” - Bystemet 1,5 miljoner kr per år : delsindustri ”kan”inte undgå: de . Jordbrukarnas. " den :internationella utvecklingen te påverka: livsmedelssituationen --SeSätt som ännu dominerar kan ”pings Tidningars ” - a Kd a ! LÅHOLMS TIDNING V. —— L T. Tisdagen den 1 november "1968 L T= =S "Hotas. självbestämmanderätten?. - ; et här framkommit, att re- Beringen avser Im införa en "ri planering” 3 - näs investeringar i anslutning]. til" en mera preciserad lokali- ing. I inr ” seringsp -Censorerna Enligt den beslutade gymna. " stereformen. skall censorsinstitu- tionen ersättas med ett inspek- törssystem, vilket dock "defini , tivt. träder i kraft först år 1969. " För de elever som" påbörjade sina ”gymnasies dier före beslu- tet skall, systemet med censorer alltjämt gälla vid studentexamen. " "Under tvåärsperloden 1967— €8. kommer därmed olika system vid. avslutade! studier på gym- nastenivå 'att” vara 4 funktion. I -fackgymnaslerna — har' "den centralt givna prövningen bibe- "hållits medan elevernas egna lä- rare ansvarar för både: betyg: gättning och tementet har. upprättats en PM "angående utvidgning .av' den översiktliga" planeringen 1 1ä- nen. sov et i Detta. har föranlett hr Arn dersson i Brämhult (cp), att 1 interpellation till . inrikesininis- tern, fråga om man "från ”rege- "ringshåll avser att vid utvidg- ning av den översiktliga. plane- "ringen . i länen" vidta ” åtgärder för att bevara. och ,om möjligt stärka "den . kommunala . själv-]. styrelsen. ; Hr Andersson undrar , vidare om statsrådet Häter' riks- "dagen 'geriom beslut. "uttala sig "om. riktlinjerna ” för / nämnda . planering, i kommuner "och län.]. En utvidgning”. av. ”översikts- ” planeringen, i kommunerna "och länen. anser interpellanten vara I önskvärd; Men det mäste. vara ett "grundvillkor,' att planering- ” en inte får, inskrärika, den kom- munala självstyrelsen. Den ut- en, : ' i Hr Larsson i Borrby (cp) har i Interpellation till ecklesiastik- ministern frågat om denne vill|' medverka till' att censorsyste- met avskaffas redan före 1967. Med” -rätta påpekar interpellan. fe att. systemet med fördel "Kunde - ersättas med någon av de förmer som gäller vid- exa: ihen” I andra ' gymnastér:' Det finns" självfallet Inga bärande skäl för att bevara” censorsin- stltutionen som I princip redan är avskaffad. Dessutom kostar — pengar som kunde användas! för andra, Vettigare - ändamål, INTE RNATIONELLA ASPEK. : TER PA: JORDBRUKET , Svenskt Jordbruk . och: Uvsind- internationella” aspekterna, skriver Före: n ing sblad”med' "anknytning till ett anförande som Lantbruks- förbundets direktör Harald Hå | kansson hålllt: ' vh «Den mest närliggande sidan av, gllller förhållandena mellan Efta och EEC, Ändras" förhållandena mellan dessa 'båda block kan det]: betyda stora för ändringar också för det-svenska jordbruket, Våra marknadsmöjligheter skulle öka, Jen jansluthing till: EEC betydde | I stimulans för vår: Hvsmedelspro- i duktion, U-landsfrågorna är äns nu.mera svårgripbara, men man” i kan Inte bortse från att den 'sti- gande -befolkningsökningen, de sinande överskottslagren och den I många länder — exempelvis Sovjetunionen, Japan och Italien — starkt ökade köpkraften. mås- i världen. . "Det rent ekonomiska betraktel- komma att ställas i skuggan av uppkommande politiska problem, DET ÄR TVIVE SLAKT IGT . "om "Spar 66" — det statliga ob- Nigationslånet med 8 procents ränta inklusive en bonus på 11/4 procent om lånet inte inlöses förrän om fem år — verkligen medfört något nysparande, häv- dar Norrköpings Tid- ningar: : ” » I stället torde det. vara så att de 423 miljoner, som tecknats, överförts från andra sparformer. Ett av: syftena med obligations- länet har varit att täcka ett stat ligt budgetunderskott, ett annat har varit att främja ett längsik- tigt sparande och dämpa den privata konsumtionen, Man bör dock ha klart för sig att obliga- tionslånet skall lösas in om fem är, Då rullar 425 miljoner plus 8 procent årlig ränta ut på kon- sumtionsmarknaden, Likaså går de miljoner, som nu lånas upp, direkt 'på marknaden igen via den statliga budgeten. Samtidigt som .staten undandrar den pri- vata. konsumtionen "ett belopp, inskas bankernas utlåningsför- måga med samma belopp, som nu tagits ut från deras olika sparformer, Bankerna mäste med andra ord lakttaga ökad restrik- tivitet i utläningen eftersom de- ras likviditet minskar. Någon anledning att förmoda att riksbanken skall kompensera affärsbankerna genom ökad ut- låning finns knappast. I stort sett är effekten alltså den att drygt 400 milj. kr. överförts till statlig dirigering. Dessa pengar är knap- past avsedda för några nya in- vesteringar utan för. att finan. siera redan gjorda ätaganden, "Otvivelaktigt är obligationslån av detta slag med extremt hög ränta en form av sparstimuleran- de verksamhet, men frågan är om så kortfristiga lån verkligen har samhällsekonomisk betydel- se. Vad staten gjort är att den lånat pengar av bankerna på obe- stämd tid, summerar Norrkö- formning, som inrikesdeparte- sbedömning- |. ts: pri ja fått synes medföra ; stora”. risker. h anges” självbestämmande ätten. ” Det heter nämligen bl,; a, att med utgångspunkt från materia- här let ”skulle den' prioritering som]: " länsmyndigheterna vill ge: olika nvesteringar;: sett i ett större regionalt” sarmmatihang, "kunna De”: statliga” | ähsstyrelsetna skulle härmed uppenbärligen få ett', ; väsentligt” ökat inflytande; över de kommunala investering- arna. Följden skulle bli”en be gränsning av .den” "kommunala LÄRARKRAVEN I STREJKEN kan” "tyckas or; miigt höga”. men tänker man” på att lärarna nte : häft något - -Ayft -sedan 1963 blir saken något anhörlunda, skriver "Frr Köpenskäpt” Med "tanke på den: "progressiva skatten "och ' penningvärdeför- -sämringen . krävs... dessutom ett | verkligen, ska bli, , toinkomsteni. Det ' är så det går "tll" på. den ; ;privåta. marknadeh och ; om staten vilt "konkurrera om::'den kvalificerade arbetskraf. "ten får man acceptera kraven. I sista hand blir 'det i aNa fall prisbildnihgen', på ; marknaden som blir avgörande både för. lö. , neutvecklingen och. för-.den .s. ki: jinkomstutjämningen: I det priva- ta näringslivet har det tedan bli- dv vanligt att fa hänsyn till skat- ten, när .det gäller de. - högst kva- » Hificerades löner: 'derbörände "vill ha-så mycket - "efter. skatt”, och om företaget alls skall få ät. . njuta. hans tjänster, så får det ” Detalå. vad det kostar. Om staten skall kunna konkurrera om' den kvalificerade arbetskraften, mås. te den. snart börja göra sammale- des. . Då är det' É venligare att. er- känna” faktum ' än! att hålla på och vifta; med Bruttosiffror, som "inte säger något om | verkligheten. ÖVERSKOTT Av INGENJÖRER + Nya ingenjörer Med "examen från tekniska gymnasier och in- stitut har en" kärv arbetsmark- nad just nu, skrivet Dagens Nyheter: 3; Hur kraftigt utbudet har ökat under senare år: framgår av att inte mindre än hälften av' alla gymnasielngenjörer på arbets- marknaden utexaminerats under sextitalet. Den dämpade konjunk- turen torde ha gjort arbetsgivar- na mera försiktiga med nyan- ställningar. Så länge ingenjörs- bristen föreföll kronisk brukade de täcka in sig för ett framtida behov genom att anställa nyexa- minerade ingenjörer, som de knappast ' behövde på kortare sikt; De kan avstå från detta tills vidare: Man finner | det nu oförsvarligt att ta in elever på. gymnasiets + Jekniska linje i den omfattning gymnaslieutredningen” tänkte sig. Vart skall ungdomarna hänvisas i stället? Om de' går till de mera allmäninriktade '. gymnasielinjer- na kommer de tre är.senare att vara sämre ställda än de skulle vara "som "gymnasieingenjörer. Utan yrkesutbildning kommer de förmodligen att gå vidare till de ' ospärrade fakulteterna ' vid universiteten.; Enligt prognoser- ”na kommer även lärarbristen att vara hävd innan de hinner av- lägga en akademisk examen, Är det lättare att" få jobb i indust- rin för en 25-årig fil.- kand än för en 20-ärig gymnasieingenjör? - Utbildningen av ingenjörer bör inte 'spärras av arbetsmark- nadsskäl, Om de nyexaminerade har svårt att genast få arbete i nivå med sin utbildning så får de nöja sig med en enklare upp. gift... Om ; följden skulle bli att den praktiska yrkesutbildningen får ett ökad dragningskraft och Prestige ' i ' jämförelse med: den teoretiska är ingen skada skedd. Tvärtom! : net "Har ni "tänkt på "det? Att Lasse Holmqvist . debuterade "i - radio 1956! Han "gjorde ett makalöst di- ' + rektreferat -i Dagens.Eko, av en -:.. | samband ; = lundademonstration i med Ungern-revolten. Då 'var han' som nu "frilans. ' Hans, Eko-referat - gav sånt eko" att: Lasse "blev. fast anställd 1957, .: Dessförinnan - hade” han. hunnit - med' mycket, Skulle man också ta med vad han -gjort efter 1957 ' skulle det' bli en katalog! . Lasse .. Holmqvist: .. ligaste som finns är att arbeta... — Det. För ion Lasse Holmqvist. tio år. i radio[- När: man: fått ta del av hans oktoberprogram, tror man på det. '" "För Lasse. började egentligen - Sista . vec" oktober si: september! kan höll hans sekreterare. Barbro ” Haglund "enbart på med att sprät. . ta: upp, "läsa: och ' sortera ”Firar”- J i plänéringen av höstens TV-un- derhållning ' från ' Malmö, ”Söndag ' Första programmet : vid". Sundet”. sändes .25 september: « Sen "måste han börja ”koncent. -: rera sig: på ”Firar”-breven. Den 1 oktober började det.' Lasse: ”— Jag önskar att jag. aldrig får en månad som deh här. Men visst, är det roligt... i CEN?” VANLIG DAG” a En genomsnistsdag ser ut” så + 04.00: ” Väckarklockan” ringer. upp på band före 12.00. 13.00 Sammanträden: och film. . . ning för ”Söndag vid Sundet”. 19.00—19.30: Hemma i Tygelsjö. Gär”-igenom dagens post. Tittar möjligen lite på nästa dags firar. brev,” Det här.var en 'genomsnittsdag. Undantagen har. varit .många. 6 oktober: upp 4, firade till 13, fil- made . för ”Söndagsbilagan” tills -Idet blev mörkt 'och höll slutligen föredrag : för - föreningen . Norden på. Malmö . rädhus.:' 10—21 oktober. har Lasse "haft häcken”extra full. Firar-värd som vanligt--; på ''förmiddan. : "Mellan 13.30. och :17.30, har-.han . hållit-i- gång på en. malmöbiograf för ett kaffebolag..; 'Men mitt i Lasse'skrivit en;bok: Juffen med radio- och, TV”. sidor har. det. blivit, alltsammans ” har -”10 år : på 150 UTLÄNNINGAR. ij "Utöver ' TV-” här- Lasse finslipat ett nytt radio- och ? reklamjippon program, ”Nya, grannar”. -Produ- cent blir . Mona ' Krantz-Gustafs- son. Det: hela går: 'ut på:att Lasse ska fungera". som hemtrevlig; my- sig 'värd," Programmet är speciellt riktat till 'alla.. utlänningar . som bor i Sverige. .Mona Krantz« Gus: tafsson:” Målsätthingen” ir att utjarn. na: motsättningar” "mellan ' svens-' .05.00: Lasse börjar skriva ma- :' nus till firar-programmet; som tas öv Skånska Lasse” har häcken full. och mer till. Han hinner knap- past njuta. sin riksbekanta cigarr, Men vad gör det; — Arbete . är det roligaste som finns, tycker han, . kar och utlänningar. Det har vi dare - visat sig .att många utlän-|s ningar saknar sitt eget lands mu- sik, Med Lasse som röd tråd ska vi försöka ge dem lite hemlands- toner och underhållning, .. tå Man. är tills "vidare inte riktigt säker på hur det här kommer att slå bland utlänningarna. De förs-)' ta" programmen. bandas,.” co cc " Innan" årsslutet ska Lasse ha hunnit "med sju ”Söndagsbilagor” i, TV och-fem utlänningsprogram i radio. Bland annat... or DRÖMJOBBET... SN "Han' håller på att lära 'danskar- na. svenska "i dansk: TV. Det är ännu 'inte "fullt klart om han får göra sitt. livs.scoop: en film om Åhus-konstnären; Eugen Montelin, Den :kommef':.så småningom i. Tv i så -fall; "Lassei : > : :— Det» är :en . dröm" jag haft. Montelin har -.konsekvent nekat bakom namnet, Och så ringer han själv till mig och säger: Du. och ingen annan ska: göra. filmen om migt. : Filmen ” om trämålaren - Monte. lin. kommer , sannolikt. att komp- letteras med . motsvarande ; om Fritjof Nilsson- Piraten. Men tar "inte karlen "semester? Jodå! En hel vecka i november. Då tar Lasse fru Ann-Marie -.med sig till Madeira, En hel barnfri, solig och skön vecka. Trodde ni' det? Då trodde, ni fel! Lasse "ska. rekognosera för två TV;program om . konsthant- verk. NL Och : "sola lite förstås! ' :''PS! Varför låter inte” Svenska Tobaks AB döpa en cigarr. efter Lasse Holmqvist? En ”Holmqvist. cigarr” skille sälja. lika" bra, som en Churchillcigarr, ”. FOTNOT: " ”Stoop” betyder ” en historia en: journalist blir” allde- les ensam om. ... i 'och för sig” viktiga och på. Uta vecklandet av vår. produktions”. och : konkurrensstandard inrikta.” de” krav, som' industriförbundet för fram I sitt höstuttalande.'Men ' vad som är särskilt" besvärande — för regeringen och ' för "oss alla — är. främst att, den förda politiken ; resulterat i allmänt . trängda marginaler och ett myc-' ket trångt .manöverutrymme för olika åtgärder, Inte "minst. tryc- ket från den ännu inte. avslutå- Så' vitt vi förstår har det ge- mensamma . mittenpartiet — gjort helomvändning på vägen mot för- verkligandet. Frågan är om inte hägringen snart försvinner ba- kom horisonten, . Vestmanlands” Läns Tidning (fp) Frågan, om sammanslagning av centern och folkpartiet är för ti digt ' väckt och frågan .om sam- manslagning av samtliga tre op- positionspartier. kan över” huvud ket centern "gick starkt framåt och ” mittensamverkan hyggligt. och låta” saken bero tills utveck- Låt oss för dagen konstatera det Vv taget inte" diskuteras, Alla' såda-|de avtalsomgången | på” arbe na spekulationer sker i det blå |marknaden, "kommer;. att; ställd Vi har nyligen haft ett val, i vil | regeringens . ekonomiska politik inför ytterligare 'påfrestningar.; ör : "Väster! rbottens-Kuriren.. Statssekreterare! Frithlofson "llingen. visar vilket som är nästa ordförande i försvarsutredningen . tänkbara steg. Mile — har i ett anförande gett - en, Skånska Da; bladet ce ? c ). demokratiska. reduktionsbudet för landets försvar är någonting, som regeringspartiet inte är sinnat att rubba” på. "hs ;- Skolkonflikten har inte vdrit Populär eftersom den hittills helt gått ' ut. över tredje. man, elever, vink om. att det kraftiga sociak on -fdet" fiskala: trycket: ökar : undan studerande och forskare; och den lär "inte" vinna; i - popularitet. Många har. uppmanat parterna att försöka 'förlikas; nu senast har rektorerna vid Göteborgs uni- versitet, . Chalmers och handels- högskolan påtalat . de allvarliga skadeverkningarna . för -den hög. re utbildningen och den” veten. skapliga forskningen och att det är synnerligen angeläget att kon- flikten "snabbt: bilägges. ;. x ” | Göteborgs-Tidningen 7 Ännu för några år sedan hyste man ett visst 'hopp- om. att.; hr. Sträng "ändå: skulle "kunna ' uppii:skattedjungeln.. Han gjor-|->>> de också » vissa / ansatser . i. den riktningen. Men alla utväxter har en underbart god grogrund; när för -undan. » Vårt - skattesystem ' är nu «Lika :vildvuxet som: någonsin. SM si ”-Mandelstidningen. ": 5 j AR Det. är en läng och" krävande önskelista : som : "industrins tales: män lägger. på regeringen En "del" kan vväl” 'prutas z på mycket . tål. att. diskuteras. Det finns också andra väsentliga in- beos Erwin g Oscarsson. / alla, som . velat intervjua personen N N ordens skog Södra - förbundet: "gästades på torsdagen av” Nordens ' Skogsäga- reorganisationers ' Förbund, 'som hade förlagt sitt årsmöte' till :.Väx- jö.' Direktör: Gösta ' Edström väl- komnade deltagarna på Smålands Museum, I sitt hälsningstal gav han en kort överblick över skogs- ägareorganisationens insatser un- der de 40-år den, har verkat i södra Sverige. Han erinrade, om den starka ökning som skett i vir- kesförråd och tillväxt i de syd- svenska skogarna under dessa år, I genomsnitt har det ackumulerats närmare.1l 1/2 kubikmeter per ha varje år. - . no « ” Mycket talar för att organisa- tionernas förpliktelse att slå vakt "om 'sina medlemmars ekonomis- -'ka standard kommer 'att leda till hårdare: fackliga tag,”när potten blir mindre. Det tjänar inte myc- ket till att. politikerna nöjer sig -med att kritisera organisationer. "nas tilltagsenhet.' De skulle kun- "na göra åtskilligt för att dämpa « Motsättningarna. -Hur vore det. -om man -till' en' början hindrade inflationen från att” skärpa mar. ”ginalskatterna? Hur går det med övergången till: definitiv kän skatt? Kunde" den genomföras för. de” allra” flesta ' löntagare, skulle sambandet mellan den no- minella och den disponibla lönen "te sig ännu mer avlägset för dem. "Kanske skulle den kunna bli en etapp äver. till ett annat skatte- system, som gav organisationer- na möjlighet att förhandla "om ..den disponibla inkomsten. Det skulle för alla löntagare ge en klarare bild av förhandlingarnas " resultat och kanske bidra till att minska animositeten i en tid. då . Solidariteten kommer att utsättas "för svåra påfrestningar, (Handelstidningen) "Snabb industriutreckling : . På industrisidan kan man kons- tatera att. en snabb utveckling startade i södra Sverige ungefär samtidigt som skogsägareorganisa-' tionen" efter andra världskriget ' började rikia strålkastarna möt virkesöverskottet. I dag har skogs- ägarnas' fabriker i Mönsterås och Mörrum större produktion än de 25 massafabriker som 1950 fanns i området söder om Vänern och ös tergötland. . i På. industrisidan' strävar vi 4 första hand efter att tillvarata det överskott "som. redan finns, fort- satte direktör Edström. De utbygg- nadsplaner.. som Södra förbundet "ipresenterat innebär avsättning för något mer än hälften av överskot- -|tet. Det finns alltså gott om plats även :för andra initiativ. , ' Arbetskraftsproblem . - På det skogliga området kom- mer vi att arbeta för en ökad pro- duktion, men aktiviteten i skogen kommer nu liksom förr i första hand att bestämmas av. avsätt- ningsmöjligheterna. Vid sidan här. av kommer effektiviteten i vår samverkan inom skogsbruksomrä- dena. att bli avgörande för utveck. lingen. Det finns starka risker att vi får en rekryteringskris i landsbygds- näringarna eftersom avflyttningen främst sker bland de yngre. Tren- den i rekryteringen: pekar mot en framtida jordbrukarkår som är av- sevärt mindre än den'som man annars är i stort sett ense Om... - Nordens skogsägare har ; Samma målsättning " De nordiska ländernas skogsäga- re har likartade förutsättningar och en gemensam målsättning, fortsatte direktör Edström, Därför bör det finnas anledning att gå in för intimare samarbete på många områden, inte minst då det gäller rundvirkeshandel och. marknads- föringen av skogsindustrins pro- dukter... 0. Även om . ett sädant samarbete kan bli till stor gemensam nytta åstadkommer man det inte över en natt. Men vi har i vårt natio- nella samarbete nått en sådan stadga att vi också bör vara mog- na för ett konkret nordiskt samar- bete; slutade dir. Edström, Efter dir. Edströms hälsningsan- förande visade jägmästare Erik Porsonälbyie blir d yrbart.. 28 milj. per åri Stockholm! | Stockholm (TT). ie - På många håll: har man gjort försök att beräkna vad det kos- tar när en person säger upp sig och en ersättare måste anställas, I - Stockholms «stad konstaterade man t. ex. för ' några år' sedan att kostnaderna uppgick til :'to. talt cirka 28 milj kr per år, om- talar tidskriften Kommunaltjäns- temannen. . Det fastslogs vid undersökning: en "att kostnaderna för introduk. tion är svårare att beräkria och att de varierar ganska starkt för olika "yrkeskategorier. och även i viss mån. för olika enskilda iidi- vider. Kostnaderna består bl.' a. av löner till handledare för' de nyanställda, . lägre produktion, förlust i produktionstid, kostnad för den ytterligare arbetskraft som behövs i samband med av- gången (övertid "som behövs för att upprätthålla produktionen och produktionen); Inom de tekniska yrkena får man. troligen: också materiella : förluster i form : av skador på verktyg och maskiner, ökat materialspill, - extra utgifter för: avlöningskontorét, annonskost. nader o..s. Vv. oc När. man söker uppskatta dessa kostnader . i reda pengar kommer man "fram till: verkligt: intressan. ta och ganska förbluffande siff- ror. Under :1961 :anställdes cirka 7.000 personer. soma inte tidigare haft. anställning i. stadens tjänst. Personalomsättningen - uppgår : till mer än 15 procent.': Omkostnader- na för. rekrytering och anställ- ningsarbete och för de förluster, som blir en följd av ovan per- sonal, har lågt räknat ' uppskat- tats: till i genomsnitt 4.000 kr per nyanställd. Nu fem år senare är kostnaden -:förmodligen större, Sammanlagt . betyder det för Stockholms stad en totalkostnad av cirka 28 milj kr per år. H den tid det tar för att ta igen N - Frankfurt am Main (LT) ' Kemiker på den kända tyska firman Degussa i Frankfurt am Main har upptäckt ”torrt” vatten På filialfabriken Rheinfelden nära Basel. 'Sakkunniga på - området i fråga betecknar denna upptäckt för en 'sensation vars följdverk- ningar" för ögonblicket inte än kan: överblickas. ”Något sådant har vi hittills aldrig varit med om”, ' förklarade chefkemikern Kurt Klein i en intervju med ”Dienst aus Deutschland”; ""”Torrt” vatten är ett pulver vil- ket ser ut som mjöl och till följd av sin extremt lätta vikt kan biå- sas genom luften såsom cigarrett. rök, Substansen är så finkornig att en apparat som räknar 1000 partiklar I sekunden skulle behö- va tio miljoner år för att räkna ett. grams partiklar. . Aerosil R 972 —. bakom denna kemiska för- mel döljes sammansättningen — utgörs till 90 procent av vanligt vatten, de återstående 10 Procen- ten är hydrofob (vattenavstötan. de) kiselsyra. I naturen förekom- mer kiselsyra I hydrofil (icke vat- tenavstötande) form mycket ofta. Alla kvartser och halvädelstenar t. ex. utgöres till övervägande del Samuelsson en vacker och under- hållande bildrapsodi över Sydsve- rige — det nya skogslandet. Ars- mötesdeltagarna började sedan si- na överläggningar vilka fortsatte hela dagen. Under fredagen gjorde man en exkursion med industribesök vid Åryds spänskivefabrik och Mör. rums Bruk samt besökte älmebo- da skogsbruksområde och hälsade slutligen på hos en studiecirkel I Ingelstad, s SS. P, é a ” Torrt”. vatten n upptäckt oh av dylik kiselsyra, H Den hydrofila klselsyran 4 fram- ställs sedan åtskillig tid tillbaka syntetiskt, Det största behovet av detta ämne finns inom den kemis. ka industrin. Sålunda är alla tand- krämer, de flesta tabletterna och även raketernas bränslen blanda- de med kiselsyra för att befordra bestämda reaktioner av dessa ke- miska produkter, 'Pressreportage enligt vilka" Aerosils. R 972 upp- täckt påstås öppna oanade möjlig- äeter På rymdforskningens områ- e -;betecknade ' Frankfurt-företa- gets Presschef som absurda. För tre år sedan "lyckades den tyska firmans vetenskapare för första gången framställa” hydrofob kisel. syra. Denna upptäckt är utan tvi- 3 ett fenomen, anser sakkunni. Den vattenavstötande kiselsyran Åerosil 972 används redan på « ett vittomfattande område inom den kemiska industrin, främst vid till- verkning av kautschuk, När kemi- misslyckades var inte förrän nu som det upp- täcktes av en slump att det upp: och kiselsyrar : förvandlades "till pu ver vid en blandningspropor- in av 90:10 under kraftig om- s gp ning, Detta pulver är stabilt FA närapå Obegränsåt hållbart, et fabriceras numera regelbun. det, och i stora mängder, tressen som 'måste : vägas mot de Talet får en effekifu båkgrund av detonationerna från de sjunkbomber, med vilkas njälp försvaret söker:hålla -spionerande, främmande, ubåtar -borta frän vårt :. territorialvatten '”och ” våra I marina försvarsanläggningar. '-,: Svenska Dagbladet. ; Kontfastérna "mellan; "inhemskt ta präktiga amla fand har vetet, ligen ingen ännu begärt barbe- rarnas "huvuden på. "fat. Inte. hel- Halmstad och” Karlskrona för rätt nu "tå ett par” "exempel: Meh här Kar. 'demönstranterna,, som räknat tusentalet - deltagare; tägat. fram sträflon” här” inte"; nått till "syfte att skapa, oordning utan fa tmer re- tillbaka och” begär att” få” ter- uppta sina skolsfudier.> ne : (6) Om kommunerna I som man har » hoppas: gör; en? definitiv om- värderiig av synen på idrott och tävlingsidrott och sig bered- da till den. stora: .satsning.. fed måste 'det -praktiska': ”uppföljandät av ekonomiska skäl kombinéras iv större geografiska: enheter. : Sundsvalls Tiänlog 7 Varför, frågar” män sig "varje måste "alltid någon 'stå' upp; och ironisera” och rynka på näsan åt det "som « 1- dag” förefaller”, oss omodernt?: Ingenting; är lättare än att tycka om det som "var en gång; kläder; bilar: och. första var en gång så hopplöst: påsså. Ser 'vi däremot med båda ögonen manhang, i sin tid och sin miljö, så. upptäcker vi att prins Wil- helm gjorde lika god beredskaps. tjänst 1940 'som mågon annan, CATUS 1. Sydsvenskan UViläggen eder. . eder tro bevisa 1: 5 om” attt lygd. Ce "Petr. vi: lever 1 en tid med: -glidan- de moraliska normer, . Allt - för ofta" har vi. anledning att tänka på oss själva som . kristna, vilka gör anspråk på att ha Gud 1-hjär. tat och .tillbeder honom i hang hus, men som i vardagens värld offrar den moraliska "redligheten på Nkformighetens'" och. bekväm. lighetens altare. ' - Vår tro måste ' vara fdst för dag måste vi, inför alla andra och "vad det än må kosta, ”arbeta på den frälsning som Gud: har verkat i oss”, =. Vi säger. att vi vill stå” då något betydelsefullt moraliskt värde står på spel, men ' ändå; anpassar vi oss så ofta,' inte minst i til ' synes” betydelselösa ting. Genom att göra så skall vi det kommer, är vära, tros-musk« ler "orkeslösa, Vi' liknar en atlet som har vägrat att delta 1 andra tävlingar än i de olympiska. spe len, I vår tid är världen i ett. för. tvivlat behov av kristna som; vill anta utmaningen ätt leva ut sin ffs > Götz Wicke - religion på alla områden :1 livet, och uthemskt ä ”b tydande. I "det: . ler: har ungdomar” skrikit ut pro. tidssamhället kommer att. kräva ' gång de här. tyckarna dykér. upp, ' världskriget, Blundar vi bara med . ena ' ögat. är allt det där -som. och sätter" in' "skeendet i sam. att ha någon betydelse, -Dag för . ästa : finna, att när det stora avgöran. ' med 'ett tänkande" och handlande Dl ”
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.