j . M [ ObBAHOLMS "TIDNING ' ol Uredningsmajoitetn och j -mjölkregleringen .” es - n ee I Hushållningssällskapens- tid: skrift nr 5 i är förekommer ”en ledare "kring Jordbruksutred- : "ningen: "Om" denna” ledare är] "inte mycket kritiskt att säga Det finns dock ett område, där " ledarskribenten alltför hårt sat ; oo Sar. på att försvara. utrednings- " majorltetens ” ställningstagande ifråga om mjölkregleringen och ”desg successiva avveckling. . I ledaren framhålles att det är , de' rådande överskotten som gett + anledning: till det- invecklade : regleringssystemet, vilket i sin| : "systemet > "har + filkommit. och Re av många. olika” skäl, ”göka-- érnå likartade mjölklikvi. > der 1 olika delar av landet oav- - seft vilken produkt enstaka me- " Jertföretag » £ huvudsak; har producerat, Härigenom har man .säven vunnit 'den' stora fördelen att man kunnat undvika ”dub- ”Cbeltrarisporter av mjölken, vil «ket tvivelsutan gkulle- varit till | "stor-' olägenhet för hela hante "ringer: och tär Sist för konsu :menterna; . : + Det framhäålles a. ledaren - satt -rdot ' även” för Jordbruket. 'och Imjölkproduktiönern måste vara >ett, « Önskemål." att. snarast kom- ma 1: palans,; Detta är fullt rik. |. igt, Ingén har väl starkare un | derstrukit detta än jordbrukets "INTET ONT UTAN ATT DET HAR: NÅGOT MED SIG, ' >> heter. det ju, och 'det Aycks ” illa.” "även, den' olustiga lärar- ; konflikten,. råenar ' Helsi ing. Nr ;botga Dagblad: Den har nämligen. på något - a håll: anförts som motivering för ' förslag att ompröva 'det svenska |: ! terminssystemet.. All: berömvärd - elevambition "till trots menar man att situa- i tionen snart nog blir ohållbar i skolorna. Särskilt påfrestande blir den I lägre klasser, där mog- naden naturligt nog ännu inte ;är'Bå stor, att'en-klass kan ar- + beta utan.den auktoritet som lär . raren utgör.!' : 7, Om inte regeringen "snabbt In- ” Briper: finns det; menar man, en: " dåst jen, utväg, i nätigen a att 3 3 vlngå skolorna: "+ Öar Nya förhandlingar bör: sj tlden Skulle 'man kuma' lägga dn: vett höstlov 1 skolorna. : Om I. det måste bii långt; kan;höstter- . Minen; förklaras avslutad ; 1: och) med vad som hittills -avverkats. |: i ; Sedan kan mån lägga in en av. I koriad” värtermirn= med början "när, förhandlingarna lett. till re. Rultat, antingen det. blir. denna sidan eller andra sidan jul, man kan låta denna vårtermin. sluta « i boch -med päsklovet.. och efter.!. päsklovet börja en tredje termin, som -sedan kör så långt in på sommaren som det behövs, till den 1, kanske den: 15 juli. Man » får ,ändå över. en : månads som- + marlov. "Onekligen skulle den uppkom na situationen kunna utnyttjas . för en försöksverksamhet: '-' Förslaget blir säkert inte po- « pulärt från lärarhåll har man i +: "allmänhet opponerat mot ett tre- | 1” terminssystem och att så här ab. '"rupt pröva det nu skulle säkert » i spoliera. mänga föräldrars pla- ner, Kanske har man ställt in sig på att använda spikade lov för , semester tillsammans med bar nen, Situationen är emellertid ext- " raordinär och det vore fatalt om "det efteråt skulle 'sägas att vi .missade chansen liksom vi gjor- ” de vid krigsslutet - Å fråga om | högertrafiken, Det blir ett delikat problem till alla andra för höga veder- . börande i Stockholm, - LJUSET FRÅN LUND ”MbS Ii Skåne gjorde ett dåligt vat och det verkar som om ljus set från Lund skulle ha snöpts definitivt, skriver Nya Werm- lands-Tidningen: » De forna högertidningarna i -Malmö har proklamerat sig som oberoende liberala, vilket kan anses som en sanering för hö- gerns, vidkommande under det att den Uberala pressen utstrålar en måttlig förtjusning över de nya .vapenbröderna,. Begreppsför- virringen i söder illustreras yt- terligare av det faktum att en studentpolitiker, verksam i Kvällsposten, efter att ha utsetts till politisk redaktör för höger- skriften Svensk Linje, frankt förklarade att ”högerpartiets slutsats av valresultatet måste bli att man söker anpassa sin poli- tik till mittpartiernas”. Om styr. kan i den unge mannens poli- tiska Hvslinje, vittnar därefter en förklaring från hans sida att om ,han bleve riksdagsman skul- le han ansluta sig till folkpartiet. " Man förstår nu vad som” me- > fålla: ändå tas upp och under |: centralorganlsationer. - I jordbru- " kargruppens reservatiorr till ut- redningen har lika. starkt som 1 majoritetens" skrivning under- - strukits ; vikten" av att mjölk- produktionen anpassas med hän- syn till vad som går att sälja. Det . finns emellertid en viktig punkt, "där åsikterna går isär. Detta är tiden för avvecklingen. -Utredningsmajoriteten- har ve- lat : fastställa en tidtabell för avvecklingen. -Man har grundat den uppställda ' tidtabellen på beräkningar, som I jordbrukar- nas. .reservation. och i jordbruks- organisationernas senare 'remiss- svar påvisats vara ohållbara: > : Från | "jordbrukarsidan '. hår istället. "hävdats att avveckling: en. bör ske. allt efter: "som, detta är "möjligt med hänsyn” till pro- duktionens ' utveckling, "Detta kan innebära .en snabbare' av- veckling -och. det” kan innebära - långsammare" -t avveckling. Det kan också innebära en av: veckling där förändringen 7 är olika” från” tid till, annan. be- roende på. olikheter, 1 produk. ” ningsmajoritetens förslag skulle ne genomföras utan att det: "leder: till :"några. svårare | problem" fi :Jjordbruket:” ”Den - väg. som . utredningen skisserat 'härför, -har också — trots påståenden om "motsatsen — utformats med hänsynstagan- dé till att operationen under:rå- dande samhällsekonomliska tryck skall 'ske så skonsamt som möj- ligt”, T YE Detta är tvivelsutan att "taga ni Tr överkant. Utreäningsmåjo- riteten här, ;föreslagit ”avskaf- " fande äv den” enda : egentliga subvention: 'som "utgår till'jörd. bruksprodukter' 1i' Sverige, ”näm- "lgen' det allmänna' mjölkpristill. lägget t tredningen'. här: gjort detta. utan ätt anvisa” hur jord: ' bruket :skall kunna. erhålla "er. rsättning för den inkomstminsk- « ning "detta "medför. 5 Utredningen har 1: sina beräk. ningar utgått: ifrån möjligheter att." "kompensera ”joräbruket vid "ett: sänkt pris på Könsumtions- "mjölk genom att taga .ut, avse. att: tillräckligt "undersöka huru- » vida fdetta ! kan.> vara : möjligt: ningsimöjligheterna. för smör vid .. starkt,. ändrade", prisrelationer "ite sär shållbär; Utredningen! har inte” ens un- dersökt den” Sick "cléaringeris ;- verkliga”. innöpörd. Man har .så- lunda: 1: i majoritetens skrivning ft huvudsak? Utgatt från” den”to- . tala avgift "som uttages per ter Konsumtionsmjölk;men inte « Observerat;. att. en-'stor..del.-av de uttagna: utj ÄMningsavgifterna återgår ue jölksmejerierna | i form. . av: "-utjämningsbidrag, :>Dårigenom, ' har. » utredningen " klart : :överdimensionerat bety. ””delsen åv "den. nuvarande” "pris. utjämningen : på. mejeriomrädet. Man: kan inte, som: skett I'den eiterade ledaren,' hävda att ut- redningens majoritet har utfor- "mat". sina ' förslag ifråga om . mjölkregleringen -- - med r : hänsyn till att effekterna 'skall bli skon. samma, De blir sannerligen inte "skohsamma,' allra helst som ut- redningsmajoritetens planer även oynofattar ett slopande av. de «Ki leveranstilläggen, PERSONKAMPAN ERNA INÖM " SOCIALDEMOKRATIN . - när det” gäller - regeringens föryngring .' ogillas ' av. Dala. Demokraten: "Tage "Erlander kan, tränad i jånga strider, ha överseende med en sådan diskus- sion. Men den borde vara besvä- rande, för de Prsoner” den berör, tycker tidningen: " Det-är alltid desamma i varje debatt, i tidning efter tidning: | - "Olof Palme är korad till Partile- dare och statsminister, Ingvar Carlsson bör blj statsråd . och den eller den måste = eller är korad till den eller den högt uppsatta posten, De kraven åter- -kommer så ofta, alltid i sådana kretsar och sammanhang, ” att tvivel finns på att den är allde. les spontan. . Om de Personer, som på detta sätt väljs till för- troendeposter på sidan om riks- dagsgruppen och kongressen, kände ansvar inför socialdemo- kratiska Partiets instanser, främst för. Partikongressen, bor- de. de göra slut på disk - Bit. enat Europa bör inte en- bart. omfatta - Västeuropa utan vi mäste också räkna med öststa- terna i: en framtida" handelsge- menskap. Det är denna vidgade syn å la president de Gaulles som centerstudenterna förfäktar och som skärskådades vid en konferens i Stockholm, där 'ex- perter rån Utrikespolitiska -In- stitutet och Sveriges Industriför- bund samt representanter för cen- terpartiet medverkade, Konferen- sen, som var ett samarra =-|Centerstudenterna förordar 'en vidgad syn på. Europafrågornal > "Trots "att" Norden är" EEC:s största :kund och som sådan skul- le geménsamt kunna "ställa vill kor inför 'ett - medlemsskap i EEC; så skulle inte EECländer- na med det första aceeptera ett sådant medlemsskap. MANGA FÖRDELAR Europa är dag ett otvetydigt begrepp ur flera synpunkter och fördelarna av en: större enhet skulle" medföra" väsentliga förde. lar: främhöll " Olof Jonsson, Det skulle "bl. ar skapas större pro- duktionsresurser : över "hela lin- mellan Centerns Studieförbund och "SLS hade samlat deltagare från "samtliga universitetsstäder. ; Den: pätagliga - uppluckringen inom” militärallianser både 1. öst oc ist är en- mätare på av- spänning, "sade chefen för, Utri kespolitiska z Karl+E, Birnbaum, inför céenter- studenterna; då han föreläste, om öst, ' väst och Europa, = od . Docent Birnbaum fri öll att jen, ' försvar derna" skulle bli lägre "och man skulle kunna frigöra resurser till förmån” för u-tandshjälpen, Men ' ett enat Europa skulle inte ”eridast' omfatta . Västeuropa utan” bör: enligt de Gaulles tes kutina”bli ett Europa från Atlan- ten: till Uralbergen, sade . Olof Jonsson, - + - Vi mäste. få . ett handelsblock i stället för tre, det måste ske en uppluckring i de militära pak- terna och därefter skulle man kunna skapa ett politiskt” stats- förbund. SS "MED: SIKTE MOT öst I debatten var man ense om att ökade kontakter österut bör förekomma, -+ Olof .- Johansson, Stockholm, kunde inte tänka sig ett enat Europa utan öststaterna som' medverkande i ett geråen- samt. handelssystem, ”. de. Gaulle är även här - en : föregångsman och hans kontakter österut: ver. kar lovande, «ec - Göran. Johansson, . "Lidingö, be tecknade storfinansen som ett visst problem för integrations- strävandena i' Europa, Men man kan inte få en tillräcklig över- syn över dem enbart genom en nationell : lagstiftning utan - här behöver : vidtas åtgärder på det internationella planet. Vår slut. liga målsättning måste utsträc- kas till skapandet av ett globalt samarbete och vi.får inte stirra oss. blinda: på turopafrågorna.sa- de” Göran « Johansson. - Jorma Enbehsson. ' nämnda :;: uppluckring, ” som - nu märkts,? både "inom Warszawa- pakten, och. NATO, bör ske lika på. båda sidor, så” "att ' "den ena ra. sidans splittring. : De Gaulles Uppforsförsök inom NATO ' och Rumäniens ' försök — till” befrielse från" "Warszawapakten. är. tydliga exempel på en uppluckring. ::Europå har genomgått en kon. solideringsprocess både: politiskt och: ekonomiskt, 'men det är fel att tala" om. ett.framtida euro- pelskt ' maktblock.." Däremot kan man, tala om en politisk ambition och” en ambition för Europa att hävda sig själv.” Det finns också starka krafter. i. USA. som käm- par > för" att "dra. tillbaka 'trup- perna, i Europa, 'som . ändå kan stå under beskydd av. en" ameri.. kansk kärnvapenparaply, . s Vietnamfrågan och andra Fjär- rån . Östern-problem : togs .. upp i den efterföljande debatten. Rune Johansson,.. Stockholm, ' påpekade att: USA leker med en inbillad fiende i-Vietnam och att kommu-|r, Tistskräcken . - som . fortfarande finns": kvar hos ' "amerikanerna, sätter spår efter sig i krigföring. en .Fjärran-Ööstern.' "Men ' han ånsåg att Vietnamkriget haft' det goda med sig att det orsakat en viss strukturförändring -inom de europeiska: militärpakterna, - :Docent Birnbaum ' trodde inte att .USA med någon större väl vilja: krigade 1i' Vietnarn; Tvärt om ' har” det visat -sig "att kriget än oerhört. impopulärt i, USA: '& , Petersson, Lund, tog»: upp sd kina: Finlands-frågan : och ifrågasatte" Sovjets :, vilja, till . att släppa" Finland ur: sitt grepp: om landet "skulle. vilja. gå med: Töpagemenskapen, Det finns”tr allt fler” sätt att gå med - rr EEC framhöll ."docert' Birnbaum "och han : trodde inte 'att.'det skulle bli några större problem : för. Fin- land. EEC-frågan' könntstöptes = ett. inledande" föredrag : av sek- reteraren :i Sveriges .Industriför- bund: John .Leinmark, och efter en poli tisk bedömning av. socio- nom. Olof. Jonsson; : --Hr” Leinmark.. såg . Könnedy- rundan ' som en viktig) fas i Eu- ropas "utveckling, men. han” var pessimistisk inför .' förhandlingar. nas "utgång. : Någon 50-procentig tullsänkning kan man inte räkna med. I dessa förhandlingar är det också viktigt att de nordiska länderna ” håller " ihop, - 'och inte gör separata .krumpsprång. i beslutsordning : som - finns ' inom . inte en fråga .om personer utan "om Politik, dundrar DD. «=. > BARA HÄLFTEN SÅ DYRT -- "ATT LANA PENGAR TILL "BILKÖP! "heter det i en stor annons s från den . statliga Kreditbanken, där det 'åanimeras till : bilköp med . hjälp av bankens ' 'sparlån. Kre- -ditkostnaden' uppges bli” 9,3 pro- .cent mot 15 å 20 procents effek. tiv räntekostnad vid Vanliga av- betalningsköp, konstaterar & s t- göta Correspondenten: Man kan undra vad finansmi- .nistern säger om denna aktion " från en statlig institution för att uppmuntra till flera bilköp. När vårriksdagen på finansmi- Yhisterns förslag beslöt bland an- ”-Nat höjning av-omsättningsskat- ten på motorfordon och särskild ' skatt på motorbränslen, var av- "sikten "inte "enbart, inte ens: i första rummet, att öka 'statens inkomster, utan det fanns också en specieli motivering, nämligen - att man på, detta. sätt skulle ästadkomma en begränsning av "efterfrågan och därmed en minsk- ning av importen: till upphjäl- pande av vär beklagligt rubbade handelsbalans. '. -Bilköpen: har” ju. också gått "starkt. ner i år, och man före- ställer" sig satt finansministern har "sett 'detta” med tillfredsstäl. lelse;” å ne vad :'beträffar nas" med "oberoende lib.” N Det skulle hedra dem själva och > de: utländska bilarna, sidan inte kan utnyttja "den and] "visa respekt för” "den" val. och | ett demokratiskt parti. > cn)” Socialdemokratins , framtid är vt arlsruhe (LT) > Sv "Av hundra människor som | drab- bas av hjärtinfarkt dör fortfaran- de tjugo eller. trettio om de inte -.omedelbart och riktigt hjälpes. Ef- tersom flertalet dödsfall vållas ge- nom . hjärt. ' och -cirkulationssjuk- domar är viktigheten. av. att rätt tidigt .behandla och. även efterbe- handla, hjärtinfarkten uppenbar. Professor dr Schneider, Wirzburg, påstår . att antalet hjärtinfarkter med ' dödlig "utgång. avsevärt gär att” minska." Förutsättningen sägs vara grundlig behandling av ' pa- tienten efter de första två timmar- na efter hjärtattacken. Om en ald- rig så liten 'misstanke för början till en hjärtkollaps finns är det nödvändigt att genast vidta åtgär- der för att bekämpa plågorna, till- föra. syre, behandla chocktillstån- det och stödja hjärtverksamheten. Men om 'hjärtat hotar stanna oak- ar all hjälp så bör en ”farthålla- "operativt insättas, det är en li- ten transistor” som" hjärtverksamheten, den ersätter dock inte hjärtat utan hjärtmus- keln : måste vara. fullt: funktions- duglig än; I Tyskland bär "redan hällare”.. Utan den skulle alla des- sa. människor troligen inte längre vara i livef. Den enda nackdelen: farthållarens batterier har en livs- längd på maximalt 2 'eller 3:år. På : universitetskliniken- Freibärg på- går "dock sedarf åtskillig tid:tillba- ka försök föratt. framdeles: förse farthållare med batterier som lad- däs'genom Kroppsvätskorna. Dess- -liätom skall impulserna snart över- föras genom radio så att operativt utbyte” av, farthållare bli Sbehöv- ligt: Två tyska läkare vid Kiel uni versitet:. gjorde' slut på den vitt utbredda' uppfattningen att det så kallade -slaganfallet alltid uttlöses genom ,blödning i hjärnan, Enligt deras just nu avslutade undersök- ningar. beror. blott 18 Procent -av alla slaganfall. på hjärnblödning medan: 75 procent vållas genom en sjukdom som kan betecknas som ”hjärtinfarkt” i anslutning till det idag ' allmänt ". kända begreppet hjärtinfarkt, Därvidlag : hindras plötsligt vissa hjärnpartiers för- sörjning med syre genom -en blod- '-" Enligt den allmänna: kommu- nallagen tillträder de. nyvalda | landstings-- och . fullmäktigeför: samlihgarna sina” uppdrag först "vid årsskiftet närmast efter Va- let. De styrande och verkställan” de organen (förvaltningsutskott och drätselkammare eller kom- munalnämnd) utses sedan påföl- jande höst, d. v. s. ett år efter "kommunalvalet och inträder i si- na befogenheter vid årsskiftet drygt ett och ett kvarts är efter valet. a Denna egendomliga ”överlapp- ning” av skarven mellan de kom- munala valperioderna framstår som extra besynnerlig, när det skett. en förskjutning i den poli- tiska majoriteten. Under ett helt års tid kommer då den gamla majoriteten ati fortsätta att re- gera i kommunstyret, trots, att dess förtroende hos väljarna un- danryckts genom valutgången. Någon vägande saklig motivering för denna extra broms på folk- viljans genomslag på det kom. munala' fältet har aldrig före bragts, och det är svårt att be- gripa vad” den. fyller för .upp- gift... I (Västerbottens- - Kuriren) Hjärtinfarkt och hjärninfarkt. stimulerar | propp som täpper ill en viktig hjärnartär. Blodproppen: kan ha förts från hjärtat eller från av- lägsna artärer ända. till hjärnre- gionen” eller också ha uppstått 'di- rekt i hals- eller 'hjärnartärerna Pp. g. a. "förändringar förorsakade genom — åderförkalkning. Ibland [kommer det Inte ens till en mas- siv tilltäppning utan bara till över- gående' störningar i hjärncellernas genomblödning. och i så fall till hastigt : övergående förlamnings- symtom, .. Dock vare sig hjärninfarkt eller hjärtinfarkt, alltid borde de drab- | bade uppfatta sin sjukdom som 'en allvarlig varning. Den som ge- nomgått en 'akut infarkt behöver för. det 'mesta fullständigt ändra sitt levnadssätt. Livet måste gå-i lugnare : makligare-. takt. För. att finna den nya rytmen borde läka- ren till; att" börja med överta den « Det är troligt, att omskiktning av väljarna ägt rum till följd av "mittenalternativet, ' Detta kan vara en. av, anledningarna till den röstökning som högern fick. Men nu är denna. omskiktning gjord; Från "mitten kan högern i, fortsättningen ; därför. inte få fler röster. Därför är. det också mittenpartierna, , särskilt centern, som "nu har de' bästa : utsikterna till. nya röstökningar. Växjöbladet n n " Ungaomen tilltalas inte av' den maktfullkomlighet och : självgod- het. som . socialdemokraterna, och inte minst . SSU, visat. vid- så många . tillfällen. I 'stället har ungdomen :satsat på' den ung- domliga centerpolitiken. 'och det är i dag många ungdomsväljare som : kan ' glädja. 'sig åt. att på valdagen ha satsat på ”rätt häst”. : Ung Center . Lå "Det : är förvissa : ingen . pt uppgift att balansera den'"fortgå-|1 ende :inflationen mot vikande ten- denser. inom. vissa områden, Det fordrar : noggrann observation av läget, . Finanministerns 'nya':' giv med stöd åt industrins investe- ringar är "ett! utslag, Man får se vad, det ger för resultat. Det behövs kanske”. andra åtgärder också... . .: si IK : Sundsvalls Miäning - i a Det ' är egendomligt att social demokraterna i'så stor utsträck- ning anser att man genom pris- politiska ' "åtgärder kan lösa den ytterst . komplicerade jordbruks- frågan, En tvängsdirigerad skärpt nedläggningstakt:' innebär ju — eftersom det . svenska jordbruket psykiska Jleåningen. MENN I NT Ito Ulrich” Ti sin helhet har en hög effektivi tet ;— ett” motsvarande. ökat be- Washington (LT) 2 » Trafiksäkerheten har rönt stor uppmärksamhet i' den : pågående amerikanska r.;, kongressessionen, som:antagit tre, viktiga. lagförslag, vilka kommer att få stor betydel- Se på området: upprättandet av ett kommunikationsdepartement; . Ja gen om, ökad trafiksäkerhet samt lagen 'om höjd säkerhetsstandard på motorfordon; : -"Kommunikationsdepartemeatet: i blir .USA:s tolfte departement och det: andra nya som upprättats in- om loppet av två år. Det förra var 'stads- och jbostadsdepartementet. Det : nya. departementet . övertar uppgifter ' som ' hittills bl. a. till: kommit handelsdepartemenetet, vars post som biträdande minister för transportfrågor nu avskaffas. Sammanlagt ett 30-tal olika ämbe- ten "och ' myndigheter: överförs till kommunikationsdepartementet, däribland de båda luftfarsstyrel- serna, ' Federal "Aviation: "Agency och Civil Aeronautics: Board, samt kustbevakningen. = .. Bland, de många uppgifter som kommer att åligga". kommunika- tionsdepartementet . blir att. sam. orda alla nu befintliga program för främjande av transportväsen- det, att verka för ökad forskning och utveckling inom detta område, att förbättra säkerheten inom var- je Aransportgren, att uppmuntra ett ökat samarbete mellan handel, industri och = transportväsendet samt att verka för att de allmänna som möjligt. ” - Kommunikationsdepartementet blir amerikanska regeringens fjär- de, -.departement i- ordningen när betydelse som tillmäts det nya de- man tar i beaktande att transport- näringen svarar för en femtedel äv den amerikanska bruttonatio- nalprodukten. De problem som fal- ler inom - ramen för kommunika- tionsdepartementets verksamhet är mycket stora och tilltar ständigt i omfattning. För 20 år sedan fanns det i USA. ”bara”. 31 milj. bilar, medan antalet idag är uppe i 97 milj. och beräknas ligga omkring 120 milj. 1975. Den sammanlagda 1946 till ca. en milj. kilometer, och idag är den siffran nästan fördubb- lad. Det fanns för 20 år sedan 38000 privata. och kommersiella flygplan i Förenta Staterna, och idag finns det 97 000. Antalet män- niskor som direkt eller indirekt har inkomst av transport av per- soner eller varor uppgår f. n. till över två och en halv miljon. . ".- Säkerheten främst ” Tonvikten i det nya departemen.- tet ligger på trafiksäkerheten, bå- de ' till lands, till sjöss och i luf. ten. ' President Johnson under- strök när han framlade Jagförsla- get om. kommunikationsdeparte- | mentet att ”ingen uppgift inom det nya departementet eller för dess minister är viktigare än säkerhets- frågorna”, Direkt underställt kom- Nytt: USA- farten tär. några hundra personer :— i hela | världer. 20000 — en 'sådan -”fart- |” transportmedlen blir så effektiva : det gäller antalet anställda. Den |- partementet är lättförståelig när |. ' längden asfalterade vägar uppgick |: |” mänikattonsministorn, - vilken än- nu ej utsetts, blir National Trans- gift bl.'a.:att studera:utredningar av olyckor” och deras 'orsaker samt att se.till.att alla säkerhetsbestäm- melser efterlevs: och att :de i sig själva är fullt tillfredsställande.. > |; » Tillsammans : med - de två .andra lagarna kan upprättandet av kom- munikationsdepartementet:. betrak- tas. som ett :krafttag i ansträng- ningarna att nedbringa antalet dö- dade och skadade på de amerikans- ka: vägarna, Undr fjoåret: skörda- de: biltrafiken i USA inte mindre Än-.49 000 , dödsoffer, och trafik- | olyckor är den största orsaken till dödsfall och skador ' bland alla |. amerikaner under 35 år... at - Lagen .om ökad: "trafiksäkerhet, föreskriver: att. varje -delstat skall -igångsätta intensiva program i syf-: -te att förbättra 'vägnäten”i säker- -hetshänseende;' De nya säkerhets- föreskrifterna - för: motorfordon -har fått beteckningen YNational Traffic "and :Motor Vehicle Safety Act; of ;1966”: och utgör minimi- krav när;det gäller säkerheten. för motorfordon som tillverkas och / eller: framförs i USA.- H - Denna lagstiftning har väckt ett stort. internationellt intresse, inte minst bland svenska experter, vil- ka f.n. underkastar den en nog- grann ' granskning för eventuella framtida |» Atgärder i Sverige. | .Usis: - Hå Expertgrupp skog. och jord — Minskande” arbetskraftsresur. ser, stillaliggande priser och ökande kostnader har blivit all. mera påtagliga. realiteter skogsbruket, Som en konsekvens härav har behovet av planering blivit alltmera påträngande, Sam- tidigt har utvecklingen ifråga om generella planeringstekniker och datamaskiner revolutionerat möj. ligheterna att "genomföra plane- ring med lg arbetsinsats och kostnader i övrigt. ' Detta är en del av bakgrunden till att utarbetandet av en pla- neringsmetodik för det kombine- rade skogs- och jordbruksföre- taget tagits upp som ett Projekt inom Jordbrukets utredningsinsti. tut. Arbetet leds närmast av che- fen för institutets skogsavdelning, skog.lic. Göran von Malmborg, i samråd med .-en- arbetsgrupp be stående av professor. avdelning för lantmäteri, profe sor: Ulf Renbörg vid: lanbrakt högskolan och t. f. professor Ei. Jan.. Stridsberg vid: Skogshögsko. an. " Arbetsgruppens Uppgift är dels förstärks : på: regeringshåll är ute efter att klämma ' åt "SACO." som organisa. tion. konflikten ”påga av ; det skälet visar... den . dock "knappast något större ansvar för samhällsutveck-. lingen, : nd : duktion av » koncentrerat ” portation Board 'som får till-upp- än. «den "— inom |: Gerhard |: - Larsson vid tekniska högskolang roende ' av. den ' internationella livsmedelsmarknaden. Men vem : vågar hävda att det ”utrikespoli- tiska läget är så stabilt att dét ' inbjuder till. en långsiktig . plas « ering i syfte att frånhända; oss möjligheten till en tillfredsstäl. lande inhemsk” livsmedelsförsörj- ing? Även många ' söclaldemiokratiska kommunalpolitiker på: -landsbyg- den, är allvarligt bekymrade. - Mi för perspektivet av.att det "jord- bruksprogram, : skall" genomföras, , sannerligen inte". glesbygden nä got folkhem men: väl ett jätte. likt "ålderdomshem för proletart- som : framlagts, I så fall 7 blir erade människor. Någon 'glädje av den utvecklingen får inte hel. ler storstädernas invånare, genom den: forcerade inflyttnink- en dit tvingas” att ännu mycket längre än eljest: skulle ha : vartt : nödvändigt: leva i ett alt odräg- som - igare kösamhä le; "Om . myndigheterna statsminister "Erlander och: Anri- kesminister ” Johansson antytt on fortsätter att "sitta med' "armarna kors utan "att göra” "någonting intrycket -av' att' mån ” Tänker "regeringen". "låta. | Sydsvenska” Da väbladet / ” Astras 3 nu, invigda” | västkustan- läggning: för automatiserad : pre fisk. protein bör. ”välkomhas': som ett . |tieNa, 40 toh per :dygn.” Jag: tror” "det är" > viktigt att landsortsredaktören | "häller : kon- takt: med: .befolkningen-läsekretsen genom ;. olika. aktiviteter '— för min del: kulturella, mest" —:; men däremot "är' jag skeptisk mot” hår- da . kommunalpolitiska - engage- mang,.” det "blir : för -mycket tlds- ödande sittande , på. sammanträ. soch nödig : information kan man skaffa sig betydligt for- takter. Och man blir aldrig? bun- den vid det kommunala kompro- missandet och .smusslandet.'. , Chefredaktör Arne Lindströ, vid avgängen sur Västerviks. . säs Tidningen. (h ETT ORD PÅ VÄGEN Då tog Barnabas sig” an honom (Saulus) och ' förde” honom tll apostlarna och. -förtäljde "för dem huru han på > vägen hade. sett Herren, . som hade talat' till ho. Nnom,' och huru han i Damaskus hade frimodigt : predikat . i : Jesu namn,: (Apg. 9:27). 3 En dag visade en vän mig en iten låda. När jag vred på en knapp hördes - omedelbart. musik. gt nes sade jag. Min. vän nge slstorra dig. > under, . bara en tran- Vi är så. "upplysta" idag att vi kan ödelägga en: hel stad :med en -bomb, sända raketer till mA nen, . förvandla salt vatten” till mirakulö i Ordböcker öst numera. ' derverk; orsakas av en överna- turlig vi vad a erksamhet, - Om nu allt te vara ett ' undi att "klarlägga de grundläggande) Jesus utfö, ne | faktorer ifråga om miljö, pro-| Om vi Iater honom FA NM under, duktionsförhållanden: osv." som är| liv, så börjar vi leva ett ma av' betydelse för metodutform.| ningsfyllt liv, Om FAS 1: (Forts. å eld. 7) let Under 4 oa Så utför "han viktigt exempel på « 'våd modern . hjälpa; till ' med, omsatt i: ännu mycket 'stör- re "skala än Buafabrikens "poteni-. tare. och enklare ; via; ; sina "kon. a. säger att ett uti. N
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.