4 Lå « Inte:-på lika villkor med de dans- LAHOLMS TIDNING : —= LT. Lördagen. den 15 oetener a 1906. LT 2 Zz Nordiskt 'skolsamärbete | : : Vid 'Nordiskå rådets session? i Helsingfors i april, nästa år skall” - man bland annat fatta beslut i frågan om att rekommendera re-- 2eringarna att införa 'en enhetlig " nordisk skolordning. Frågan togs '. app i rådet redan 1964 av råds" Backlund, medl na Georg Finland, Anselm Gillström och Nils Kellgren, Sverige, samt Hå- " kon Johnsen, Norge De föreslog att. .regeringarna .. skulle « re- kommenderas att ”vid den fort- satta, sendet i de olika nordiska län- derna. verka för åstadkommandet "av en enhetlig nordisk skolord-" ning? "> - Frågan har. "förberetts i rådets ”kulturutskott. Någon enighet har ' ertid inte" kunnat: nå ' man : emell "fraht: till främst, beroende på: att. » skolsystemen är principiellt olika . utformade. I Finland, Island, Nor-" utbyggnaden ' av" skolvä- ' JAR sämdrdningsirågorna just på . skolans område tagits upp i Nor- " diska rådet är säkert ingen tillfal- lighet. Kontakterna ' mellan ” de . hordiska länderna har hittills” ut= vecklats ganska sakta, och råds- medlemmarna har heller inte ve= » lat tvinga fram några snabba 'av-. göranden. -Samarbetstanken måste så att säga växa fram inifrån. Detta är möjligt bl a genom att lägga ökad vikt vid de nordiska . frågorna inom skolans ram -Bar- nen får då lära sig att blicka ut över de snävt nationella gränser-" Brigham Young slog sin vänd: ” ringsstav i marken och sa: ' — Här ska vi bygga värt tem: pel. - Det var år 1847, Och ä den bergiga, ogästvänliga staten Utah växte den " blomstrande staden Salt Lake Clty 'upp och blev mor- monernas Zion. Men innan medlemmarna av den religiösa sekten. kommit så långt, hade de' fått genomgå oer- hörda strapatser, berättar histo- rien.. De” hade fördrivits från de civiliserade östra staterna i USA na och bättre än tidigare bekanta: sig med grannländernas folk, 'de- "ras kultur och I den. Det kan givetvis vara värde- fullt; om skolorna i de olika nor- tigaste' är dock att den nordiska tanken får genomsyra själva un- ge och Sverige fö gatorisk . nioårig grundskola :som enhetsskola I Danmark däremot . . har man en sjuårig undervisnings- plikt med en flerårig påbyggnad. ” .Man. planerar också att inbegripa "andra skol- och utbii dningsformer - 1 systemet: one Ae en obli--: "der Då lägger man en' stabil grund för ett utökat nor. ”diskt' samarbete'i i framtiden Ahefen från sin egen .u Kul Iott ade" i sitt betänkande att starka skäl 4 a lar för att de nordiska. länderna -ytterligare bör. effektivisera sina Sansträngningar I syfte att utbyg- ga samarbetet på. skolans område, Utskottsmajoriteten säger :'sig .ernellertid. inte ha blivit överty- 'gad om'att strävanden att införa jen enhetlig nordisk skolordning utgör .-den bästa vägen, när det |. gäller ati närma de olika" länder-- nas skolförhållanden till varandra, . Tyngdpunkten i, samarbetet bör som hittills förläggas till under- ”visningens innehåll och strävan- dena att enhetliga detta.' De'före= slår följande rekommendation: '; : ”Nordiska rådet rek d "régeringårna "att till de centrala iskolmyndigheternas' och ' vederbö- 'rand>'a nordiska "samarbetsorgans "förfogande, särskilt till. det.'Nor- diska kultärkommissionen under= ställda : expertutskottets' för; nor- diskt samarbete, i fråga, om peda- - gogisk forskning och försöksverk= samhet, ställa avsevärt ökåde" re- .:surser för en- effektivisering av |" samarbetet på | skolans - område med beaktande speciellt av under- "Visningens innehåll.” ov ve « Två av utskottets medlemmar, — förslagsställarna : Backjund | "och | Johnsen — föreslår däremot- att: :skall 'rel deras att verkställa en allsidig ut? rédningen, och uppgöra en plan för ett ytterligare närmande" av: skol- ordningarna 1 de nordiska länder na till varandra med särskild ton=: - vikt på undervisningens, innehålls så ENSK KATPEGUADDEE I innehålla. 127 7. procent smör fett, Det är naturligtvis inte nödvändigt, Man kan” slå mjölk I kaffet.. Så gör”ju bl. aLAranst minnet, Men Katfegrädden skåll innehålla 12 procent smörfett och många människor tycker inte att det' är. tilräckligt, De slår visp. . grädde 1 kaffet, skriver Skån .ka'Dagbladet; . 2 Nu importeras en dansk Mejer -«-riprodukt med.:9 procent:smör- fett, den är alltså ett mellanting mellan mjölk och grädde och kan närmast betecknas som ett » surrogat för vår svenska kaffe- " -grädde. Följaktligen kan den säl- "Jas billigare, den är ; billigare även av den orsaken att inne- "hållet är mindre än närmaste "svenska. förpackningsmotsvarig- het," som innehåller 3. deciliter. Späder man den svenska kaffe- . grädden till samma fetthalt som den danska, blir den svenska bil- ligare,: Nu kän man undra varför vil Sverige skulle behöva importera en sämre vara än den vi själva: kan producera. Det finns natur- ligtvis Ingenting som hindrar att Inte de svenska mejerlerna skul , le kunna producera en ersättning för kaffegrädden, ja till och med "exportera den till Danmark, Det enda som hindrar är det faktum att det råder ett dariskt totalför- bud för import på jordbruksva- ror. "Svenska ' mejerier . kämpar J ka, Det är orsaken till varför man kan importera dansk ersätt- ning för svensk kaffegrädde. "Och den kommer ju alldeles "lagom på bordet till hr Erlanders hemkomst från. broderlandet! . - RAD OKU KUNSKAP ” i början av 1965 "blev e en stor succé, erinrar. Arbetet. Hit- y 800 deltagare klarat av äidemiskt betyg i statskun- skap.” Ytterligare ”några' hundra väntas . göra det före årets slut. "Tidningen. efterlyser särskild un- dersökning "om de kategorier som denna väg velat läsa in aka- demiska betyg och fortsätter: - ' Förberedelser, har gjorts för att fullfölja experimentet även I andra ämnen, bl. a. pedagogik, som vållar trängsel vid univer- ”siteten. ” Universitetskanslersäm- betet har också tillstyrkt fort- ERNA I STATS. : "regerings "misslyckanden genom - att'hänvisa' till att det finns en. skilda? företag som "drabbas; av omställningssvärigheter till följa av: ' den, strukturrationalisering : som-oavbrutet pågår, observerar Gefle Dagblad... ' -Det är svårt att veta om'de enskillda företagen i Dalsland och :i Adalen har skötts dåligt. om de " borde ha lagts ner tidigare eller j,om de är oskyldiga offer för en "utveckling över vilken" de saknar "inflytande.: Om man utgår ifrån "det för, den socialdemokratiska : kritiken gynnsammaste alternati- ”vep:— att ledningen inte varit tillräckligt driftig — ' innebär nedläggningarna . eller. omställ. "ningarna”en utveckling som man - verkligen måste . beklaga, "efter- som så många anställda till följd” äv” oskicklighet plötsligt står” u-. tan arbete. : Ändå” är "en olycka” a År detta slag "relativt begränsad i jämfö- relse med' vad som” kan” inträffa om ett héälp land! blir centraldiri- Jer tidningen. UTVECKLINGEN AV NYK, ve TERHETSTILLSTANDET ; "under den; senaste tidärsperi den har: varit "sådan att det: krävs jen . Kraftsamling o om mån skall åstad- komma” "resultat; 'meriar Fålkö. "Pings' Tidning. SAlkoholfrå- gan är en av våra mest syarlösta sociala" frågor: + viovnt «. Den 'kan' inte angripas. med de traditionella + + socialpolitiska ' re. formjinstrumenten, "som använts för att. skapa trygghet mot sjuk- dom, -ålderdom etc. Man ' mäste sätta in'en samlad aktion, där det gäller, att, : mobilisera även : de grupper. 'som nu är passiva och likgiltiga, Konkreta förslag, som kan Wmedföra en ..effektivisering ”av alkoholpolitiken måste bli fö- ”remål för: en bred, och intensiv . opinionsbildning. " > Dessa uppgifter är så omfat: tande att de'kräver'en samver- kan mellan nykterister och icke- nykterister.; I. den mån 'nykter- hetsrörelsen "vill, kan' den .kom- ma att spelå' en "ledande roll i "detta arbete." Nykterhetspolitiker har ju tidigare spelat en central roll inom nykterhetsorganisatio- nerna. Samhällets insatser har till stor: del styrts äv initiativ från de: helnyktra ' .grupperna. i samhället. > : Vid'motboksr eformen .1954 tog man! exempelvis stor hänsyn till nykterhetsrörelsens uppfattning. exempelvis nationalekonomi och r konomi.”: Eekh ikde- partementet vilar dock på hanen. Självfallet kan man behöva en funderare på uppläggningen av dylika radiokurser, där f. ö. även TV "borde--komma med -på ett ” hörn. Skall radiokurserna bli ett beständigt inslag i undervisning- "en På'högre plan, är det' ange- läget att garantier skapas för att programmen skall: hålla: inför : det ackumulerade intresset. Rim- ligen är det också ett intresse för deltagarna själva i dessa kurser, att ' de rent kvalitativt: även i fortsättningen skall kunna 'kon- " kurrera med de' ordinarie - uni- versitetskurserna, -» Med hänsyn - till trängseln vid « Universiteten. och framförallt de Positiva "erfarenheter man nu : vunnit” genom ”radiokursen i statskunskap , är” det 'självfallet angeläget,' som Arbetet påpekar, att frågan förs framåt. Ecklesia- stikdepartementet har ingen an- ledning -att längre ”vila på ha- nen” utan snarast ta -itu med uppläggningen av en mer vidgaå radiokursverksamhet, där också TV:s medverkan bör undersökas. — Lagarna skulle aldrig förbättras om det inte funnes mänga vilkas moral är bittre än de Ingar som . sättning på radiokursen i stats- kunskap även i andra ämnen, I Nor finns”; = " gerat 'och; härdreglerat, framhål- ” De gicl igenom snöstormar och” ökenhetta. De drog sina hop- dsförhållan-" 1 delar. -på handkärror > eller; åkte efter oxar. Kvinnorna dog, av. umbärandena: och smitto- samma i sjukdomar, En femtedel kom. aldrig ' fram. Till ' pionjärerna ' räknas” bara "de. Som ' följde "Brigham Young, utan alla de 86.000 män- niskor, som i hans fotspår tog' sig över slätterna innan järnvä- gen blev. färdig, 1869. Av dem som överlevde återstår nu,: bara en. Hon. heter Hilda Erickson. .Den 11 november fyl ler." hon : 107 : år. Svenskarna ' i Utah är stolta över att hon är svensk, . est Vi träffar Mrs Erickson på ett. ålderdomshem i Salt Lake City. "> Krutgummanrs sitter och äter som vanligt, säger föreståndarin- nan, när. vi kommer in på hem-. met "och" frågar efter vär Jands- maninna. ev V «-. Hilda. Erickson - flyttade till å derdomshemmet . för - bara ett: år sedan. Tidigare. bodde hon ' hos sin . dotter, , . 82-åriga - Mrs. Amy Hicks, . men” så” trillade hon på näsan, en idag och behövde plåst- ras” om, : Mrs Erickson som klarat sig inte tanken: på": att flytta till hemmet. - = Inte vill jag 9ö där, sa:hon till. dottern, i s—' Du” som aldrig, varit” sjuk eri "dag i"ditt' liv, som sover ' som ett "bårniigeh äter. som "en häst, "Då tänkte Hilda. Erickson efter en..stund. Antagligen : tyckte "hon att" dottern hade "rätt, . för. sedan LEVANDE HISTORIEBOK Det enda. , som . irriterar henne på hemmét . är :”de'' där gamla gnälliga 70- och 80. åringarna, som inte” kan: "klara "sig" själva”. ' Mrs Erickson: "lyser: upp när hon. får besök, och är! noga med att få reda.tpå . alla riamn, . Hon hör: litet INA, me en hön ger sig: det”. en gång till, jag är inte .så dum:som jag ser ut! Hon ' "undrar också hur: tid det tar"att komma från Sve- -Irige till. Amerika nu för tiden. — Jaså, åtta timmar? För mig| tog - det sex månader.” Men det vari: ju länge. sedan, . orre . Plötsligt slås man” av det märi > liga; zatt' här sitter en människa som- själv. upplevt .det nästan alla andra hu levandé” jara läst om ”1”historieböckerna, -- Hilda Larsson' föddes .i Ledsjö församling i Skaraborgs län; 1859. Hennes ' föräldrar var mormoner. När / Hilda "vär sex "år. tog”. del henne 'med och emigrérade ti Al erika, : - pt Hi + 1 INDIANERNAS: VÄN: '" Båtfärden över Atlanten :var, trots många vedermödor, inte den värsta : delen ”av deras långa re- sa. "När familjen: kom till: New ”.En "polsk boxare avled av en > hjärnskada efter en match som ” han själv vånn på poäng. Visser- - "ligen kän det tyckas oroande att boxningsdöden, : som vanligen härjar på andra kontinenter och alltså inte, anses” vara mycket att "fästa sig "vid, Inu också närmar sig svenskt territorium, Visserlj- gen kan det vidare tyckas oroan- de att även matcher utan regel- rätt knockout slutar med döden och att'denna till på köpet kan "drabba segraren. Men å andra si- dan är det ju flera år sedan nä- : gOn svensk slogs ihjäl i ringen. Skulle riskerna för de agerandes "del få beröva matcharrangörer- . na feta inkomster och”publiken ”ett tydligen högt skattat folknö- je, som "dessutom lär vara så nyttigt avreagerande? Det är -allt bra konstigt att enstaka fan- taster, inklusive denna tidning, "fortsätter att plädera för box- " ningsförbud, Man får väl i alla fall vänta tills det i ringen be "visats at'svenska skallar är lika livsfarligt ömtåliga som utländ- ska. > ” "Ja; det är just frågan, får man vänta så länge? "(Dagens Nyheter). födde barn i sanden medan" män-. : "diska länderna har någorlunda en- -) nen slogs. mot indianer. Mänga hetliga arbetsformer, men det vik- - själv hela -livet,: gillade först inte - lång | ID7-årig: srenska sila mormon N ijiren a 2 : Hilda Erickson, den enda' i livet av de 88.000 mormoner som .drog till Salt Lake City, fyller 107 år den 11' november. På ilden . tillsammans med Mrs Elaine Westerman från Eskilstuna York skulle 'den bege sig 'väster- ut,. mot Utah, Järnvägen war än- nu inte färdigbyggd. Den slutade i Omaha i. Nebraska, : Resten av sträckan måste avverkas till fots och med oxvagnar. Hilda och hennes föräldrar gick i tio vec- | kor. : farmarhustru. Bland annat. Hilda var en flicka: med många" järn] i” elden." Att - fånga - boskap med lasso, slå omkull och brännmärka den var, ett. .Hon var också. sjuk- vårdskunnig. . I 'indianreservatet Bapha- red hon omkring :som mis- sionär till de:olika , stammarna, men fick "lika ofta dra ut tänder som predika Guds ord. Paret: Erickson drev över 21 'år också "en :lanthandel. De fick två barn,” vilket ju inte var så myc- ket pårde tiden, Men Hilda kan gengäld visa upp åtta barn- "29 barnbarnsbarn och: tolv barnbarns . barnbarn, I vå "HOBBY: FORTKÖRNING MED” BIL "Mannen "dog i. normal ” ålder, ;men' Hilda fortsatte ”still going strong”, .Ett år var hon kansidat för 'det "demokratiska partiet ' Utah. Och -det var nära att hon hade ' blivit ' statens representant i "Washington. Dottern, Mrs Hicks, har en stor pärm: full ' med"'urklipp om” sin märkliga” mammar, Där' finns inte |bara bilder, tagna i samband med utmärkelser Mrs Erickson" fått på -igrund av” sin höga" älder "och vitalitet, en guldmedalj till. sta- tens äldsta invåhare o.s.v., Där kan man också hitta sådant som talar" om den populära damens små svagheter. Den största hette fortkörning . med bil. Folk bru- '| kade bedöma storleken på damm- molnet. i en avlägsen vägkrök och säga: fet ov : ” '-1881- gifte. sig Hilda med- John Erickson och blev så småningom | — Jaha, nu kommer Hilda blå sande igen. För det. mesta klarade sig Hida' undan -rättsliga efterföljder. Men när hon var 89 år blev hon ' fast för fortkörning: och fick böta. '. Polisen trodde att' hon efter den, betan: skulle fa någon. notis om de ideliga tillrättavisningarna, Men, nej, polisen fick. ge upp och låta henne ' hållas, ' Hilda var ju ändå Hilda, och man säg” genom fingrarna. , i KVINNA ALLTID KVINNA "Varje år firas i Utah piohjär- dagen den 24 juli till åminnelse av Brigham Youngs ankomst. till det blivande. Salt "Lake City. Hil- da” Erickson har under ”många' år värit den 'självskrivna, hedersdel- tagaren.” Hon har åkt som pion- järdrottning i egen vagn i täget,' då :hon är”den sista av de 86.000 människor , som korsade slätterna innan järnvägen: blev, färdig den 10 maj 1869." -När hon skulle” fylla 100, blev det förstås stor fest i staden. Man tog med den - gamla" damen "ut och -köpte : henne en ny. stilig klänning.” Alla - «farhågor att hon skulle tycka "den var för flärd- full för -henne. kom . på - skam. Hilda, Erickson var förtjust, Hon t.o.m. chockerade de närvarande med att tillägga: = Jag vill ha” en stoppad BH också! «eos : -— Men mamma, vid din älder! utropade den förskräckta dottern, rodnande; Mamma. Hilda visste emeilertid' som "Okt precis vad hon. ville. -— OK, jag är "100, sa Mrs: Erickson. Men jag är fortfarande kvinna, och jag vill se ut som: en kvinnas src bv " Hon ' fick sin "stoppade BH! — naturligtvis. a . Asa Freij. « : i Det är kväll. "Dagens ljud har tystnat. Höstnattens mörker har tätnat "över nejden, dagens arbete har "lagts. undan, barnen sover redan och hemmet känns ombo- nat och skönt. . : Bara i ett rum lyser ett däm- pat ljus från diskreta ljuspunk- ter, och så TV-n förstås. Det är omkring den intresset är koncen- trerat, Det är den äldre genera- tionen som njuter av sin lugna kvällsstund efter dagens möda. Så "börjar 'det komma bilder ”i TV-rutan, Bilder från ett annat, långt avlägset land, från andra förhållanden, så helt skilda från de ombonade förhållanden, som råder här. Men det handlar om människor. Människor med käns- lor och behov precis som vi men vilkas hela strävsamma arbets- dagsinkomst knappast räcker till mat åt familjen och långt ifrån till vad vi skulle kalla för männi- skovärdig tillvaro. Men om dessa människor inte förmår dölja sin plåga utan den tar sig uttryck som säger, ”nu orkar vi inte längre ha det så här, det måste ' finnas någon ut väg till något bättre”, då ska de straffas. Och den som vågar ge dem en strimma av hopp om att det bör kunna bli bättre, den rikerar livet) - För se, det finns ju lagar, la- gar stiftade av . bättre lottade människor, som tycks tro att kunskap och andra gåvor som givits dem skall användas bara till eget bästa, lagar godkända av dem som inte förstår vad det egentligen handlar om och med intresset avtrubbat av det trista medvetandet om att leva i Dagens ljud I har tystnat... di i en situation” där det inte ges några . valmöjligheter, . av ' intui- tion. känna. att här är det bäst att tacksamt ta emot. vad. som. i nåder bjuds. ; Och så kan” varje försök till att skapa” bättre . levnadsvillkor bli stämplat som lagbrott i stäl- let för den vanlottades: valhänta vädjan om hjälp. Det har alltid funnits männi. skor, som inte drar sig för att utnyttja andra . människors un- derläge, som jnte är nog klar- synta att inse att allt vad 'de har är blott ett lån för en liten tid, att ett människoliv blott är en droppe i seklernas mångfald. Det kom : ett pgratulationsbrev till en ynglings lyckade examen och där stod bl. a.: ”Du har fått mer än fem pund. Glöm inte att du kommer att få avlägga räken: skap för förvaltninger”. Det är åter kväll och man sitter vilsamt och skönt +i-ett trivsamt vardagsrum, medan TV-n slungar ut sitt budskap från yt- tervärlden, Precis som den förut omtalade kvällen handlar det om strejk men denna gång i vårt eget land. En röst ur eterri har just. för- kunnat: ”Vi får väl se vad sta- ten gör”. Husfar lägger från sig sitt reparationsarbete, lyssnar -en stund och så säger han: ”Är det. nu vär tur att åka ut i bushen?” Efter en stund går han till telefonen, ringer upp en kam rat och säger: ”Vilken tur att du just har -flyttat hit. Hade du givare har: inte med heder skilt sig från sin uppgift. till" nu "att båda parter skalar bort prestigetänkandet och än en -|säger han inåt rummet: I Stock- "kommentar. Avtalsverket och dess uppdrags- Det - vill gång sätter sig ned och resone- rar igenom ' saken. "Tredje man i den här. ömtåliga situationen, d.v.s." eleverna, får inte komma i kläm ' mer än som redan "blivit fallet. la agblad | a Helsingborgs ) Saco har av regeringen . — och si med rätta — sedan länge ”betrak. tats som - en hårdför förhand- lingsorganiksation, -och : den har onekligen ' lyckats ganska bra I sina ' strävanden > att. företräda medlemmarnas intressen. .Nu har uppenbarligen regeringen tröttnat på Saco, Resultatet har ' blivit den ytterst "oroande konfliktsituation vi nu'är mitt uppe ho ne sd "Sydsvenska Dagbladet ' E n d p ' Det enda. man bestämt kan ge uttryck för är, att denna olyck- liga avtalskonflikt;. som kanske kan sägas ha något av barnsjuk- domarnas. symtdm- dels genom de nya möjligheter strejkvapnet medför för ' organisationen, 'dels genom att Statens avtalsverk är en nyinrättad institution; måtte kunna biläggas under den veckas respittid" som lockoutvarslet ger. Hallands Nyheter - ti "Parterna har kavlat upp är- marna, och visat. sina; muskler. Det kan räcka, Nu får. de se till så "att" dé” når” en": uppgörelse. Lockouthotet får. "inte gå i verk- ställighet.. En: stor : strid .t. : Nuva- rande» förhandlingssituation" vore detsamma - som” "en" inkompetens. förklaring. Handelstiäningen att de” mänga kom- om . öfta 1” snorkig ton talar ; om, hur : "villaägarna | ” stoppar utvecklingen genom: att slå "vakt" om sina ägor: "skäll. ta till" "litet mindre". bokstäver. Och att se upp: "Släpp aldr fikled "in på. "knuten.”, Det kosta mer än, "det: smakar: sänkas? . den allmänna prisjakten” sympatier. Här i Det är : Sant : at det statilga Inflytandet' på näringslivet växer. För den .skull: finns. det!” dock ingen anledning -'för näringslivet att 'stillatigande . kapitulera ' för civ smygvägar 'Bgöker få "en, omfat. tande” insyn " 1 företagefi ia” statliga beställare som” på nden. Skulle regeringen kunna "börja na krafttag mot prishöjningarna genom att syna : statens; verk? det bara det 7 privata som lier är äringslivets". priser,” "skatt Ett. brev "betyder Tä ; myc et, lärde , oss postetyrelsen redan på en tid, då det kallades. general oststyrelsen. Poststyrelsens: naste. brev till regeringen bety. er inte så litet, de heller; Tret- ton procents prishöjningar 1 post- rörelsen — ett vackert bidrag till Pål ir Västerbottens Kuriren. i roa Tanken på en lagstiftning ask kan ge läkare rätt at blodtransfusion utan föräldrarnas ' ge barn illstånd går in på-ett "ömtåligt område: ' Att ' rädda liv är läkar: nas och samhällets reservations- lösa ' skyldighet, Ibland kolliderar denna plikt med religiös överty-' I gelse.' Medborgarnas - rätt på: det området ' är "också , : "odiskutabel liv, och, därför: manar tanken på en; lagstift ng: fram; : avgjorda ler; det: ju vock- ett. lagförpliktande skydd. Och däri: ligger: också. sett. samhälleligt uppfyllande trav. det” "kristna: "kär. arbetet "bör få' en” "viktig. late d ett upprustat” och förstärkt miljö Text: Joh. 740-52 Det "förunderligt. med: Jesus av "Nasaret, Han är mannen som ingen slipper" undan, "Han" står alltid "i- centrum -utan "att. han själv ställer sig där. Han är. kra- vet. inför vilket varje. människa tvingas att fatta ståndpunkt. För eller. emot, antingen eller, : aldrig bade” och, Inför. Kristus kan det det "länga. loppet "inte finnas nägra. neutralitetsmänniskor:.. -: Tr Johannesevangeliets sjunde Kapitel är kampen kring Kristus tecknad på ett. oförgätl'gt sätt. Där får vi lära oss att kampen kring Kristus ofta är en. "kamp mot. Kristus. > Översteprästerna "och fariséerna mäste till varje pris undanröja Jesus. För den skull sökte de vinna ' massan; Efter samma . principer förs en liten nyfödd. Det blir kallt I jpatt så ni skulle-ha frusit ihjäl allihop”. När han lagt på luren holm får : väl: lastbilarna gå: i skytteltrafik hela natten om alla skal transporteras, bort ' och .sät- tas av utanför ”arbetsgivarens område” ;--- ren rr enn Han har då ' sitt eget ätt att kommentera, det som händer, sä ger hustrun, - : Han bara drar ut konsekven. serna av det han hör och ser så .man märkér vad "som kunde ha hänt om... : Säger hon som bara är på till. fan gt besök, : i ” Tatjana, : Svensson Är Du mätt nu; Svensson? —Jaa, ' - Och Du trivs, Stensson? —-Ja, 4 . fa . varit kvar på din gamla plats så hade du åkt ut i bushen med hela din familj "och ni som har Du kan hjälpa oss hjälpa. "' Röda Korset: ” Postgiro 900800 : kampen: .mot "Kristus . Istår du och dag” Man irriteras "äv Kristus,” av helhets- kravet." ' Hur skall :marfyckurina komma” åt'-honom ' och 'hans;Jlära? '. Man. mäste vädja till" och. > vinna opinionen. Då griper" man : till slagorden:" ” "Kristendomen opium. för : folket”.- Trots at borde "veta att-den. alltid i stället verkat: Soi , ”Kristendomen,; f de” små 1 samhället”. gm Fast. sän- ningen är den att bakom så gott som : alla. : barmhärtighetsverk i samhället från : början "ståti:”étt hjärta, fånget av. Kristus tvingat av Kristi kärlek; ”Kristendömen är ulturfient- lig” — medan det är, uppenbart att - kristendomen . tvärtom ' varit kulturbäraren framför alla andrd, Detta hopande av slagord, som vid närmare ' "påseende . visar) sig vara - ihåliga: :gör kampén, ”mot Kristus till :'en "ganska; .hopplös kamp. Men "kampen kring Kristus är också en kamp för: Kristus. "Inte alla som omnämnts i texten Mår ' fiender. Någon sade: ”Denne' är förvisso fofetem”, Andra sade: an är Messias”. En gru ick ut för att bekämpa" KÖEP hen övermannades av honom. ; "ee "Många kämpar i dag 1 Kristi . armé. Den ekumeniska" fronten stärkes men. och mer, Här och var 'är väckelsen å färde, Inom ungdomsvärlden kan man på sina håll tala ' om. ett uppvaknande kring Kristus, Vid nattvardsboör- den samlag. "alltfler människor, unga och gamla. . I kampen. kring Kristus — var jag? Alla rycks : - Jesu trollkrets. Xven de KE md derarna och den försiktige : Niko- meg. Vi ; måste också, ryckas Kristus - är den ”"ofränkomlig ge. dag står han i vår, väg.; Då gäller det, Krigsmännen "kors till bona Vid det. mötet och mäste ' ni nina; ; ”Aldrig har någon män. a 2 så talat som den mannen af + Skalderi utropar” hänförd inför mötet mea Kristus; -”Un- a vat ren och sant en ha ad säger du och' fåg vid mö med Kristus? ' Låt. 096 "säga onom: Tag mina "händer .: och led .du mi Tal lyssha och > Tv ydar. och Jag skall vad. Kristi kärlek nm gav. + han är dag, i dödens natt” när ditt ljus, din "stav. i: — PE yr påd (Sa (sen (av oe | CNN | NN ND Hann io I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.