or NA I LAHOLMS. TIDNING er hr RA >” fi Måndagen: den 81 oktober'1868 mn = L T" Måndagen den : at "oktober. or-2900 L T =- Varför svek unga” väljare - = Se Te regeringspartiet? Tee ”mokratiskå "väljarna varit partiet, Sveriges radio "under val Fil dr Ivar Öman, som bl a ". brukar - anlitås- som" valexpert av . trogna, men att de yngre, och. kanske lt "förstagå "har" företagit matematiska beräk- "ningar av septembervalets utfall i. ' Stockholm och därvid konstaterat, ' att förstagångsväljarna och unga väljare i allmänhet blev social- : demokraternas" " stötesten, , Dr Öman har jämfört fyra församlin- gar i'innersladen med fyra ytter- - innerstaden är genomshittsåldern "bland ”väl- - stadsförsamlingar. I : Omsättningen på bo- r är troligen mycket Ji- ” numera nästan helt förlagd till ytterstaden;: Följaktligen” bor de yngre familjerna i långt. större " utsträckning "i "församlingarna <i ytterstaden.: — ' i .« Denna' jämförelse . ger till. -Te- v ”eälfat, att den socialdemekratisl 2. sedlarna. Den mest tro" iga rö kningen i i dsför- ten: "och nybyggnationen 'är ' ju. "samlingarna stannade vid 3,5 pro-' "cent. I de fyra. församlingarna ' i "ytterstadsområdet blev' nedgån- gen "däremot 7,15 'proéent" Titläg- : "gas bör att dr Öman använt 1964 a sÅrs röstsiffror som jämförelsema- ” terial, samt de preliminära röst- , siffrorna. Na . - . Ungefär samma "tendens - — den är dock inte entydig: = "kan ut-: läsas vid jämförelse "med social- : demokraternas 'röstsifiror i' Hal- | ' r sigt "goda inkomster” och därmed” " fland, 'T Halmstad hade socialde- shiokraterna 11.925 röster vid 1962 | ringens . bostadspolitik” var” hård väljarna, inte attraherats ' av den socialdemokratiska politiken i li- ka hög grad som av oppositions- " partiernas, Mart "Men varför har” ungdomen rea- gerat på detta sätt i årets val? . + Det är naturligtvis i första hand "en 'socialdemokratisk angelägen- - het att utröna detta. Yngre kan: didater finns på de socialdemo kratiska ..valsedlarna i ungefå samma utsträckning som på övs, riga -partiers. "Om " åtskilliga av. dessa ' unga: socialdemokratis ke kandidater. inte blev valda, gå be ror väl det på att mandatminek-. ning för ett parti ofta går ut över de yngre kandidaterna, som pla- cérats' på "utsatta ' platser. på val” örk”a- . ringen till'att de unga inte gav socialdemokratin sitt stöd. i samma utsträckning som tidigare måste” vara Satt: det -fanns något. slags ånd "mot regeri "tiken. -Bostadsfrågan till exempel, intog ju en -central "plats i väls: rörelsen och kritiken mot rege- från ; ' oppositionspartiernas - "sidå.: " Skattetrycket : är kännbart. även” ungdomen, os för ” "som" + även: konfronteras med vårt pro-t "åra 1 tl, men i sept sber: månad i år-noterade Partiet ” sendast, 10.352 ' röster. enligt . den "”prelimini a räkningen! Liknande: "tendenser, 'om än inte lika mar- ”kenta, kan utläsas av:valresulta- tet i andra halländska tätorter. : "Samtidigt - visar regeringspartiets : röstsiffror i kommuner," som sake : gressiva" i i B! "betydligt större. stabilitet. Av detta 7 i kan, man dra samma” slutsatser + k stem, Dessa öch' likhande: politiska ” aspekter” har" utan” tvivel utgjort minusvarian- .socialdemokraterna i årets. Frågan ' är om en 'regerings-' » politik ide gamla hjulspåren' vin- > ner större förståelse från ungdo- mens sida i : | dagsval, ellé ånderåökrin > ytterligare, ] + JARARKOSFLIKTEN, DE ” "BAR TREDJE" ART)! "eleverna, väMtför, hå svårt. att sä- "gå men fltug är att Janibruks- "skölornas elever ”hotäs” följder: tv 1. Dispens från Jockouten., för lä 'rarna vid lantbruksskolorna hade varit "ungefär lika" naturligt som vifråga. om vuxengymnaåsierna; i >» bägge -fallen "är det.till. stor: äel . »männijskor , vilka redan är ute f| "förvärvslivet. som "sök 11 "deska studier, 'v' :' -Inte nog med att koriflikrön: för | fanibr ukets del får konsekvenser på. utbildningssidan; den. tre: da? gar ”Jånga 'generalstrejken , hav + också inneburit svårigheter f många lantbrukare ”och tslakté: "rier:,därför att slakten -i' | nat 'ske 4 normal ordning: Detta .är ett av många exempel. på "verkningarna av lärarkonflikten på helt andra” områden än" .sko- ; lang. fen ee ta Det är högt. på tiden att med. lingskommission och parter nu :' Bör ' en '”kraftansträngning '; att » komma. överens, så att konflikten in ' snabbt. kan avbläsas. , ch SYSSELSXTTNINGEN - - Arbetsmarknådsstyr: elsen' har vv med sina snabbt växande. -ambi- ». tioner både personellt och kost- :» nadsmässigt utvecklats till ett gi- !"'gantiskt företag. Det har 3600 anställda och är för närvarande Uppe i en- årsomsättning på 950 vu Miljoner, I. den budget som. fi- nansministern förbereder '. kom: mer 'ärbetsmarknadspotten” san- +. nolikt ätt överstiga en miljard. 1 den kalkylerade' vidare expansio- nen kommer" ytterligare något hundratal miljoner ' att: behövas ärligen framhåller B arome- t ern' (hj: - nr Det har funnits åtskilligt som den" senaste ' tiden - förbryllat i » arbetsmarknadsstyrelsens — och regeringens — hantering av mil- Ionerna. Det gäller inte minst i . lokaliseringspolitiken, Betydande subventioner och låneätaganden har förekommit utan att man ens "hört 'sig för med de regionalt be- rörda parterna. Det är också tyd- ligt att det ena illa genomtänkta mångmiljonåtagandet lätt utlöser det "andra, Med tanke på ' de e- normt växande kostnaderna och på behovet av mera genomtänk- ta och effektiva insatser skulle en preciséring av uppgifterna och. en köncentrering av arbetet "vara "välgörande: Uppgiften att hjälpa alla män- niskor att göra meningsfulla in- satser 1 arbetslivet är alltför vik. lig: för att förfuskas och hämmas av”. "administrativ och ' » bidrags mässig elefantiasis. (CHECKLONEKUNDERNA HÅR " BEHOV AV KONTANTER . — det framgår bland annat med all önskvärd tydlighet av de senaste årens pressdiskussion, framhåller landshövding Erik då > 3 Onekligen; Det är ofta' först. un. 1956,. gick "israeliska ” förband , över: gränsen ' till Egypten. Si- naikriget var ett faktum." Den "5 november beslöt svenska re ": geringen att. på Förenta Natio "nernas vädjan; utrusta en fri villig ”militärstyrka för över-. : ."vakning i orosområdet. En ny epok för svensk. militär verk- : : >": samhet inleddes; ;" ta Sedan den första svenska FN av ocbataljönen = anlände” till Sinai der. lördagarna "som" arb "na. har. tillfäll . borta; böbekar utredaren” och till. lägger; att. "det: ”därför "med allt 's örre' skärpa / "understrukits att "kred; ;väsend tt söm enhet” betrak: checkKservice som". sträcker. ; sig över alla dagar 'och i-rimlig mån er bankernas hormala tid för Orr alt bosn » Han ' föreslår 1 checkar vinoni: vissa , be ; företagen i att »' införa : checklönesystem och ”'sedan' för. 'sämtat sin” service jär det ' inte mer än-rätt. att de — ”sammans:med arbetsgivarna, vil- ka" till” skillnad: från de anställ. då frivilligt" och i sitt. eget 'in- tresse "medverkat vid övergången « till checklöner:— får betala post- verkets kostnader för de tjänster som de själva: inte vill utföra. "Kanske skulle härigenom" också ”åvägabringas en: omprövning -av bankernas rr lördagsstängning”, menar, hr Westerlind; (ONöDIG GLIRL Gr I. . Gunnar. E.. -Sandgrens' upp: märksåmmade, TV-pjäs ”I afton bönemöte”' "gjordes en: gliring ät frälsningsarmén ' som var i hög grad 'oberättigad, menar med, rät- dar Helsingborgs : Dag blad. Ön c Man bibis agtes den | föreställ ningen att. de medel, som offras i den kokande insamlingsgrytan, går . till uppförande av ”skryt- tempel”. och 7-8 miljoners-mau- soléer. " . Skjutjärnsjournalisten har, här betett sig som en vårds- lös älgjägare — han har träffat ett helt annat mål: än det han, var ute för att döda, -" ' Det, kan tyvärr tänkas ätt" ef. fekten av detta vådaskott blir nå- got så olyckligt att elden slock- nar runder: de. insamlingsgrytor ;sorh - åskådarna av :TV-pjäsen snart kommer att passera på ga. torna. Minnet av vad man: sett och hört i ett så suggestivt mass- medium som TV-teatern sitter i. Det är, väl att anta att TV-led- ningen skall ge.frälsningsarmén och ,:dess.. insamlingsverksamhet en upprättelse genom ett nytt re- Portage från verklighetens grund: 1 det kan man visa att det nog byggs miljonhus — just nu på- går" ett sådant,” kostnad fem miljoner — vid. Värtan i Stock- holm, ett hem för frigivna inter- ner, :vilket' uppförs i samarbete med >; arbetsmarknadsstyrelsen. Det: blir. plats för ett 50-tal för omskolning i verkstäder och för anpassning i hemmet till en ord- nad tillvaro.. Fem väl använda miljoner sva - | > Frälsningsarmén har placerat ut många tiotals miljoner i andra liknande; byggen: i. barnhem, mödrahem 'och vårdhem för mil. jöskadade. Det är ett slags -”hel- Prägdagörelse”” också det, i qges- att. göra ett bank-. att. postverket: åtar. sig att |... Egypten + var? främgårtgsriki.: Redan trädde och. gicks." Dei rymningen: på: Isracls = självständig Egypten" och. ser. fram "emot det av Egypten" proklamerade fnheoment mot Israel; & v FN-trupperna har, hand. gränsbevakningen” från Röda. Havet till Medelhavet, : Ofta ligger tre be- andra, på den egyptiska sidan ut- bildas sabotörer och commandosol- dater' för räder över gränsen, längs gränsen finhs på jämna mellanrum FN-vakter: och. Israel har: sitt t eget bevakningssystem, Ne /sa hem och "anstalter. Den sker i samarbete "med dewansvariga "myndigheterna på socialpolitikens område. : Det försiggår under ständig: :läkarkontroll, - Och : de medel, för vilka :dessa byggnader . uppförts, har bragts samman .un- der. stora” uppoffringar från frälsningsarméns sida — ofta är - det' kårerna själva och deras 1e- dare som står i borgen för bygg- nadslånen. . > » "verksamhet... bedriven "av fräls- ningsarmén ' står julinsamlingen 7 "Håll: grytan kokande”. under . kontroll av Näringslivets gransk- ningsnämnd. 'Det kan. tilläggas att de många små bidragen i in- samlingsgrytorna till julen ofta inte räcker till för de mest träng- « ande rhjälpbehoven,; Då: återstår endast för organisationen -, att "skjuta till resterande medel, ; Ett vardagsarbete till medmän- niskors tjänst — det ger inte stoff till någon pjäs. Men det be- höver därför inte misstänkliggö- "SOLGÅVAN - TILL BLINDA . Må digen den 29 oktober Nn. den: första. dagen var, der främsta” israeliska förbanden: tio :-mil”inne.|- hetsförklaring 1948, 'strömmade ara=- biska flyktingar från: Palestina. in. gottgörelse: från! Israel. Flyktirnigar-: na i' Gaza ' utbildas "militärt = av: vakningskedjor. parallellt med var-' Liksom all. annan insamlings- När fö hållandena ” på Sinai hade” lugnat. sig. riktades världens. ögon. på ett annat oroligt: hörn av jör-' den, "Kongo, som blev. självständigt" 20 juni 1960. Premiärminister Pat rice Lumumba, kunde inte hålla: samman. landet! . Sedan armén” gjort myteri. och Tshombe utropat den fria staten Katanga begärde Lu- | mumba FN:s. hjälp. Kongo hade nu. blivit en bricka i det kalla kriget. På mycket kort tid lyckades get neralsekreterare Dag Hammarskjöld" mobilisera | en '. wiktörstyrka. från. alliansfria," huvudsakligen - i befogehhéter latb' blanda. sig | dets inre förhållanden: häde ide: inte, :| enligt. generalsekrétera; skjöld.; -;=; & Det. vars först i. samband. med i Kongo. t som: iden. eten på. allvar, fick. med jämna "mellanrum" om" åvåra. strider. Al som allt har. 40 svenskar: dödåts- -FN-tjänsti Sex" äv "dem; stupade; under. striderna i i; -Konrgol up Tre” var, med: i.:det plari som: stör-: :e och slutligen i Kamina; I Ebså bethvilte” låg. det störa flyktinglö - git. i reguljära ' strider.. Den "mest ' de anta bataljen svar slaget ” om? Tshombes 'militärbas ”Camp: Mi sare”: i Katanga' under --de' sk de. cemberstriderna "1961. Sammanlagt - vär över 6.000 sveriskar engagerade' | 'i Kongo, De svenska : "uppgifterna; i; SR upphörde 1964. ; » Nästan. omedelbart etter Kongo” . tet av 1961: samlades omkring 40.000: baluda.” Kuktingar + lägrets. Senda EN bataljonen tio: år : manlagt 25.000: man: i. tjänst fanns det. nya uppgifter svenska" FN-soldater, denna "gång på Cy=" pern: Den svenska bataljonen ' an=' lände' till Cypern i april 1964; Det” var oroligheterna mellan; turk-.och. grekeyprioter - som: tvingat. FN .att- sätta upp förband på ön, ' Redan. 'samma. år ställde” svensk FN-personal tilll skandal. Löjtnan--. terna. GH . Hjalmarsson och L.W-. Li Ih'G a löjades som ”vapensmugg=- lare.. De förklarade sig. ha' tyckt' synd om 'turkeyprioterna och. vpjälpts dem med" vapen. i : -bra. betalt; nya: "kamrater och ex0-; tiska -'platser..; möjlighet att? göra” av "med sina pen=' över. hela” "världen. Svenska' office= "rare har: arbetat; 'som observätörer; i Korea, Nyaz Guinea och "Jemen. ”]' För. närvarande" finns -svenska ob-- 'servatörer ; sirstilleståndskömmissios' Palestina; observatörsgrup- ashmir :och' i' den heutrala/ 'vakningskommissionen i Korea,. "Sverige 'sedan, 1953 haft: sam-/ Den mest kände. av de Svenska: obsérvatörerna är: Folke Bernadot-1 | te .som "under ”medlingsförsök . 1948 mellan, araber och ; judar” mö dades, ok på. det, . ligger. en "hel del av vår ' historia bevarad, Och ”utsik- terna "att göra värdefulla fynd är ingalunda" små... Varje -år får museerna ett eller annat: föremål vid tillfälliga mossgrävningar, så. som dikning ' o.s.v.” och skulle det någon gång sättas igång med en: omfattande + torvtäkt'. komme detta . otvivelaktigt 'att kraftigt öka. fyndmöjligheterna,.. Mycket ofta hittar man i torv: mossar: jaktvapen och redskap som. forntida jägare och' fiskäre en gäng -tappat i den forna sjön: Ett märkligt sådant fynd gjordes 1907 i Norrköping, där skelettet av en säl från tidig stenålder på träffades jämte den harpun, var- med den dödats, ' Båtar är rätt vanliga fynd” i torvmossar, 'i: de ' flesta fall rör det sig om trästockar som ut: grävts -med -eld och - använts: Norden. för färd på sjöarna: alt sedan .tidig: stenålder./ - -Den ojämförligt största gruppen av svenska mossfynd utgörs dock av .s, k.. offerfynd. . Urtidsmänni- skan ' försökte tidigt, att på olika sätt inverka. på naturens . mak- ter till sin eger förmån. Så upp- stod "allehanda slag-av' magi.. Allt -| ifrån stenåldern. har mindre vat. | tensamlingar och myrar; utvalts till offerplatser och där har:of- fer- åtminstone -delvis ' framburits i. samband . med. livs- ' och frukt- .|barhetsriter. En kvarleva ända in >> ]i vår tid av samma föreställning om .- vattnet - som : hälsobringande har: vi i bruket att: löva källor- " Ina” och: offra I-dem. Under stenåldern offrades mest vapen ' och redskap. Sedan under bronsåldern ' blev det allt vanli- gare att offra , kvinnosmycken, " "| särskilt halsringar och: armband. Från järnåldern är. det de stora vapenfynden . som .. framför : allt tilldrar sig intresset, Det är krbls | garnas utrustning som” offras till ER . std stridsguden, "det är vapen," delar av ' klädedräkten, '. smycken. och husgeråd såväl som. hästutrust- ningar och" båtar. ” Endast de av metall förfärdigade föremålen har bevarats' åt oss och 'dessa vittnar om er delvis Utsökt smak och en häpnadsväckande lyx. Det är svärd ' med 'fästen av' guld, "silver och - granater "rikt . sirade .beslag -|till sköldar 'och "ståtliga" hjälmar. Det behöver knappast sägas vad det "skulle betyda att” hitta. mot svarande utrustningar” i ett moss- fynd, .' där” "också ' fullständiga svärdsidor, ” sköldskivor, " läderar- beten ” och : kanske: hela” aräkter var. bevarade. -Att - gömma . värdeföremälen a jorden under. orostider var. förr |. mycket .' vanligt. ' Ofta valde man en "mosse, där- spåren: efter gräv- ningar snart utplånades. I. en mosse. på ' Gotland hittades en gång en -hel kista med uråldriga verktyg, -tydligen var ägaren nå. gon som på en gång utövat snic- karens och smedens yrke, Kistan blev. väl. för -tung för mannen att bära så han. satte ned. den och kunde sedan.-inte återfinna den... or Under forntiden ansågs - "särskilt sankmarkerna som naturmakter- nas tillhåll, I. och med kristendo- mens :införande. blev de. ödsliga mossarna och: kärren ansedda som de onda makternas. speciella domäner, . Härav .seden -att be- grava missdådare i kärr, en sed som: man kan. följa. längt. fram i tiden. För få år sedan påträf. fades i en halländsk: mosse liket av en man, vars mycket väl be- varade dräkt tyder: på att. han levat "någon gång i mittem av 1300-talet, - det var den -: säkert numer 4i hela Halland 'välbekan- ta :Bockstensmannen förvarad . å Varbergs : fästningsmuseum, För: säkerhets , skull hade” man till! engage ; Gazasoldaterna" har - ' missnöje, ivara” | sar joel på a örn känslo- . | tänkande: utan ”rotfäste 1: politis- I Aktuell - nistiska Östeuropa, att syna även den. egna .och västerlandets sä- kerhetspolitik 'i. Europa i söm- marna, , President "Johnson har nyligen "förklarat; att.det nu bor- de vara möjligt . att gå längre på .avspänningeris väg I vår världsdel" än, hittills, Visserligen har den. komniunistiska reaktio- -Ånen inte varit: särskilt gynnsam på detta. förslag, då man på kom- > I munistiskt håll har understrukit,| att Vietnamkriget fortfarande ut: gör ett. hinder för aktivt "freds- ang även i Europa. Men innerst linne. hyser troligen alla parter: ett 'inte- betydelselöst in- tresse' för ett” visst närmande a mellan "öst" och” väst. Skulle man ” inte kunna tänka sig. att' "ett så: dant på :längre sikt kunde: kom- +. [ma "att bereda” väg för en fred- lig lösning. i "Vietnam? a . -Syäsvenska Dagbtabt, ”Skolp iki ch. närvaroskyldig: | het” består, i men" 'det 'är ' inte" konstruktivt att vifta "med. straff- påföljder,: menar: generaldirektör Löwbeer, |tyder hän "att hemmasittårna kan gå” miste 'om ” studiemedlen. "Hur vill. han ha det? Om det befinns att . skolöverstyrelsen saknar” fog för sin order. till eleverna . att gå "till skolan: lär." varken ' eckle- siastikministerns'- understöd ” eller torde -göra: klokt, i att också, att.de "drabbas: av överstyrelsens " v mycket generösa ka' realiteter; Den är dessutom” en helt ' onödig” och "kraftstörande" il- lusion; :De tre: partierna; kan; re gera ihop, ifall den. aktuella" po mén; samsas ino, de inte inom överskådlig. tid. Val-: - Den åktuella folkviljan är ett "okänt begrepp, ” N är: Göteborgs "Stad. väljer sind” representanter -till första: kammaren.. I septem: bervalet förlorade socialdemokra- terna över” 11 procent av' val manskären, Men på Börsen stod de” på torsdagen som segerherrar. "dat lägger de ytterligare. ett, er- övrat från kommunisterna... Om fölkpartiet 'och högern inte sam- "verkat i detta val, skulle” social- . demokraterna , . dessutom . med +: kommunisternas benägna med- "verkan ha” kunnat lägga beslag . på folkpartiets tredje mandat. i Kan man tänka sig en större i parodi på kraven att riksdagen | - skall spegla folkviljan? ' Göte- : borgs valmanskår av år 1962 får "ett väsentligt inflytande över "riksdagens sammansättning år 1974, Den var kanske särskilt . väl skickad att bedöma proble- - men på lång sikt. Valet på Bör- sen har alla utsikter att bli klas- ' fullmäktiges sista . möjlighet att påverka riksdagens utseende. > (Handelstidningen). och med naglat fast den döde med "tre ' genom - kroppen slagna pålar — troligen för att hindra honom att gå igen, I. Skulje det en gång bli livligare på torvtäktsfronten vore det alla skäl att ha ögonen med stig. Sä- kert finns många fynd att göra |v men "råkar man på- dem gäller det att gå :försiktigt fram och söka rädda så mycket som möj- ligt. Härvid har vi den stora fördelen att kunna dra nytta av erfarenheter som gjorts på andra håll, framför allt i Danmark, |" I: samma " andetag an-|' hr, Löwbeers egna "I motsägelseful- Hä la, kommentarer: vara, till någon ri a spelat . Till sina. tre: förstakammarman: |” : siskt. Det 'borde rimligtvis blilg,; Förutom Kina "och . -vietnam I utgången har snarast. försämrat ' finns det i: dag :all anledning förutsättningarna för- étt;' snabbt för deltagarna från det "kommu- 1 genomförande" av 'den halvvägs komna mittpartisamverkan. Det hänger nu på centerpartiet, om det: 'skall -bli något" av , eller -ej. Att centerpartiet i varje: fall - -Inte tänker gå i bolag med” "högern, borde "vara så uppenbart” för” alla att det är ”onöd! gt ätt diskutera den 'saken, - Politik är, det möj ligas . konst, och" man kan. "bara bedra sig :själv om man: ortsät- ter att drömma om det” politiskt omöjliga. Det finns' nyttigare” sa ker.att uträtta . Det . var sanner gen 7 få Fe cialdemokraternas' - förtjänst. vatt vårt land undgick” att” dras -in” A kriget : trots ' att” vår Beréäskap då” var -högst otillräcklig” att detta parti könsekvent” igno- rerät bl, a. .den 'milit tycker i varje: fall. att demokratiska. partiet”" n felbedömningar och misståg : vid försvarsfrågans : " behandling.” än. der: mellankrigsären borde ha är . git” lärdom. ;;. " + I Holstagbörgå p igblad "Flygets- I tongivande tal har på förhand kapitulerat : Inför överljudsflyget . och tror, att. det : representerar en. veckling. Men det tone: vad. Sköndinavién "beträl mathållning: ordnas” bätt industrier. Även: 'slakteriföreningen i Jämtland 'bedriver - » med"! fram- gäng. .produktiön” av, färdig. mha ett parti kan a fc med . om, . ihgenting 'ansvär "rollen , avi. en' ' bolagsstyrelsens »" ort än att han skall ha ett. prydligt: utseende sår det. lika gott”z fattningen. ' |: Ty; du skall. vara -hans vittne inför alla människor, och - vittna om vad du har sett och! hört. (Apg. : 22:15), En. av mina grannar, en pen: sionerad folkskollärare, hade an svaret för: en byförsamling un. der den tid han. var lärare. Han. vittnar alltjämt om” Kris. tus. Varje morgon stiger han ti. : digt upp, sjunger. två tre sånger, läser ett stycke ur bibeln och beder. Både kristna och ické" i kristna på den, platsen vet om hans hän- givendet och hur han vittnar om istus, Han är en påminnelse för de kristna familjerna runt omkring att.de bör hålla mor- gonandakt.. Han vill att de icke kristna familjerna skall få höra budskapet om Jesus Kristus. a Frälsaren" Kristus 'har . kallat alla som är hans lärjungar : att också vara hans "vittnen, Vi kan inte tiga då han' är så beroendet av oss för sitt stora verk. . Vi-kan vittna om Kristi g nom. vårt goda uppförande och vårt ärbara tal. Och vi kan göra det genom att berätta om honom för dem som inte- känner :-honom och så leda dem till- Frälsaren. Genom vår tjänst, våra goda gär- ningar och ett exemplariskt: lv Jitnar vi om Kristus för varje "Tore Leth, ' X - dag i våra hej ar CC betsplats, > > - och på vär, sa
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.