: medelsförsörjningsgraden. > . praktiskt taget tvingar motpar- .Y' LAHOLMS TIDNING den 26 ok N —L T Onsdagen den” Hur genånt. ”Hten Sveriges I vu . hjälp. är i förhållande till natio- nalinkomstén; "och" r "jämförelse med övriga. medlemsstater 4 OECD:s hjälporgan: har en färsk rapport. återigen > visat. Bland de 15 industrlländerna ligger Sve:]- rige I botten méd: sina 0,45 procent av nationalinkomsten endast två länder uppvisar 1 -]. re siffror. : "> Ordföranden i OECD:s hjälp-]. organ DAC, ambassadör Williard |. L, Thorp, står för den översikt som nyligen presetiterats angå- ende” ländernas hjälpinsatser, och den växande befolkningens situa- tion. . Thorp i behandlar särskilt problemen kring den otillräckli- : ga: Hvsmedelsproduktionen. 'Hån + fihner att medlemsstaterna fört en Jordbrukspolitik som syftar till att förhindra överskottspro- duktion" och att ge jordbrukarna tillfredsställande inkomster.: Han |. anser. att. en. ändring av. lant-|: « - brukspolitiken måste: komma till stånd för att man: ska kunna tal itu med världssvälten. le « Dessa, pröpåer har vid. flera tidigare”. tillfällen . anförts. och man skar, också kunnat konsta- ök tera att. länderna lyssnat till dem 1 28, måtto” att man i varje fall sökt” att: upprätthålla självför: . sörj ingsgraden I . respektive lanid:'. t on - "Vad sker i i Sverige? Jo, den ”” €iclaldemokratiska > regeringen]. slår” dövörat till för ropen efter lUvsmedel till de fattiga. länder-]. - hå och menar att man gott och |. väl kan sänka den svenska livs. | méd 20. procent. och "till och ' "med år Vi: ka, utan: några , samhällsekonomiska ärägen näste beaktas: "också när man ser” "på t jordbrukspolitiken har . Missinstanser; finner" J o rdbru- Karnas, sFöreningsblad, och alldeles särskilt "sådana : som: har den. närmaste: överblid- ken och inte bara ser problemen |. över ett skrivbord ;: r -" Det behövs, som statsministern nyligen sagt, en samordnad: »ringspolitik, vilki "också betyda: samband”. 'mellg SWjor brukspolitik "och allmän. syssel sättnings- och näringspol k; en högkonjunktur med: på områden brist på ärbetskra det lätt att. bortse” från dettasvat resonera som om. tdagensr;:] skulle” vara. för alltid - beätående” Ingen” vill . väl kraxa onda Spå: domar om en depréssion äv sant. .mal modeil. Men man behöver” bära pre 1 sentera en ofullständig katalog - över de- -splittrande ., tendenser som gör sig "gällande fi för att va-J, n ra mindre säker: . . Så .på 4tal:.om béhovet av. en samordnad, näringspolitik är det svärt att se något förständigt i att t. ex. på en luftbro över ös- tersjön forsla i onödan bortfös. ta jordbrukare från Gotland — Inte ens om de odlar betor. — till Stockholm för att. förlänga |: dess bostadskö. Norrländska och andra gles- "och mellanbygders kombinerade jord- och skogsbru- >;kare lär 4ycka på samma sätt. : Och, vilket möjligen ' väger tyngre,” detsamma har gått upp för” många . av de: myndigheter som har med planeringen: av |. vårt lands, näringsstruktur. att göra. - TN AVTÅLSVERKET FÅR UN.. " DERBETYG "för sitt agerande i Saco! kön. flikten av Veckans äffärer Saco kan inte fritas från an- klagelsen! att ha drivit sina för- handlingar hårt och med inte all. tid. sympatiskt hamrande på bå- .de krigs. och propagandatrum- morna. Lärarnas krav har varit "höga, deras attityd aggresiv. Men ä höga 'har de uppenbarligen in- -1e varit, att Avtalsverket inte i augusti. var berett ' att acceptera dem i stora drag. Därför bär verket den allt do: minérande skulden för strejken. Dess uppträdande innebär'i själ va verket en säker väg till miss- lyckande. och strid, eftersom den ten att gå i konflikt. Det är be- drövligt att staten bedriver sina förhandlingar med så stor oskick. |: lighet. Bättre blir det givetvis inte av att man upptrappar stridsåtgär- derna” och vidgar konflikten qill lockout, Osmidighet, valhänthet och fumlighet blir inte bättre av | att projiceras i stor skala, . Den logiska konsekvensen av Avtalsverkets sätt att sköta Saco- ärendet vore att priciperna för dess befogenheter och ramen för "Understrukits > av:'flera” re-V' a här:'at' hindra” "överhettning ! He ; äckliga fört Nk är. inte Lifinan P 26 oktober: 1060 : diga nog att. rförsörja”. oss med det vi därutöver : behöver. - vilket" "alltså 'betyder' att VE ska . konkurrera. om livsmedlen med - de: svältande” sfolken. + os : När cynismen i den. socialde- |. mokratiska” jordbrukspolitiken | « påtalas, "går "invändningarna; i "stort sett ut på de" nationella aspekterna: det gäller att skapa fram” stora” och bärkraftiga jord- "bruk; OS Vi JIngen”' har "heller påstått, att ieke-bärkraftiga jord- bruk med alla medel måste upp: » rätthållas. Det har inte 'respek- tive. jordbrukare". själva”. något intresse . av. Däremot har 'en kraftig” opinion reagerat, 'moti de socialistiska - tankegångarna att . med, tvångsåtgärder "skicka: bort | : de "jordbrukare -som ändå "får sin : försörjning I sitt; jordbruk. Men. regeringen. har framhärdat i sin åsikt.-om en: "ny, radikal jordbrukspolitik" > utan. hän: kom. : "En Annan invändning från. so- cialdemokratiskt "håll « har varit, när. det. . gäller” de svältande fol- på lång: sikt, särskilt, med .. hänsyn” ill den. ständiga” :hefolk- ningstillväxten . .— -Earuz Käriren. Ju "mindre kärage, en reger. Fre er genom att åstadkom- F a ansvaret: :för . Penningvärdets LTe= 2: "När vaknar'hr Holinqvist? Och |” |" USA, I England "och Västtyskland, har , som, orsak 'de brittiska" och ” "amerikanska önskemålen —”eller'. skravén — om större tyska bidrag till, köstnaderna för de båda väst : makternas trupper i Västtyskland. ” Englands :. urusla : ekonomi, har tvingat, den brittiska regeringen att ställa krav på en valutamäs- "sig täckning för de ca 100 milj kr, 'som .' Rhenarmén : kostar de' ” engelska skattebetalarna ; i : hårda ki Den tyska” "regeringen i ;Bonn' har! erbjudit. sig att från "England köpa vapen, krigsmate- .rial "och "andra varor för en sum=' "ma, son, motsvarar ungefär hälf-' ten» "av "engelsmännens "valutaut- " gifter. för: Rhénarmén,' "men den har . sagt! "ett kategoriskt " nej till” "det brittiska - kravet på en full- ständig”. täckning av ”engelsmän-' "nens 'kostnader för: Rhénarmén, . Från" -USA' här liknande krav: framställts, ty' också den 'ameri- kanska staten har som bekant be- svär med sin betalningsbalans. De . framlagts vid- en tidpunkt, då ä även " Bonnrepublikens ekonomi. är yt-' terst hårt pressad.- Inte' ens” den store, ekonomitrollkarlen Ludwig Erhard: har lyckats hitta på någ- "ra utvägar att ' ens -tillnärmelse- vist tillfredsställa de: två allierade” 'västmakterna,”” mar > I grunden är det hela nte bara ett ekonomiskt och "militärt pro= "blem, President Johnson är å sin- , sida;sedan länge utsatt för hårda "inrepolitiska : påtryckningar i och för en. reducering av. de ameri- kanska. fruppstyrkorna i i Tysktand,' - vilka £.n' uppgår. till "250.000 man; Enligt. kretsar, som + kritiserar ; Johnson, ; skulle dessa trupper. . med: tillhörande krigsmaterial. vaä-. -ra mer behövliga. i Vietnam än i' » Västtyskland; Vad i England; 'be=.: aa i Västtyskland, om och ”när de ska integreras 4 det ge- mensamma Europaförsvaret, se Även om man på vi istmakts- 'Kåll övervärderat de' militära re: ”surser som ryssarna förfogar över i Östeuropa, så måste det å andra” " sidan hållas i minnet, att ryssar- na alltid har öppna tillfarts- och ' försörjningsvägar, medan däremot amerikanarna måste. transportera . sina förstärkningar över Atlanten och' engelsmännen sina över Ka-' nalen och . Nordsjön. .Det rör sig - för. västmakterna ' om tusentals -km Iuft= eller . sjöledes, medan ryssarna bara ;har några hundra kilometer landsväg att räkna med. >" Ju mer det konventionella för- "svaret 'minskas och försvagas på jer för Malo 'västmaktssidan ':' desto : starkare : kommer "tonvikten "att "läggas på" frågan” "om de taktiska atomvap- nen och tidpunkten för deras: in-. Aktuell - -komn sättande i händelse av krig. Den tidpunkten = flyttas automatiskt fram och det är i det samman- hanget 'man måste se och förstå Västtysklands kfav på en "viss "medbestämmanderätt' om ' atom- vapnens användning — vilket nu. varken passar amerikanarna, er ler Ismö eller £ nen — för att icke tala om rys-" sarna, som hyser en panisk fruk= tan för en sådan tysk medbestäm-;. manderätt, . "Det är i korta drag de huvud- "frågor, som kommer att behand-. las vid tremaktsmötet i Bonn,-: och de är förvisso ägnade att ska-- pa åtskilligt huvudbry för alla tre parterna. NPS. to Mi - er . New' York (AD "För utvecklingen av den avan- cerade moderna musiken I Fören. ta ' Staterna "spelar ':universiteten öch högskolorna en dominerande Toll; Så-gott som samtliga av. da- gens unga: amerikanska. kompost- törer : har fått : sin intellektuella och musikaliska skolning vid uni- versiteten,' och . deras - äldre: kolle- ger äritill större delen knutna till de musikaliska faktulteterna," ;.. »I detta avseende skiljer sig den amerikanska -'musiken : inte : bara från de andra konstarterna i USA utan framför” allt från sin: mot. svarighet i Europa. Inom den aka- demiska miljön har. de unga kom- "] positörerna . nämligen : börjat :be- trakta 'sin yrkessituation som nå- gonting för vilken de själva. mås- te ta huvudansvaret, Konsertvärl- den; där”så' många av deras äldre kolleger :'väntat 'så | länge: — och ibland förgäves — på erkännande och 'tillfredsställande : representa-]' ”.. I tion; erbjuder: oftast inte' de rätta Det falås nu öppet. räd Press. 3 engelska dine g g amerikanska - trupperna i Tyskt ' land: kommer - att ; minskas - med: kommer" att: leda" tm: är "ovisst, : säkert:” Det kommer: här, till'.sitt fö - Härtill kommer att. 'det ännu icke” klarlagts från Frankrikes sida, vad -:som -skall: ske::med,. de: ca 70.000 man franska 2 truppstyrkor, som är och valutans försvar skjuts över på. riksbanken. Men "riksbankens — tillräckli liti: ka : » Landet | drabbas » vÄntligen: har; det kanske 'gått upp för regeringen" att; medbor: -Barna i kräver: starka" ambitioner av regeringen" också” i fråga "öm Penningvården.. De. vill naturligt- vis ha så mycket som' möjligt av - socialpolitiska framsteg,. bostads-. . standardökning, investeringar för framtiden, egna inkomstökningar Osv, men ändå. inte mer: av allt detta tillsammans än:som går att förena , med -ett någorlunda fast "penningvärde. - 2 Nu . äntligen börjar. hj 'Erlan- der” tala" om ”att' regeringen mås: te Bestärima' sig ' en piiorite- ringsplan: - . Det betyder på Vanlig 'svenska att regeringen : måste” sätta upp "en -rangordning för olika behoy, bestämma sig för hur mycket av behoven som 'ska fyllas” under närmaste budgetår och sådan be. "pänkistrejker : tillgripit / en /stor- lockout. Statsminister Erlander har tills vidare "inte funnit detta -sämhällsfarligt, Föräldrarna kom- mer: måhända snart. nog till en «annan, uppfåttning,. såvida - de inte" har: den Tedan; skriver Han- delstidningen, , "och : kräver ' att ' striden skall avblåsas medan tid "Avblag åtriden. det låter sig sä- Bas. : Men" fullt: så enkelt är . det , inte. Nu. får. väl spelets regler "följas. . På en: Punkt kan emeller- tid regeringen” ingripa: Befria nu- "varande : .medlingskomrnissionen : från, .uppdraget, och tillsätt . ge- nast en ny. Den nuvarande kom- missi förefaller inte: ha: va- anpassa” ink na "därefter btan "något 'glapp "som "riksbanken! inte " mäktar". klära ”ofh "söm därför orsakår snabb urholkning av :bentiingvärdet och skyhöga räntor. I Bent . skall. syntar vakna, Skall man äga. tro på: denna . omvändelse: under, galgen, " Und: ra : Fal Kuriren; rit uppgiften” vuxen, Utan att all- t varligt.. pröva ”korpromissviljan hos parterna "kastade den i des- " Peration fram ett bud; i slutom- "gången. Det är inte bara - -på. de :två motpärterna” man” 'har anled. nin; att 'ställa krav. 'vå skicklig- "het. "Är det inte, tid att kalla på .jeamet Hjalmarsson/Ohlsson?. ve Helsingborgs Dagblad) tycks allt ållänrare "bi ve traktad. som ett tecken på att en allvarlig konjunkturnedgång. är "under 'uppsegling men det som "hittills skett är "endast . en åter gång till-ett mera: normalt kon: junkturläge efter” överkonjunk" ren. sedan '1963, skriver In- dustriförbundets” SHS s krift: Do Det. finns anledning än. Pes- simism inför. hösten; Den för. bättrade- stabilitet. som. uppnåtts -bör utnyttjas för mera: långsik- tiga mål. Industrilånen måste i ökad utsträckning släppas ut på handlande och handlingsfrihet togs upp till omprövning. TT ' dh marknaden, För att de långsik- tiga .balansproblemen .skall kun- måste "industrin na 'bemästras, m gös tillfälle" att” bygga ut: och ef ” fektivisera sin” produktiönsappa- Pat, "Den. :kraftiga. satsning på” bo. " stadsbyggandet statsministern ut- lovat 'som en följd. av valresulta- tet och den resignation inför de offentliga" utgifternas . stegrings- takt han givit uttryck för mäste "emellertid tolkas så att man frå, ansvarigt håll fortfarande inte är ” beredd att gripa sig än med 'de mera långsiktiga problerien, - : Det vore” lika illa om årets val skulle” ge den, effekten. att rege- ” ringen ”av valtekniska: skäl kom- mer att driva prioriteringen: av "böstadsbyggandet ' ännu "hårdare på bekostnad av industrin, beto- "nar Häskriften, ” | Va :skapa rätt möjlighet. och: mi möjligheterna' eller en: genuin” yr- kesmiljö. : De', ”akademiska”- kom- positörerha.:har därför: beslutat sig för att: inom” läroanstalterna : själ- och göra: detta" på ett.sådant sätt att::de-passar deras: egen, uppfatt- nihg öch: hv Konstnärliga krav. >Det är. speciellt. inom. den "elek. troniska. musiken som, amerikans- ka: pmiversitet; och" högskolor har nått. en. framträdande position; .Co- ia.” och, Princeton universite- ten har; slagit; sig samman "inom detta :, område "och upprättat : ett akådemiskt centrum. för elektro- Hisk .musik '-— Columbia-Princeton Electronit Music Center — i New York med? tons ren Miltos Bab- bitt i spetsen iviteteri. är: emel- lertid: också” mycket stor. vid en räd” andra amerikanska - univärsi- tet, "och. "speciellt : kan - framhållas Yalé,' "Pennsylvania: "och . Chicago. universiteten "samt . Californiens universitet: i' Berkley. lot rett Elektronisk musik kan. enklast beskrivas som musik vilken kom. Ponerats "på magnetiskt. ljudband och spelas upp” genom 'förstärka- rv antingen' i ”konsertsalen : eller » hemmet... Vad -. man . först: . och främst måste ha. klart för sig när det gäller ' elektronisk ' musik är att den inte utgör: häågon "säregen musikstil, som är 'avsedd för 'naå- sig till någon särskild. publik. Den kan snarare betraktas som 'en mu- sikalisk. revolution med : enorma möjligheter, en: som utnyttjar alla musikkonstens fundamentala prin. ciper — stämmor, toner, 'rytmer och' färgklanger. Det är 'ett nytt medium som är. öppet: för alla tonsättare..” Elektronisk musik är ett nytt Språk med ständigt nytt material och nya strukturer. - Milton Babbitt hävdar att den elektroniska : musiken ””möjliggör för tonsättaren att verkligen börja från början och sedan kontrollera varje. aspekt av skapandeproces- sen fram till den slutgiltiga ut- formningen ' av' det" musikaliska konstverket”: orkesterljuden — strängar, blåsare och slagverk — förefaller för den elektroniske tonsättaren alltför:be- gränsade." , Visserligen ' använder han dem då och då, men han kan när han så-önskar befria sig från dess. begränsningar på samma sätt som den mobila skulpturens fader, Alexander ' Calder," befriade sig från den orörliga skulpturens be- gränsningar; När det gäller att for- ma ett elektroniskt verk, :måste tonsättaren, själv skapa Praktiskt taget varje individuellt djud. | - - ; Becthoven häller se "Den" elektroniska ' ikens in- ö | stiftelsen.: I -dess tre. studios> arbe- | defulla verktygen i arbetet” på att got speciellt : ändamål. eller iriktar | '- .De' konventionella. gör ett nyanserat. konstnär ligt ut- trycksmedel; Det kommer inte'att dröja "länge." förrän traditionella verk uppförs vid sidan av elektro- niska stycken komponerade av'sä- dana storheter " på . området'. som Babbitt, '. Karlheinz - Stockhausen |'4 (som 'i' dagarna 'konserterat i Stockholm), Edgar 'Verese,' Otto Luening och Luciano' Berio,' Detta sker redan på många håll, ; Det största "hindret för den elek- troniska musikens utveckling idag är det faktum' att de flesta större konsertsalar ' saknar : adekvat .'ut- rustning för att. uppföra” den. rik- liga , repertoar - som” redan " finns och som till största delen finns in- spelad på "fyrspårigt "magnetiskt kns. ökade" betydelse, - och : ett” av |. 'de. bästa: är-just- Columbia-Prince- ton: Center; som -upprättades- 1959 med: hjälp av ett anslag från 'Ford- tar "unga tonsättare. med 'att skapa ielektronisk' musik och: överhuvud- taget "experimentera : med: ljud. et "I en 'studio står en” "apparat som ursprungligen utarbetades av' Ra- dio Corporation of America. (RCA) som. ett förskningsinstrument, men som 'nu: blivit. ett av:de mest vär- komponera" ny: musik.” Med hjälp av: denna "apparat —— som fått:.be- teckningen. Electronic Music Synt- hesizer '—' kan man -med ett in- vecklat elektroniskt system fram- bringa” helt nya'-ljud som sedan inspelas på magnetiskt ljudband." Vare. sig kompositören av. elek- tronisk musik använder sig av ljuden: på annat sätt intar han en unik: position såtillvida att han'är den ende kompositör som :arbetar direkt med. materialet, på samma sätt .som en målare eller skulptör. Hän - behöver : till skillnad: - från IMen ingen kän förneka ”att' myc- "| rarna' har uppnått en relativ fri- vulsion, | som. med sin grymhet måste. väc- | je mans” krav ”på "att" de äkand> empel" "på "den: elektroniska" musi- NH denna ” apparat . eller; framställer | menta dj "Den kommunistiska motregering som kallade på rysk hjälp när frihetskampen ' föreföll '”vunnen härskar ännu i Budapest. Nu som då stöder den sig på röda armén; ket har förändrats 1 landet." Ung- het och én' relativ 'trygghet som man bara kunde drömma om för tio -år' sedan, Det. är en utveck- ling som ' haft sån viktigaste 'driv- kraft i "den" Kvästa ' revolutionen. Denna "framstår som en vänd- punkt "inte, bara I Ungerns ' his- toria,- Kanske, krossandet av -folk- resningen kan 'ses som 30-talsdik- taturernas, sista "våldsamma - kon. €; maktdemonstration ka även. de ansvariga . till besin: jrre H c es Mandolstidningen. Lärarkonfliktens - "Konsekvenser | » ute i skolorna blir”. alltmer. 'känn- bara. På olika" håll. 1 landet slår föräldraföreningarna larm och kri. tiserar — ' för att : citera : ett. ut- talande "från: Blekinge -— ”skarpt bägge. . "stridande . parter för” att de låtit" konflikten ta: en sådan form > att” den hårdast" "drabbar tredje , part elever, och äldrar”. - Det är en befogad kritik, "och det är bra att: föräldraförening- arna . slår ”nävarna i' bördet. Ju starkare de stridande känner tred- nsynen över bord och göra upp” UA ; destö” bättre:; et Nyh eter” sociala” skadeverkn bli allvärliga, ” om” detta > tillstäna | -blir.; långvarigt. -:-Hur:; stora . an- sramaningar I »ansvarsmedvetna omgivning Svar slåg: Ser 'man konflikten” mot i den” bakgrunden och; med: blicken. öppen .. för. kon- sekvenserna, kan den' utan varje sydsvenska. Dagbladet ” | hur r hans vek tolkas; Dessutom är de möjligheter som står honom till buds. så gott. som: oändliga — de enda. gränserna är. .de som gäller för -hans egen fantasi. och skapar- förmåga... i andra tonsättare inte förlita sig på Norman Sm ith' r läggningar efler rationaliserings- Operationer, är samlingsrubriken för en rad artiklar i LO:s tidskrift lar :om den enskilda människans situation vid näringslivets omställ- miska Synsätten nu oftast helt do- minerar. Måste det vara så; frå- gar + Textilombudsmannen Tore Hansson i sitt inlägg. Hans kolle- ga i .Textilarbetareförbundet, Ge- org Lindgren, påvisar att 15—20 Pprocentt av de äldre arbetstagarna blir. över, ställs " utan sysselsätt- ning, vid industrirationaliseringen. LO-ekonomen Eric Pettersson re- dovisar "en "undersökning av: kon- fektionsindustrin. Vargens nedlägg- ning: "Åtta månader efter. denna industridöd saknade 22 procent av arbetarna sysselsättning trots den Överefterfrågan ; på arbetskraft som finns. Mede ve I den till LO: -kongressen Presen- terade utredningen ... ”Fackföre- ningsrörelsen och den. tekniska ut: vecklingen” ; finns' bl. a. "Vargen. undersökningen med som en del- rapport, Vad Eric. Pettersson här analyserar är bl, a. orsakerna till att så många Vargen; arbetare icke kunde slussas in i annan menings- fylld: sysselsä (en enkät ger träde betyder inte att Beethovens och Tjajkovskijs symfonier . blir förlegade. ' Det betyder heller inte att Richard Rodgers, Samuel Bar- ber, Aaron Copland, Dmitrij Sjos- takovitj eller: Benjamin, Britten kommer, att överge sina karaktä- ristiska stilar. Symfoniorkestrarna och operasällskapen kommer inte att läggas ned. Maskinen kommer inte att bli herre över människan. Men vi kommer att höra allt: mer Telektronisk musik. .Denna .musik framstår . kanske ännu. för de flesta som ett obe- gripligt sammelsurium av ”pling, Pplong, bipp, bopp, och en massa radiostörningar”, och en del av det som produceras är kanske många gånger undermåligt, men det mes- ta som görs är värdefullt; det har en alldeles egen stämning och ut Belysning åt ' problemet > d. ' v. s. svårigheterna att : placera ,friställ- da även På en 'expansiv arbets- marknad). LO-ekonomen drar slut: satsen, .att problemet är. mycket allvarligt för .fackföreningsrörel- sen, LO har sedan länge intagit en Positiv hållning mot näringslivets effektivitetssträvanden, även med- verkat med egna förslag som syf- tat att öka takten i strukturratio- naliseringen, = = .« > SNS En förutsättning för detta har emellertid varit, att de arbetstaga- re som friställes genom rationali- seringar snabbt kan omplaceras i nya arbeten och ej bli ekonomiskt lidande. Detta villkor, visar utred- ningarna, förefaller ej bli tillfreds- ställande uppfyllda i dagens verk- Neghet. vid företagsned- " " Fackföreningsrörelsen. Det hand- : Hur 'nlanövrera? : ” Hur skall då fackföreningsrörel- sen 'månövrera? Fate njerna finns spikade ' framförallt det. : 10-: punktsprogram LO-I Kongressen. an. fvekanr "betecknas som ”samhälls- "Sannolikt är ”att :en' Jång kon. flikt .kan medföra att' studierna” vid universiteten kommer att. in. nebära terminsförskjutningår. och det 'har klart” framskymtat -'att universitetskanslersämbetet.;. tänka sig att.ta viss"del” äv- fe : kan rierna I anspråk: för att kompen:- sera 'de' 'studfeavbräck” "Konflikten medför,, Det ären möjlighet”. som knappast kan vara tilltalande - var ken för" studerande " en liga om skadever kningarnia dierna. av...en långvarig skall kunna repareras, - männens ' riksförbund "génom ' strejkbryteri .skulle” vilja und: ” . Endast. för den . händelst mät offent!: igen förklarar att Tevernåg ' torisk, ' ötan att dén ver samhét. som” ”bedrivs/ är' av. frivillig art; kan, män- utan.: vidare accepléra, att: för Idrarna, övertar ahsvarét för ordningen” i skolån; Klara. linjer är sälla pår ör väsentliga. el . ol "Lektor. Torsten ' "Sävborg, :Inorlunda äre så allmänna tgärder. ha ' Efter voteringsmaskineriets u rustning” återstår "Landets ” statsminister" här n ligen "lovåt: att. kv minstone två år till, och han en pålitlig . bromsare, då” det” ler” denna. form av ”rationällse: i en föränderlig. värld. Pål i NK, tog efter behandlingen, av den 's.k.; automationsktredningen. | detaljerade krav på åtgärder, som fackföreningsrörelsen måste ställa för att skydda sina' medlemmar. Blånd dessa är en: utbyggnad av nuvarande "” AGB-systemet - (av- gångsvederlaget) en av detaljerna. Lindgren pläderar. för stärkt AGB. : tängå vid 50 är >. : sn Man får bara inte på fackligt | håll. inbilla sig 'attt våra medlem- marvskall:lovsjunga. nödvändighe- ten 'av strukturomvandling av. nä- ringslivet, om denna medför lång? varig '-arbetslöshet, -anpassnings- svårigheter. och . sänkt . levnads- standard, fastslår 'Textils .. Tore Hansson i sin artikel, som bl, a. behandlar ,; företagshälsovårdsfrå- gorna. Han stöder sig här på' det material som LO:s medicinske ex- pert Erik. Bolinder framlagt i skriften ”Individen och den indust- riella miljön” ”— även. detta ' en del av den stora LO- rutredningen till kongressen. t — Det får; helt enkelt: inte bli så, säger Hansson, att den produk- tiva livslängden minskar, och att människor inte skall kunna bere- das en meningsfull 'sysselsättning bara för att de fyllt 50 år (hänvis- ning till Vargen-utredningen). Om- ställningen ' och anpassningen av arbetskraften ' måste. ordnas — 1 annat fall får vi ta upp till diskus- sion "frågan om-en tvångsmässig reglering av arbetskrafttillgången, är en av Hanssons slutsatser. Vil- ka han, som nämnts, synnerligen livligt och utförligt motiverar i sin artikel i Fackföreningsrörelsen. Värdigheten är ett kroppens mys- terium,. som ruppfunnits för att dölja själens: brister, >. Petters-': "Ison går i sin artikel in på en rad Även, Textils förbundsman Georg | Nu skall bostadsbyg sgandet öka, lovade” statsminister . Erlander. ef. ter - valet; Det: skall det nte” alls, försäkrade finansminister; Sträng för . några dagar . ;sedan, Det cblir nog som Sträng. sagt. Huru. skullen I kunna roa 1 som, tagen emot pris av varandra och icke söken. det pris som kom- mer från -honom som allena? är Gud. (Joh. 5:44). , Några ord. av Jonäthan Swift kan tjäna till varnings för. dem vilkas önskan 1 livet är att vinna ära bland :mMänniskor hellre "än den ära som kommer från Gud. ”Det finns 'ingen olat eller däår- skap som kräver så mycken takt och skicklighet att bemästra .som fåfänga, och ingen som - gör: en så ömklig figur när den mis; cö- tes, som den”, NIRAER . Det var denna inställning, den: na åstundan att: vinna s ära från människor, som hindrade fariseer. ' na att komma in ' i Guds;rikel ” De använde mycken, tid till att forska" i skrifterna "och -.:trodde att den kunskap som de så :för- - värvade, I sig själv. varen källa till liv. De yvdes över sin” kun- skap och sin laglydnad, och upp- höjde bokstaven över anden, - Denna frestelse, denna stora a. ra. finns fortfarande, att man äls- kar människors pris mer än Guds, Men - den ' som: är” en: Kristi lär. junge, och som vill fördjupa sitt andliga liv, måste undvika sådant. Endast den tjänst vi gör för Kris. ; ti skull får gudomligt erkännande och leder till andlig tillväxt; >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.