagens världs- marknadsläge. Det är här frågan om betydande investeringar -bl. a. i rationaliseringar 'och växtföräd- ling - (enkornsfröet) . som ' förbätt rar odlings.' och ' produktionsbe- tingelserna :i: värt: eger land. I förhållande till sockerpriset inom EEC-marknaden är f. ö. det svens- ka sockret: konkurrenskraftigt. : | Sydsvenska Dagbladet " Ett” minimum av eftertanke borde" klargöra ått det för högern är vida intressantare ' om folk- partiet 1968 lyckas ta fem man- dat från :socialdemokraterna ' än om högern tar fem 'mandat från folkpartiet.' Vill "man inte" nyttig- göra . sig "denna enkla.. sanning, då skall man inte «förvåna sig över: om” socialdemokratin lyckas rädda sig. "även ' efter, ett sådant bakslag; söm i” år. ce Dagens. Nyheter” . till - ett: ; fåtal: instanser « blir - det lätt ” så ätt. den” som” bäst lyckas |. Rekryteringen av poliser : god: : "men fler behövs > : Yrkesutbildningsberedningen: har föreslägit att: en' samhällsteknisk linje: skall inrättas. inom ' den 'so- ciala. sektorn; I första hand skulle )s linjen" ge en. förberedande, utbild: | ning: av viss. servicepersonal? in- om ' : den ..” offentliga” :- sektorn; exempelvis ” poliser," > brandmän, tullmän 'o. s. Vv. : : Rikspolisstyrelsen - " som tittat närmare på förslaget uttalar att en sådan linje inte kommer 'att kunna '/tillgodose rekryteringsbehov i = framtiden, Av flera skäl avstyrker styrelsen förslaget om den samhällsteknis- ka. linjen och. förordar i 'stället att en polisiär linje inrättas på sådana orter där det från polisi- ära " rekryteringssynpunkter ” kan anses ändamålsenligt, v' Skulle. : den . samhällstekniska linjen likväl inrättas föreslår Po lisstyrelsen att den. lokaliseras enbart till. de tre storstadsregio- nerna Stockholm, ' Göteborg ' och Malmö, Härigenom kan man möj- ligen reducera de speciella rekry. teringssvårigheter som . på . grund av. .bostadsbristeh utmärker dessa områden.' Det kan nämligen .an: tas. att flertalet elever på linjen har sin bostadsfråga orånad tv. genom. föräldrahemmet. v Den framtida pollsrekryteringen mäste bedrivas över hela det sam. hälleliga 'utbildningsfältet = fort- sätter - polisstyrelsen. 'Inom - polis- väsen -det finns befattningar med sinsemellan vitt skilda krav. på allmänna. kunskaper hos inneha- varen,, Polisstyrelsen hävdar: där. för att alla former: av allmän skolutbildning kan: göras nytt'g i det reguljära polisarbetet, För dagen. har , flertalet; rekryterings- kårer fått sådan -- numerär att uppkommande vakanta tjänster kan upprätthållas med lägst kon- stapelsutbildad. personal; dessa områden inriktas .nu på att. söka täcka 'det behov av nytillskott som ba- seras ' på avgång ur yrket samt på eventuellt. nyinrättande - av tjänster. = Polisstyrelsen : räknar med att samma personalsituation inom en nära framtid skall kom- ma. att råda vid samtliga rekry- teringskärer. - er Det största uppsvinget” "noterar emellertid köksinredningsindustrin Sedan :1954' femdubblades : antalet kompletta köksinredningar som i förbundsrepubliken tillverkats, Kö- ket bör vara så trevligt och så rymligt som' möjligt. De moderna husredskapens mångfald kräver utrymme. Jämte det:”klassiska” vita arbetsbetonade köket blir. det modern-rustika köket alltmera pop- pis med ytor av trä, med koppar och kakel, med hönrsoffa och granna gardiner där .husmodern omgiven av gästerna ägnar sig åt kokkonsten. I tävlan, mellan 4rä och plast gör. platsen "allt större landvin- ningar. En vanlig människa kan knäppast längre skilja mellan äk- ta” trä och de raffinerade träimi- tationerna. Dock föredras för det mesta fortfarande ”äkta trä”. och äkta Jäder och koppar. as Sigrid v. Voss -polisväsendets | - Rekry-|. tala! för , sin sak har. de. största möjligheterna att se den" ”förvérk- . ugad. Den '&om inte alls hör av sig, kommer på efterkälken, «1 ett samhälle, som "inte är 1 så hög grad statsdirigerat, råkar man inte ut för "sådana vädar., ” Sundsvalls. Jldning” Före! den soctaldemokratiska re. geringens 'och partistyrelsens' "be slut 1: nyvalsfrågan. uttalade "sig en kompakt. majoritet av parti- pressens « chefredaktörer, för , riks: dagsupplösning och nyval Etter regeringens pesked att sitta" kvar utan väljarnas förtroende anslu- ter man sig lika” helhjärtat" "till. denna helt, motsatta stönapunkt: i Det "behövs en grundilg säne- ring av Göteborgs . affärer. Att genomföra den blir den angeläg. naste och svåraste "uppgiften "för kommunalvalets borgerliga" Beger- ; herrar. .. De. övertar ' en ohejdad likviditetskris, och de bör. inte låta .: socialdemokraterna .. trolla bort: detta pinsamma faktum. ' Handelstläninge NN Inom Kommunerna kän” man 4 dag spåra: en' strävan. efter "att samordna . samhällets” ”kulturverk. ' samhet. vi har; fått. kulturnämn- der på: åtskilliga : platser . och. vi kommer att få dem på fler. -Erfa- : renheter från de” kulturnämnder som "varit, '1” "verksamhet, någon tid har varit goda... Kultuf- nämnden markerar sammanhang. : et, enheten ' markerar att : :kom- . munen har. frågorna. et taldemokrater;; ä påpék det Östgöten” (5) troendeuppdragen. "Allt leden lande;--som" inte: har. en verkligt starkt: saknig motivering, bör? av. + Förslaget . kan nytt ' år! Men nog kommer . Jäm- likheten ' och broderskapet sättas på härda prov, > sedan” lö ven fallit. ; riksdagskandidater i Örebro. med omnejd | känner sig' förbigångna av sina ögna: De' får -+yså& fall trösta” sig med att. "Ahlmark och Fälldin blir” "ett” välbehövligt" till placering där kan: .dock betrak- tas :som” "ett provisorfum.; .Unga män av” deras, kynne : hör ' långt mera” hemma” i den, 'folkvalda k; maren; ove or När : det ler Ahlmari han. få stå” på tillväxt”. ännu" en tid om man tänker på. de" stora politiska. sammanhangen; däremot. bör : redan - nu -l utsikter att framstå -som i ett ge- diget partiledarämne "nom: cen- tern." Då "blir han” förStås koni- kurrent' till / Andersson" 4 Bräm- hult,' som ännu så länge har. ett bredare , register. och' mycke skulle kunna tänkas i toppe; en trepartiregering. Men”. skall förstås inte dela skinnet räven, är ' skjuten —; s eller get: nu » Hedlund brukar . pat i Sydsvenskan. (ETT. ORD = 7 PA VÄGEN "Somliga" människor” frågar: "Var. för skall jag gå i kyrkan? Jag kan vara lika god kristen utan att gå dit”. nu Ett sådant resonemang stå emellertid. fcke , vid en nä granskning. Det är lika omöjligt att. vara .en. fullt effektiv kristen utan att vara med i kyrkan! som att vara en effektiv soldat utån att tillhöra "en armé. +”, - Men det är inte nog att endast vara med, Allt:för ofta 'är:de inspirerande orden: "Lik en: väl: dig härsmakt Fram . Guds kyrka går”, . endast en illusion; därför att somliga av stridsmännen inte givit sin Konung tro ochvhuld- hetsed och. inte visar något nit : att kämpa hans strider, Enrolle- ring ti Kristi armé betyder att ' vi helt ger”oss åt honom: Där ' får inte finnas någon halvmesyr. Om vi nu:är Kristl: utvalda stridsmän, låt då inte denna, värl. ' dens omsorger tynga ned oss till den grad att det påverkar "vår undersåtliga"” plikt gent emot vår - Konung. , -—
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.