, 4 "te höjningen som han hade när. ”, "ningen från' mittenpartierna till "+ objektiva. ” Det:skall kanske visa sig att de N 2 ' krislägen, Oppositionen har var. | —=LT Tisdagen den 11 "oktober ta- fade" statsminister Erlander fn- för'ett extra "möte 'inom social- demokratiska riksdagsgruppen. | Hr "Erlander förutspådde en'svår ” finanskris” 'och signalerade en ' Kärvare politik, beslutsamhet och långtgående "återhållsamhet ”ete.: "Vi har framför oss en myc ket allvarlig 'statsfinansiell si fuation. För”att klara ”sysselsätt- Hingen "för 'de tusentals friställ- ”da krävs en samördnad närings- politik och en förstärkning av arbetsmarknads. och — lokaltse- i | ritgspolitiken”; ve " Allt: detta är tvivelsutan rik- tigt, Däremot känrer man "inte igen! "tongångarna från tiden fö- , fe valet, Då var " pessimismen "ingalunda. lika framträdande; Då "hette det” att handelsbalansen . hade "rättats till och överhuvud-| täget fanns . det inte, grund för allvarlig öro., - Det som nu är av alldeles spe- någon NÄR HÖGERN” UNDER VAL. 6 . RÖRELSEN AGITERADE -för en 'nära borgerlig treparti- |. samverkan" försvagades den :bor- igerliga 'slagkratten mot. socialde- 7 mokratin, skriver E ven sk På Me tr (ep): s I 'och: för. sie a man kanske företa högern. : Situationen är ju : der;satt! högern i' stort sett inte » kan' vinna några röster från ”so- ”cialdemokratin..: Den - är" egentli- |” gen inte med. på det verkliga "slagfältet. Skall högern' vinna nå- "got, så får det förstås vara på tlernag bel ad. Hö. ger inriktade sig på detta -un- der valrörelsen — och vann ock- "så"en hel del på det. Förskjut- |. högern" är "för borgerligheten . i stort, en negätiv företeelse —:'ef- ”tersom slagkraften möt socialde- .'mokratin därigenom”: hämmas. Man kan naturligtvis ” "säga "sig, "att mittenpartterna,-var' alltför beskedliga mot högerr.; Det kan bli nödvändigt att inom borgfre- :dens- ram markera skiljelinjen "mot högern tydligare... : . Den ' sociala borgerlighetens förutsättningar att,.dra. röster från soclaldemokraterna minskar . genom, talet” om en nära 'samver: I "kan: mellan de. borgerliga: par: väre är - "diskussionen : om smutsiga industrier ibland. hg Sr 'visande, skriver TJö ; ikarnas' Förehl) "närmast med tanke Pp iskrivs om den tilltänkta industrin i Värö: "7 2,3 Att förespråkare för. en ofni --tlerad' opinion i västkusteng.” . Orter går-till överdrifter' i: sin " motständspropaganda mot väst- kustindustrier kan till nöds för- stås, . Det är alltid lättare att appellera — till -medmänniskors. egocentrlicitet än att visa förstå- else för andras förutsättningar. Denna inställning har beklagligt nog också spritt sig till sådana ” andra delar av landet som skul- "le ha" möjligheter att vara mera "När t. ex. vVärö betecknas & som . "ett av landets lämpligaste' fri ” tids! och badområden” måste det |. vara fråga om ett rent misstag: Den.som under olika årstider . iakttagit Viskan från Borås över Viskafors och andra industrior- ter till utloppet vid Värö.har i ” stället full förståelse för 'från- ” varon av allt badliv i Kloster- jorden, Just Lahall och Kloster- " fjorden, den lilla plätt av väst- kusten som är aktuell för Värö- ” fabriken med kaj, är ur fritids- och 'badsynpunkt mycket litet värd och därför praktiskt taget "outnyttjad för fritidsbebyggelse. Motståndarna mot Väröfabri- ken . har . många argument — .många ihåliga, KORTEN PA BORDET sta : Nu efter valet har statsminis- ter Erlander förklarat att landet framför sig har en mycket all- varlig (finansiell situation, kons- ”taterar Nertkes Allehar da: | Därmed har hr Erlander ock- så erkänt att regeringens ekono- miska politik misslyckats. .. Statsministern aviserar alltså » en än kraftigare åtstramningspo- litik. är det den väntade skatte- > mast i tankarna? Herr Erlander sade sig också vara "övertygad om att medbor- garna 'kommer att - uppskatta kärvheten och beslutsamheten”. än mera skall uppskatta en eko- nomisk politik, som Inte för in landet i sådana här besvärliga nat gång på gång för de följd- verkningar som regeringens po- litik kunde få. Men statsminister Erlander och = finansminister Gunnar Nu gäller det sysselsättningen!" ; Det torde, vara en tidsfråga. när +kratis” allmänna "grunder borde "genom -representationen i kom- » Stockholm "har nämligen sedan - kad kommunal ommöblering. " arbetsformer Tisdagen den 18 oktober 1966 ' IL T= ciellt "Intresse. är det klara Kons- taterandet . av. svårigheterna" att sysselsätta de tusentals "männis- kor. som : friställes genom .om- ställningar och nedläggningar 1 industrin. Denna bild är natur- ligtvis i och för sig riktig, men hur: rimmar den med. de: tidi gare argument som framförts brukspolitiska — diskussionerna. "Under de senare. åren har. det inte: funnits någon. gräns. för hur mycket folk samhället kun- tycks: av debatten att döma ha . varit hur man. snabbt. nog skulle kunna få bort folk från jordbruk ” och skogsbruk. Som det nu ser ut torde Jäget däremot närmast få. "karakteriseras . så att sam- hället har -fullt upp med att kunna "ordna sysselsättning "för de" . människor ” som 'friställts från industrin samt för 'de till skott som - successivt kommer från jordbruk 7 och i -skogsbruk. vi har, statsministerns 'ord på detta. Han. säger, att det krävs "en; förstärkning av arbetsmark" nads-=: och Iokaliseringspolitiken . om. det. skall bli möjligt att k kla- ra "sysselsättningen; Nå " Under "dessa förhållande "det, inte" vara rimligt a Iden argumentering . ” från - socialdemokratiskt gjort bl. ad -jordbruksfrågörna inför valet: En klok "bedömare "borde under det' läge” som före- ; varit under senaste året. i stället ha” kommit: till : den" slutsatsen att samhället är bäst betjänt äv den "i och? för sig" "kraftiga om- ställningstakt" som -råder” inom lantbruksnäringarna. : Bet "kan "inte vara något intresse för sam- hället; "att genom : ' drastiska: åt gärder. påskynda denna ess. andra, åtgärder t..0.; m Kan" te som Skulle” framkalla en ytterligare förstärkt . ström. av - folk från jordbruk; och: skogsbruk; skulle innebära. "såväl ökade kostnader för: åtgärderna; ifrågå som ytter- ; ligare; svårigheter :att. ta” emot den ”stridare strömme Nägon ekonomiskt vettig motivering för "ett" "dylikt; handlande” tordé vara. Svårt. åstadkomma. Hr Erlander och hans” partis har; säkerligen: "äl anledning ' a lika skäl. om: pröva; den: tidi bruk; politik d.y vs v bestämmelser :i kom- - munallagen:.. att -- kommunåla » nämnderi;inte skall väljas förrän . året efter det' en hy fullmäktige- församling. trätt" till; får en sär- skild belysning. efter "årets kom- munalval, som gav uttryck åt en stark ” omsvängning ”inöm val manskåren. Östgöta Corr 'Pondenten skriver: I Mest förenligt med vår demo- " vara, att väljaropinionen så snart som möjligt återspeglas i den po- litiska sammansättningen av de styrande organen. När det gäller valsystemet till riksdagen har denna uppfattning . förts fram med. stor skärpa, och den logis- ka. konsekvensen av en sådan princip bör ju vara, att en. lik- nande ordning skapas också på den "kommunala" sidan. Den nya fullmäktigeuppsättning som fram- gått ur' ett val borde alltså få tillfälle att snabbt öva inflytande på. kommunens angelägenheter munens styrelser och nämnder.. Det finns ännu ett skäl till att en reforrh borde övervägas, mer] nar tidningen: " När kommunallagen antogs, menade man det vara värdefullt att det skapades enhetliga for- mer, för organisationen- i städer och på landsbygden. Men denna enhetlighet gäller inte längre. 1958 en speciell kommunallag, som i viktiga hänseenden skiljer sig från den allmänna lagen, ex- empelvis i fråga om mandatti- dens förläggning. Det kommu- nala arbetsåret börjar sålunda i mitten av oktober, då 'den nya fullmäktigeförsamlingen utser borgarråd, presidium och val -nämnd.' Den senare lägger vid decembersammanträdet fram för- slag till val av övriga styrelser och nämnder. Följden är alltså bl. a. att väljaropinionen i Stock- holm snabbare. slår. igenom .i kommunorganens . sammansätt- ning, Rikets medborgare i övrigt får vänta mer än ett år på Öns- Vad är det som hindrar att liknande dem i Stockholms stad inte skulle kun- bl. a, i sambarid med de jord-] de. ta emot. Det enda. . problemet : RN Fi rden med det lilla "tvåmotor : .| riga: flgplanet med plats för: fem passageraré.. började: bra, Vädret var vackert. Här och där, segla- de” små "lätta :molntappar.” Plöts- ligt blev 'det allt tätare 'mellan molntapparna. : Molnbasen - sjönk och "tvingade ' planet "ned ' på... allt lägre höjd. Vi, d..v. s. ledaren för ' den: svenska | 'fredskåren : i Zambia "Sven : Pellbäck, hans ' hol- ländske,,. kollega! . Zeveenbergen, president '. Kaundas : rådgivare i jordbrukskooperativa ! frågor , mr. Temple och jag själv, var på väg till: en kurs: för unga” blivande jordbrukare( Kursen. var förlagd till; Katete: —. en gammal. över- given: brittisk : farm där: man-nu har.--ett « ungdomsläger. ' För "att komimz till Katete måste vi flyga till "Fort" Jameson —" 50 mil från Lusaka,'; huvudstaden”. : Zambia, rakt 'österut mot gränsen. till: Ma- lawia; Där : fanns flygfält. Molnen: blev; lägre.. Föraren, av flygplanet, . en 'garvad. pilot: med åtskilliga” "flygningar - i "de. här trakterna bakom”. sig, : lät. planet sjunka: "Sista. biter till flygfältet svepte. vi fram just under molnen på en höjd av 30. meter. Afrikans- ka "byar med hyddor, människor och djur svepte förbi. Med undran såg; människorria/ upp mot flyg- älfnag” "Steg piloten 4 gjort: en perfekt landning, Från; Fort Jameson: till: Katete är. det: :ungefär 80 kilometer. Den j” vägen reste. vi» med. jeép. Regnti- |! | der var. i, begynnande. :De korta häftiga ' regnen hade redan börjat fälläl; När den" hövs" minsann jeep-fi fram längs : vägarna, Katete.: Långt uti vildmarken: En "gammat” övergivert: farm - som verkligen "ser. övergiven ut: Någ: ra "nybyggda : hus... En”: gammal mangårdsbyggnad med. falfärdigt tak....Fem-- husvagnar. .I. husvag- narna + bor: fr dskårsinstruktörer- na," Holländard och svenskar. '! . Ett.:par . stora. språtskjul, Några hyddor, Via de utredningar s som vi ofta "gör ute i landet kan” de mest förbluffande saker ' inträffa , av . vilka följande inte är minst övan- ligt. Man anländer till samhäl. Jets "nämndhus (kommunalhus, | - stadshus). På anslagstavlan i porten . meddelas i vederbörlig ordning, att det eller 'det sam- manträdesprotokollet. nu finns tillgängligt för allmänheten. Men gå in och be att få läsa det! Ve- » derbörande tjänsteman står som "förlamad: — ju mindre samhäl- le desto större förlamning. Det fordras ingripande från någon. överordnad kommunalman in. nan" handlingarna - misstänksamt 'överbringas. Sunt Förnufts ut- redningsman får en känsla av att” inte riktigt räknas till all- mänheten. En: annan "gång - sitter man kanske hos just: denne överord- ” nade "kommunalman och ber få se någon annan sorts'handling- "ar! Nu är:det hans tur att bli söm förstenad. ' Sammanträdes- protokollen går väl an, — men brev och sådant kan' väl ingen utomstående lägga sig i. - . Offentlighetsprincipen har tyd- ligen ärnu inte helt hunnit tränga in i det kommunala med- vetandet, trots att den påbjöds för. precis 200 år sedan — i " Sträng har inte velat lyssna, kommuner? . na genomföras I landets > övriga” - tryckfrihetsförordningen 1766, ” te (Sunt Förnuft)” Hit: är ett av Zambia "Youth Services läger förlagt... 200. ungdo- mar av-vilka de flesta .varit med om. att slåss- för landets frihet; I frihetskampen lovades de 'utbild- ning. Den utbildningen vill de nu ha. Det är därför de är samlade på lägret. För utbildning, - Den-utbildning de vill ha den kan de inte få, Det finns inga lärare. Jo, om:man vill bli. jord- brukare! Men varför skulle man bli" det?. Har : man sett far: och farfar och fars bröder släpa och slita i jordbruk och : ändå ' svälta, då "väljer man inte ' precis . jord- bruket, Dessutom har man; hört talas om .så: mycket . pengar: det går "att. tjänar i Lusaka, huvud- staden: Eller. i>N'dola' i .”koppar- bältet” .:: Varfö sk III an: bli jordbrukare?” , '; Men der... Jordbruksutbildning man nu: får: är: annorlunda) Den inte: "bara lär dem att: bruka: jor- den" med "något. modernare. meto- der, : den” ger också - chanse) att börja ' eget. "Det är här redskårsiristruktö- rerna ' kommer - in: 1 bilden : Ett tjugutal av'de unga lägerdeltagar- na har beslutat. sig för ”att bli jordbrukare, « Staten: ställer > land gratis "till" "deras: förfogande ' :så snart de" bildat ett: jordbrukskoo- perariv. finare imetoder; men I lär näre :metoder: mer; han öckså med som konsulent B' deltagarna ned” lägret som 'en pro- test. mot .att:regeringen. inte höll sina. löften om: utbildning. Det är därför: som "lägerdeltagarna i'dag nödgas bo i ett' slags plåtskjul::.-" En dag. satt. lägerchefen På sitt kontor.'i huvudbyggnaden' — den med . det bristfälliga .taket.' Han hörde en dov duns bakom sig. På golvet låg en boäorm. Ormen ha- de ramlat ned .genom ett hål” i En annan de a lev det plöts- ligt - liv och rörelse - bland -. läg- rets : "innevånare; " 'Huggknivarna blixtrade :i" solskenet. - Alla ' kasta- -4 de sina knivar mot en buske, Ef- ter. en stund.låg er grön orm på marken. skuren. i. bitar. Det. var en grön mamba "som "hade hängt ". |i trädet, Ett bett.av den ormen hade medfört döden. inom” några sekunder! '.. i Vi samlas under "det, stora trä let. - Hit har. nu; "kommit, förutom det :20-tal : ungdomar ' från. lägret MHäraktiga. Här kan man :verkligen -|kunniga svenska jordbrukare som fredskärsinstruktörer i: Zambia, : ningen" vid" ägret, även ungelär lika ' 'många . från. området, .runt omkring. Alla har de ett gemen- samt. De ska bli jordbrukare! De tjugo från lägret: har fått jord vid lägret eller; inte, alltför långt bort från lägret. De övriga har. fått sna jordbitar” på: andra håll i trakten. ",” - Detta är den första Kursen som ska behandla möjligheterna av att driva ett: jordbruk. Sven Pellbäck redogör för olika: -former fö 00- perativ, =" Uv > En "häftig ' "diskussion "utbryter, När i diskussionen ' ebbat : ut 'är man tämligen. enig om ; att: var och en nog skall:ha- sin. del "att Sälja, produkterna. gemen- "gemensamma maskiner kan iman: nog tänka sig;:mer att driva hela om- rådet "som kooperativ det. är. man inte, så. pigg : på: "Varför | inte 'det då? "Jo; om” någon" 'skulleé' vara lat så «skulle-ju han: tjäna" lika :myc- ket som: de övriga som: sliter. och arbetar..: Det ;, vill "de; inte.: vara med. om, så fortsätter resoriemang- en. Representanter” från "banken kommer och berättar om lån; rän. tor” och återbetalning. "Tiden går snabbt. "Vid sextiden börjar "det skymma: " Klöckan” sju det: näs- tan, mörkt, : ” ; Rolf Alsterli rän. Tornedalen och + :Gustaf Jeansson: från” Kal. mar "är de två svenska fredskårs- instruktörerna här. Gustaf lär hur man ; brukar: jorden, : Rolf är 'den som” lär: ut hur: man” använder "maskiner." Eleverhå är flitiga "och tala -om :' ”törst” "efter "utbildning. ” Vid: kvällningen -.brukar:i”elever. na” "komma" bort till:husvagnar- na. Någon har eri gammal: gitarr. Efter en stund I skratt och: glam stiger..:sången:: mot.-:den'.: svarta natthimlen, : Först lite försiktigt, sedan : mer "eggande Några ' av morgondagens." zambiska”, bruk — kare.-En ny form av jordbruk — en "ny. värld ' väntar. dem." cc” .I "dag är:17: syenska fredskårs- instruktörer verksamma 1 Zambia. Av .dem är tre: Kvinnliga. 'De' in- struerar unga'kvinnor i: hushåll. Övriga : instruerar inomr jordbruk. Så vitt .man nu: kan. bedöma — det. är” ett år sedan de första svenska = fredskårsinstruktörerna kom till Zambia — har man lyc- kats över förväntan... Det betyder att man "för framtiden kan' räkna med en utbyggd: insats; Det kom- mer 'att "behövas - åtskilliga "unga Rolf, . Örjes. USA:s populäraste” Bara: nägra kvarter från. Capi- tolium: i Washington ligger två stora' tegelbyggnader :' vilka inhy- ser ett av världens största tryc- kerier, som i'sitt arbete på-att upprätthålla - en löpande kontakt mellan den federala förvaltning- en 'och 197 "miljoner. amerikanska medborgare förbrukar inte mind- re än 135.000 ton papper om året, Medan man it, ex. Sverige för- delar tryckningen av statliga do- kument och trycksaker på olika enskilda tryckerier sköts detta i USA till största delen av den fe- derala - regeringens: eget tryckeri — U. 8. Government Printing Of- fice (GPO) — som årligen pro- ducerar dokument, trycksaker och böcker. av olika slag till ett vär- de av 'cirka 130 miljoner dollar. När kongressen. år 1861 bevil jade tillstånd för etablerande av ett federalt tryckeri investerades 135.000 dollar i maskiner och ut rustning, och tryckeriet hade un- der de första åren 350 anställda. I dag är 7.400 personer anställda vid GPO, och enbart lönerna be- löper sig på över 52 miljoner dollar -om året. Hela tryckeriet med 13,4 hektar '1 golvyta,. 162 tryckpressar och 276 bokbinderi- 35 miljoner dollar. OC FRÅN KONGRESSEN OCH HD. GPO:s kanske viktigaste och som -deltar i, jorabruksundervis- SA Broschyr o om hör man sköter baby: maskiner värderas Mag | till över | - statsdokument: on tryck” som , utges från debatterna i kongressen — Congressional Re- cord — d.-v. s, motsvarande det svenska : riksdagstrycket. Sidanta- let varierar. från ' 16. till över 400 sidor, "beroende" på" hur stor akti- viteten varit. i kongressen under en 'given dag. GPO distribuerar cirka '48.000 ' exemplar: av "trycket till kongressledamöter och andra ämbetsmän inom förvaltningen. På förslag av senatorerna och le- damöterna . I: representanthuset får dessutom sammanlagt : över 40.000 privatpersoner trycket utan kostnad. I USA kan var och en som så vill prenumerera på Con- gressional Record ' till” det facila kpriset av 1.50 ' dollar per månad. Den prenumererade upplagan är cirka 3.000. 'Tryckeriet producerar också en rad rapporter från den' federala förvaltningens juridiska gren och det mest betydelsefulla. dokumen- tet inom! detta område är det tryck som kontinuerligt utges av Högsta domstolen" från. dess' öpp- nande ' i oktober fram till ajour- neringen. som vanligen infaller i FÖR MÖDRAR OCH . ; FEMIÄRESSAMLARE, Det ämbete som har till upp- gift att. ombesörja de ' av :GPO producerade publikationernas di- stribution till allmänheten är Su- .] konflikt med västvärlden mer re- ;Jännu bara i:'sin. början: men ut- :|gå parallellt med en förbättring .Jupplevs. på samma sätt av övriga -| visst tekniskt försprång före kon- kom mentar Ålldeles ointresserad av ; pre. sident Johnsons ”Inviter kan rys- ka ' regeringen ” inte - vara. ' Den gamla motsättningen mellan öst block och västblock kvarstår, men är inte längre absolut. En. ny, nämligen mellan Ryssland och Kina, har kommit till, ' och när den blir bittrare så blir Sovjets lativ. ' Detta utvecklingsskede är löser redan diplomatisk" aktivitet. President de Gaulle drar sina slut- satser och president Johnson si- na. En tänkbar möjlighet som för övrigt. nämndes i Lyndon B John- sons tal; är. att det västeuropeis- ka enhetsverket. kommer att fort: av förbindelserna österut. Läget är :mindre, 'spänt än' förr,. men det är mer spännande, mör Handelstläningen För centern är det intressant att konstatera att partiet som så. dant haft..stora framgångar.: Det blåste ' centervind ' gehom . valet. Även. på ' de, ställen "där mitten- samverkan "förekom: noterades framgångar, medan de olika slag av samlingsrörelser som förekom snarare har verkat ”splittrande på det samlade borgerliga. resultatet. Den. vägen har inga mandat ta- gits från socialdemokraterna. NN > CKF:s Budkavle; Hr Erlanders Friska håg att -be- stämma - sig. för att. dra' det tunga lasset ännu: ett par "år väcker res- pekt.' Han: : iir:de' politi-t ker, som” spar. sig sj va” och låter ära ”bördan.'; ; Men "själva hohom” i. en” besvärlig" situation inför . väljarna, Alla. 'vet,..att han tar på: sig "uppgiften för att: öka klara "partiet upp'.urden djupa vägdalen;; "Men'alla' vet också; att efter: 19 ; års val: "måste: det kom- må en” ny” socialdemokratisk. par- tiledare,' en ny: ståtsminister,” om »” I i Sverige. överleva? Stockholm. (TT) |: "Den svenska: stålindustrin Se tillbaka på” en: 'i industriell' ut veckling ”ganskä ' ovanlig ”expan- sion. Under de 18 åren från 1947 fyrfaldigats.”' ändå" finner. skrot- branschens. organ SBK-meddelan- den anledning att I en artikel stäl- la frågan om. den svenska stålin- dustrin. kan överleva. : Anledningen. till frågan är,. kön- staterar tidskriften, att situationen på stålmarknaden;' i. världen, har förändrats radikalt från 1950-talet till mitten av 1960-talet.. Det svar på frågan: som ges' i: boken .Ut- industri som i dagarna ges ut av Industriens. utredningsinstitut är också bara ett villkorligt ja. Det kommer att krävas stora.insatser i form 'av forskning 'och utveck- lingsarbete . för 'att stålindustrin skall! kunna” överleva. Lägets all- var : iHustreras "av Norrbottens järnverks akuta” svårigheter. : De har - visserligen ' accentuerats av speciella -omständigheter och' av” att företaget inte 'är så gammalt” och så väl konsoldierat som de: aåtidra bruksföretagen, men den kli- matförändring på marknaden som starkt påverkat ' NJA:s situation svenska.:handelsstålverk. de svenska. handelsstålverken sam- månhänger med det faktum att producenter -i andra länder kan tillgripa prisdifferentiering och dä- rigenom: driva ner det. svenska priset - till. en lägre . nivå - än det som gäller -på deras egna hemma- marknader. Om de handelspolitis- ka' grupperingarna skulle ändras därhän att en stor gemensam marknad som ' inkluderar Sverige kom till .stånd: skulle uppenbarli- gen läget ändras ganska. radikalt, Med tillämpning av den marknads- ordning, som nu råder inom Kol- och stälunionen 'skulle det inte längre vara” möjligt att prisdiffe- rentiera "och 'de svenska järnver- ken skulle få konkurrera på lika villkor med de kontinentala. För specialstålverken. är: 'läget annorlunda. -De exporterar . en mycket stor del av 'sin produktion och möter konkurrens från andra länders stålindustrier huvudsakli- gen på exportmarknaden: Detta gör knappast deras situation lätta- re, eftersom det ofta innebär att möta konkurrenterna ' på . deras hemmaplan. När . svårigheterna trots detta inte är fullt så akuta som för handelsstålverken,' beror detta bl.a. på att de ofta har ett kurrenterna, att de saluför pro- dukter som var för sig och på var- je marknad har en så liten omsätt- större verk att ta upp dem på si- na program och att de sedan länge perintendent of Documents, som mest välkända produkt är det ' (Forts. å sid. D a har en väl utbyggd försäljningsor- ganisation med lager på de vikti till 1965 har produktionen ungefär sa Den besvärliga: situationen för Nn vallyckan vänder åter, vem" ip det? Ingen kan i.dag peka; ut. någon. Kan: "partiet hoppas" äte; | vinna väljare, om "det , in "kan lämnas ett klart 'och över gande svar på frågan? Man har; "knappa" två år. på, sig. Det brådskar "för kronprinsämnena " . att meritera sig. Sth H västorbottensKu även om "räntesänkningen! tycka dröja” så är det. "dock : åtskilliga - tecken som "tyder" på vatt" den första lättnader på kreditmarkna? den kommer . att bli en räntesänk. ning. Klokheten 1-en isädan..at gärd kan utan” tvivel: :diskuterds men, man vågar. nog: anta "att Riksbanken föredrar "räntesänk- ning: därför att. denna. kommer att få återverkningar också; på hyresmarknaden, Räntan betyder 7 |så ”niycket' för. hyreskostnader rna att. politikerria' inte gärna använ- der sig av räntevapnet I kampen mot inflationen 1'stället för Kre: ditrestriktiorierna. .... Politikerna måste ju ta hänsyn” till "att- "det är val vartannat år. . : del” av de. statsfinansiella bekyrd- se mer den: ädragit sig” och" landet. 1965/66 ” riedförde'” en mins] olycksfrekvens,' re State vecklingstendenser för svensk stål- r S rätt. Och: Aftonbladet kräver en skribent: att alla utlänningar skall ges rösträtt : i Sverige, Får. Sunt Förnuft lov att — all "blygsam: ” het :— hellre hävda. kravet, : att våra 40.000 utländssvenskar. skall få 'sin grundlagsenliga. rösträtt” i sitt eget hemland?' Halleluja! Sjungen LE "Herrens ' ära en ny 'sång, hans lov:i de frommas församling, (Ps: 149: 1) Tidigt en morgon tog jag en skogspromenad och lyssnade till fåglarnas sång I en jublande me... lodi i den "stilla morgonluften. Jag sade till mig själv: ”De sjung- er en ny sång för Herren”, - Människorna - åstadkommer” en skärande ' disharmont av 'tvivel, spänning och konflikt: Vi :borde kunna" bättre 'än de -: sjungande fåglarna. 'Vi borde sjunga en ny sång av frid, kärlek, hopp "och tro inför Gud, '; s ' Låt oss tänka på' hur' vi "skulle kunna sjunga! om tacksamhet till Gud, Vårt -arbete ellér' alla de uppgifter som vi fått ogs. anvisa- de kan göras till lovsång. inför honom. Låt oss göra det så gott vi kan och tänka på att detta är ett. sätt ' att återgälda: Gud .med : en ringa del av det vi fått av Ho- nom: Liv, ljus, glädje, hälsa; kraft, nåd och framför allt den;outsäg. liga gåva vi har i Kristus. : Må våra ansträngningar att, slits tacksamhet; Historien'. förmedlar till. oss det 'gudomliga budskapet att: de som tar' till svärd. skall förgås: med svärd. : Fridsstiftande gaste marknaderna, skall Vår sång vara vs; i >X ning att det inte är lockande för |ta frid vara som en ny sång av .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.