k också vä - LAHOLMS TIDNING = =] T. Torsdagen den — Diskutabel: - Statsminister Erlander råkar ofta ut för "besvärllgheter däl' han ger sig In i jordbrukspoli-|. tikens labyrinter. Något i den stilen inträffade också under det nyligen timade danska gäs- tabudet.. , : e . Hr Erlander besvarade ett tal, vari hade framförts : de "kända danska önskemålen om en prio- ritering ' av Uvsmedelsimport från Danmark I den mån som utrymme för ökad Import upp- står i Sverige. På detta svarade statsministern bl a; att” mån först mäste bryta tendensen. till ”överproduktion” i Sverige, Han fortsatte med ett betygande att den: itendensen kan brytas myc- ke snart.” Därefter gåck' han in på en. förklaring till den nuva- Sverigé och yttrade enligt refer rat bl. a: "”Efter: kriget skapade" - en " målsättning. för vårt Jordbruk att normaljordbruket skulle kun. "na ha en lönsamhet som 'mot- svarade Iindustrliarbetaren.: För ett normaljordbruk: räknar vI då med. en areal av 10-20 hek- pat efter ck" vw har därför ökat tullskyddeti- Det - är --detta' som ” har. medverkat tl överproduk- Förklaringen är inte helt In- 'vändningsfri, Först säger stats- ministern 'att Jordbruket har slipat efter 1 inkomathänseende, Därefter säger han att man har ökat tullskyddet och att det är detta" som har medverkat till överproduktion, : Om ., man , har 20. oktober 1966: i förklaring. ministern; understrukit, och där- sättning att. hr”. Erlander hade kunnat hävda att man tagit till . ett så kraftigt tullskydd att, en god lönsamhet, uppstätt för de gen avsåg. 'I stället förhåller. det sig som bekant så att den. för- da Jordbrukspolitiken inklusive prissättningen 'och gränsskyddet här lett ' till en nedläggning av små enheter i en ökad omfatt ning under de senaste åren. Or- saken till att överskott av jord- bruksprodukter förekommer . på vissaV punkter. är "väl "närmast att söka. I. det förhållandet 'att samtidigt, med nedläggning av stora" arealer och, extensiflering av. produktionen på. andra area- lr "har på det . kvarvarande egentliga ” fordbruket ”- inträffat en "mycket betydände' intensifie. ring” av .produktionen just för "att kunna klara den "ekonomiska situationen, Det är mycket 'svårt att: utan vidare 'säga hur. pro- " duktlonsutvecklingen.: hade .. bli- 1: vit om gränsskyddet och därmed priserna på jordbrukets' produk: 'ter hade varit väsentligt lägre. det "på andra” häll finns folk med större” förutsbitnihgar att göra en. "rikig>- bedömning, » skriver |" Si Cögsäga ren Iveroth, syf. tar; ;på Investeringsfondernas ut- nyttjande, men” resonemanget kan” även". "gälla formerna - för :strukturrätlonaliseringen” på jord-]' och ekogsbrukssidan: NS "is Aven:här har politiserlIngen av | viktiga beslut 'komnmit.att”för- rycka handlandet. Jordförvärvs- "lagens: .beslutskonstruktion" ger ett typiskt exempel: på, sådant förfaringssätt. Från..depar teen: tet kan meddelas böslut”som är]; dlametralt, motsatta den; uppfatt-. ala” framför, i 3 ': Riksdagen har 'glvit- regering- &n rätt att ensam avgöra. större och viktiga 'ärenden. för att en enhetlig praxis skulle komma till stånd. I flera av de ärenideh som I hittills avgjorts är det svårt att skönja den strukturbefrämjande linje som är lagens bakgrund. VI trodde att ett av de första ären- den, som avgjordes I konseljen efter, lagändringen och som av- -6åg en juridisk persons förvärv nv 88: hektar uppdelade, på 4 . skiften och utan samband med något annat eget markinnehav . Var ett misstag — sådant begår man Ju så lätt i de bästa famil- jer. ". . Nu har en snarlik händelse in- träffat i en annan landsdel," Där var det fråga om cirka 50 hektar delat ' på g flera skiften, PP B/ AKSLAGE Tr FÖR KDS . vid. ärets val har analyserats ov docent Bernt Gustafsson I en "artikel i Broderskap (s). KDS " behöll sin tidigare andel av val- manskäåren, men detta möjlig- Ejordes endast genom att partiet |. nu ställde upp i betydligt fler valkretsar än förra gången, re- fererar Svenska Dagbla det” "I kretsar där partiet deltog i valet 1964 blev det nu betydande förluster. Särskilt stora var för- lusterna i Östergötlands, Värm- » lands och Skaraborgs län. I en del trakter höll partiet ställningen från 1964, framför nilt i vissa lågkyrkliga och "en tel gammalkyrkliga distrikt, Där emot blev det motgångar i områ- den med stark frikyrklighet. Sär- skilt anmärkningsvärda . anser hr Gustafsson förlusterna vara i Pingströrelsens distrikt. En åter gång av röster synes ha skett till högern och även till mitten- Partierna, ' Konsekvensen av KDS miss- lyckande borde rimligtvis vara &tt partiet upphör med verksam- heten i nuvarande former. KDS har i två valrörelser inte lyce kats "övertyga väljarna om sitt existensberättigande "såsom poll- tiskt parti, 'Att gensvaret på plat. ser, där Jämförelser är möjliga, 1 regel var mindre nu än 1964 borde, tycker man, utgöra en tankeställare för KDS: "ledningen, , ärbetstekniska"skä människa skall kunna bevara vår Yi par; ”ärbelsgrupper ino Mkolöverstyrelsen har fätt: till- stånd det på "mellanstadiet 1 tio skolor. under" "vårterminen" ersät- tä ”schemats' gamla vanliga . upp: . delning på: :45-miniuterslektioner arbetspass, på'l: 1/2—2 "timmar. Experimenten motiver samhet, ”gruppundervisning, ” "re:samordnade Projekt, samver- kan mellan ämnen etc. underlät- tas av, längre, sammanhållna lek. dels av. rent péåda- : levernäs "energi och "arb iskraft utnyttja: mer ra- 5 aktiviteten" inte av- br yts av täta, korta raseter.: , . Det! "är ett utmärkt. dnitiativ. söm hör de prövas” också "på and: ra stadier, ochi gymnasiet; där Behovet av rationellare tider' bör "Vard än större än i grundskolan och. "effekten" på undervisningen kan väntas bli än bättre. Och ef- ter ett lyckat experiment med "schemat kan kanske skolöversty- relsen bli. djärv :och radikal nog att rucka också: på ; det heliga sommarlovet" och göra ett försök med treterminssystem, ' > "Det finns” "goda: både” pedago- gåska och . ”samhällsekonomiska skäl att driva rationaliseringen inom” undervisningen betydligt längre fråtr den blygsamma bör- jan man hittills nöjt” sig med. 7 FRAN LANDSORTENS ” "HORISONT . : sot > synes det minst av allt vettigt med nuvarande stora utbyggnad i huvudstaden inom den statliga sektorn, vilken leder till att var- ken bostadsproduktionen eller tillkomsten av nya trafikleder hinner ifatt behovet, skriver Ös- -tersunds.Posten: Beträffande de senare är det . dessutom tvivelaktigt om staden "genom 'sin topografiska struktur någonsin "kommer 'att fungera ef. fektivt. I varje fall Synes dess svåra trafikproblem vara en av de', väsentligaste : anledningarna till den hets och det jäkt som sätter sin prägel på dess befolk- righet annorstädes i landet, Det- ta har' också bidragit till mins- kad effektivitet hos mä Or en dålig Iörisamhet, vilket stäts-| . ce - för söker förbättra lönsamheten något genom ett ökat tullskydd ”men likväl inte når" fram till någon" lönsamhet: för. de. små - bondebruken' som är acceptabel utan i stället en väsentlig in- kömstskillnad mellan” industri- arbetare ”och, jordbrukare allt- jämt föreligger så kan väl detta knappast leda till -överproduk- tion. Den. ekvationen "hade väl gått "ihop endast -änder .förut- "jordbruk som inkomstjämförel- Människans ' "rätt till ett hem: borde vara lika fundamental som hennes rätt till arbete, till föda och" till. fritid. Hur: det: i verk- ligheten | förhåller sig framgår med skakande tydlighet av varje tidnings” nyhetsinnehåll. - Relatio- nen 'mellan tillgång och efterfrå- gan skiftar från plats till. plats. Kontrasten mellan de svenska storstadsregionernas trängboddhet och: glesbygdernas växande antal tomma” hus är slående. För alla dem, ': ungdomar mest, som knappast ens har 'rätten att stänga en dörr om sig" och därigenom värna 'illusio- nen om: en' helt - och ' hållet. egen vrå, är dep grym. - -Ju .större' stad, "desto bjärtare Kontrast "mellan -knapphet '" och överflöd... Den svenska ekonomis- ka politiken har. hunnit ganska långt vad det gäller att fördela arbete, pengar och' fritid så" att svalget mellan "de sämst och de lyckligast: :Iottade ” minskas, Bo- stadsmarknaden : är : däremot ”all- deles för mycket av djungel. >: --Varför - tillåts' så "många - perso- nervatt ensamma disponera stora lägenheter,” ibland " jättevåningar med låga: hyror. och utmärkt lä- ge? Varför tillåts lägenhetsinneha- vare . att. för" möblerade Tum ta ut 'hyrör, som i -praktiken låter dem själva bo gratis? "Varför be- skattas ej dessa extra.inkomster medan andra slags extraknäck behandlas kärvt av -taxeringsmyn- digheterna? -' : .+Denz« svenska statsbyråkratin drar, sig- inte: för” djupgående 'in- grepp den personliga handlings- friheten, på andra: områden, 'då dessa. ingrepp avser att ge dräg- ligare förhållanden åt: samhället i stort.!f'Varför. har man då så länge iskyggat. för. bostadsmark- naden och nöjt sig med hälvmesy- rer där djupgående” regleringar kunde -ha : reducerat bostadsbris- tens problem till bra mycket an- språkslösare dimensioner? , : Antag , att, :lägenhetsinnehavar- : inkomster > från! inneboende ie D "I nebär ett visst tvång för indi- studerande och. arbetande - Den dolda bostadsreserven T a Av: Per: Olof Ekström | "Våra. tätorter, och då främst | storstäderna; har en skriande bostadsbrist. Den drabbar ofta ungdomar som reser från landsbygden för att arbeta el ler gå i skolor. i städerna. Det som 'står till. buds i lägenhets- väg är "möblerade rum, ofta .uthyrda till. fantasihyror. En sanering — också om "den in- viden. — borde 'ske hävdas i denna brännande aktuella ar- tikel där konstruktiva lösning: ar lägges fram. | JS Antag att en lag befäste den inneboendes lika. rätt till privat. liv i det möblerade rum som hon eller han på grund av den all männa bostadsbristen måste nöja sig med fastän vederbörandes in- komster skulle räcka -till hyran fören lägenhet! Ett stort antal rum skulle återigen stå outhyrda — trots att samma lag givetvis skulle ålägga den inneboende an- svar för det disponerade rummet och hänsyn till grannar och värd. folk. >. NE "Samma ag. måste givetvis in- nefatta plikt. för lägenhetsinneha- vare att hyra ut-varje rum, som de själva inte behöver. ' Projektet är - genomförbart, utan tvekan. Ransoneringarna av livsmedel etc. sar detta, Tack vare myndigheter- nas fasta. grepp över tillgångar- na:.— med deklarations- och leve- ransplikt. som grundläggande fak. tor -— kunde dessa: fördelas rela- tivt rättvist. även om det ibland hakade upp sig här och var, flöt folkförsörjningen med livsmedel och' kläder. smidigare. med regle- ringen än den : skulle gjort utan. Att en och annan förlorade på regleringssystemet är givet.- Re- dan en ytlig jämförelse med för. hållandena första världskriget wvi- sar, vilka som förlorade, Men det stora.. flertalet människor : vann sin rättvisa andel: av. de "gemen: samma”; tillgångarna, "och.: detta måste: anses s: viktigare." ' Det ryska regeringsorganet Iz- "Vestija tillbakavisar påståendena att :den ubåt som nyligen upp- äckt vat: ning 'och knappast har motsva. a es på svenskt territorialvat" sten skulle vara östeuropeisk el. er sovjetisk. Tidningen fäster i hanget na. Statistiken talar om större allmän sjukdomsfrekvens och cirka dubbel dödlighet i hjärt- och tumörsjukdomar gentemot landet 1 övrigt; Barnens nerver blir enligt undersökningar tidigt nedslitna.. Folk , kommer efter långa resor och växande köer trötta till arbetet. ”. Individer . med nedslitna + ner ver kräver ofta osund stimulans och sådan tycks 1 växande ut- sträckning också stå till förfo- gande — andligt i litttratur och film, kroppsligt”. genom sprit och narkotika; vt Hur kan vi begära att en annan uppmärksamhe- ten på en intervju som en dansk tidning haft med försvarsminis- ter Sven Andersson och vari an- tyddes att ubåten tillhörde ett natoland, . vått Sovjet liksom andra stor- makter har ett väl utvecklat spionerisystem är ingen hemlig- het. Allt som tidigare skett i vårt land ger också fog för de misstankar som luftats här och där, att det även denna gång "kunde vara ryssarna som varit i farten, även om den klumpig- het varmed denna kränkning av vårt tertitorialvatten gjorts bor- de ha manat till försiktighet, in- nan offentlighet gavs åt sådana "misstankar. menar Sv. D. hemlighet, om vi e) kan det själ- va? = (Helsingborgs Dagblad) "Den första fadderbarnsgåvan till Kenya t& ”:ternationella råds ordförande Lisa Mellberg, - Södertälje till: Juli- "ana N' soathunga och James Ndisi frår IOGT i Kenya, vilka + bä. . re da studerar. i Sverige. a - 1 som .SGU:s' lokalavdelningar . se. -] avslutats är allt nu också klart erräckes av SGU:s' : Ett utomordentligt exempel” på praktiskt internationellt :samarbe- te är den fadderbarnsverksamhet dan ett par år tillbaka: driver i Indien. Sedan planeringsarbetet för att vidga denna aktivitet till att omfatta också Kenya, Stipen- dier ger- pojkar och flickor från fattiga hem . möjligheter att få gå i skolan. Behovet av utbildning är 'stort 1 båda länderna och SGU-avdel- ningarna tycker att just hjälp till utbildning är ett bra inslag i stö- det till utvecklingsländer. Skolav- gifterna betalas i dessa länder av föräldrarna och med de låga in- komster som de ofta har blir skolgången betungande. Sedan ett par år tillbaka har insamlingsverksamheten gällt fad- derbarn i Indien. Samtidigt soma inriktningen på Indien bibehålls — skall det bli någon 'större ef. fekt förutsätter det stipendiering under flera är -— satsar SGU nu också på Kenya. Det sker i sam- arbete med IOGT 'i landet och skall ge möjligheter för ungdo- mar att utbilda sig. > Idén går ut på att lokalt samla in pengar till ett eller flera sti pendier. Varje stipendium omfat. Ir cirka 200:— kr. och gäller ett Slantarna sänds sedan vidare ly till mottagarlandet, där en stipen- diat tas ut, Namn och närmare uppgifter om stipendiaten skickas därefter till den lokalavdelni under det. andra världskriget. vi-1]' - En sanering av bostadsmarkna- den borde alltså innebära. följan. de: 1) Deklarationsplikt. för både "husvärdar- och. hyresgäster. 'Skul- le omfatta antal rum. och lägen- hetsyta samt antal personer, sam- manföras - med mantalsskrivning- "en resp. kontrolleras mot mantals- uppgifterna." ”: -- 2) Central avvägning av anta let disponibla .-rumsenheter . mot "antalet bostadssökande inom Vvaår- de stad eller kommun. . ' 3) Bestämning av Fyran för "möblerade resp... omöblerade rum med ledning av golvytan och med tillägg för graden. av modernitet, rätt till bad och andel i kök etc. 4) Lagfäst lika rätt till privat. liv för den inneboende, som "ju på grund av en onormal, som man får hoppas övergående krissitua- tion på . bostadsmarknaden måste nöja sig med detta. sämre. bostads. alternativ. - 5) Lagfäst skyldighet för "den inneboende att:'iaktta' varsamhet med lägenheten och: hänsyn 'mot dess innehavare och ' grannarna. 6) Lagfäst skyldighet för lägen. hetsinnehavare, att hålla de rum disponibla” för ' uthyrning, .- vilka med ledning av ortens bostadssi. tuation anses överflödiga för hans eller hennes "privata bruk, .Lag- fäst 'rätt för. lägenhetsinnehavare att själv välja inneboende... 7). Ömsesidig . deklarationsplikt för. hyresinkomster . och. -utgifter. Den". här :: föreslagna » åtgärden skulle givetvis för, många betyda ett djupt ingrepp i deras privata handlingsfrihet... :-: Den skulle. samtidigt . "medföra enorm lättnad för vårt moderna stadssamhälles parias -—— inte de arbetslösa, inte de hungriga, utan de som saknar eget hyreskontrakt, "Åtgärden skulle: begränsa som- ligas. frihet att profitera. på and- ras nödläge. > Givetvis innebär den tvång. 'Men graden av detta tvång: står” helt i relation.till. individens.— i det- ta” fall. lägenhetsinnehavarens' a— skrupelfrihet ” när. det. gäller ' att följa bostadsdjungelns Jag: Tvång- et för en ' grupp måste" ses:i rela.” tion. till. den. befrielse. det innebä för en annan! ,e ox< : : » Slutligen: Hur" istor rr. den: tionalekonomiska'-- betydelsen - av att: studerande eller på annat sätt |' tidens. samhällsbyggare -— i större utsträckning. än nu: beredes- till-|]- gång .till-en fredad. vrå, isom de il, :[talt 'stelfruset. Vietnam. kan ty- hårt arbetande ungdomar — fram-|.' väntan . på / bättre... vill ” och kan |” Ett "gemensamt ' amerikansk- ryskt intresse föreligger. på kärn- vapenomräådet, där de två ledan- de makterna fruktar en' fortsatt spridning till' andra länder om inte en vidgad överenskommelse om förbud mot spridning . av kärnvapen och inställande av al la prov, även underjordiska, in- om rimlig”tid kan träffas.” Vägen till ett öst-västlig ' radikalt när- beströdd och svårforcerad. AÄnnu|, är; det för tidigt att tala 'om en isolering — på sin höjd kan man säga att'det har börjat röra nå- got på sig där för endast . kort tid sedan allt föreföll" nästan to: värr mycket väl bli. .den”käpp i hjulet. som' ånyo. sätter stopp för en fortgående normalisering met lan öst och väst. Lens Sydsvenska. Dagbladet, - Hur skolan” kommer att se ut om, tio eller. tjugo år är självfal- let. ogörligt att ens skissera ett svar på, det. har ju också med de ekonomiska / faktorerna ' att göra, men tendensen eller" inriktningen går inte att ta miste på. De elekt- roniska” hjälpmedlen. kommer att spela en 'allt större roll och: där- med också begränsa den traditio- nella klassrumsundervisningen oci ge ökat spelrum för elevernas 'in.|- dividuella arbetsinsatser. Den” takt: fasta. marschen ” genom ”kurspla: »M nerna i samlad tropp kommer att är få "vika" för: en. ordning där var och får” kalla ; sitt: hem? ., - NEN | Pilotdöden i flygväpnet. i har minskat 30 procent; : "Stockholm " (PT) Flygsäkerhetsläget här? under” de senare åren genomgått en mar-' kant. förändring. till.-'det : bättre,' konstaterar "överstelöjtnant Ake” Lönnberg, flygstaben). I en: artikel "11 Svensk Underbefälstidnirnig; Man” kan. säga : att. 'antalet..: omkomna :| minskat med :omkring- 30 procent och. antalet. totalhavererade flyg- plan med omkring 35. procent..- = Denna + tendens, kan.. anses :sta-. tistiskt, säkerställd... Vid . ett - stu. dium av -haveriorsakernas , fördel ning.kan, man" finna att fel i'fö- rarfunktionen; stadigt . sjunker. Detta synes'. särskilt. glädjande; eftersom; : flygsäkerhetsansträng- ningarna: främst ' inriktat, sig . Pål den flygande persorialen..». . Förbättringen kan bl., "förkla. räs av'att personalen på alla ni våer. har. blivit flygsäkerhetsmed- vetna på ett annat sätt än förr. central typinflygningsskot med professionella :flyglärare:; och ' en strävan. hos 'personalei -mot: ökad standardisering "av. övningar och start-.,och landningspröcedurer. .. | " Dessa : förbättringar, -har-:-eme lertia inte:'éndast framkallats' av! den informationen, Det behov förarna själva" känner av . hjälp :1; flygsä- kerhetshänseende? I ”de:”moderna flygplanen-.. har ;- ökat ';' effekten. Driftstörningsrapporteringen : har] också ' haft 'den väntade biproduk- |" ten att förarna mer än förr rann; sakar sina brister; 'och” "på; egen hand "reparerar " dem.' Flottiljled- ningen. får: KEkaså”en säkrade bild av 'flygsäkerhetsläget vid förban. mande torde 'trots' allt. bli törn- MH i ring är JItölerabel; Nääenalen Det skulle”. nog” löna, 'sig. att be tanisera i floran av” "spärrade v un versitetslinjer. Där döljer” sig åt skilligt av . gammal slentrian. och allmän bekvämlighet." : många : av de närmast berörda drar fördel av, att spärrarna finns. Vem tar. till vata "deras. Intressen, som utestängs från utbildning till det yrke: de” helst skulle; vilja ägna s sig ät? + När ett. bolag rapporterat att' en försäkring "löpt ut kan: det ta lång tid innan registret feagerär med; att "underrätta "polisen: och : ännu . längre. innan polisen , hin; ner åtgärda saken. Ofta visar: det sig. att bilen hunnit. byta.ägare flera gånger. utan att föreskriven anmälan gjorts till fordonsregist- , ret eller "att den försvunnit "tilk okänd ” ägare, Därför -. måste . for- dönsregistret effektiveras så” att man kan hålla 'reell kontroll över fordonsbeståndet, "Vidare, bör; ät av” skyltar "för- sväras — i dag är. det bara; ätt skyltning. som" följd, "Vidare bör' bilisterna ” åläggas "medföra: förs säkringsbevis, — Jiksom de” nu "är skyldiga; "att medföra: : körkört, skattekyitto och bestktningalnstnar Desiu tom.; är. man eft ägare som ”föls Itig — böterna” är "lägré tån. >ansvarighéts IN Der NR pm 2 intensifierade. flygsäkerhets-] i ::vi. sg, . [det -och kan. omedelbart. ingripa mot flygsäkerhetshotande faktorer, På - grundval av det'ökade info mationsunderlaget har - också. e! Flygutbildningen "har . förbättrats genom -införande av: SSL av 7 det i haveriförebyggandle arbetet... Berlin (LT) En 13: årig pojke med wäliga tecken på en allvarlig" organisk sjukdom togs in på universitets- barnkliniken i Hamburg-Eppen- Gorf. Efter ingående undersökning konstaterade läkarna en svår va- rig inflammation som: sträckt sig över hela tjocktarmen, Oaktat fackkunnig behandling - lyckades den kända klinikens läkare emel- lertid inte att få sin lilla patient ur krisen och bota sjukdomen som har det medicinska namnet colitis ulcerosa. Inte förrän en ungdoms- Psykiater tillkallats som lagt mär- ke till pojkens egendomliga ' be- teende uppklarades fallet och poj- ken gjordes frisk medels psykote- rapeutiska metoder. Det visade sig nämligen att den svåra organiska sjukdomen vållats genom en själs- lig konfliktsituation. Pojken som av en överdrivet ängslig mor om- skötts, förvekligats och isolerats från omvärlden hade råkat i ett själsligt tvångsläge han av egen kraft inte mera hittat ur. Det ha- de även päverkat hans kropp. Detta särskilt typiska fall samt en rad liknande fall redogjorde den kvinnliga läkaren professor är Hedwig Wallis för på ett möte med ”Deutsche Vereinigung fär Jugendpsychiatrie” i Berlin. En- ligt hennes erfarenheter är främst sådana barn som är hämmade i sin själsliga utveckling benägna till att ”omvandla” sin själsliga som samlat in pengarna, Ett fo- to följer oftast med. På detta sätt knyts en mer direkt kontakt mel. lan stipendiaten och faddrarna — en kontakt som kan utveck. Genom aktiviteter av detta slag försöker medlemmarna i. SGU omsätta Idéprogrammets ord om las, bl. a, genom brevväxling, | Organisk sjukdöm själsligt botad I ångest, ' sina. 'själsliga - konflikter och spänningar till organiska sjuk- domar. .Det är barn som har för | svag egen vilja och därför gärna |- känner sig starkt bundna till en nära anhörig. Deras beteende är i regel depressivt, ängsligt, kramp. aktigt, understundom även 'pedan- tiskt. "Ytterligare ett kännetecken är en undertryckt latent 288ressi- vitet. .. .. Orsaken till dylika "barns 'egen- domliga beteende som <bbesvarar sitt själsliga nödläge med orga- niska sjukdomar är för det mesta” att söka i disharmoniska med spänningar fyllda . familjeförhål- landen. ”Till det yttre. tycks des- sa familjer :visserligen vara i ord- ning”, framhöll fru professor Wal- lis,” men under ytan jäser det av konflikter och spänningar. Dock sådana . svårartade förhållanden kan just själsligt hämmade. barn inte" klara. Vanligtvis råkar de i en stark avhängighet av en av de" anhöriga, modern, fadern el- ler syskonen och : utvecklar en ängestföreställning: . ångesten att det nära förhållandet till den en- da vuxna personen de klamra sig fast vid skille kunna störas. - -- Enligt den: tyska ungdomspsy- kiatern professor Wallis redogö- relse är det uppenbart att det fak- tiskt finns något sådant som en ”själslig-kroppslig sjukdomsmeka- nism”. genom vilken ett själsligt nödläge transformeras till orga- niska sjukdomar. Hur denna' me-. kanism arbetar är dock för när- varande en fråga som inte än kun- nat besvaras. obs "en + hänvisning ; till ' Mosebok / (Om den starke säkrare inriktning kunnat BÖr28 Inti tre det " gäller- att- bryta. upp, från hembygden: men: /mynälgheterna änniv' trögare att ge de "flyttande rimliga "ievnadsvillkor, "sävida” ide N I Inte ' tillhör - någon: av. de "vid midnattstiden- voro Paulus och Silas stadda”t bön. och.lova- de' Gud med säng,' och "de" aridra fega. hörde. .pår ; dem; En som besökte att sjukhus för spetälska berömde sköterskan som ' ledsagade .”honom :' för” -hennea mänskliga" medkänsla” gom kom henne' att ' förneka ' sig själv” för att kunna vårda de sjuka, =" I ""Jag vet inte 'hur' långt min människovänlfghet sträcker 'sig”, svarade 'hon.””Men' jag” kan" för. säkra "er," att” innan” jag. kände - Kristus, skulle mina. mänskliga medkänslor "inte förmått:. hålla mig' kvar "här en' vecka, 'Det är Kristi kärlek som "tvingar . mig. Han fann mig och gjorde mig till den Jag är 1 dag. Jag kunde, helt enkelt inte göra något annat ge. dan jag Hade lärt mig förstå hur mycket” han älskade mig”... .. När Paulus och Stlas satt.F else ' med: sina fötter .1-:stocken, sjöng de -lovsånger till Gud: vid midnattstiden, och' Gud välsigna. de dem: och- alla” som var. med dem; ” id : - - Uttrycker. vi 4 det. arbete ' vi utför :vår tacksamhet till Herren Manna? internationellt samarbete i prak- tiskt handlande, , BR -Johann Manthner. . för hans underbara -frälsande”nad? köpa, '. med. en.. omfattande ; falsk. SS
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.