N "4 ' LAHOLMS" TIDNING si =L T. Fredagen den : ” Industriförbundets Tidskrift har i nr. 7-1968..4-en. ledare behandlat , Sveriges eventuella anslutning till den gemensamma mårknaden (EEC) och därvid bl. a..tagit upp' frågan om Jord-]. brukspolitiken: ”Mot bakgrunden av. att en svensk EEC-anslutning både ter|. sig angelägen och kan bli en realitet inom en inte. alltför av- lägsen framtid är det självfallet utomordentligt ” viktigt att vi "inte skapar en jordbrukspolitik . och en, fordbruksreglering som kan . komma -att' :försvära —Il- eller -rent av omöjliggöra — en "anslutning till EEC och till dess gemensamma - Jordbrukspolitik”, : > Industriförbundet - hänvisar” 4 "den clterade Jedaren till en ar- tikel' på, annan plats r tidningen där förbundets jordbrukspolitis- ke: expert direktör Thomas Ce- 'derberg ' fört "pennan. 1I'denna artikel belyses, på ett realistiskt sätt att. risk "kan föreligga för — ett försvårande av "en, svensk . ELCanslutning om -jordbruks- politiken skulle utformas på det |” sätt ..som, utredningens majo- :ritet "och : regeringspartiet före- &lagit." att han .vid samtal med "kom: missfonstjänstemän "1: Bryssel . erfarit. att .man där 1.stor ut sträckning "följer de linjer. som " tidigare > varit vägledande för svensk” :JordbBrukspolitik; '” Man lägger . sålunda nu inom EEC tämligen stor vikt.:vid inkomst- målsättningen. Hr Cederberg omnämner ' också "att de "nya tankegångar” som jordbruksut, redningen lancerar: . ännu "är främmande sför EEC-experterna och" han” uttalar. en direkt" var- alAt tl ävseenden komplicera: eller: för- ,svåra en framtida" svensk anslut- ning : till EEC:s' Jordbfukspoli- tik?, anat "'Det är' ytterst värdefullt ätt + mar: från. . industrihåll - observe. rat .:den.. risk som - här tycks föreligga och”. även slagit larm veten Blott På" ett sätt som inte” kan miss | - . "t tolkas, ; Det" finns , » särskild an Hi ledning « understryka 'vde ; "stora b | olägenheter som skulle uppkom- I ma om man rr Sverige rusar]. ; Iväg med” en jordbrukspolitik som inte passar in i något 'nu i ; gångbart system 1 . Europa. Om ; dylika intentioner |; verkligaå, "är det. högst trpligt dT ; att vi. Inom kort finge: "riva upp . besluten"; och anpässa till vad man efter 'stora tahkemödor och "längvåriga diskussloder; kommit s fram till 1 den europelska ' ge. menskapen, Det skulle för öv- rigt se tämligen egendomligt ut . om Sveri ige på lösa grunder och vid en . ytterst egendomligt vald :, tidpunkt skulle frångå de rikt- linjer som ' tidigare: varit möns. ter "för .den dominerande konstellationen 1. Europa. I "Sverige har. från vissa håll tidigare. hävdats (så har skett även "inom jordbruksutredning- en) att landet med fördel skul le kunna gå över till en s, k, k ",SOCKERBETSODLIN GEN | Från soclaldemokratiskt "håll har under det senaste halvåret » Mob den svenska sockerodlingen förts en kampanj] som i ensidig. » het och förenkling torde vara > svår att överträffa, anser Sven- iska Dagbladet: En avveckling av vår socker. | näring skulle samhällsekono- miskt och socialt medföra djupt ingripande följder — man behö- . ver endast erinra om sockerbe- "tornas betydelse för öland 'och Gotland, Minst av allt kan det sä- gas-vara förenligt med rationell ekonomisk Planering att låta så- dana ingrepp styras av så noto- - riskt ryckiga och hastigt sväng- -ände faktorer som dem som styr den internationella sockermark.- : naden. :i : Överväganden om ': det . Svenska näringslivets funktions- möjligheter inom den europeiska marknad, till vilken en anknyt- Ning förr eller senare måste upp nås, ' måste rimligen spela en o- Jämförligt större roll än de Pe "pulära kortfristiga spekulationer som hittills dominerat den social- demokratiska propagandan. Den svenska sockernäringens företrä. dare är — stödda på starka sak- > liga argument — övertygade om - vår konkurrenskraft på detta oms . råde, ” Det vore därskap att genom brådstörtade åtgärder äventyra hn "god position på längre sikt endast för att under några få år söka inhösta en tillfällig och osä- "> ker vinst genom att profitera på ' uländernas nödtvungna export till priser långt under deras egna tillverkningskostnader, J Jordbruket och EEC Hr. Cederberg . berättar. 2 ITE 14 oktober 1966” sä på tägprislinje som innebär att en "stor 'del "av .livsmedelspriserna betalas via skatterna. Ett sådant - system förekommer 1 en mera "utpräglad form endast i Stor- britannien, " Jordbruksutredning- ven: behandlade dock denna frå- ga realistiskt.. Man frångick tan- ken på en.s. k. lågprislinje bl. a. med . hänsyn till att det. enda Jand som har: detta system ser sig om efter möjligheterna att nå en avveckling, Det. hade. va- rit en stor fördel om utredning. ens. majoritet" hade "kunnat. se ” av 'det "prispolitiska ” puzzlet.'. " Utvecklingen -inom ” olika de- lar. av näringslivet tyder på att "det blir: allt mera angeläget att söka en anslutning -till en ge .mensam marknad. "Detta ligger i” fas med. tidens - utveckling "lika "realistiskt "på andra. delar. via senaste månadsskiftet blev det i det sista" halvåret legat i perma- en > befarad ,, kommunistisk kom- plott, -vars,. syfte . uppgavs vara ett :maktövertågande efter mord på eller .tillfångatagande av 1le- en 'fick enligt 'vad försvarsmi- nisteriet nu . tillkännagivit, vet- skap om. kupp-planerna redan i mars. Den 24 mars utsände mi nisteriet 'hemliga ' instruktioner till alla" arméavdelningar. --- Alla vapen 1 beredskap. i sina respek- tive bostäder. och tillräddes att icke "ensamma bege sig ut på gatan utan. helst .slå . följe. :två eller tre man högt. Samtidigt skärptes bevakningen åv. alla ka- serner, förråd och. andra militära anläggningar. Detta :skedde efter det att — enligt försvarsministe- riets upplysningar — man inom tre kaserner fastställt, att där fanns k ristiska .. celler, som - höll BL "a. på det" slella' om- rådet, : Svärigheten : att gå sin egen »väg måste: avAlera : skäl :vara större för” ett litet --land. Bl; ”a.” därför: att: ett :litet Jand har. 'svärare "att göra sig gällande möt" en mäktig handelsunion än vad: fallet > kan: vara: med ett stort "land :med mäktiga : resur- ser,”och kanske: vissa naturtill- gängar, vilka: är: praktiskt: taget idvändiga att. komma åt: även för .en mäktig sammanslutning som" EEC, : Klart . är emellertid ” också” att : när "de." nuvarande EFTA-länderna ”efterhånd" 'skall söka närma sig EEC — mycket .tyder' nu" på att. detta kan' ske tidigare än man förut beräknat så "i blir - ; säkerligen "tvingad "att i stort sett: accep: tera. den. prispolitik > "som ' råder; Det. skulle naturligtvis: vara oklokt: att ida” ha”en: jordbruks: politik . .som ;skulle” "innebära! en stötesten.” Stötestenar; kan "givet vis. . finnas på ndra / områden, ara "svårare för . Sverige att helt, (ansluta sig till EEC-taternas linje, Det: finns uppenbarligen inte nägra +] . Vill; män förhindra Cätt Fänni fler, tveksamma socialdemokra- ter” Hyr. åt höger, får man vac- kert finna sig i att lägga mark. ivärdesutredningen åt sidan, Det sfinn&: socialdemokrater som efter "det borgerliga . segervalet gärna "skulle 'satsa åtskilligt på ett nä- "göt 'Hasardartat' men ändå lock- . ande kompromissförsök med den kommunala förköpsrättens ” ”prin- . ciplella”, vänner i folkpartiet och centerpartiet. :" Socialdemokrater. mer att avgöras av andra fakto- rer:än — som det hette före va- let — ”kommunernas "behov .av mark”. Sedan folkviljan kommit till tals: och: ett nyval ängsligt avfärdats är det i ännu högre grad socialdemokraternas behov av makt det gäller," vr. soda Barometern hänvis i förslaget” ”utdömdes Sparbanksföreningen. och villa: ägareförbundet: . . Yttrandena . väger, tungt, och invändningarna mot förslaget är på vissa punkter förödande. En "lagstiftning med . sådana funk- tioner skulle — heter det — vara ”helt oförenlig med svensk rätts- ordning”. Ingen förutseende kö- pare vill ingå något avtal som innebär . betalning : och. tillträde innan förköpsfrågan är avgjord. Säljaren utestängs . därför från möjligheten att göra snabba och definitiva avslut vid försäljning. Att tvingas vänta .i ovisshet om kommunen kommer att riva upp affären kan skada säljaren lika väl som"köparen, Ovissheten blir mycket kännbar vid försäljning av egnahem, där snabb affär kan: vara nödvändig i samband med byte :av. arbetsplats och flyttning. Då det "från socialdemokratiskt häll ofta sagts att den kommuna- ja” "förköpsrätten skulle sakna all betydelse för säljaren, är det vär- defullg” att” lantbruksförbundet och RLF så starkt understryker de orimliga praktiska konsekven- ser som ep lagstiftning skulle få både för den som avyttrar och den som förvärvar. — -. FRÅN INDUSTRINS UT. - : REDNINGSINSTITUT | har under årens lopp utkom. mit "en rad förnämliga och ye terst väl : underbyggda skrifter, ” Men var det nödvändigt att bevi- sa detta med det nötta talet om det bekräftande undantaget, und- rar Sågverken, organ ' för Svenska « Sisverksföreningars riksförbund; : 4 nas besked" i markfrågan kom-t: alla officerare. under, ständig ob- servation, | .- De hemliga instruktionerna til officerskåren .; var ."undertecknade av... 'årméns stabschef Gregory Spåntikadis; "men blev först kän- da i' slutet av september, då den outtröttliga kritikern "mot rege- ringen, armén och monarkin, f. d. regeringschefen - George Papan: | dreou, anklagade ' general Span- tikadis . för” att blanda sig i:det politiska" "livet. "Generalen ' hade, påstod' Papandreou, uppträtt otill. börligt! genom att utsända en dek- läration . rörande "” Papandreous | ” parti, ; Centrumunionen, som an- klagades: för att ha mottagit stöd från det starkt vänsterorienterade EDA-partiet, Det sistnämnda är i realiteten en täckorganisation. för det' förbjudna kommunistiska 'par- tiet, och var den egentliga iscen- sättaren - och - regissören . av ' de massmöten;! :som i hölls: i JAthén förliden vinter. : . " Bakom de hemliga sinstruk 0- nerna; som; nu: bekräftats av för- svärsministeriet, anar "man skug- gan'av;den:s.'k;, Aspida-historien och. "konturerna: "av. - ”Papandreöus son, "Andreas Papandreou, . som.' i dag" utgör "den 'riskfulla" och - obe- räkneliga "faktorn i grekisk poli tik;z Grekland har" faktiskt levat 1. en permanent : politisk kris, alltsedan 'kurig .Konstantin för -ett år: sedan > tog ..upp: striden ,mot den dåvarande högst egenvillige och >" maktgirige 'regeringschefen Papandreou... Denrie.. hade : genom en. regeringsombildning - hoppats kunna övertaga. även" försvarsmi- nisterposterr; uppenbart ' i syfte'att omintetgöra "den - . undersökning, som'-då- hade ”igångsatts mot en officersgrupp, "vilken + bildat . en -| revolutionär sammansvärjning '— den. s.k. Aspidagruppen « (Aspida I, vt en -Öppnare. och" mera | förtrocaderan attityd i samarbe: tet med journalister i olika mass- media, Pkriver. TCO-tidni in a Förhandlarnss | :argumént för "att ”hålla tyst” är oftast att ett offentliggörande skulle skada för- handlingarna.” Även om detta kan diskuteras från fall till fall så kan. vi under inga omständig- "heter: "dela den generella åsikten att mån aldrig kan ”lita” på jour- ”nalister, och att man därför inte an Jämna, uppgifter i förtroen- e. = ;» Ha man den negativa inställ till journalistkåren är det naturligt att man blir :besviken en" Och annan gång när uppgif- "terna ändå sipprar ut. 'Grundinställningen måste vara "positiv" till "den journalistiska "ambitionen att lämna saklig in- - formation i alla "ångelägna frå- gor. Det är naturligtvis inte vår : mening att propagera för ett me- ra ”fränt” informationssätt där >man : använder . osanningar och förvridna fakta bara för att un- - der alla. omständigheter synas i | spalterna, Långt därifrån: Vi vill bara att alla som arbetar" inom en organisation skall inse att vi måste visa samarbetsvilja och öp- penhet. när det gäller represen- » tanter för massmedia, TUI:s skrift" om SJordbrukspo- litikens mål och medel” Kar för- fattats av två experter, som ock- så deltagit i Jordbruksutredning- en. De är båda överens om att . vad de sagt i utredningen var så bra, att det borde sägas en gång till i en skrift tillkommen på IUT:s "uppdrag. Sävitt man kan förstå, tillföres debatten icke här: igenom ett spår av nya rön el- ler tankar. Däremot förbinder sä- kert mången skriften med indu- striförbundets jordbrukspolitik. Om det är riktigt eller inte att > göra det, vet vi inte. Däremot vet Vis att skriften är onödig. Enligt lantbruksförbyndet är den dessu- tom rent befängd, när den häv- - dar, att. världsmarknadspriserna behöver 'stiga med 150 procent för att göra vårt jordbruk kon- kurrenskrafti IUI torde under sin i dagarna insatta nya” chef få 'skärpa sin . uppmärksamhet på vilka förstå- sigpåäre och vilka angelägenhe- ter man skall umgås med, tycker " branschtidningen; ot -Athén ” upplyst, "att den grekiska arméns officerare under” nent "beredskap för att' avvärja dande lojala officerare. Regering- ' officerare fick - order att: ha”sina' Grekiska krisen mot ny höjdpunkt ”A . Greklands f. d. j regeringschef or Papandreou Hg betyder - - sköld). Méninigen: med Papandreous strävan var att söka bortleda ' uppmärksamheten från sonen. Andreas, vilken hade intim -Janknytning till Aspida-officerarna och deras kupp- planer. SN Den :47-årige f.: d.' ekonomipro- fessorn Andreas Papandreou, som tillbragt ' åtskilliga år 1 USA och som: oe -sista tiden varit: på en : om möjligt — erövra makten. ' playboytillvaro med: : Han ' sticker heller icke under . fordra hans planer. :, framtid att ställas inför en" mili. utländsk propagandaturné, vilken även : berört . Sverige och andra nordiska” länder, . har ' uppenbart Sommentar gjort till sitt mål: att övertaga ledningen av =:Centrumunionen efter sin far och att. därefter -— Själv påstår han sig icke vara kommunist, men 'hans radikala vänsterorientering är välbekant, även om han lever en lyxbetonad lustjakter, bilar och allt "vad därtill . hör. stol med,.att han är --beredd att mottaga politiskt stöd även från kommunisthåll, om det kan be- . Den sedan ett år bedrivna un: dersökningen ' om de '41 Aspida- officerarna lär nu vara avslutad, och 'de kommer. inom, en. snar tärdomstol'. — sånnolikt 1. någon mindre garnisonstad, där det av säkerhetsskäl" är ' tryggast 'att processa. När historien om As- pida-s -sammansvärjningen kommer i klart dagsljus och de politiska förbindelselinjerna blir klarlagda, torde den grekiska - krisen nå en ny och farlig kulmen... Den gre- kiska hösten kan komma att bli lika - stormig : som hösten för ett år sedan. z nos få reglen NPS' "Iom” Sydsvenska ” sågverksägar- kretsar har under senare tid en del missförstånd kommit till uttryck rörande skogsägarrörelsens :: in- ställning till de privata sågverken, I senaste numret av Förbundskorn- takt — medlems-'och informations- organ för SSSF —: kommenterar direktör Gösta Edström frågan. Tidningen Sågverken har t. ex. i tillspetsade formuleringar: gjort gällande, , att”. direktör... Edström sågverksindustrin” förmåga att: ex- pandera.: Om detta säger. direktör Edström, att det rör sig om .en 'fel- tolkning av en "passus i det gångna årets” verksamhetsberättelse.:.I det berörda avsnittet talas. om bonde- kooperation, .finansinstituten, när- stående företag, samt" staten. som de-enda tänkbara” inttessenterna, när det gäller. anläggningen av.de större och mera. kapitalkrävande industrierna: Av. ” sammanhanget framgår; att: det med större och meta” kapitalkrävande:- industrier avses ,cellulosaindustrier. med an- läggningskosinader på flera hund- ra miljoner. kronor vardera, När det: gäller sågverksindustrin;” som fortfarande 'kan arbeta” med rela: tivt-små' enheter jämfört: med cel- hilosaindustrin,' har ' direktör ' Ed- ö lera " gånger 'uttryckligen > att: skögsägarerörelsen förutsätter en fortsatt : expansion från de privatägda verkens sida: :.Inom Södra förbundets verksam- hetsområde ägs. omkring: 80 pro- cent av skogsmarksarealen av. pri- vata skogsägare. Detta förhållande jämte fördelarna av en ökad intée- gration gör' det-'emellertid natur- ligt" för: -.skogsägarerörelsen. att även bygga ut sin egen verksam- het på sågverksområdet. Man räk- nar: med att -kunna ta hand om ungefär hälften av”det överskott på sågtimmer, som finns inom om- "rådet. Skogsägarnas andel'av den totala utbyggnaden blir emellertid |- långt mindre än' hälften "eftersom de privata sågverken även genom utbyggnader: "kompenserar : de mindre verk som i snabb takt fal- ler bort. : Sedan hela industrin utbyggts till en kapacitet som kan nyttiggö- ra hela "den nuvarande skogspro- duktionen, kommer skogsägarnas sågverkskapacitet säkerligen icke att överstiga 15 procent av den to- tala inom södra Sverige. Skogs- "Samhället mäste ibland ingripa för att skydda barnen mot deras . föräldrar. Ett sådant fall är när uppfostran tar formen av. miss- handel och ett annat när föräld- rarna sätter sig 'emot-att-svårt | - sjuka barn får nödvändig vård. "Det sistnämnda problemet är för övrigt knappast begränsat till Jehovas vittnen eller 'andra reli- giösa ' riktningar. Att införa tvångsbestämmelser för att reg- lera vad som brukar betraktas som privata. angelägenheter är alltid "en kinkig: affär. ' Varken ”trosfrihet eller föräldrarätt' får trädas för när i det här samman- hanget. En annan fråga är när sambället skall dra in den be- skyddande handen, Vid vilken ålder skall-barnet få göra sin egen mening gällande? Det är ingen lätt uppgift som väntar lagskrivarna. Det är bäst att de får börja fundera på saken sna- rast möjligt. (Handelstiäningen). och de: privata Ia sågverken: skulle + ha « -frånkänt : den ;- Privata. ägarnas sägverksutbyggnad' avser alltså inte att uppnå någon domi- rians inom näringsgrenen, |. -. Direktör . Edström : framhäller, att sågverksrörelsern ligger bra till för privata ' initiativ. : Rationalise- ringskrav, strukturutveckling och omsorg om rotvärdena motiverar emellerbid-'skogsägarerörelsens nu- varande. speciella intresse för såg- verkssidan. Härtill kommer en an- nan och. mera "avgörande ' faktor. Utbyggnåden av sågverksindustrin )ä och". massaindustrin,. där 'skogs-' te ske: parallellt 'och vara” väl :an- från våra avverknirngar. Dessutom är sågverken. beroende av. sina bi: produkter. En utbyggnad av mas- saindustrin förutsätter -" alltså” en snaraste bli. någon -kömpromiss, som - ägarna -är- starkt .engageräde;,' mMås- "a passade: till varandra.' Orsaken. är |""- det välkända förhållandet, att :det |" faller både timmer: och massaved | av | "maj oritetskravets Dagens Nyheter . > Ahtägliger " blir iInte- strejken långvarig... Det får, väl, med det ”räddar ' ansiktet” för' båda parter: Alla ; arbetsnedläggelser är negativa inslag i. samhällslivet, möjligen med nägra: få undantag, t. ex. för sprithanteringen. Man får därför 'fromt hoppas att strej- ken snarast ; ”bilägges. . ” Särskilt viktigt är .det att. skolan. får - ar beta i lugn: och ' harmoni. : - Önskvärt, är; att. förhandlingar. na. mellan , parterna 'så fort som” möjligt återupptas.” Men för att detta skall bli möjligt” krävs” "god vilja . från ” båda” "sidor.; Kanske i första hand: från. arbetsgivar- sidan: + detta torde: kunna: sägas utan att man "för "den skull tar ställning. i tvisten, Det' var emel. lerid ecklesiastikdepartementets inblandning, som bl; a. medförde att tidigare" :'uppnådda ' resultat 'ra- läget. .ytterligare - Skärptes... Men Hedlund—Ohl — Erlander: + år |geri” hår sj u:redan” en: ung parti. utbyggnad av sågverken, vilket i . (Forts. ä io KARE «De. flesta barn i. värt land får väl. : lära sig . att knäppa: sina händer och bedja .den-lilla bönen ”Gud;. som haver barnen kär, se till mig |. söm - liten är...” Det är en "stor: förmån och "en rik tillgång att. från. tidiga” barnaär ha fått lära sig att bedja. Bönen öppnar rika källor "och ' oanade Oss I förbindelse med . levande Gud," ty. cc vatt bedja "begära, "ej endast att. möjligheter i våra liv. Bönen för |; .jger: ”Om jag hade förehaft, något! ande, som alltid bac + icke”. min vilja utan: din.” bedja "på "det. överlåta : sig själv helt: åt. Gud. Genom. överlåtelse 'åt Gud: kom- mer vi i harmont + i samkl = "med" Guds vilja: "Att: nalkas Gud på. örsoningens grund: innebär också 'att vi står ett rätt förhållande! till . våra medmänniskor. Konung David sä Att orätt "+: mitt ; hjärta, så . skulle] Herren. icke . höra , mig... Och Je- att själviskt ropa: Giv mig, He . giv! Att bedja. är att komma Gud så ära, att han blir livet i värt eget Liv” . 'Vi kan vara rika på kunskap; | jordiska ägodelar och annat, som; bidrager - till att berika vår till-; varo,. men glömmer : vi bönen saknas den himmelska: tonen,- det. sjungande hjärtat, det överjor- diska solglittret och den jul lande segern. För vårt inre liv: är bönen som den friska vinden: från de eviga bergen, den är den rena och vederkvickande luften: I den kristna församlingens verk- samhet är bönen den ofränkomli- ga förutsättningen för framgång. Även när det gäller vårt jordiska arbete . med dess . omsorger och bekymmer är. bönen en. förutsätt- ning för ' verklig . framgång. Bö- nen är vär största tillgång. Vår Frälsare uppmanar oss att gä in i lönnkammaren och -bedja till Fadern som ser i det fördol- da. Men vi kan bedja alltid och allestädes.' Viktor Rydberg uttryc- ker det så: - ”Bön. " knäppta händer är nog, lantman, "då du ber för markens > gröda: Bed med handen på din plog, då välsignar Herren Gud din . "> möda”, Guds ord säger: ”Befall : dina verk åt Herren, så ha dina pla ner framgång”. -:En sann kristen börjar sid” dag med bön. Det är en god, ja, en nödvändig vana att låta bönen vara. nyckeln till dagen. Alltsedan unga år står psalmens: ord' le- vande och manande i mitt inre: ”Jesus, lät mig städee bärja' i ditt namn allt vad jag gör, att jag måtte framgång spörja och så sluta,, som jag bör.” På kväl len bör bönen vara läset för nat- ten. Det: minner en psalm oss om: ”Trygg i din vård jag lämnar mig, när solen från OSS flyr.” Gör 'vi det, då kan vi följande morgon uppleva den lilla psalm- versens fortsättning: ”Och - glad. ligt skall jag prisa dig, när da- gen åter gryr”. En riktig morgon- och aftonbön bildar en ysylene ram, kring ett lyckligt 1b Som regel för: vår bön har Jesus ställt upp villkoret: ”Alt vad ' ni ber Fadern om i mitt namn det. skall :han giva er”, Att bedja i Jesu namn — det är att nalkas Gud på försoningens saja säger: ”Herrens 'arm. är icke för. kort, så att han ej kan frälsa, och':hans: öra - är icke tillslutet, så att han ej kan. höra. Nej, det är era missgärningar som skiljer). er och; er. Gud. från varandra”; Och vår : Frälsare, säger 'att "vi skall äga ett:förlåtande och för. sonligt — sinnelag, såvida 'Gud skall kunna höra -oss' och" förlåta oss våra synder : Bön ' innebär '. eller innesluter räven förbön, Jag har. hört berät. tas ' om en . 'sjömansgosse - som återvände” från sin .första' resa, Den hade :-varit stormfylld och svår, och han hade. sett döden i ansiktet. . Med knapp-nöd. hade fartyget och dess besättning und- gätt förlisning." När -dern. unge sjömannen kom hem frågade hans mor: : ”Var du " inte "ängslig svåra stormen?” = Pojken : svarade: >; - - "Nej, mor, jag . visste” vatt, av bad mig hem”, Vårt liv är att” tikna - vid 'en resa, som ej alltid är. så lätt och lekfull. Faror lurar. Stormar ra- sar, Livet: är fullt av frestelser och blindskär; unga människor, - så Det är en tröst och en. styrka att veta sig vara. omhägnad av förböner." Så fattig är väl knap- past .någon , ibland . oss, att ej någon röst på jorden höjes till förbön för oss. Varje troende far och mor ber för sina barn, deras böner omsluter, omhägnar dem... Våra vänner, ber. för oss, Sann och kristen vänskap kan ej tänkas, där ej vännens — vännernas — namn nämnas inför nådens tron. Onda händer. griper in i vårt liv till frestelse och för- förelse. Men goda händer -knäp- pas till bön: för oss och sätter bönhörelsens änglahänder i rörel- se till vår hjälp. Vår bästa för bedjare är vår Frälsare. Han Ie- ver alltid för att mana. gott för 088. - - Lär vi oss att vandra på” bör nernas himlabro, kommer 'vi att få uppleva sanningen av 'den er- farna' sångarinnang ord: -. yRingaste barn, som beder, ever . oändligt tryggt, : mäktar långt mer än hjälten, > - som starkaste fästen byggt. ' Måtte - vi aldrig glömma, » var vi i världen gå, . er att till Guds eget hjärta - den bedjandes suckar nå!” i "den kommun opåtalt skall kunna sy: tematiskt. föra en olaglig 'subven,. tionspolitik, "fatta. det ena, .stöd- beslutet 'efter. det andra 'som 'se- dan undanröjs I regeringsrätten, verkställa besluten utan . att av. vakta domstolens" "prövning- "och och slår därmed 1-luften, ; tillämpningen . går. . en.wi ligheten en annan," av förbere "Deträ har kommit igång - så” tlälgt och får tips ol upplysningsverksamheten. ändå undrar män, om Koncentrat nen; save bör . väl kömina, "stundande. göt mar. och 'hös t.' Det j serades, ... varigenom. - det - spända |v HöJl ”Fader, ske s tet är” att "först att kunskaper Eftej icke minst för | "I mig, SN , Centern och "folkpartiet mäste | mansson skulle plötsligt kunna föra" en politik 'som mellangrup- perna i samhället kan acceptera. Tar dessa partier ett steg ät hö- ger, kan det hända att den so. cialdemokratiska ledningen 'blir permanent. Utformar "högern sin politik utifrån en” "realistisk ' be- dömning : förpliktelser, tror vi att den kom- mer att Igga ' mycket nära mit- Vi anser det anstötligt. att” sedan ställa 'alla Inför fullbordat faktum. Om inte ”de' kommunala nämndledamöternas tjänstemanha- ansvar blir: en realitet” firins "det risk för ätt regeringsrättens praxis i kommunalmaål förlorar” framförallt tt :orgahlsatlonerna aktiviteten säkerhetsris tycks vara. e som förkörsteglernä. - högertrafikkomm si ;onens ett -bättre' försäkringsskydd eftér- som. den avslöjar. att. allmä heten Två åklagare” för felparkering.” Me sig, . sedan . att ;det inte fanns någo trafiknämnden" på "uppmonte- ring": äv . Parkeringsautomaternå, Många : andra bi lister” hade: fällts tidigare: för avgiftsskolket, . Var. för kom : "ingen. -myndighetsperson då" på” den "lysande" idén. att : Kolla upp saken I trafiknärnder tokoll? Ja, :se det är: el PA VÄGEN medlidsamma, : bröderna, (1 Petr, 3: : kärleksfulla : -mot Srmhårtiga, . ödmjuka. jag tillsammans "med ' mina ,-stu- dentkamrater i den stora” aulan : I Edinburghs universitet. När jag lyssnade till orgelmusiken och såg den stora skaran studenter, kom r nu mina studentkamrater”. .- något med mig. Ja; g kände djupt I Jag 4 Sanning var -en. av. dom. FA 2 var inte längre främlingar rn mig. Denna: erfarenhet ;var e endast en flyktig: tarike;” Nå got" hade : verkligen - skett. med a Något "som: förvandlade ” mig er stunden, Det var gemenska. " pens ande jag Upplevde. ” tade. om aina erfaren- mina d jan svarade: ”Må denna aln käns. att a enhet. växa tills--du känrier du på.ett innerligt ” sätt "är grund, det är att bedja 1: hans + demo LaV hela den kristna. värl- Varen slutligen alla endräktiga, H En oktoberkväll "år ' -1$63. "sätt . den tanken för mig: :”Ala- dessa ' - Där och i den stunden : skedde '
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.