-+ kordhöga, ökningar på över. 3 . att han.i fortsättningen inte kan |. N "+ och hjälp, vilka rättigheter och » järer, och flera städer ligger 1 tion: LAHOLMS TIDNING Forsa Lt En vä ; hade: häromkvällen tillfälle att ta del av'de politis-' ka: partiernas syn på" Vietnam- "Konflikten," " Vietnamkommittén hade otdnat en utfrågning, som ingick" som”en del i de arrange- mang som ordnades under Viet- namveckan. - "De flesta. frågorna riktades till: : "högerrepresentanten Ingvar Karlén, som' i sin inledning re- dovisade en starkt" USA-vänlig syn på Viethamkriget. Han häv- dade bl,' a, att ansvaret för att fredsförhandlingar kommer till ständ helt. yllar. på Nord-Viet- nam, som niåttills bryskt avvisat . =. arbetar, nu finansdepartemen- tet med att snickra ihop :stats- verkspropositionen: ' för — nästa budgetär,. skriver Veckans ar fären : Trots ovanligt stränga direk- tiv har petitakraven varit re- miljarder kronor har äskats, Det innebär att'kampen: mellan 'ver- ken,..fackdeparlementen och fi- nansen I år.är härdare än någon- sin, Men en hård: gallring bland I. utgifterna räcker "inte: automa- tiska utgiftsökningar. medför, att « underskottet-i nästa års'statsbud- get kommer att ligga .på-2;5 'mil- Jarder kronor om finanspolitiken |. Inte ändras. Läget blir minst li- ka . svårt under: hela: resten: SÅ 60- talet, ... Det kan inte betyda” något an. nat ' än ' skattehöjningar, hur stort det politiska motståndet än Nm Mäste arbets] dan lättas — | tag då'bort något ' annat.än poll: tiken, hr Hedlund! fortsätter han. Hallands' Nyhete, : kom- menterar: LA - Centerledaren ' har, själv: sagt . äta. sig. bäde”. den arbetsbörda som. .partiledarskapet 1 -centern och '. därmed - sammanhängande arbete utgör, samt ordförande-] - skapet i Sveriges skogsägareföre- -ningars: riksförbund och/;verk. ställande direktörsposten i. Norr- lahds skogsägares: Cellulosa "AB, varför. han mäste avveckla ”an- tingen "politiken ellen gepidan nh .nu'sparar på krafterna litet. Cen terledarens. ställning "ärjemellers 14 tid så grundmurad inom; Partiet och hans personliga : Popularitet s och auktoritet så erkänd; längt utanför partiet, att han utan tve- kän utgör en betydande tillgång 4 svensk. politik och. inte-minst för oppositionssidan. Betecknan- de härför är också ätt ungdomen, | ” ;.som normalt sett gärna utfärdar "avgångsbetyg för: politiker som "närmar, sig pensionsåldern, ber "honom stanna kvar i politiken. » Gunnar .Hedlund ' bör lyssna särskilt noga på. ungdomens röst den här gängen, Även de äldre instämmer nämligen.” DET ÄR ETT KÄNT FAKTUM « att många människor, alltför många, vet alltför litet om hur ” samhället fungerar, ' vart man . skall .vända sig för” att få råd A ne t . ”, -— LT / Jördagen 2 2? rige inte har några -större möj- oktober on. alla inviter till sådana förhand- lingar, Han ansåg också att Sve ligheter att päverka' konflikten. Vi bör i stället undvika att fö- ra en FNL-vänlig politik för att vi gkall kunna behålla vår hand- lingsfrihet och kunna uppträdå :som medlare, "ansåg 'han. Den senare uppfattningen delades av folkpartiets representant, Sven Lantz, som ansåg att partierna |. inte bör redovisa någon upp- M fattning, i - "den här" frågan —I| opinionen är inte .inogen för det ännu Vol; . Inte heller den: socialdemokra- tiske representanten, P. Schori, -änsåg” att vi 'skall rikta "alltför härd kritik mot USA:s politik” i Vietnam; 'då vi i'och med "det: ta -helt spolterar våra möjlighe- ter. att. uppträda som medlare, Han sade dock klart ifrån "att "hävdad I förkväva nationella. rörelser.” S han ansåg.USA ha' det huvud- sakliga -ansvaret för kriget. Han |: - hävdade :vidare:att ett svenskt erkännande, "av: Nord-Vietnams regering skulle i hög grad mins- ka USA:s -intresse för att anlita » Sverige som" medlare:" Hur det . kommer att” gå" med, samma: in. iresse från Nord-Vietnams sida blev. "inte helt utrett. tv Rune Johansson, centerpartiet, att "regeringen. intagit en »alltför obestämd hållning. Han ansåg att de nordiska sta- har mycket stora. möjlig- heter. att : påverka utvecklingen i Vietnam. vete”, "sade - han "USA ' kommer "att fortsätta” 'sin aggressionspoli- tik ända, -tillg.. vi-säger ifrån och " det måste vi göra innan 'det. blir för" sent”. att , USA hår. en” obefogad kom: . munistskräc i” att: världskommu- i"Vvi” är USA:s sam. ,Han ; menade: också - Detta var: synpunkter ': som : väckte stort: bifall? och kommu- då” inte'klarade sig ndan berodde: på hans oviljä ;att lämna den, am- ja? | Hégbergslinjen att "försvara " kommunismens var. den" än: upp- träder: och: hur: dan den än är, » slapphet. och "dels framföra syn: .spunkter,. på. hur: liknandé: trage- dier" skall: kunna förhindras i framtiden. ; JK anser, "ått" det nu är nöd- . Vvändigt att överväga om inte kra- vet på 'skynisamhet vid länssty- relsernas handläggning av verk- ställighetsärenden bör : komma till klart Uttryck i den föreslag- na lagtexten; .JK föreslår därför att ett stadgande skall införas i derina att länsstyrelserna skynd- samt. "skall föranstalta 'om den utredning , som i förekommande fall måste anses behövlig. Efter den kännedom ' man fätt: om handläggningen: av: fallet : Björn måste ordet. ”skyndsamt” i detta sammanhang" anses, vara ett nye: skyldigheter man "har "som 'med: kelörd., borgare, ' skriver - Bohuslä- Försläge m införande av en ningen och efterlyser nya, | lex Björn är betydelsefullt.: Det tittre metoder för folkets infor- merande: En del städer har på sistone . tagit uppmärksammade initiativ, . med upplysningsskrifter, Infor- " mation till de anställda. och an- nonsering i pressen,. Jönköping och Sundsvall torde vara pion- startgroparna, Vid vårriksdagen väcktes flera motioner i ämnet och det har gjorts alternativa "beräkningar på vad en vidgad statlig annonsering 'skulle kosta: 25, 50 eller 100 miljoner. Ett samlat grepp på infornia- tioten bör.även innefatta den statliga upplysningens organisa” Varje "departement och: verk, arbetar nu i smått för sig. En del : onödigt dubbelarbete bör kunna undvikas. Ett. gott' exem- Pel kan hämtas från Norge, som förra året inrättade en statlig in- formationstjänst, vilken redan . avsatt goda resultat och för när- varande arbetar med upplysning- en om ny lagstiftning, vägplane- ring, '"motverkande byråkrati i förvaltningen m.m. Exempel på liknande grepp kan även hämtas från: England. : "När norrmännen utredde sar] ken. före beslutet konstaterade de bl, a. .den bristande samordning- en och .prägeln av tillfälligheter både inom sin egen och inom den svenska . upplysningsverksamhe- ten: Våra. slutsatser bör också va- ra givna, menar tidningen, Het, oo åligger nu statsmakterna att ge nomföra' den lagstiftning JK. lämnat synpunkter på. Även på denna. htveckling” måste ordet "skyndsamt" anses" "vara tillämp- ” skolkonflikten är också olyck: lig," därför att den'kan komma att skärpa" "klassmotsättningarna i samhället” Talrika uttalanden under” den" senaste "veckan har vi- . sat att andra "samhällsgrupper har mycket svårt att förstå, hur högävlönade tjänstemän kan gå ut i strejk, trots att de tllför- säkrats procentuella lönetillägg långt över vad som varit normalt 1 årets ävtalsrörelse. Det är inte . så lätt att tränga in i den meka- nism som tvingar de högavlöna" de att ställa mycket höga krav . för att de, överhuvudtaget skall kunna behålla den levnadsstan- . dard de redan har. även hr Er: -Isamband med fru Hedéns grav- pell. Länge ; hade mänga” N ”Bkogaby stationssamhälle "hyst en önskan om att. ett. kapell måtte komma till. stånd i denna det, av försam- lingen.. Till Laholms kyrka var vägen , lång, ända, till 15 kilome- terz:för.de. mest, avlägset boende, Visserligen hölls då och då guds- tjänster i' Kattarps folkskola, men dessa kunde ju inte ersätta (guds. tjänsten i en kyrka"... På : initiativ" av "kyrkoher e. IH : Hedén, ' vilken "lade :grundplå- ten i med , en gåva på 1.000 kro- nor, igångsattes "en " insamling, som” omfattades: med . stort intres- se:. På "kort tid insamlades 3.400 kronor. Try "Söndagen" den 5 mars 1918 hölls efter” en. "gudstjänst . i. Kattarps folkskola" en talrikt "besökt sam- mankomst.. under ordförandeskap av dåvarande vice: pastorn:i La- holm; Hjalmar Cervin... Man beslöt att” låtd””uppföra ett litet” kapell på en av hemmansägare: Carl Pe- ter: Persson 'i" Kattarp skänkt tomt. Kapellet. avsågs rymma 200 le hållas, enligt svenska kyrkans ordning. ' a <Den kommitté, för. att. genomföra beslutet, be. stod "av pastor. i "Laholm, 'ordfö- rande, kyrkvärden : H. P. Anders. son, Lejeby;' vice ordförande 'och kassör, "stationsinspektor; KJ. Strand, Skogaby, handlanden. 3Jo- el Jörisson, - Kattarp, » Magnus Karlsson; Lejeby, "samt ' Carl Pe. ter . Persson och - Nils. Lindholm, Kattarp. sc > vw. På försommaren : tog arbetet med kapellets uppförande sin bör- jan," sedan. ekonomin ansågs sä- kerställd. Som. entreprénör antogs byggmästare Bernt Rönnberg, La- holm. Entreprenadsumman utgjor- de 3.380 kronor, Framtransporten: av byggnadsmaterial till kapell- bygget ombesörjdes kostnadsfritt av lantbrukare. från trakten. I no- vember' stöd kapellet färdigt, 23:e söndagen efter Trefaldighet ägdel! den ' första 'gudstjänsten rum — en: stor högtidsdag för Skogaby- borna.' Predikan hölls av vice pas- tor Knut Högberg... Samma dag bildades Skogaby kapellförening, som ätog sig att svara- för kapel- lets vård och underhåll, Detta möjliggjordes genom medlemsav- gifter,. kollekter och. enskilda gå- vor, Den 27 mars 1938 upphörde denna föreningens förpliktelse. Då överlämnades' nämligen; kapellet till Laholms' kyrkliga samfällig- het, sedan det. blivit av biskop Carl Block : vederbörligen invigt. - Kyrkorummet har under årens lopp undergått många förbättring- ar, bl. a. har oljeeldning installe- rats 'och ny:sakristia byggts. - Kyrkoherde Hedéns efterlevan- de maka, Anna Hedén, har vid flera tillfällen lämnat bidrag till kapellets förskönande samt i tes- tamente haft kapellet i åtanke. I sättning .på Laholms kyrkogård den 24 februari 1962' överlämna. de" släktingar till den avlidna ett porträtt : av: kyrkoherde: Hedén. Det har fått sin plats i kapellets sakristia och minner om den man, som med så stor kärlek" arbetat för dess tillkomst. Skogaby kyrkliga syförening, som varit verksam i tio år, har med vackra textilier smyckat kyr- korummet; Koret prydes av ett krucifix, skänkt av.en: landsför- samlingens son, direktör. Anton Falkenmark, Stockholm. Predik- stolen har fått en tilltalande ut- smyckning genom Köpingekonst- nären. Viking: Lanjes gestaltning av :de fyra evangelisterna. Som organist har fru Gerda Strand, Skogaby, tjänstgjort un- der åren 1916—1921 och från 1922 församlingarnas organister, musik- direktör Peter Pålsson till 1958 och därefter nu tjänstgörande or- länder har funnit en sådan fack. lig målsättning fullt rimlig med tanke på att vår nationalinkomst fortfarande växer inte -oväsent- . ligt år från år. - r Kär i höst förflutit ; sedan tillkonisten av Skogaby. ka- , 4 sittplatser, och” gudstjänster skull.” som tillsattes 4 c (Handelstidningen) . - Musikinstrumentet; från början en 'enkel . kammarorgel, ” fick 1:a söndagen i Advent, 1957 lämna plats för en piporgel med en ma. nual” och fem stämmor, byggd av AS "Mårtenssons i .orgelfabrik. I Lund, : Som kyrkvärd har hemmansäga- re "Oskar Jönsson fungerat i 23 år och: 1963 efterträtts” av för- rådsman Sune Svenåson, Skogaby. komsten "av denna begravnings- ilsattes i Advent: 1958 av en större Den som först: beklädde »vakt- mästaretjänsten var hemmansäga- re Nils Magnus Jönsson' som läm- nade: tjänsten 1927, Han: har:haft fler&" efterträdare, f. kvarnägare Alfred'- Jönsson med- den, längsta tjänstetiden, 23 år. sc +1955 fick Skogaby sin egen" 'kyr- kogård, - vackert och. fridfullt. be- lägen. invid "kapellet, Den invig- des 3:e "söndagen . i "Advent... av kontraktsprost ': Sigfrid ” Norborg. Många som" bott och arbetat -i denna bygd har ' här redan fått sitt: 'sista 7 vilorum” Genom' till- plats har: efterlevande möjlighet att oftare besöka sina. käras Bra var. H :Den' lilla anspråkslösa klocka, som från kapellets "takryttare i många är ringt till gudstjänst, er- klocka,: invigd ' samtidigt med klockstapeln... Dess kläng når vida ut över nejden, ringer till helgs- mål. och "kallar 'menigheten till Herrens hus, Runt klockans över-]- kant står inskriptionen: Ära va re "Gud ' i ' höjden” och"; på - dess brädd psalmens - maningsord: - ; ”Give a Gud, att. var vi.bo, Alltid, .. när. .klockorna ringa,. Samlas. vi må i: Kristi tro =: Herren" värt offer ;att bringa," . Hämta i bön hans håvor ned,. - Skåda': 1 hoppet den, sabbatsfred Sist "för Guds folk stär åter” i (Sv. ps.: :163 Vv 6). "Melcher. Håkansson "svårt, "fysiskt och psykiskt" handikappade människor i produktiv. ålder, därtill kommer cirkå - 30.000 svårt handikappade barn. En mycket "stor del av våra 850.000 .folkpensionärer är handi- kappade. Dessa :siffror 'anfördes av generaldirektör. Richard - Ster=) ner, :ordförande"i Handikapporga- nisationernas "> centralkommitté (HCK); när han öppnade HCK:s regiohala ' tvådagarskonferens : i Uppsala, Att -hela 'handikappvår- den ställs - inför "snabbt + växande problem :' belyses ; av att antalet åldringar, kommer att' öka : med bortåt 50 "procent till: 1980,:anta- let "barn under 15 år med 25 pro cent: iris os : a IE Uppsälamötet deltog: förutom en : rad 'handikapporganisationer representanter för landsting : och kommuner, " Generaldirektör Sterner beteck- nade "de olika handikapporganisa- t'onerna som 'de- handikappades ”fackföreningar”.''" Problemen ' är tekniskt sett olika för olika slag av handikapp. En stor del av an- svaret ' för .handikappvården åvi- lar landstingen, Det gäller 'att stärka samarbetet '— ' konferenser av detta slag är ett Jed i dessa strävanden. A fö : M [9 ot Landstingsbekymmer. fö Direktör Bengt Olsson i Svens- I ka' Landstingsförbundet :redogjor- de för landstingens insatser inom handikappvården, bl. a. när det gäller hemsjukväården, En succes- siv utbyggnad har skett och man har därmed löst åtskilligt av per- sonalproblemen inom den slutna vården. Många åldringar har getts möjligheter att bo i sin hemmiljö. + Om man emellertid som ge- neraldirektör Sterner - vill kalla de: många handikapporganisatiol nerna för fackföreningar vill jag erinra om att man inom: fackför- eningsrörelsen sökt att samman- slagningsvägen stärka verksamhe- ten, I den mån antalet handikapp- organisationer växer överflyttas allt mer arbete på samhällsorga- nen. Detta är en källa till bekym- mer, sade direktör Olsson. Från ' handikapporganisationer- nas sida avvisades bestämt päåstå- endet att arbetet skulle i takt med växande antal organisationer förskjutas på samhällsorganen, Utvecklingen är den motsatta. Vi- dare underströks kraftigt behovet av att handikappade inom egna led får hävda sina intressen vilka varierar oerhört allt efter arten av handikapp. ”" Anslagsfördelningen.” Från landstings- och kommun- representanter hävdades: vikten av starka centralorgan, Lands- tingsrådet Ragnar Litzner, -Upp- sala, ansåg till: och .med att-an- slagsfördelningen kunde handläg- gas av HCK-kommittéerna. Förslaget” om sädant ndump- anslag”:- kritiserades - starkt - från mänga häll av organisationerna, "— Det vore ansvarslöst av, de anslagsgivande myndigheterna att skjuta ifrån sig jobbet med an- slagsfördelningen - till "olika "cent- ralkommittéer, dundrade direktör Charles . Hedkvist, ' ordförande i De blindas förening. Man undrar om detta överhuvudtaget” skulle stå i överensstämmelse' med. kom. munallagens anda." 'För- övrigt skulle:fördelningen kunna bli god- |]: tycklig, ' de" starkare och aktivare organisationerna skulle gynnas på bekostnad av de svagare, I debatten . betonades: allmänt vikten av att det dels finns -Orga- nisationer -. med; sina . respektive specialiteter, dels'att någon cent- ral anslagsfördelning r HCK-kom-], mitténs' regi. inte "komme: i stånd. " 2 "De > ”punktundersökningar é "som HCK gjort.'i en del kommuner vi- sar . nödvändigheten. av: en -kart- läggning av 'de, handikappade i hela landet; Många kommuner vet häpnadsväckande litet om , såväl antalet .handikappade : som, vi behovet. ;" «. | Instruktör Mary” Schelin, Upp: sala, pekade 'på angelägenheten av att man också söker få fram människor med: dolda behov, Det gäller att lösa transport-, bostads- frågan och andra: problem. Ar- betsvården har utbyggts, men det brister i uppföljning av de män. niskor som lämnar t.'ex. de skyd- dade "verkstäderna, sjukhusen etc. De möter ofta stora "svårigheter på den öppna arbetsmarknaden och vi får därför inte släppa dem. ' Från. : organisationernas sida konstaterades allmänt, att samt- liga hardikappgrupper är i så hög grad eftersatta, att bara det motiverar att det finhs organisa- tioner 'som arbetar för att lägga till rätta missförhållandena, Di. rektör. Bengt Olssons t Svenska Landstingsförbundet synpunkter om sammanslagningar fick inget medhåll från (organisationerna. : Ta. Santfingen har ofta mer att frukta av sina försvarares hetsig. het än av sina motståndares argu- ment. cr Vem som helst kan göra histo- ria, men endast en betydande 2 man kan skriva den.” - Framtiden är'en fantom med tomma händer,'som' lovar ant och Bonn". och Östberlin. ka kommunalval är desamma som de mar gjort i Norge. ”Oppositio- nen ökade mest där partierna in. te -valtekniskt -samverkade, : gick det där man” gick fram med ” skilda : Yistor. i Det skulle. därför vara en dumhet av ”oppositions- partierna om de gick samman till ett partl med en: enda valsedel. Då skulle marginalväljarna 5 säker- ligen svika dem, "7 > mellan "centern: och folkpartiet är däremot att rekommendera, : missa”. sig fram "till U'sådana' : . Östtyskland är givetvis mycket angeläget 'att vinna allmänt er- kännaride liksom fallet redan för länge sedan är med andra” öst- europeiska . stater, som styrs av kormmunisterna, Ingen .skulle väl 1 dag komma "på den tanken, att inte erkänna' den ' polska : regimen trots att en majoritet av det pols- ka folket inte' är kommunistfrälst; Man ' må ' tycka och . tänka vad man vill om kommunismen, men det sunda förnuftet "bjuder en att godta "vad .. som : ändå inte: kan ändras på inom rimlig tid och med disponibla,' fredliga "medel". För freden i Europa och i he. la världen är. det :av. stor - bety- delse att ett närmande steg förV steg under: ömsesidig respekt . för varandra" kan äga- rum mellan fö Sydsvenska Dagbladet | Erfarenheterna från årets & svens- Bäst Ett: fortsatt politiskt samarbete "Skånska "Dagbladet. Skulle det "då : möjligt: att i grevens tid” kompro- |" ningar : att ' storkonflikten”- undvi kits' eller aft, man "åtminstone fått] ett andrum för. fortsatta överlägg- ; för :den utomstå-V ende” "ytterst 'svårt att tro. att så inte. skulle ha” varit fallet — om inte. : ömsesidiga" > fått fälla a avgörandet. Dagens” Nyhete; .Den nya förhandlingsordningen har fått 'en- mycket ' dålig start. Som Svenska > Dagbladet vid flera tillfällen framhållit; kan: "Statens avtalsverk: "ej '-Undandra + sig ett drygt: ansvar. för att genom" fum- lighet och 'oresonlighet ha bidrä- git”till” det spända” läge som. nu urladdats i öppen strid, Därat' är emellertid . nu intet att: göra utan ', dröjsmål" söka efter nya uppslag för. att , snarast "möjligt bringa ur världen en uppslitande strid som med bättre handlag och I: omdöme 'säkerl;, gen hade. kunnat undvikas! | Svenska Dägbladet. : "Det klena deltagandet. i kyrko- fullmäktigevalen är ju inte av I - Aterigen här Kräv rests på: att FN- högkvarteret ' bör flytta: dessa Inte särskilt stort öch när partierna” enas: om samlingslistok. , blir ju med nödvändighet önskan att delta I valet” vän svalare: . Från en del håll har lagts fram förslag i syfte 'att: animera” still. ökat. valdeltagande. Men inns "det - egentligen” någon anledni g att, nu påyrka -någon : . ändring? - Sedan "länge pågår en utredning om" för: hållandet' mellan stat och : ;kyrkå och när den är. klar. kommer. det hela att tas upp i större: samman; hang. Till dess. får vi säkert! Ha kvar "valen till kyrkofullmäktige, r oförändrad form. från ternas sida" på att:deräs delegater - lingsländerna "och fom: ki ris] inte : ha varit - 'prestigenänsyn | den” väsentliga . uppgiften "blir att New. York. Orsaken är denna. gång klagomål : från "der afrikanska har, svårt "ätt" finna sig till" ; i den. amerikanska jättestaden; : Utlösande :för' den nya- aktionén har varit det. självmord, som mä Kan till en afrikansk” FNdelégat nyligen begick uppenbarligen i d förtvivlan över: att: hon inte. dyc: kats knyta, de mänskliga kontak: ter "och åstadkomma ' den” "stabill, tet, i sin tillvaro, som "hon hade . 1 "sitt: hemland, Och «onekligen storlek : vara. SS ärsstanda måriga som. kommer, från utveck: nen,' tekniker, ad. tenskapsmän och anar pe få mänga intressänta; konsekyer- ser "i släptåg. "Inte minst ; Åfrågs om' "lönesättning," enä örhällan- säkerligen" :.kommer. att betyda, åt som : "vår egen. "ofullkomlij generat: on har: grad ' än” tidigare . se värdeftilla och ' väsentliga drag' hos: sandra ; trossamfund och. bekännelse na positiva. syn. på "andra ter inte på något 'sätt én "fast tr het mot den. egna "övertygelse år.: Över -huvud är: intresset. för "För Läohns > Tidning av kont Nora, Härn Text: Luk: 12: 42—48, - Detta är en text som gäller Oss alla; Tag fram -din ' bibel: elter psalmbok och. läs texten och be- grunda den och du kommer att finna att den ställer dig inför det viktigaste, av : alla spörsmål. » "Finnes .någon god och tro- gen. förvaltare, som av sin her- re "kan: sättas .över: hans' husfolk, för 'att i rätt tid giva dem de- ras bestämda" kost”? » Gud söker förvaltare, ' Någon kanske ville "förklara ordet sä: Gud "efterlyser präster och själa. sörjare, "sådana som skall vårda och hava omsorg om andra. Må så vara, Ordet är. förvisso talat till alla själasörjare och alla, som borde vara det. Må. vi taga det till hjärtat. Men Gud vänder' sig till alla. "Han har något uppdrag till var och en av oss. --- Tar man Gud på allvar. så blir det helt enkelt så att man tving- as in i förvaltarskapet. Just nu är det ett mycket aktuellt ord, detta. med förvaltarskapet, : Det har skrivits böcker om det, För- valtarskapstanken diskuteras . i lärda. och andra sammanhang. Gudsgemenskap. är alltid - motta- gande och givande, Gud giver och vi -tar emot och delar med oss åt aridra, Till: andras'väl, till Guds ära, till. Hans rikes fromma, så skall allt nyttjas. Gud' söker för- valtare. Bliv du en av dem. ”Sa- lig är då den tjänaren, om hans herre, när han kommer, - finner honom göra så”. | Valet är vårt. Viktigt är det både att. bliva - och förbliva en Guds trogne medarbetare. Vi ser tydligt av texten följderna av att bliva och att icke bliva det! ”Han skall. sätta honom över allt han äger”. Högre kan inte förvaltaren intet har, komma, Och i detta. förtroende taktsprosten ösands stift, I i inrymmes: - allt mitt är. Vårt. ensidiga, lönetänkande ; har svårt att följa den kristna slöne- tanken, "Den, är en' nådelö h ingen: hår” ännu kunnat ta Guds näåds rikedom. Och , den: är knuten til) örvaltärskapets .. Det m ker man "när mån: ”ser hur det går med den som. icke blev en .god förvaltare, Orden är hårda "och ' kanske tillspetsade? ”Han -skall' låta "hugga honom'”i stycken och: låta honom få sin lott "med .de otrogna”i-Den . dälige förvaltaren, Jämnade: sin herre ur Fann ngar och smet från sitt ar. svar, - Själviskhet, - grymhet. . oc! hårdhet blev. hans förhärskande drag. En . mö änniskå . i moraliskt och. kriste' "Han viss sin herres vilja: men gjorde den inte, Där har vi: po- ängen. I' liknelsen," udden; hela, att veta men inte göra. Och den udden riktas till oss alla, som vill vara. kristna” Texten ' ställer Oss inför den största och rikaste- av -alla möjligheter: ett liv med Gud och,yför Gud i tid och, evig. het. Det gäller att vaka och vara” redo och vänta : sin Herre: "Det: förvaltaret :; Gudsgemenskapén | : uta för: låtelse" och lönen. är till. sist en 2 Men ' kännetecknet ”på' den gode förvaltaren är alltid det. Och salig är: den tjänaren, som, du så finner göra, .- när sist du komma skall. igen! : "> honom lovat föra . till ära och odödlighet uti- » > Faders härlighet.- "(Psalm” Å 125; 6), dena' på den allmänna marknaden . Fädernas tro var självfallet ,lik- . "ditt”; gäller att vara en: trogen Guds. —-. ta: ”Jag vet ej stund jag vet ej - dag, men dagligt dig förbidar Jag. .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.