d KO bland väljarna, 4. - LAHOLMS : TIDNING . =L T Fredagen den 2 oktober 1968; + I tidskriften ganisation; kommenteras valu gången, Man konstaterar att det är oklart om valutgången kom. 'mer- att få rikspolitiska följder. Man kommer emellertid sedai med en något egendomlig reflek- tion; -- ”Avtappningen till kan komma att leda till: ytter gare ingrepp mot 'företagsamhe- iten,, särskilt ifråga om' kontroll "över 'prisutvecklingen.' och" före: . fagsvinsterna, En dylik utveck- "ling vore glycklig. 1 ett jäge,' då näringslivet. behöver ökad rö- « relsefrihet och kapltalutbildning- sen behöver stimuleras...” Detta är väl ändock en. egen- : .domlig tolkning 'av eventuella |' följder av valutgången. Kan man verkligen vänta sig att kata ' "Egendomlig tolkning ”Hantverk" och industri”, som är organ för Sve. ; - riges hantverks- och industrior- vänster strofala förluster för. det stora . Vänsterpartiet ” ' skulle : : leda : till ökade ingrepp "mot företagsam- heten? "Det borde väl vara tyärt- om, "När ett politiskt parti för- lorar d ett val på den Politik som förts måste väl detta upp: : fattas som en' maning från väl- jarna” till partiet ifråga att” om- pröva "den "förda politiken; Om man skulle" resonéra så "som "den citerade tidskriften" gör vo: Te "dettä "Niktydigt -med att häv- "da: ätt, en framgång ör .de pår- tier,' "vilka; främst: företag. samhetens” talan, skulle vara en olycka och att den" bästa 'valut. ' gången” skulle vara” dan” vinner. De socialdefnokratiska ”förlus- terna till borgerligheten - -— inte minst till” "centerpartiet -— var väl så-”kräftiga att” "nederlaget - |. rimligen”inte kan repareras ge- t- n i ANLEDNIN' +: SOCIALDEMOKRATISKA i BAKSLÄGET "07 rna "eter jordskredet som Erlander DET, Ari INTE KRAVET. 20 medgav att det var, är många : på fortlöpand minskning” av skriver: Centerns';. ungdomsför- aptalet företag. H "Givetvis : har missgreppen i och ' markfrågorna Jordbruks; . spelat stor foll.:Den socialistiska koncentrationspolitiken har. .ock: så ”straffat Big. ..... ” Socläldemokraterna har så att at rlorat i båda ändar. Be- fölk gen i herna har protesterat. "mot sin ländsdels” utarmning och , gått Över till centern, som kräver. en rejäl satsning på lokaliseringspo: |: Hlitiken. Befolkningen”: i störstads- "regionerna har reagerat mot den äkuta bristsituationen -beträffan-. de -till:;'exempel .:' bostäder "och Komrnunikationer som koncentra- tionspolitiken . - - framkållat, ””och . vänt sig ifrån! socialdemokratin.'! ' SEtt talande; exempel för- detta öch även bol gerligheten : "Het; gjorde en. rekördartåd. fram. "DEN STÖRRE RÖRLIGHET ” "som kunnat utläsas: sur» "det ' ”senåste” 'valresul- -tatet,. kommer att få en mängd viktiga! ;konsekVenser; spår Fa- Yu. Kuriren: : Bland annat kommer väljarnas traditionella föreställningar om ': partiernas idémässiga positi på skalån vänster-höger att fö lora 1 betydelge- till- förmån iför medborgarnas aktuella uppfåtg.;. ning "om 'partlernas möjligheter. ; och avsikter. Denna uppfatt spelar givetvis även nu en :Störsj : < roll men »den kommer säkert ätt” ge större: utsläg i framtiden; Det artier. som inger för- väntnångar om framstegsdrivan: de handlingskraft” öch förmåga att uppnå resultat blir. belönade med kraftigt ökat stöd från väl- Jarna, En ökande '”trolöshet”? bland väljarna kommer. att, av- skaffa den stelhet som vårt par- lamentariska system så länge va- rit behäftat med. -. Politiken kommer att bli mer : pännande, ja "kanske mer loc- "kande — utom. för de rena kar: riäristerna, som inte längre” vet "vilket parti de skall satsa på för att säkrast bli befordrade till en tillvaro. som kanslihuspojkar, slu-' tar FK beskt. oa NÄRINGSLIVETS FOLK HADE . HOPPATS : - på en "samlingsregering 'som -..garant för den ”näringsvänliga” politik, som blir alltmer trängan- de' skriver Säljaren,” or- gan för Föreningen Sveriges Handelsresande: . "När siffrorna efter det "smått sensationella jordskredet nu sum- merats och de politiska konsek- . Venserna av = partiinstanserna slutdebatterats framstår resulta- tet som en smula märkligt. Re- geringen 'sitter kvar och ämnar fullfölja ”huvudlinjerna” 1 den Politik, bl. a. bostäderna, jord- bruket, markpolitiken, prissteg- ringarna, skatterna, över vilken väljarna nyss avkunnat sin gans: . Ka" förkrossande dom, Oavsett vilket. politiskt fårahus man till- hör .måste man erkänna faktum, att det var dessa och andra riks- politiska frågor, som väljarna de facto och av samtliga partier in- - bjöds att ta ställning till. Valet innebar alltså ett klart rikspoli- tiskt votum, Några. dagar efter valet publi- cerades en statistik över svenska industriinvesteringar i utlandet, som borde öppna ögonen på de ekonomiskt blindaste. Under- de senaste elva åren har svenska fö- |: retagsinvesteringar — utomlands ökat dubbelt så snabbt som här hemma, riksbankens tillstånd för sådan etablering sedan 1955 un- gefär. fyradubblats, från 137 till 538 milj. kr. per år. en Orsaken ligger i öppen dag. , Även våra företag måste för att kunna sälja komma innanför "de höga tullmurar, där stora' delar av våra köpare hör hemma... GARNA TILL DET avfolkningsregio- . rom” ytterligare" steg till väns: som , häringslivsdebatten” 'egentli- gen "borde: händla som,” hävdär "". ' Möjligheterna ' att vidga "mark- . naden och att hitta ekonomiskt optimal företagsstorlek är. det av- " görände. Maximum kar? i detta fallet aldrig vara detsammå sor optimurn," för 'då skulle det” tyd: ligen:" Sräcka.: med- ett" företag 'i - varje bransch» Mycket: i den nu. varande debatten. låter ana,-att driftsstorleken i sig. själv är ett " fdeal,, B k :--Inom en: rad produktområden finns' det £. ö. flera :olika' optima för 'driftsstörlek. En. typisk. ”fler- optimabrahsch” är just sågverks. ; ler;:emellertid desstitofn, att "det Produktionstekniska : soptimi värdet. inte alls behöver :vara.d. . marknadsmär " strativas ' 7: Slutligen Yär tt Bets. .växttakt än” dess absoluta a storlek, som, avgör. företagets s. k. .existensberättigande, Ett fång ”ityar internationella - "forsknings rön”av, norrmannen Wed T.Vang, britterna Hart, och i Prais” m.fl. om svårigheten att vara Maos . Kina till” lags: an Moskva vittna. ” Om svårigheten-ätt tillfredsstäl- "la Kreml kan kineserna lika' väl- taligt berätta: Fråmmäride jakt- tagare” må” känna sympati för den ena eller den andra, men, hör kan : västvärlden” "undgå att erinra sig sina egna erfarenheter i umgäng- et: med kommunismens moder. land? Det är en jargong i vissa kretsar! att tala om det kalla kri- get, som "en "kapitalistisk" intrig. Hur kan, det komma sig att idén förgiftat --det » "kommunistiska blocket? Den' amerikanske diplo- maten ”Kennan myntade uttryc- ket ””tillbakahålländets politik” på Amerikas och:Natos hållning gentemot ; Sovjetunionen. Ingen . formel kan' bättre beskriva "Sov- jets nuvarande hållning till :Ki- na. Hade Kina i stället. varit den starkare av de två skulle det för- . modligen ha hållit tillbaka Sov- jet: De båda makterna är lika oeniga om innebörden av begrep: Pet kommunismen' som 'väst' och öst om begreppet demokrati. Det «är bäst de”skruvar ned sina an- språk : på- att' kunna; frälsa och ” ena världen... >, andelstidningen) Mildheten banar sig väg Mgnt och 'stilla, liksom” den ”skiraste planta ”om våren 1y fter jordklum- pen 0 "och skinter den ät sidan, - Pitik och” därmed I brukspolitik - -joch-även hade "samma Prisstruk- «" industrin. För" varje bransck gäl: |. ( >Fteri”stveklöst: att... betrakta”. "Det £ tycka vara ett genomgåen | de drag inte enbart för de social: demokratiska. politikerna ; utan även för de s-märkta ekonomerna att ofta handskas. vårdslöst. med det. saktiga. .underlaget för sina utlägg "i. den. jordbrukspolitiska debatten.” Ett nytt exempel . på detta: kan” studeras "i tidningen Veckans . affärer, . Där förekom för några veckor sedan en sak- lig artikel, i vilken man behand- lade situationen ur jordbrukspo- litisk synpunkt inför en eventuell svensk anslutning till EEC. Man anförde i- den" nämnda artikeln flera faktorer, "vilka ansågs tyda på att vi skulle vara betjänta av at. tundvika'-att. fjärma 'vår -jord- brukspolitik från. den som är un- der”utbildande i EEC-området. En någorlunda. likartad jordbrukspo: likartade , pro- duktpriser "skulle underlätta "vårt inträde; ansäg- skribenten: 1 Vec kans 'affärer. cv ” >; 'Mot.» detta : har. LÖ. ekonomer, Clas-Erik Odhner gjort ett utta- lande i. Veckans affärer, Co A- Dir'- Odhner : anger: utan :'om- svep 'som ' sin : uppfattning . att Sveriges eventuella inträde i-EEC " underlättas genom 'att Sverige: förde "en liknande 'jord- - som "+.EEC-länderna tur som den gemensamma mark: sägas att« ett inträde: skulle” un: derlättas:- av: en spegelvänd : poli” tik? och; prisstruktur; av att Sve: S- rige har. låga priser, och därmed Det bör våra” regeringen ange- läget att. snarast . söka .animera parterna till en ny kontakt. Kans. ke. vore.det då lyckligt om en an "nan "kommission, 'som' har. chans att mera förutsättningslöst gripa - | Sig. problemet” any”: blev: tillsatt. måste : ske- någonting 'redje mannen + konflik- ten ':får” Inte"; tillskyndas , större skador än vad: de närmaste dar garna". kan : ästadkomma;.. :-'.z Helsingborgs D. N Är! striden :samhällsfarlig? . "Re geringen” sammanträdde ”omedel- bart efter förhandlingarnas :'stran- "dande för - att... diskutera . den :' sa- inister. Er; ätt." noggra vecka efter - - diskutabelt" om: >many- bör : dröja länge tr med. 3 ett. $ ingripande, Mdrvände nte, parterna, till det :| bord, där "de just nu'i sällsynt. -grad” borde: höra" hemma, nämli; gen" förhandlingsbördet; efter. lock- outén och. "generalstrejken — som i detta” läge förefaller oundviklig: bör regeringen "geriast” däref- [ter gripa in; För. då" är konflik- som samhällsfarlig. Låt. vara att. verk- ringarna nte” omedelbart uppen- barar sig. (sydsvenska; Da Regeringen imnar: avvakta hän- delsernas. gång ”— metallkonflik. ten' blev fem ' månader "lång — stora, värden -sonr :står” på ..spel i skall- ”kunna- medverka, till att för- handlingsmöjligheter .... på .' nytt |: snart nog skall" yppa "sig. Måtte det'inte gå så långt för en Uupp- görelse att'den ene motståndaren måste: slå. den . andre -till. marken och, räkna. .ut honom. Särskilt in- te 'som - man, måste "använda" de sunda; förnuftet. förlorat: sin ver. kan? .« - (Nordvästra "Skån nin gar : + Konflikten är i i mänga. stycken resultatet. av en, facklig omognad. Båda ' parter är relativa. nykom- lingar "på 'arenan. Båda har'va- rit. heta 'på : gröten, båda synes hä handlat under affekt. Nu är det på tiden att regeringen gri- per in och ser till att verksam- heten i våra skolor kommer igång igen. Vi har inte råd med. sådana här konflikter, . (Hållandspösten) Regeringen och "riksdagen Bör inte "låta medborgarna vara utan nödvändig service bara' för att ett enda fackförbund inte förmår besinna . sitt "ansvar... Det är. tid för statsmakterna att lära SACO god umgängeston på -arbetsmark- naden, . Denna goda ton har and. ra fackförbund förstånd att bru. ka utan ingripande, men SACO har ännu inte trampat .ut barn: skorna, .Den ' negativa inställning från allmänhetens sida som nu drabbar SACO kommer att ge or: ganisationen ' "stora svårigheter 1 framtiden. : (Skå ska: Dagbladet) ” Det räder inget tvivel om att foga SACO ett svårt nederlag. Ekonomiskt sett har den ingen. ting. att förlora, tvärtom minskar ju statsutgifterna för. lärarlöner. Och ' hur hurtig hr Östergren än kan låta, är. det uOppenbart att stridskassorna kommer att. sina snabbt, ' när organisationen ger sig .in i denna omfattande kon- flikt. Men en upplösning av kon. flikten; : som ' leder till att SACO skulle bli mer eller mindre. kväst, Om vi inte lär oss rätt uppfylla våra plikter mot den vi har i vär , "tjänst, lär' de sig aldrig att upp: + oy Ha sina I plikter mot OSS, > li skulle, utlösa "en: bitterhet. bland akademikerna, som . skulle 'dröja kvar" mycket länge och få avse- värda TRA Rgar på det fort. satta samhällsarbetet. : : (Handetstiäningen) 'surserna, så bör väl detta gälla ;-Jäven för EEC-länderna.: Vi-jär- |ekonomerna :.i EEC-länderna, . I fiina "ett: rnindre "utrymme för in. ällvi” kan" åtminstone diskussionsvis men hoppas att insikten "om vilka] studerande. som tillhygge! Har det ; :” | brytare, '. regeringen" nw skulle kunna till. |- | Ännu. ett: tramp i klaveret? ett "Impörtutrymme där EEC har höga priser och följaktligen över- skott och att vi”har höga -priser som skapar överskott för de pro- dukter där EEC har. låga priser och därmed . underskott”. . I fortsättningen framhåller Odh- ner att" ett 'importutrymme för jordbruksprodukter i Sverige ska- pat genom produktionsminskning alltid skulle .vara ett ”gott. kort vid förhandlingarna”, Det förefaller' dock som om hr Odhner hade råkat ut för att vän. da .upp och .ner på problemen. Hans resonemang verkar ensidigt. Han "har skärskådat ' problemen enbart ur jordbrukssynpunkt och glömt industrin. Det är tydligen skäl i att något närmare granska hans, spekulationer, ; > "Hr Odhners inställning är följ- aktligen "att. Sverige skulle vara mera - välkommet till den europe- iska gemenskapen om Sverige vid inträdet har ett betydande under- skott av 'jordbruksgrodukter, -- "Orsaken skulle "sin ' tur "vara att de andra. länderna önskar säl ja . jordbruksprodukter. . Men. var- för skulle de vilja. det? Om .det är en fördel att"ha liten' jord- bruksproduktion på grund av att jordbruket ' vid. rådande : världs- marknadspriser." ger,. en: tämligen låg "ersättning. för de. insatta re. för "ju i detta fallet oss själva med andra. industrialiserade -län- der, på praktiskt tåget lika nivå ifråga . om ” industriell 'utveckling. Hr". Odhners ; resonemang -innebär säkerligen ett .underskattande' av Om vi har en "jämförelsevis liten 'jord- bruksproduktion i Sverige betyder detta att vi också har: små 'resur- ser. knutna. till jordbruket, .d, v. s. även en mycket liten andel av den totala - yrkesverksamma 'be- folkningen; Men 1 så fall har vi uppenbart så mycket mer folk i andra” näringar,” främst ' i: indu- strin; I så'fall konkurrerar vi na. turligtvis hårdare” med 'EEC-län- derna: ifråga "om ” industriproduk- ter; söm vore en göd'idé för EEC: läridernå själva att sälja till Sve- rige. Det "kan 'väl" knappast: vara en” fördel för dem att i Sverige'i förstav:rummet ”finnd: ett -utryri- me för" joördbruksprodukte; : (som anses "vara em dålig affär)" och att dustriprodukter ' (som föruts ittes vara: en ' göd affär), : pls "Vi kan för Sveriges del i en de- batt som: denna” ha ungefär en procent "av landets yrkesverksam- ma "befolkning: som - vi" kan ' föra diskussion omkring, d 'v..:s> som manipulera ' med ' vid "ett "tänkt överförande mellan jordbruk: och industri, "Jordbruket" lär för när- värande sysselsätta ” "knappt "sex procent:.av "den "yrkesverksamma befolkningen i; Sverige. Man kan exempelvis se Problemet” från väst. tyskt sida; Detta land har: som békänt : länge "förklarat : att” man gärna skulle sé Sverige som ”med- lemyi” deh' europeiska ”gemenska- pen, "därför .att Sverige är en god händelspartner. Huvudsaken " för Västtyskland : är: naturligtvis att Sveriges affärer 'skötes 'på sådant sätt att Sverige har'en tämligen god " handelsbalans : och .god köp- kraft. "Hur" kan då: Västtyskland — om vi tar” detta land som 'ex: iduktioneis ” omfattning? Det må erinras' om att Västtyskland har ungefär. samma möjligheter och rige att föra över arbetskraft till industrin, Om : Sverige då t. ex; lyckas sätta in ytterligare en pro- cent av den yrkesverksamma be- folkningen på industriarbete, så måste väl rimligen detta leda till att Sverige i, stället blir en här- dare konkurrent för Västtyskland på de industriella marknaderna, Västtyskland kan i- den' situatio- nen knappast önska sig att' Sve. rige skall flytta över arbetskraft från jordbruket till industrin. för att därmed bereda utrymme på svensk ': marknad för jordbruks- produkter, när åtgärden "ifråga samtidigt måste "leda till .anting- en minskat exportutrymme på svensk marknad för industripro-|. dukter eller ökad svensk konkur. rens :i olika länder dit Sverige och Västtyskland « exporferar,' "Nej, det går inte att finna: 1o- gisk förklaring till ett" entydigt uttalande att Sverige skulle vara mera . välkommet i en europeisk gemenskap med en förstärkt kon- kurrenspotential på industriområ- det och istället för detta en nå- got större möjlighet för exempel- vis Frankrike. att till Sverige ex- portera jordbruksprodukter, vilket dock: enligt hr. Odhner. är en går lig affär. vo . Det. enda som i någon mån kan försvara -hr Odhners' ställningsta. gande — men detta har han inte uttalat själv — är att .EEC-län- dertia kan komma i'den 'situatio- nen att: de ihte: förmår överföra arbetskraft från jordbruket, utan måste arbeta: med 'ett för EEC- länderna "gemensamt exportöver- skott' även i framtiden. I en:så- dan situation är det klart att ett land som -har en liten jordbruks- produktion kunde" vara. välkom- met . även . om denna : situation skulle. innebära att landet ifråga har: blivit en besvärligare konkur- rent på industriområdet. På lång sikt är nog inte heller denna rädd- ningsplanka, -hållbar:: .Konkurren- sen -om :-arbetskraften . näringarna emellan är. nu stor; även:i EEC. hela ' det västliga "Europa. torde . snart. leda, till! en avflytt- ning från. jordbruket: över : Hela Västeuropa: av.. sådan. omfattning att jordbruksproduktionens ökning |, gå om "välståndet och” den: fulla sysselsättningen "fortsätter: och in. dustrin - följaktligen: kan "erbjuda högre --:arbetsersättning " än; vad jordbruket för: närvarande. kan; Om :det inte gär. så 'som : här skis- serats: måste; detta bero "på en vändpunkt :ifråga om "jordbrukets konkurrensförhållande :-" gentemöt andra näringar. Men: när. en 's dan ' vändpunkt ' "har inträtt;vi synpunkt: än andra Näringar. en « Ett ' annat fel. som . hr: Odhner begår i sin insändare i Veckans affärer är att han påstår att pri serna i: :EEC-länderna. -'är :lästa, Så :är naturligtvis inte, fallet; Hur skulle man: kunra; läsa priserna så' länge" man 'inte har, kunnat låsa, penningvärdet? Det är istäl. let' så att de inom EEC överens: komna priserna . skall” omprövas årligen, varvid bl. "a. skall tagas hänsyn” till.; inkomstutveckling' i empel — "önska ' sig Sverige be: skaffat. i vad gäller jordbrukspro:, .— När, förbudet . att; rött. ljus. träder i kraft i samband "Imed omläggningen. till högertra- fik tvingas de blinda. att bli lag- konstaterade... chefre- daktör.' Bertil . Ekman 1 Statens handikappråd, när han talade. vid HCK-konferensen i Uppsala. Han efterlyste en ändring i: trafikstad- gan för att de blinda — förutom de faror som självfallet ändå fö- religger beträffande denna grupp — åtminstone. ska slippa bli lag- brytare. -ocoscs . Redaktör Ekman "betonade vändigheten av att de: handikap-' pade med alla till buds stående medel nås ”av information "om övergången till högertrafik, An- slaget' på 230.000 kr, för ändamå- let är självfallet alldeles för li tet med tanke på att vissa grup- Per: är 'svåra 'att 'nå: med 'infor- mation ..:i - massmedia... En : rad grupper får : speciella tekniska problem: vid omläggningen. För de döva får man fram- ställa visuellt upplysningsmaterial och : för att lära de utvecklings- störda "ett ' nytt beteende i trafi- ken” fordras särskild pedagogik. För de blinda innebär omlägg- ningen t. ex. att skyltar. de vant sig vid byter plats, för de rörel sehindrade' att de mäste stiga ur sina ' specialbyggda fordon” ät fel häll, "mitt 1 gatan, ' -; en a ”Beklaglig snälhet.' ne Vid tidigare tillfällen” när han: dikapporganisationer "varit - sam- lade har man särskilt från .De blindas förening förvånat sig över att ljussignaler 'vid övergångs- |. ställen inte i allmänhet komplet- terats med ljudsignaler för att un- derlätta de blindas situation i trafiken, Man har betraktat det som en obegriplig snålhet, efter- som sådana anläggningar i rea- liteten innebär mycket små extra- kostnader. Vid .Uppsalamötet beklagade generaldirektör - Richard Sterner, ordförande i Riks-HCK, att riks- dagen inte anslagit tillräckliga "mest. av trafikomlä läggningen? . ningen utnyttja tillfället att: gö- ra. gator "och vägar mer: handi- kappvänliga:; - Han -- -underströk emellertid att det ännu: går. att göra en hel del. på det lokala pla- net..' HCK-kommittéerna - ska ge- nom nämnder" och ” kommittéer som'sysslar med högertrafikfrågan söka medverka ' till att små, men för ' de : handikappade .. betydelse- fulla, förändringar: görs. > = or Efter redogörelserna från Upp: salakönferensen — trots allt :ge- nomsyrade. av. viss optimism .— frågar man sig: :Aterstår det inte en hel del att göra från statsmak: sannolikt lika stora 'skäl som Sve-|: länderna och över praktiskt taget" Detta > bromsas upp på liknande sätt. som |: » | har skett i Sverige. Så måste det jordbruket "sämre: ur” konkurrens- Sn v'-Ihelt:: enkelt : ett-”vägavsnitt som . I sträcker; :: | Lund och till "Revinge: :Det rör Vita huset. "förefaller. det som om närvarande ' är + påfallande pessi mistisk dfräga :om möjligheterna att få slut- på själva krigshand- lingarna såsom en: pptakt, till trevare som sänts ut-—nu senast också ' från den: ”prittiska ' rege- ringen = har alla prompt avvi: sats av både Hanoi och Peking, . » Nordvästra Skånes Tidningar. : "Trots nederlaget, vid ärets väl erhåller ; 'socialdemokraterna ytter. ligare ett: mandat” I riksdagens första "kammare nästa år — som folkpartiledaren professor. Bertil Ohlin påpekade i. ett anförande inför... sin » riksdagsgrupp.” ' » Det innebär > att. socialdemokratin år 1967 har "egen majoritet vid. ge- mensamma -”voteringar, d..: VS i alla skatte- och" utgiftsfrågor. Det har partiet” alltsä, trots' att. det bara ' fick, cirka är procent av rösterna vid" valet." Så skevt Ater- speglar , alltså den: nuvarande för. fattningen , folkopinionen. Inte undra . på . att! socialdemokraterna har - sagt. nej till nyval ;'och för- halat författningsfrågan. ..— + -' Sydsvenska: Dagbladet, ;' Under vålnatten försökte” hör gerledaren Yngve Holmberg ' ätt få 055 att tro, att dets, k. höger ara definitivt av. fämiljemedlem: litet tryckt eller egen-' hand utan. att. någon z'in- struktör följer med 1 bilen, "Detta under: förutsättning att HTK, stä- der" och: samhällen accepterar del: förslag + till : träningsbanor '- som Motormännens: Riksförbund. arbe: nat: till -HTK: "I bana som M-nu har klar utanför Malmö och som ' används för trä- a vänstertrafik;-:Banan : är ;sig "från'.- Malmö via sig inte om: några -avlysta: vägar utan träningen sker i normal tra- fik; ”Eleven” kör- efter ett litet tryckt häfte som dels -visar rätt väg orienteringsmässigt i ord och bild och som 'samtidigt ger bil- föraren tips om: hur man klarar olika. trafiksituationér, utkörning! på :motorväg;. omkörningar, pas- sage av järnvägskorsning o. s. v: ' Givetvis är det inte. meningen att bilföraren skall köra och läsa samtidigt utan någon. famlljemed- lem tjänstgör som instruktör med hjälp av häftet. Den som är én. sam i bilen får stanna till på nä- gon lämplig P-plats och där läsa in..de olika avsnitten, ... '; >Banan” har nu. provats en tid och rönt .ett mycket. positivt in- ternas sida? i < N -eS om Ia. - : tresse både från myndigheter och (Forts. å sid. 7Y > Katfomalning och mm > bland” 3.307 "De flesta människor känner till att det idag finns svensk stan: dard för "elektriska" vägguttag, glödlampor, 'skrivmaskinspapper och köksskåp, Vi kan alltid vara säkra .på att den glödlampa wvi köper" verkligen passar till skriv- bordslampan, :: och att ' papperet passar till kuvertet. Men i själva verket utnyttjar vi svensk stan- dard i längt högre grad än vi tror. 'Det ' finns 't, ex; standard för päronkorgar,. trädgårdsred- skap; skruvmejslar, lakansväv och |. ölflaskor — ja det finns t. o. m. svensk standard när det' gäller malningsgrader : för kaffe. : Detta kan man utläsa ur Regis- ter över svensk standard : 1966, som utkommer i dagarna. -Regist- ret -— som utges av Sveriges Stan- därdiseringskommission -— omfat: tar 3.387 titlar. Där finns all gäl- lande svensk standard förtecknad — från den minsta lilla skruv till stora oljeeldade villapannor, från Pplaströr och tegelpannor till hand- brandsläckare och åskledare, = '. 276 nya och. reviderade stan- dard har tillkommit under det Inedel” för att vid” trafikomlägg- senaste: året, -medan -107- har-dra-' ” Täroökorgar” svenska: standard Igits än: Standarden mäste näm- ligen hela tiden ses över och mo- derniseras, En del av bestämmel serna kan utan vidare slopas — kanske bara:' några. är efter det att de tillkommit, -.+ «ev Under det gångna året 'har man bl. a, beslutat att dra in två stan. darå 'som gällde delar - av : änglo- komotiv. Det är inget fel på des- så standard — det är bara det att änglokomotiv' inte längre till- verkas här 1 landet. Samma sak gäller en lång rad standard för nitade ångpannor. Numera : svetsar man: ångpannor och. därmed är det bara att kasta bort de gamla” standardbladen. ' Register över svensk standard upptar. i -år, för första gången, samtliga titlar. på "såväl svenska som engelska: Det ger en antydan om .standardiseringens inriktning. Alltmer av arbetet sker nu på det internationella planet — kul- lagret passar inte bara till svens. ka maskiner. utan också till ame- kanska och ryska, Standarden går över. alla gränser. den amerikanske presidenten förl. gister. och en: total brist” tat ut och: efter ' prov - nu överläm- ” > Modell för: storstäderna blir en |: ' Tillförsikt är naturligtvis i bra, men när ett förlorande parti får för” : sig. att. ; förlusten berör på väljarnas, icke” partlets, brister. då serha "för den farliga. självgodheé- ten. ”Sociäldemokräternas hybris” 1 nuvarande... läge - minst sagt; Er - Hr . Hjalmä Men " (9. stock- riv -1' samma” situation .som för sexton är "sedan? Han har "sammå smärtsamma uppgift” att” viftå får- väl « till. - en": socialdemokratisk- komraunistisk: majoritet. : vader1950. att "gå fra och. svärd mot. den nya. regiméri, vilket i. praktiken . ; betydde .: all sköns” finter. och :taktiska” manöv- rer, ett pedantiskt / "fört syndare- ät: arbetsvilja... Hr Mehr har. lärt” . skilligt 'av livet. och "politiken: Ö- dan dess, "men på. en punkt; är han densamme, Han betraktar . for 9 rande den soclaldemöKrätiska. f lusten av :makten som en. tillfäl: lighet, nästan som ett Et naturlagarna. ' tres terminer, .med höst : marlov. skulle säkert pas: den: med andra -klimatiska. landen. än Sverige: Vär St ligt,- och: Mi önskar: men det skadar inte att: påpeka. att denna :tanke' på intet sätt: är ny, att den tvärtom prövats med. tyvärr mycket "växlande, "resultat under hela den tid nykterhetsrö: relsen” funnits. Man /'"samriverkade över 'detta' ”kritstreck”, bade Brattsystemet - infördes "och: det avskaffades, ' och .ettderå, av os dessa två beslut var: en stor. nyk: terhétspolltisk dumhet. > Dagens Nyhete i "Allt hör ju eder un ; det. må& vara "liv eller död, : vad som, nu -Jär, eller vad 'som - skall: komma; ' alltsammans hör eder till; Men I hören Kristus till: och. Kristus hör Gud till, (1 Kor, 3: 21-23.) - Vistackar Gud för de goda tihg han. ger oss, men hur skall”.vi ' kunna välsigna honom. för livets tragedier, som t. ex,, här någon - av. våra. kära dör? : "Då vår son dödades vid en bil olycka, kom där en: livsavgöran- de fråga I mina tankar: Finns det något i denna tragiska död som jag .kaw' tacka Gud för?: Svaret blev ett eftertryckligt ja. : > . : Vår son var en Guds gåva till vär familj. Han, var en välsi; gnel. se 'för oss, och vl fick glädjas ät att ha honom, ibland oss i ader: tonår. Därför tackar vi Gudt Jesus Kristus är segrare över död och grav. Vi vet att. Vär, son nu är I ett bättre hem> än" det han. hade här på jorden. Himlen har blivit kärare och kommit oss närmare. nu då vår son bor. hos ' Kristus, En .'dag skall vi: möta honom, och vår Frälsare, 4' him. len, för att' aldrig skiljas mer, Därför tackar vi Gud! + Gud har helat våra sargade hjär: tan och "uppehåller oss. Hans ord . har blivit allt dyrbarare, för' oss, Nu-når Gud- genöm 085 "förkros, ' sade hjärtan; välsignad v vare, Guad,: vär Fader, därför! hölms mäktigaste man hittills; år : s
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.