, "> dett nytt försök ätt äntligen få '---ka Dagbladet genom sin direktör es "LAHOLMS TIDNING - —=LT i En. gång "men Under . vinterkriget 1939-40 : var stämningen i vårt land helt "naturligt mycket upphetsad, och ', delvis. rådde en psykos, som ej ville ta "hänsyn till förefintliga '. resurser och- möjligheter. Från "vissa "kretsar hade under hela '30-talet .' propagerats för - ett svenskt aktivt ingripande i ett eventuellt finsk—ryskt krig. Den ""pekanta generalstabsjuntan hade 24" boken . ”Anting.en — eller” sökt påvisa det strategiskt möj- ( "liga i ett sådant ingripande, In- för det verkliga förloppet visade ang "att, 'de där gjorda 'beräk- ningarna "var. helt undermäliga. Ösd "officerare, påyrkade ännu .i : mars 1940, att: Sverige skulle Angripa , i. kriget med ' två " för- -délningar. Av :Rasjöns memoa- "rer; han var då, kommunika- - fionsminister, framgår, att redan " förbindelselinjerna = ej " möjlig. .DE NYA LANTBRUKSNÄMN. H DERNA OA Det: finhe ” anledning än ' en : : "gång upprepa att de nya lant- bruksnämnderna inte medfört en löshing av de svåra probleri som - sammänhänger. med, det . kombi- . nérade' Jord- och skogsbruksföre- .t tåget, skriver. Jordbrukar.|. I: nas Föreningsblad: Nou -£. Riksdagens: Beslut på. 'denna 5 punkt, som ju medförde -- att -'T. skogsvårdsstyrelserna inte 'sam- ', ordnas. med. .:lantbruksnämnder- "na, måste än en gång beklagas. . Utredningen har: vidare sökt ge en klarare gränsdragning mellan statens och näringsutövarnas eg- na insatser och bl. a..vad det gäller” hustjursfrågorna överfört en' del uppgifter" på näringsut- ; Övarnas' egna organisationer, Ut- : ; redningen accentuerar "ännu ' ett- "problem, nämligen ett ökat: be- » hov av rådgivning till de:redan : etablerade enskilda; jordbrukar- nå... Detta kommer, inte: att kun- iCkas: "genom :statens insat-, Cd Ber, utan ” näringsutövarna ' får vara beredda att själva satsa me- ' ra på denna verksamhet” oh "Det är helt ;maturligt. att före ! Ningsrörelsen och ; föreningarna hab ett stort ansvar i denna frå- ga; och "det 'finns' skäl att' erinra som att föreningsrörelsen har en utredning i gång som snart vän: Htas. lägga fram ett förslag - till "riktlinjer för föreningarnas syn ; +P detta, H "Efter de senaste. Månadernäs många” och beska, kommentarer” i stora delar av pressen har för- eningen funnit. anledning att än en gång ta till orda, nu i Svens- Sven Strömberg, Han förklarar "att stängningen får . betraktas +, som definitiv. Det har man hört s- förr och det är naturligtvis hr . Strömberg själv . medveten om. «+ Fan tillfogar alltså denna gång några tröstens ord plus ett gott råd — eller åtminstone ett råd — den obehagliga frågan från dag- ordningen. . - "Bankföreningsdirektören säger . Sig förstå att en familj ute på lördagsshoppning - kan befinna sig, utan: tillräckliga kontanter och att detta kan vålla svårig- heter. Det råd han fogar till sin förståelsefulla insikt ser ut på . följande sätt: varför inte bestäl- "la varorna på lör agen och sen ” låta butiken köra hem, dem. på måndagen? Ack ja, hur enkla ter sig inte problemen när det gäller att för- + > Må någon att ordna det som man egentligen borde ordna själv: ' . Skall emellertid bankerna få | någon verklig framgång i sina -utdragna bemödanden att vältra - Över, sina egna serviceuppgifter "På mer servicemedvetna parter — i detta fall detaljhandeln — så får man nog komma med betyd- ligt! bättre förslag. För det förs. ta lär husmor som: köper sön- dagssteken — — många av lördags- na i livsmedels- handeln — vara måttligt trakte- rad av hr Strömbergs arrange- -mang. För -det andra finns det Tisdagen den 25 "oktober 1966 s Junda är utan, grund. "LITE N w "aldrig. mer. gjorde en underhållstjänst av dessa två 'fördelningar på den östra krigsskådeplatsen, För öv- rigt stod: vid -denna tid ett par tiotal ryska divisioner enbart på det södra frontavsnittet väs- ter om Viborgska viken, 'och två. ifråga om utbildning och beväpning underlägsna svenska fördelningar skulle icke kunnat "utöva något som helst inflytande på utgången. Emellertid skydde |. aktivisterna inga medel. . Gene- ral Rappe ansåg sig kunna bak- om regeringens rygg förhandla med Finlands utrikesminister om svenskt ingripande. .I de nu utkomna memoarerna av: 'amiral Stig Ericsson! omta-. läs,” att Rappe - sökte. : medver- kan av denne för att ästadkom- ma ett regeringsskifte” i: "värt land, Idi v.s, : störta samlingsre- |! geringen . och få ett krigskabi |]. nett. Den verksamhet, som här utövades, "måste anses ha varit av mycket betänklig art. å -Det märkliga. är, att den akti vistiska politiken .grundade sig på helt felaktiga, tent fackliga bedömanden;," och ' märkligt mås- - te också sägas vara, att ingri- pande .ej skedde från .regering- ens sida'mot de allvarliga mani- "pulationerna. Toleransen gick så längt, att flera av 'de' ivrigaste ,propagandisterna och. undermå- liga strategerna. även sedermera » bekläddes med de viktigaste .be- fälsposterna. " "Det har aldrig. tidigare före kommit i värt land,' att en of- ficersjunta sökt 'framtvinga en krigisk utrikespolitik i strid med | statsmakternas fastställda poli tik. "Vad som här förekom får un- der "inga : förhållanden än ' en gång UPPrepas. sår a eos verser DET ANSTRÄNGDA - ; BUDGETLÄGET : . ” kommer > naturligtvis att. från 'socialdemokratiskt . håll anföras som" motiv. för en kraftig be- skärning av :försvarsutgifterna, förmodar Upsala Nya Tid ning” Men” innebörden « av "det nde. kussionsunderlag” . gom nu - lagts fram — säkert inte utan godkän- -nande av regeringens och 'rege- ringspartiets chef — är inte bara " sådana" besparingar som i ett .an- strängt ekonomiskt läge kan va: ra oundvikliga utan just ingrepp av den storleksordning som :stats- "ministern "framställde som” oför:- ..enliga : med : de grundläggande " försvärspolitiska principer ; :om" vilka enighet hittills-rått mellan- de ra demokratiska partierna. SÄ rklaringen” den som Gefle Dagblad antyder: att regeringen gärna ' ser - att" enighéten 7 kring försvaret bryts redan nu och att försvaret blir en politisk strids- fråga inför ” socialdemokratins Lödesval om två år? >. r Tyvärr finns "det "mycket om "tyder på att den misstanken ingar TAN DVARDSFÖRS ÄKRINGEN kan bli en: reform på Papperet "om inte folktandvårdens Perso- nalfråga löses, anser Lands- tingens Tidskrift: Personalsituationen inom folk- tandvården inger farhågor inför den nya reformen och folktand- vården måste därför: anpassa till . den nya situationen innan tand- vårdsförsäkringen införes.' Sker inte' detta riskerar folktandvår. . den att avfolkas ganska snabbt efter försäkringens införande och då kommer samhället att sakna det organ som bl, a. skall svara för den systematiska barn- tandvården. För mer än ett år Sedan yrka- de förbundsstyrelsen på en över- syn av folktandvårdens ställning. Ingenting har ännu hänt. '-Tidpunkten för tandvårdsför- säkringens införande kan upp- skjutas men frågan kan snabbt bli aktuell. Låt oss inte bli tagna på sängen! . EN in hos de flesta k en in- Je ”alldeles' obegriplig önskan att 'få med sig hem det nya förvär- Yet så snart som någonsin möj- gb > "Och .om hr Strömberg Verkli- gen skulle lyckas i sitt uppsåt - — eller riktigare sagt om detalj- handeln skulle lyckas genomföra det åt honom och åt bankerna — så kommer en ytterligare fak- .tor in i bilden, den allra besvär- ligaste!: varifrån- hämta arbets- kraften för en hemsändning av så betydande mått att den skulle "kunna eliminera bankstängning- ens nuvarande återverkningar i detaljhandeln? : Och — om detta i sin tur lyc- kas — vem skulle betala kostna- " derna? Tar Bankföreningen emot räkningen? =: : Det italienska kommunistpar- tiet :genomlider ' för närvarande den allvarligaste krisen i sin 20- åriga efterkrigshistoria. Partiet är > isolerat, förvirrat, och. dess led- : ning: söker febrilt men förgäves vinna inflytande såväl i de statli- ; ga som lokala organen, . . >”. Så- uttalade sig för någon vec-' ka sedan — icke som man kunde tro en antikommunistisk italiensk Y politiker. , utan ”en av de mest en'av dess mest inflytelserika medlemmar i i den italienska sena- ' ten — signor Luca de Luca. Några dagar « efter" sitt uttalande blev" -shan hus flux utstött ur partiet. ' - :Signor de Luca hade otvivel- - "aktigt > -rätt. Det: italienska kom- munistpartiet, som hittills varit + Västeuropas största Moskvafilial, "genomgår politiskt just nu en kris Fav "ödesdiger innebörd. Krisen | har. framkallats genom det nya samarbetet. mellan . Nennis vän- " ster-socialister och Saragats so- cialdemokrater. Detta samarbete "har lett till 'att' en 'massa : förut kommunistiska ” väljare anslutit sig till den 'nya, mera demokra- "tiska ' ;Vänsterkoalitionen.' Under de två'sista åren har kommunist- ” partiet förlorat mer än en miljon medlemmar. Detta, och åtskilliga andra omständigheter därtill, har åstadkommit att partiet nu befin- "ner sig i en djupgående politisk och ekonomisk kris, som bl a medfört nedläggande av en' hel "rad > ”pärtitidningår,/ Krisen har skärpts på grund:av att Sovjet- unionen icke längre synes benä- get att understödja partiet genom de. italienska handelsbolag, som hittills '. förmedlat ' samhandeln med, Sovjet. ' Italienska export- ” firmör handlar ' nu" direkt med sovjetryska: statsorgan och för- medlingspengarna : r går det ita- liensk kommunistpartiets näsa förbi, 5: Ännu allvarligare är måhända, att partiet står tvekande och osä- kert beträffande sin framtida po- litiska "kurs — ' skall 'det söka » framskjutna. männen ' inom den .' "italienska kommurniströrelsen och Now Togliattis efterträdare "Luigi Longo, a ” samarbete med den nya socialig= tiska ' koalitionen eller: bekämpa denna? Båda alternativen innebär risker — alldeles oavsett att bå- i "terna" icke har 'det minsta reella ' "intresse 'av ett 'bolagsförhållan- . pats en ”autonom kommunistisk -' rörelse”, . skall en annan organisation, som : tid får uppleva att det en gång da : . se NPS, NR de "Nenni — och > Saragatsoclalis- de med kommunisterna, « Men farligast av allt är splitt-” ringstendenserna inom de egna partileden, ' Hur skall de bekäm- pas? I Calabrien 'och större de- Jen av Syditalien här det bl a genom de Lucas strävanden ska- Och inom några 'dagar kallar sig ”den italienska marxis- tisk-leninistiska '. röelsen” inkalla till ett stort möte 'i Livorno. Båda dessa nya partigrupper har inti- - ma förbindelser med Peking- och : Kinakommunismen, Och båda be- finner sig i så stark tillväxt att: "man kanske inom en nära fram-' så mäktiga italienska : kommu- nistpartiet spricker fnitt itu, — " Togliattis — efterträdare = Luigi Longo: har, —” trots att han är 'välbärgad miljonär — icke haft någon god hand med sina trogna, : Bätfolket skräpar "Stockholm am. Host Fritidsutredningen ” har tyvärr ej behandlat de frågor, som sam- manhänger . med. den nedskräp. 'ning, som 'det rörliga bätburna fritidsfolket åstadkommer vid vå- ra vattenvägar, påpekar Svenska Naturskyddsföreningen i sitt ytt- rande över ' betänkandet Frilufts- livet i Sverige. Särskilt inom storstadsregioners. fritidsvatten, t. ex... i' Stockholms omgivningar, ger, denna nedskräpning upphov till betydande problem, vilka kompliceras ' bl. a, av att värd- kommunerna i flertalet fall: sak- nar resurser för nödvändiga åta- ganden. : beträffande. renhållning- en. Den gångna sommarens erfa- renheter har klart visat mödvän- digheten av åtgärder på området. Den amerikanska : bilindustrin vill inte Bbara- sälja, bilar till ung- domarna '— "nu "har man' också börjat att bibringa- de .ungdom- liga. förarna: den rena och perfek. ta bilkörningens- konst, noterar motortidningen .:Vi. Bilägare, . Att tonåringarna . verkligen har eminent . försprång . framfi de vuxna och att ' det därför lönar sig att: satsa på deras utpräglade trafiksinne : fick man - nämligen belägg för genom ett nyligen fö- s :Det.. på senare år. inte" minst från . försäkringsbolagen :-emane- rande skallet på :tonårsförarna har.— som bl. a. framgick av-d:r Munsch i Vi Bilägare tidigare re. laterade föredrag: vid -Trafikkon. gressen i Stockholm :— nu” äntli: gen börjat korrigeras. Tydligt är att denna rehabilitering steg för steg "också sätter in i andra län- der. än ; Tyskland. Det senaste ex- emplet. på en sådan utvecklings- tendens är för: resten USA, vars nya politik: gentemot motorung- domen .vi, här skall redogöra för. Men man kan förstås även fråga +sig om det överhuvud taget når gonsin ' varit. motiverat” att "dra ungdomsförarnas kapacitet i tvi- velsmål — vilka. är det egentligen "Jag tycker nog att vi kommer "lite på snedden när. partierna sitter och räknar ut medelåldern på sina. kandidater ' och skryter med att man lyckats pressa ned -. den med några månader eller nå- got år.. När man köper en ' häst » eller en begagnad bil är det na- a turligtvis värdefullt att veta om den gått fem eller tio eller tju- go år, eftersom det säger en del om vad .man får för pengarna. Men att :en kommunalnämnds- ordförande skulle vara / bättre därför -att han gått trettisju år i stället för fyrtiåtta eller femti- fyra har jag lite svårt att tro. -.Det finns säkert många fall där en yngre kan vara bättre än en äldre, men det finns nog också "många fall där det är tvärtom. . Vad man som väljare vill veta är vilken politik ett politiskt par- "ti vill föra och om det är duk- ' tigt folk som partiet kör fram. Men om medelåldern. är 45,6 år eller 51,4 är en ganska” ointres- sant upplysning. En ny bil är förstås bättre än en begagnad. Men en begagnad kommunalgubbe är verkligen in- te det sämsta. : "File Peri Lantarbetaren) '. Ar 3e retaget stort. upplagt experiment. | NN som :anses "kvalificerade för : och normalt också är kapabla att ex. empelvis rekrytera de olika flyg- vapnens luftflottor om inte just 19—20-åringarna?; Där" är: 30-, -40- och 50-åringarnas: reaktionsförmå- ga inte mycket 'att komma . med lika lite. som. vid motortävlingar — även om den i vanliga 'fall är tillräcklig för att fungera "hjälp- i vardagstrafiken : på TESTEN. Det. var Chevrolet. som, arrange- rade”det experiment genom vilket motorungdomen av i dag skulle få visa vad den "går för. Början gjordes med att fånga in ett 20-tal . slumpvis valda pojkar och - flickor i 18-—20-årsåldern. Och deras uppgift blev att för USA:s största bilmärke. köra som helt vanliga deltagare. bland” idel proffs i ett 500-milarally från Los Angeles: till New York. 'Men gi- vetvis. hade de innan de släpptes ut fått en snabbkurs i säker och rutinerad körning av "fabrikens egna testförare. Hur gick det då med de gröna rallyförarna och vilket blev resul. tatet för deras del? Ja, den sensationen inträffade som - inte ens: Chevrolet-arrangö- rerna hade vågat hoppas på ens i sina vildaste förväntningar: Ton- åringarna genomförde inte bara tävlingen till punkt och pricka utan klarade till på köpet av den, med spets på sina förarbetyg — i två fall tog' de t, 0. m. hem klassegern och slog därmed sina vuxna och erfarnare medtävlare! FORD-KÖRNING. ' Uppmuntrad av konkurrenten Chevrolets framgångar bland ton- årsförarna bemödar sig nu också Ford om. de i runt tal. 6,5 miljo- ner unga merikanska : körkortsin- nehavarna, Det sker i form av en tuff och realistisk broschyr i kör- konst som nu manglas ut i mil- jontals "exemplar. Och eftersom långt ifrån alla ungdomar ens i USA" ännu har egen 'bil — även om familjen ofta har två —- så har man valt den angelägna ti teln ”Hur kommer jag åt pappas bilnyckel?”. . Men det handlår förstås inte om i vilken -: byxficka . eller. "vilken skrivbordslåda man har chans: att hitta de åtråvärda nycklarna utan broschyrförfattaren tar istället fram en slags kör-moralisk pek. pinne och .inpräntar vikten av att hans unga läsare i sin körning registrerar och samlar på alla in- tryck' så att man så snart som möjligt skaffar sig erfarenhet --— det är det första villkoret för att bli en bra bilförare, Men tyvärr är 'det illa: beställt med erfaren- heten på sina håll-och då inte minst bland de vuxna själva, trös. tar författaren - sin ungdomliga publik... "Under kapitelrubriken >”Hur blir man en tuff förare” ger broschy- ren emellertid inte i första hand tips om rivstarter o, d. utan re kommenderar seriöst att man kon. sekvent går in för en trafiksäk. rare förarstil och körteknik som den serveras av Fords egna test- förare. ”Det sämsta som kan hän. da en bilist är att lita på andra trafikanter, heter det bl.” a nn » Skärpt propaganda behövs ve Även om nédskräpningen "kan beivras 'med hänsyn till den ' nya naturvårdslagen, så stöter det på stora . praktiska svårigheter att leda i bevis och fälla lagöverträ. darna. Enligt föreningens mening är det därför av mycket stor vikt, att en ökad upplysning och propaganda mot nedskräpning görs. : Man kan. därvid peka'på goda resultat både av en lands- omfattande 'verksamhet och : av mera regionalt. avgränsade pro. pagandakampanjer. Ett betydelsefullt "problem är toalettfrågan vid vägar och rast- platser. Föroreningar med :'exkre- menter längs många vägar och rastplatser, inte minst i' skärgår- den t. ex. i de s, k. naturhamnar. na utgör - särskilt om trafiken är stark — ett allvarligt problem ur såväl. hygienisk som trivsel- synpunkt. Det. är nödvändigt, att frågan ägnas skärpt uppmärksam. het. Toaletter måste finnas i till- räcklig "omfattning. Erfarenheten har visat, att de mäste vara be- vakade. Möjligheterna att lösa frå- gan i samarbete med motorismeris och bensinhandelns' undersökas, företrädare]. kom timentar: Det " offentligas ken måste hållas i stramare tyg- lar, Vad som hittilly gjorts I den sig blygsamt jämfört med de åt- inför "det. nya året. Hr Erlander har redan förvarnat om vad som komma skall. Om man : tidigare "Iyssnat- till välmotiverade varningar. skulle uppbromsningen ha kunnat göras så mycket mjukare, Det lönar sig emellertid ' inte” att : gråta spilld mjölk, Vad vi nu kan hop- pas är att stabiliseringsprocessen inte behöver dra alltför långt ut På tiden 'och att den ger ett håll- fast, underlag för en. fortsatt .ex- pansion om än i något långsam- mare takt än under 0 talets f förs- ta hälft; S | Byasvanska Dagbladet Inför | nästa möte med väljarna duger ' det inte för regeringspar- tiet att: endast förespegla nya krafttag . inom bostadsproduktio- nen, "Ett program för att lösa vara man man krav olika bördes, "trovärdigt, ' Det betyder att -åter bör. ompröva de: mål ställt. upp, ty - ett ,minimi- På trovärdighet är att de målen. » Bår att förena in- : Dagens Nyhefer SACO heskylls för vägran alt gå med på kompromisser. Här står uppgift möt uppgift när det gäl ler SACO:s erbjudande sista" för-- handlingsdagarna., En sak är dock klar: det ' var. statens avtalsverk, ytterst företrätt av regeringen Er- lander, - som nekade att” "bifalla medlingskommissionens” hemstäl- lan ..om "att. uppskjuta” varslade stridsåtgärder. SACO svarade där- emot förbehållslöst jar en ' i Helsin gborgs., Dagblad : Medlingskommissionen bör sna- rast kalla till nya förhandlingar och samtidigt göra klart att den- ” Saco (Sveriges "akademikers centralorganisation) har satt igång sin 'första 'strejk. Den: riktar sig mot staten och formellt dess nya avtalsverk. Saco har nyligen fått strejkrätt, och man 'var. angelä- gen att pröva denna; Det har bli- vit. mycket ' oväsen 'kring 'denna strejk. . Den omfattar direkt $Sa- cos cirka 35.000 medlemmar ' och indirekt en halv. miljon läroverks.- elever. . Man. : kunde tro, "att så. dant ' endast kunde förekomma :i ett fjärran u-land. och inte i det fredliga Sverige, vilket är snarare över. än- underutvecklat .,: Und- ra på att. strejken blivit en god- bit för pressen. och TV. Den, nyss samlade" dagen tycks "hittils. ha "tagit "strejken lika lätt som regeringen. Inte ens hr. Börjesson i Falköping här än- nu i skrivande stund låtit höra av:sig. Men det blir förmodligen en hel del ”rejs” efter hand. | Ecklesiastikminister Edenman, fi- I nansminister Sträng och civilmi- nister Hans - Gustavsson är hit- tills utpekade. Hr Gustavsson är talesman för LO. Han ogillar dem som bjuder över "denna mäktiga organisation ifråga -om lönekrav. Sacos strejkchef är direktör Bertil Östergren, skåning till: börden men tränad 1 den statliga ämbets- mannahierarkien i Stockholm. De höglönades- ätrejk Staten förträdes av. generaldirek- tören i statens avtalsverk Ingmar Wetterblad, ' Uppväxt : i Uppsala och Stockholm. : : Östergren ' kräver högre löner av. staten, fastän Sacofolket som kår är bland de högst avlönade i landet. De har minst 40—45,000 om året plus -3: månaders 'semes- ter, "medan ' industriarbetarna :tjä. nar omkring 20—25,000 om året cochefen menar, att han i augus- ti fått ett halvt löfte om -löne- ökning av:avtalsverket, men det omintetgjorde regeringen genom ett ”elefantinhopp”.: Påstår. han. Nu har Saco fått ett:nytt löfte om påökt' men det avvisas som för lågt. Folk. och 'småskollärare är ej berörda av strejken. De till hör nämligen TCO. hållet, att Saco av avtalsverket erbjudits lika mycket pålägg. för en månad. som LO-gruppen fått pr år. I varje fall kan man vän- ta, att' LO:s nästa krav inte blir billiga. Men . vad' får de ”lågavlö- nade” jordbrukarna : och folkpen- sionärerna? Någon inkomstutiäm- ning blir det tydligen inte fråga om. Inkomstklyftan — vidgas > i stället. : - i > 0. Sj.n, Livsmedelsbristen i i världen; "kräver ny' Av de västliga : industristaterna låg Sverige förra året bland de länder som gav minst hjälp till u-länderna i förhållande till ' mna- tionalinkomsten. Bara två av de 15 medlemsstaterna i ' OECD:s hjälpsorgan DAC uppvisar lägre siffror. " Detta framgår av den översikt som ordföranden i DAC, ambassadör: Williard L. Thor, I dagarna. presenterat... >. : ” En tabell i översikten. visar den statliga, privata och totala nettoinsatsen i fjol från medlem- marna i förhållande till national- inkomsten. För Sveriges del blev den to tala insatsen (statlig plus privat) 0,45 procent. Frankrike låg högst med" en total insats på 1,88 pro- cent. Tar man samtliga 15 med- lemsstater som en grupp låg in. satsen mycket nära en procent av nationalinkomsten. Fem satsade över en procent förra året, = = länder Sverige" med sin andel på 0,45 procent bidrar alltså i hög grad till att hålla. den genomsnittliga biståndssiffran nere eller under en procent av nationalinkomsten. I sina slutsatser påpekar Thorp bl, a, att man alltmer upptäcker ! jordbrukspolitik |" allvaret” i de problem som upp- står på grund av att lantbruks- och ' livsmedelsproduktionen inte kan hålla takten med befolknings. tillväxten, 1' u-länderna, : Den grundläggande lösningen av. problemen kring den otillräck.- liga livsmedelsproduktionen måste ske. I' u-länderna ; själva genom ijökad produktivitet, menar Thorp. Men de rika staterna kan hjälpa till med lösning av problemen ge- nom att ge ekonomisk och tek. nisk hjälp och genom att sörja för . livsmedelsleveranser tills t- länderna kan leva av sin egen produktion. .Thorp konstaterar, . att lant brukspolitiken i DAC:s medlems- stater i 'många år gätt Ut på att förhindra - överskottsproduktion och att säkra jordbrukarna en ordentlig inkomst. Den politiken måste nu ändras, fastslår Thorp, så att man kan ta itu med Jlivsmedelsbristen på jorden. : Door d - Hoppet som ett nöje är nästan lika mycket värt som' den glädje nen i: nöjet skänker, - måste. bromsas och: finanspoliti- inställas, över ]. bostadsfrågan måste framför allt|- H malt har - och jordbrukarna 10—15.000. Sa-' "Det. förvånar inte, att LO-folket" är förbaskat, Det sägs från det' . utgiftsökning na gång må "ana stridsätgärder Behövs det” extra ” "på tryckningar lär 'allmänna opinio. nen kunna, bistå komrnisslonen. vägen kommer: sannolikt att te|Parterna har gått till strid där för att 'de "misslyckats att kom- gärder hr. Sträng har i beredskap må överens, och det må: Bå varä, Lagen själv har lockat dem . til detta krig genom . olyckshändelse, Vad ' som | nu måste slås fast är att striden. innebär ett ännu. vär. . re, fisko. ./ Ayvbläs ; den. medån, tid är, oc. SN . or 'Handejstianingen: "Även, på jordbrukets.” > ömräde kan: SACO-konflikten: vålla : förö- delse. "Bl, a, har” "professor / Hjelm vid " Lantbrukshögskölafi”, påpekat att de just ”inkormna .skördepro- verna skulle förstöras” om en kon- flikt hindrar ' "deras; ök 0 skulla ras, om försöksverksamhete n te. avbrytas. Här borde kunna motiveras. . : . Jaräbrukarnas' Fi sremingebla i "Att vinu: har, onödigt - mänga studieförbund och att verksamhe- ten allmänt sett betungas ” därav, har. 'nog rätt länge varit. klart, De små studieförbunden har svårt att "mobilisera ' tillräckliga, perso- nella och ekonomiska resurser för att kunna hävda sig i konkurren- sen 'med. de större. Genom , att sammanföra '"LiS, 'som 1 fjöl råp- porterade 4.769 "studiecirklar, . med orterna medan SLS sedan: gam- tyngdpunkten” a verksamhet förlagd till: la UFörsvarsfrågan. "bru mänhet anses” vara. emellertid. för huvudet och” frågar Reflexionen ligger "sär till hands: 'sedan” man Ulvenstams regi" på: torsdagskvål- len. fått' sig till. livs "en" halvtim- mes kvalificerat pacifistiskt. svam. Spritköpen "ökar. på Det.' 'sjöturistande svenska folket super fortfarande ostö timmarslägen- som'trö den 1 :oktober? på : Alan marks. och i viss "måns Tyst ands- båtarna, berättar Expresser. Man gör , grova extraförtjänster genom att: skriva falska hotellräkningår med intyg om att en .svensk :én- dagsresenär varit utomlands, läng- re än han'i själva verket varit. Den gamla vikingaandan: lever kvar . bland: svenska folket Man trivs på sjöar och hav, ma Hju ter av böljegång och friska vin. dar, Särskilt om "det ' finns. Sprit S Sjön ' "suger; den -törstige - super. - PA VÄGEN Se, jag och barnen som HER ken och förebilder, (Jes, -8:18).« Ett tecken är något som hjäl- sak. Ett lands flagga t. ex. ipå- minner oss om . det landet. Ofta frågar jag mig själv: :”Om' vem eller vad påminner Jag "de 'män- niskor som: ser mig? Påminner jag dem om något som här sam. man med Gud? Syns tecken: på helighet, kärlek och rättfärdighet inför Gud i mitt liv? > Ett tecken är ett medel; att” ge en resande anvisning och. erfor- ger framför. Vilken ' riktning 'an. visar mitt liv de människor .som känner mig eller ser "mig? är Jag ett vägmärke för livets: väg,' vä gen till Gud och det eviga livet? Ett tecken. kan också beteckha ägandeskap, identitet, "Kan . män- niskor se inseglet på Guds fräls. ningsverk .1 mig? Visar :' mitt liv något av Kristi .karak' kraft? 2 REN har glvit mig, vi' äro: tec. ” angelägenhet.. Ibland: tar : mahr "sig sig I huruvida insikten Svets : på båtarna., Sjön suger, Hjöng'g en | . sannings Ägare. ' derlig kunskap om vägen som lig. .: per oss att kunna identifiera; en ” )
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.