:'v KAHOLMS "TIDNING " =L T Måndagen den 2 oktober” 1966 : "I T= | Är Tivsmedelsb Fo Vår militära försvarsböredskåp kommer säkerligen att bli föremål för intensiv debatt framöver: Men fp > vår beredskap har även :en an- nan sida, nämligen hela folkets eredskapen” god yrkesverksamma” befolkning Byss- lar i dag, endast sju procent med jordbruk och boskapsskötsel, För 25 år sedan var motsvarande siff- ra 25 procent. Det betyder att 2 försörjning med 1 del i-hän- delse av. avspärrning från kring- världen. Här fungerar då "denna vår självförsörjning? : - Visst besked här ämnar di-' i rektör Erik Swedberg i en ”arti- "kel i Centralförbundet Folk och Försvars tidskrift Försvar i nu- + Artikelförfattaren finner = det betänkligt, att inte mindre än 70 - procent av vår brödsädesförmal- ning sker 'vid kvarnar lokalise- rade till orter och: områden, : som är . planerade för utrymme vid-. krig eller krigsfara. Hråga om kött och fläsk är motsvarande siff-' ra 60 procent och för smör unge- fär 40 procent. Härdningen av ol- 7” ja för margarintillverkningen är koncentrerad till en' enda plats och margarintillverkningen sker” . nästan helt i utrymningsorter, En Juspunkt i denna ur beredskaps- ' synpunkter riskabla situation är, ett. endast ' cirka '30 procent av "den invägda mjölken produceras inom sådana för ' fiendeangrepp ” utsatta-orters ===, == i Klart är att mån inte kan. flyt s ta > eller ' utrymma — jord- bruksproduktionen från utrym ningsområden i den.mån den”ä förlagd inom sådana, Däremot är ”. det givetsvis - möjligt ' att sprida + förädlingsindustrin av. livsmedel: , och . undvika - ant. lokalisera - den 1. ingen av li Men tillverkningen är siälvklart. inte mindre viktig. - oc . + Attikelförfattaren : + framhåller - även: att. det i. totalkrigets. »tide- varv, lika viktigt abt se till så vi har; eri tillfredsställande ' livsmedelsberedskap, - «som - tett : starkt 'militärt” försvar, Och dä produkti iteten per yrkes- verksam. i jordbruket "stigit åt- skilligt. "Förutsatt :'att produk- > Frågan "c om förbud mot sprid ning av kärnvapen anses vara en mänsklighetens ödesfråga. Kanske är detta en överdramatisering av problemet ur: den synpunkten - att fem stater redan tionsvolymen är d skulle kapaciteten ha minst redubblats. "Detta återverkar givetvis även om jordbrukarna inkallas till mi-' litärtjänst. Maximalt kan en tred- jedel äv , arbetskraften inom , jordbräket bli inkallad. Frågan är hur en sådan kraftig reduce- ring av den yrkeskunniga srbets- kraften återverkar på produktio- nen i dagens rationella jordbruk. . Numera spelar ju också trakto-. N rerna en mycket större roll ijord- bruksdriften + än under. 'senaste världskriget. Det 'behövs själv-'|. klart: betydande mängder 'driv-. medel i. lager, om driften skall kunna fortgå i någorlunda normal omfattning, - Artikelförfattaren nämner även ätt missväxt måste tas med I be- räkningen, Han" presenterar även ett litet räkneexempel:. Om missi växt "inträffar. under. avspärrning med en 20-procentig ”skördened= sättning, så minskar självförsörj- ningsgraden med cirka 15 procent i förhållande. till ett normalår. . . Detta kan vi kompensera genom. ».att- tära på beredskapslagren av" brödsäd och socker samt öka ani- maliekonsumtionen genom ökad. utslaktning, -- Direktör : Swedborg" "går det” lugnande beskedet, att vi genom ganska "måttliga omställ-- ningar kan nå upp till full själv-. försörjning” även under ' ett andra ' "ett tredje avspärrningsår, : i de” : Därtill kommer att vi t ex kan” förfogar över kärnvapen och atl således kärnvapenkrig är möjligt. Skulle ytterligare många stater komma att erhålla kärnvapen - ökar dock irisken för kärnvapen- Krig och därför borde det ligga i alla "staters intresse att. stoppa "spridningen av kärnvapen, antin- "geni detta nu kommer att ske ge- nom att allt fler själva tillverkar dylika” vapen eller att de nuva- 'randé' kärnvapenmakterna levere- rär. kärnvapen till allierade sta- ter. i 2 - "Under de nedrustningsförhand- . lingar, som förts i FN:s regi, har frågan ' om ; ett internationellt av- tal med förbud mot spridning av. kärnvapen : varit .det kanske vä- - sentligaste överläggningsämnet, Vissa. "framsteg - -har ' också gjorts, det viktigaste är avtalet om för- ? bud mot nya kärnvapenprov ovan > jord, som för några år sedan un- dertecknades. i - Moskva :av ett - "stork; antal stater, dock icke av de "mi kärnvap " Frankrike och Kina. Överenskom- "melsen; mellan: Förenta". Staterna," England ” och ” Sovjet om ” begränsning' av produktionen av klyvbart "material, : användbart i kärhvapnen, kan också ' noteras” som ett framsteg, trots att främsta ; skälet till:denn: överenskommel- ' se” vat. .den överproduktion av "dylikt materiel som då förekom." S Genom” den försämring av det. i ionella politiska. klimatet upphöra med I bröä pruta , ner" 'på' konsumtionen "av. sa > antalet kalorier med 'omkring 10 procent "per, dag . utan men för . hälsan osv. nl Följaktligen kan vi a, att "vår. ! livsniedelsberedskap är "gariska. god '— 'under: förutsättning att vi : har”ett' jordbruk av "ungefär; det -nuvarändes produktionskapacitet, "> . het”av: från två ' världskrig » trots att. vi undgått -att bli direkt -in- dragna i dessa, : - . «Men . jordbruket är ”inté det- samma i dag som för 25 år sedan och givetvis är skillnaden ännu större om man jämför med krigs- . åren :1914—1918,- Av hela-landets DAGENS DEBATT ; - JORDBRUKET '.v te i vårt "land präglas enligt min uppfattning” allför ” "mycket av misstro till” näringens, för ter, skriver professor. berg "i Föreningsblad: i Är det t. ex. "inte ”öskbart för], " Jordbruket i vissa skogsområden att en framtida användning som betesmark i större omfattning v re en lösning? I en diskussion om , glesbygdernas jord- och skogsbruksproblem framkastades den intressanta tanken på att sö: 'ka organisera betesmarker i form - av något slags ranchsystem, Och ger Oss inte AB Bjäreindustriers ; planer på en omfattande potatis- odling i Norrland en tankeställa- '-re?' Här har denna industris för- nämliga forskning lett till en ut- vecklingsmöjlighet för. en växt : .odlingsgren i övre Norrland, som få kunnat ana! Vad jag menar är att” vissa herrar mnationalekono- mer sett alltför statiskt på jord- ' bruket som näringsgren, , . "> Förskningen kommer säkert att möjliggöra en ökad korlkär- renskraft för vårt framtida jord- bruk, vilket i stora delar av lan- " det redan nu ligger på toppen. ' " KONJUNKTURLÄGET cn. 1" Bankföreningens tidskrift 3 Ekonomisk Revy tror inte « På någon snart förestående kon Jjunkturavmattning av den star. ka typ, som förutspåtts på sina håll, Nu tillgängliga fakta om konjunkturutvecklin en, pekar. i varje fall inte på ågon nämn: värd dämpning i konjunkturen för t..ex. de närmaste tolv må- naderna? 0 Om man sålunda inte kän för- utse någon mera allmän. dämp- ning av konjunkturerna är det . däremot möjligt att. peka på ett par faktorer som är ägnade att stimulera den ekonomiska akti- viteten' och det t; o. m. i sådan "grad att de kan komma att stäl. la nya krav. på en ännu restrik- tivare ekonomisk ' politik. Stats. |, ministern, uttryckte häromdagen oro över det statsfinansiella lä- get, och det finns anledning att instämma med honom. Statsfi- nanserna förefaller att i allt hög- Te grad bidra till ett skärpt in- flationstryck. ' Vad ' regeringen kan göra åt detta återstår att se. Något besked på den punkten torde knappast väntas förrän i statsverkspropositionen, om ens då. - En fortsatt hård ekonomisk” po: litik i syfte att hålla inflationen på mattan är troligen nödvändig. Man vill gärna instämnia 'i Eko. nomisk' Revys förhoppning att re- att inte Hela lasset måste dras" av Penningpolitiken med ty atföljande störningar på” kredit: ch i näringslivets - SACO "ha gått i, konflikt i Tarförhandlingarna,” .TCO .. har fortsatt sina förhandlingar utan "Könfljkt: eller konfliktvärsel. Det; a enkla faktum, "skriver Skol världe har" på sina "håll ä > dagspressen I gett! "anledning: till utläggningar, om TCO:s' ansvars- medvetenhet; medan; SACO ka- räkteriseras ; som” . aggressiv lor inisatiori, som. inte känner NSVar inför” det, allmännar.” "Medlingskomniissionen$” treva- ré. innehöll höjningar! för : tunga TCO-grupper- jämfört! med > vad "som. tidigare "bjudits -' av + avtals- verket. ' För SACO:s "del: innehöll trevaren: många steg tillbaka”; "De som" har-lätt att förstå att "TCO ansåg.sig kunna förhandla. vidare. utan hot. om stridsåtgärd borde inte;ha svårare: att inse att förhandlingarna för. SACO:s del nått en sådan "punkt, där stridsåtgärder” Nå kunde” undvi- kas, . . Der förefäller så Öppnbart; att SACO:s ' reaktion 'endast. kunde bli" den''som den "blev, att man frågar sig, vilka de mer . djuplig- + gande skälen kan vara att: vissa kritiker karakteriserat SACO: S handli itt Som agg vt och ansvarslöst. Det finns säkerligen "många dylika skäl, ett av' de vik- itigare är förmodligen att: man i Sverige inte är van vid stora tjänstemannakonflikter : — allra minst bland de akademiskt utbil- dade. : 2 Den oväntade och? dramatiska händelseutvecklingen' har lett till att man på en del håll har tappat sinnet för. objektiva” värderingar, s öron s hn [Dr EN'STAD OCH EN BYGD - FÖRLORAR "" cs: något, av sitt ansikte "och. sin "bästa PR- tillgång när den egna tidningen försvinner, skriver di- rektör | Charles ” . Söderström si Provinspressen: a Den koncentrerar . sig . på sitt begränsade område, upplever det inifrån, slår, vakt om dess inines- "sen: Residensstadstidningen mås- te i. första hand fånga upp läsin- ” tbesset i sin stad och kan av na- turliga skäl inte ägna lika myc- ket utrymme åt de lokala nyhe- terna i sitt sekundärområde. Inte minst reklamen från dessa områ- den kommer i skymundan — den stora stadens storföretag domine- rar utrymmesmässigt över den mindre stadens och landsbygdens annonsköpare.: I lokaltidningen uppmärksammas. även en - liten annons, dels får den procentuellt en större del av tidningens spalt- "utrymme; dels läses "ortsbladet” mera. intensivt och av "hela, fa- miljen”, Det är också så med oss män- niskor numera att vi hellre lyss-. gen: villa omfördela bördor- |. : som följt i Vietnamkrigets spår, Som för kärnvapenspridning? [| Av fil. lie. 'Karl Lindegren 2 j vn har " nedFustningsförhandlingarna Genéve oförtrutet fortsatt sitt ar- bete och bakom kulisserna har de båda supermakterna Förenta Sta- terna och Sovjetunionens delega- ter upprätthållit kontakt med var- andra med sikte på att. få till stånd en överenskommelse, när de politiska förutsätiningarna här- för föreligger. Under de senaste månaderna har det då och då från Genéve kommit vinkar om att ett avtal med förbud både mot underjordiska 'kärnvapenprov och "mot spridning av kärnvapen till stater, som nu inte förfogar över! "sådana, låg inom räckhåll. wu är vi inte 'där, men efter överläggningarna mellan president Joh och utrik i; Gro- myko i Vita huset för några da-. gar sedan verkar det som om det gröna ljuset slagits på över vägen fram till' samförstånd mellan För= enta staterna och Sovjetunia- nen. Mot bakgrunden av de minst sagt . kyliga : offici lla relationer, som rått mellan de båda mak- e&ndra är Kinas allt starkare mar kerade isolering inom kommu- nistvärlden, — Sovjetunionen har m : villkor för en uppgörelse krävt, att Västtyskland inte skall få tillgång till kärnvapen. .och inte heller. tillåtas ingå 1 en för hela Natoalliansen gemensam integre- rad kärnvapenstyrka. USA har i det längsta velat hålla dörren öp- pen för bildande av on dylik. styrka, men av allt att döma har' man nu övergivit denua stånd- punkt och gått ryssarna till mö- tes, Västtyskland skall utestängas från varje möjlighet att få kärn-' vapen eller inflytande. på en änd- ningen av sådana, "1 cc Dragkampen . 'mellan : Sovi 'unionen och Kina om inflytan- - det i övriga kommunistländer har. lamslagit nästan allt samarbete av politisk natur mellan ryssarna och "amerikanerna. Nu har Kina genom" i, sina egna åtgärder bland annat .den dubiösa s k kulturrevolutio- "nen, - alltmer isolerat sig från: ärlden > och: Sovjet=. terna, kan denna ing te sig egendomlig, men den kan för- klaras med. hänvisning till" både tekniska 'och' .politiska. faktorer, Beträffande de" förra : må -fram- hållas, att det. visat. sig möjligt. att med. teknisk : apparatur, upp-. ställd utanför kärnvapenmakter- nas gränser, /upptäcktta eventuel- Ja ' underjordiska ;kärnvapenprov. . Inspektion på ort och ställe blir inte nödvändig," Sverige har som . bekant gjort en betydande insats. i detta tekniska arbete, "= > si ' Två politiska faktorer torde ha” varit av avgörande. betydelse för har försöken att. lösa pr det ry ikansk i: kässranenprapl 'lemen. Den ena bl är att pl på en multilateral idningen kärn tyrka inom Nato nu= rörande . -- . kärn frusit fas Trots 'fastfrysningen . mera definitivt :avskrivils och den ta "Yrkösutbildningsbersdningens kapitel om ”Yrkesutbildning för elever-- med -. handikapp” berör de speciella problem. som är för- knippade med undervisningen av I barn och ungdom med handikapp. -Rektor. Gunnar Niland vid äÄng- gårdens Yrkesskolor:. i. .Göteborg Pösten,” att "de. syåpunkter som redovisas .i. nämnda , kapitel :bör, inte bara delges lärare inom spe- cialundérvisningen; utan även för. äldrar soch. målsmän. till händi- kappade. barn, Deras 'medverkan tilllen: god utveckling av det han- dikåppade; barnet är minst lika Petyd grn som. dess. lärares, Nn ” . MISSRIKTAT. oa - +... ”ÖVERBESKYDD”. . Lv : Antalet '-handikappade barn "i Sverige uppskattas till mellan 26 —37.000. . Av. dessa, har cirka 40 procent enbart psykiskt .handi- kapp, . ungefär. lika. stor del en- bart , fysiskt -handikapp. och res- ten: såväl. psykiskt som fysiskt. :' Oavsett handikappets'art:finns vissa likartåde s. k. ; utbildnings- försvårande. effekter” i bakgrun- deny' vilka -kräver -sin speciella metodik is skolan för, att över- bryggas,- "De. kräver .. emellertid |: också,, enligt, rektor . Niland, .en aktiv. föräldramedverkan, - - Effekterna sammanfattas. .under fyra: -rubriksättningart. Långsam inlärning, : begränsat 'ordförråd, ' Man kan väl förutsätta att ett "nytt! medlingsförsök kommer att göras. om någon tid. Skulle även detta 'slå fel. blir det uppnbar- lign tvångsskiljedom. Man skall då, hålla i minnet” att det är frå- ga om en konflikt där, regerings- makten hela tiden varit part i målet. Skenet av, att den hållit $ig utanför tills striden tagit sig samhällsfarliga forrner är endast ett sken. ”Staten som lagstiftare har desavouerat staten som för- handlare och avtalspant”, det är finansminister. Strängs karakte- "ristik' av den brittiska rTegering- ens lönestopp. Hur skulle han ”F | räldraomsorg” kan: försvåra | -han r ndikappat' barns utveckling: anser :i- en jartikel..i, Göteborgs- begränsad "samhällsorientering samt överbeskydd.- Det är i.förs- ta. hand .skolans. uppgift. att söka komma till rätta : med. dessa ef. fekter genom undetvisning' som tar hänsyn till .dem.' " Men : grunden till lingen-av dessa utbik rande: effekter bär föräldrarna i stor utsträckning ' ånsvaret för, hävdar rektor: Niland. "””Överbe- skyddet” har här” en, "mycket stor skuld. : + I överdriven. omsorg. om: sitt handikappade barn lägger föräld- rärna "ofta sten på bördan i tron att: de' underlättar. den: Ofta: har detta överbeskydd: sina rötter, me- ra. i bristen: på tid och tålamod — stundom :i ekonomisk "hänsyn än I verklig "omsorg: om det han- atkappade: barnet. g och: utveck- dningsförsvå. OMSORG". - " Rektor Niland "anför några ex- ' Hellre än att ge sig” tid att 155 na, på vad ett hörselskadat barn försöker säga går det fortare' att gissa sig till:det. Härigenom för. hindras en naturlig 'talövning. : "Det går. fortare" att hjälpa” ett rörelsehindrat barn "med ' påkläd- ningen och toalettbestyren än :'att låta det försöka självt och på: så sätt träna upp. sin. bristande för- måga. vo Det går fortare och blir kanske också ' billigare att uträtta .ären- "I det själv. i butiken än att. skicka sitt : något utvecklingshämmande barn att göra det," Det'”går kanske också förtare ”ör ' mamman ' och "minskar dess- utom” risken: för” porslinskröss- ning om hon själv klarar disken än att låta sin cp-skadade flicka rumstera i diskbaljan. : Som helhet, menar rektor Ni- land, verkar överbeskyddet häm- mande på det "handikappade bar- nets vilja: och förmåga både att klara den dagliga livsföringer: och att. försöka ge sig i kast med besvärliga” Nppglfeer utanför : en begränsad rutin, : GEMENSAMT ANSVA ' Kunskapen om dessa” utbild- ningsförsvårande effekter bör all- värligt' uppmärksammas av såväl lärare inom alla skolformer -som av föräldrar till. handikappade barn eller ungdom, understryker rektor Niland. Vetskapen om dem skall inte stanna' hos ett fåtal ”experter” utan bör bli vägledan- de. för den pedagogiska upplägg- ningen inom specialunderyvisning. en. På den: nyinrättade observati- onsavdelningen ' vid ' Änggårdens Yrk -har "man ”avslöjat” - beskriva ett två ripande i SACO-konflikten? - Staten avdö- Mer en kraftmätning, som staten "med all kraft har eskalerat? . " Huruvida hela detta spel med . fiktioner "verkligen är bästa sät. tet att tillvarata skolbarnens och -studenternas intressen, det blir den fråga man kommer att ställa, U(Mandelstidningen) nar. på en kort aktuell Predikan » än en aldrig så lärd och vittom- fattande lång förkunnelse, för att "tala i liknelse, ungdomar hos vilka verkningar- na av «dessa. utbildningsförsvåran- de effekter inte övervunnits trots avslutad grundskola.” >, .- Det är således fråga om speci- ella svårigheter som ” "kan ' vara besvärligare = för " handikappade barn att övervinna än det ”syn- liga” handikappet, Det är ange läget att vår nya skola iakttar dessa problem men även det han- dikappade barnets föräldrar har här ett stort och gemensamt an- svar. Ett ansvar som ställer krav på alla berörda pårter i strävan- den att ge dessa unga så: god grund som möjligt till .en positiv utveckling. : - Ja, 1 Backe, , "unionen har i motsvarande ' grad. lyckats stärka sin ställning inom "denna. , I Moskva; äger man nu större : politisk + rörelsefrihet . än tidigare, - 2 : 16. 500 deltog = i SLS-cirklar . Svenska Landsbygdens" "gtudie- förbunds (SLS) ' förbundsstämma i' Hälsingborg : 30 "oktober: inleds med en kulturdag den 29 oktober som : upptar : en ' rad seriösa pro- graminslag... Bl, a. utdelas 'förfat- tarstipendier: ur: Boklotteriet. till författarna- Karl . Erik Johansson, och : Sune -Jonsson,- Umeå. - ”Människa 'och miljö” kallas ett programavsnitt. : under.” kulturda- gen. Bland de. medverkande märks bl. författaren .och -målaren Lennart. Sjögren, som läser ur sin diktsvit Landskap i förvandling. Fil. dr Thomas. Paulsson . talar över: temat :”Den 'planerade: mil. jön?” "och. författarna. Sonja. Akes- son ; och. Jarl . Hammarbherg-Åkes- son 'läser , egna: dikter. Vidare medverkar. vissångaren och: kom: positören Alf Hambe samt skåde- spelare från "Hälsingborgs. städs- teater"och:-musiker- ur»: Hälsing- borgs. :Konsertförening: -: .. : Utdelningen. av. författarstipen- dierna inramas av musik och sång av. en. solistertsemble från Malmö. Världens ende docent i gitarrmu” sik, Per-Olof Johnsson, musicerar. Han är verksam vid Köpenhamns musikkonservatorium, : ee - Under 'kulturdagen ' ställer för- fattarstipendiaten ..Sune - Jonsson ut fotografier. och 'skånekonstnä. ren. Karl:Fredrik, Ohlsson i.Borr- by fotografier och teckningar med anknytning till temat Människa och miljö. - » Vid förbundsstämmans öppnar. de utdelas. SLS” kulturfondsstipen: dier. samt :LTK-stipendium, Av "förbundets verksamhetsbe- rättelse - för '. studieåret. - 1965/66 framgår att antalet , studiecirklar ökat med 231, studietimmar med 9.211 : och + deltagare" med . 3.042. Sammanlagt har 9.007 cirklar med Ae "Två miljarder människor 1 vär | barndom, . över: tre ' miljarder å dag, 'sju miljarder 'människor om några få årtionden, "hotet av 15— 20 - miljarder en liten bit. in på nästa: sekel — och allt: tyngre slagsida på svältvärlden i Östasi- n,. Afrika, Latinamerika; "detta livsackord kommer denna genera- tion och nästa inte ifrån med att tänka på annat eller odla sin käl. ” Dagens Nyheter. "Det förefaller som t om vi under de närmaste åren skulle få upp- leva' en 'utjämning, av många av motsättningarna. mellan ' västra och 'östra Europa. Detta håller på att 'skapa. förutsättningar för en -normallisering. av förhållande- na i vår världsdel och 1 den pro- cessen intar det tudelade Tysk- land en nyckelroll, - Nordvästra Skånes Tidningar, - Statsministern m. nn här sagt, att lärarkonflikten inte är. sam. hällsskadlig:' För vår del” vågar vi ha-en annan mening. Därför är ett ingripande av statsmakter- na påkallat. Redan har rop på regeringsingripande' höjts. Vi har emellertid - en' . enpartiregering. "| Konflikten . är ' redan politiserad. Därför är det lämpligt, att den tas upp i riksdagen. Här”har vi en -' konflikt, : som uppenbarligen får; långtgående. politiska .. verk- ningar. - Riksdagsledamöterna bör därför. från” början -få'"könfronte- ras med ' det stora problemet,. es - i Stockholm . (ET. - En:: bil ”svänger” gelbåt -. : melr en.sé- ”vänder genom + vinden” eller. också .”faller -den :av” "eller ”lovar' upp”, konstaterar: kommen- dörkapten Jarl -Elsén; i,en, arti-|" kel om sjömansspråk: ti tidskrif. 5 ten Marinnytt,' -Om. segelbåten . däremt motor” "och det" gälle tordrivna "farkoster. .— "så "girar den. styrbord eller babord. Ett flygplan slutligen ” ö sväng”. ” "upp. emot.” vinden, så. är det : ovillkorligen nägot som tar emot, .Men säger man ”gå upp i vind” eller ”lova upp” mansspråket uppstår lätt. när man skall ge sig av från ett ställe till en "resa 'gick till olika "mål, Med bilen ..”åker”. man ;' eller. ”far” men: på sjön. ”åker? man defini- tivt inte, : Karlskrona. ', Man Dalarö. das om', segelbåtar. .”Jag for. till Västindien i' Transatlantles' last- båt” är också: helt korrekt och ett i . handelsflottan ofta använt ”seglar”. 76.509 deltagare varit verksamma. Nödvändigt med ä även: på det: ko På mänga håll ute i "kommuner- na fattas — medvetet eller : med uppenbar 'nonchalans — "olagliga beslut, som efter besvär undan: röjes vid den förvaltningsrättsliga kontrollen "i regeringsrätten men som då ofta redan är verkställda, konstaterar "Sunt Förnuft apropå eh utredning om' ämbetsansvar i offentlig tjänst. : Kontrollen får ingen eller ringa effekt 'och naturligtvis är det då tämligen likgiltigt om den anför- trotts allmänna domstolar eller förvaltningsdomstolar. Men desto viktigare är det att ämbetsansva- ret. för olagliga kommunalbeslut blir och är en realitet, särskilt som offentlighetsprincipen . trängs un- dan ute i kommunerna genom Åuttryck, :- or mbetsansvar såk om planerade flygresor I mås. lingskungör lse.. ; Säger. man att segelbäten "skall så är det fullt "korrekt; Felaktigheter i' sjö ett. annat,. eller berättar om. hur Man ; ;”Bår? från Stockholm till till ”Gå” kan lika' väl använ- Tredje parti blir "alltid drabbad av en konflikt. :Men det "är eh och ”universltetsstude. rande ' utan” handledning; :' Den landsomfåttande "+ lärårkonfil ten slår mot en mycket stor ungdoms.” grupp: som stär mitt uppe ' eh för hela: samhället vital.” .utbiid- ning .och. vars "intresse .och. vilja att trots tomma.:katedrår I möj. ligaste mån fortsätta sina: studiér verkligen ”är värd all" aktning, ' men som ändå drabbas ”oförskyllt: och : hårt,” Solidariteten - mot'.:de studerande 'har kommit i skymiän- dan. i deri strid: om” kontanthöj- ningar” och procentlyft. som:.kas- tat in oss i-denna tragiska kon flikt —' en konflikt som” ter sig gengångaraktig, och onödig, "och som vingen av parterna komme r att tjäna något på... Västerbottens-Kt fackskole-" Det är” klart, att den .kommu- nåla ; upphandlingen / mäste Jäglir gen regleras. I riksdagen har-gång på ' gång ”motionsvis ,yrkats : att frågan . skall närmare utredas, ; men hittills har” yrkandena , avvi ' sats. Det är' dock: uppenbart, "ätt opinionen hunnit :' växa > sig "så stark mot' nuvarande kommunala upphandlingsformer, att; en” Jag- . stiftning Ii' I frågån oundviklig, för sig och familjen; till: ett: pris som är överkomligt," det är klatt. någorlunda . självförst rjande "med . Risk föreligger för" "att: Nobel- priset ' mister. den glans” som: det onekligen haft. över stora delar av världen när priset; jångt”ifrån att vara ett djärvt ställningstagan- de för en författare mitt i sitt papper som :vann' "valet ät de: mmunala området. övergång till - verksamhet i insy- ningsskyddad : stiftelse: eller ; bo: lagsform; - : Det är "alldeles "Särskilt nödvän- digt. att understryka vikten "av ämbetsansvaret som en realitet på särskilt det kommunala området, dels därför att den förvaltnings- rättsliga kontrollapparaten på det- ta område har visat tecken på 'bris. tande funktion och dels därför att den offentliga insynen 'på många håll 'kringskurits. De" kommunala förtroendemännen måste. lära. sig förstå att de inte bara har ett po- litiskt ansvar inför sina väljare utan för sina åtgärder. också har ett straffrättsligt ansvar — inför domstol." . ; Linjeflyg (LIN) "har haft ett ut- märkt sommarhalvår 'med stigan- de försäljning och hög kabinfak- tor och helårsresultatet 'väntas — enligt Veckans affärer — bli avse- värt bättre än i fjol, då man no- terade en förlust på 936 000, kro- nor. ' : ”Verksamhetsåret slutade den '20 september och resultatet är ännu inte helt klart, men jag kan re- dan nu med säkerhet säga att' vi inte kommer. att redovisa en för. lust”, säger LIN:s VD Sven Öst ling till Veckans. affärer... -Detta innebär alltså .en resultat- förbättring med cirka 1 milj. kr. Det är emellertid inte uteslutet att resultatet blir ännu bättre. De totala trafikintäkterna har ökat från cirka 45 milj. kronor till Linjeflygs resultat bättre - men ny. taxehöjning . utredes cirka 54 milj. kronor. Antalet pas- sagerare har ökat från 413.000 ll 440.000. Charterinkomsterna . har vuxit från 2,2 milj. kronor till cir- ka 4,8 milj. "kronor. 2 "Under det nya verksamhetsåret räknar direktör Östling med en produktionsökning på c:a 5 pro- cent och ett brutto på c:a 60 mkr — utan någon personalökning.':: "Trots den: kontinuerliga bespa- ringspolitik som” förs och - åter- hållsamheten . på - personalsidan kan det- bli nödvändigt för LIN att höja taxorna. I all synnerhet som priserna inte höjts sedan den 1 april 1965. ”Vi utreder saken säger direktör Östling. . - - LIN:s fjolårsförlust . hade” ett klart samband med Ängelholms- olyckan hösten ' 1964. Nu har man synbarligen helt återfått den fly: gande allmänhetens förtroende, 'Berliga och kömmunistern bil. Hela. svenska ' folket” kan”! nu få: tak: över huvudet ir "landets personbilar. .- ag voInsändare ” i Dagéns Nyheter Alltså, om + någon är i Kristus, så är. han. en ny: skapelse: Det gamla är förgånget; se, "något" nytt har kommit! (2 Kor, 5: 17,) :: Det "utbröt formlig epideml-'av boskapsstölder I en by där. jag arbetade vid en lantgård, Ofta då farmarna kom ut om morgonen farin "de att- deras oxar hade -stu- lits. under natten.” Oxarna använ. och dels som lastdjur.' Bönderna Mer hjälplösa utan' ; sej önder skaka sina ;knutna kader i vrede och förbannade nt : rövarna, b td missmodiga,. ' a re ra och Vår församling mäddes: av bur tt en. broder hade. mist. sina en natt. Vår pastor gick för att besöka honom. Följande föndag berättade han för försam: gen att. denne broder. som 'bli- vit av med sina oxar varken såg dyster . eller. bitter ut.” I: stället lyste én glödande tro över hans förtröstan i rösten hän sade med e på framtiden: ”Gud. skall "dra, försorg om mig och | i”: Det fanns en stor, välsignelse hans liv — Kristi levande I närva- I <— Och det var. detta som var illnaden” mellan. tro” "ock "tvivel, hopp och fömtvivlan, : des dels för Plöjning av: fälten ', - livsmedel ” ter. sig. världssftuatto- dem, Jag har - ansikte. .Det var med en ton.av ' ,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.