a a rr ner a SR a N "LAHOLMS TIDNING ' I = EL Tr: Måndagen den 7 nov vember 19 one, 1 T: . = : Allt fler människor i industri- länderna och i de högproducerah- de . jordbruksländerna blir mer "och. mer medvetna om att den häftiga befolkningsutvecklingen i. u-länderna , kommer, . att ” ställa ständigt växande krav på såväl livsmedelstillgångarna som andra förnödenhet terna förutsade 1964 att jordens: folkmängd år 2.000 skulle bli 5.970 miljoner, en X veckling iu länderna. De fram steg dessa stater ändock gör 'bl a på ' hygienens' område; bidrar tll att höja medellivslängden, Och det” är .väl. här som orsakerna till "fet, räkningen” i prognosen fram til år 2.000 främst är att" finna. Del" finns' gott om utrymme i samtliga. u-länder. då det' gäller "att sänka nedgången i "dödligheten över he'a linjen från barnen till de. vuxna» och åldri na, precis ' så "som. massa :om "man jämför med: de knappt 3.000 miljoner som fanns , 71960 'och, de; 3.600 miljoner - Som” väntas befolka jorden 1970. Men: + den siffran räcker, ändå inte, här; man nu. kommit” underfund med, ' Det blir ytterligare 160 miljoner - kor vid nästa sekelskifte, > - '-Att det är u-länderna” som "i. första: händ och "till övervägande del'svarar för denna befolknings- utveckling är ingen nyhet." Redan. I nu stiger folkmängden i flertalet - u-länder, med 1,0—3,5 procent pr, år under det att normal öknings- takt i industriländerna är 0,5-—1L7 . . procent. I:siffror räknat beräknas : u-länderna ha" 4.600. miljoner: år ; 2.000 mbt. 2.000 miljoner 2960: För I "att : ytterligare. illustrera 'derin; "enorma utveckling kan också > nämnas, (satt "år 11960 fanns 67 procent . av jordens befolk "ning i u-länderna, men vid nästa: 'sekelskifte räknar man med”att ' deras befolkningsandel har vuxi .till ;76 procent d v s gott och. vi tre" fjärdedelar. av "hela jors. deng befolkning. . Frågan. är om. "minoriteten, i industriländerna' mäktig" motsvara" de . krav' som "ställs på den: 1 detta, utvecklings " skede, '. . Härnbegränsningen, är äl skett i de nuvarande industrilän-" derna; Förutsättningen är" att "det: finns' någorlunda : tillräckligt. med livsmedel så att svälten kan hål: las "på. avstånd: och. att: läkare. " sjukhus, medic! n och. "andra "ljvs- "sjukvårdens områden kan's "förfogande i ökad utsträck- tion - NS : innan "då en' vissa områden. Då "befolkningen " under samma tid ökade med 1 ivs-. ;. miljoner betyder; detta att. u-länderna, som drabbas: hårdas!- då tillgångarna minskar, blev pedx gången 4—5 procent. .... ". Vi har tidigare många gå) - satt vårt eget lands jordbruképe; litik i: relation till. livsmedelsti gången; i världen och vill: än" er gång : peka på, att” en. minskad självförsörjningsgrad. här; hemm2. betyder även. den att vi. måste :ta i" anspråk livsmedel. som behövs, ” på andra. håll i-världen: för! att, - håla: svälten på avstånd. Har vi : moralisk "rätt att driva en sådan jämt en mycket b sad fört teelse Inom denna v diga a jordbrukspolitik "med "det" krazsa motivet att vi just nu' kan: köpa li 1 billigare på världsmark- "ritet u-l ; och andra skäl bidrar härtill. Men "det; är inte endast antalet nyföd- "da. sbarn,, .som . bidrar till! denna: bemängda > befolkni naden än till det. pris vi. själva kan: producera för? Och. hur: län= "ge: håller. en , sådan; från kring- världen isolerad politik? NO - "Det. betyder. att beredd "att arpa ”dustriert. måste få ökade” tmöj heter” till investeringar Om”.deri . skall I stegringarna;: behålla. sin .kon- . VÅLUTAPRÖBLEMEN . MÅSTE -LÖSAS: HEMMA , Nr 2 rubbiograr Veckans affäl "Terren "kommentar "till. " Svenska valutareserven!” Sverige har hittills under 60- den talet tillhört -medelmåttorna om |" man.' ser... till. . valutareserven. 1962—064 ökade den med 230 mil. -3oner: dollar, vilket ' gav oss en tolfte plats bland 18 OECD-län- der, 1965 blev placeringen den- samma, men vårt plus krympte till 7-.miljoner dollar. Det är rest- ». posten, d. v. s. oregistrerade 1e- Vverantörskrediter, tunfistinkoms- ter m. m., som räddat: oss från en ännu 'sämre placering. Vår restpost var 1965 220 miljoner dollar, den femte största bland OECD-länderna ' efter. Västtysk.- land (480), Känada (430), Fran- krike (420) och England 290). "En omsvängning till det säm- "re skulle kunna tvinga Riksban.- " ken att låna utomlands, Sådana lån: kan vi säkert få i viss ut- sträckning. Men främst måste Ni Nta. till egen. åtstramning. so VÄGEN TILL EN SAMMAN. . SLAGNING > 0 tolv - mellan folkpartiet och oenter- partiet: är --mödosam,. eftersom » den måste gå genom den allmän- na" partiopinionen, . skriver :cp- riksdagsmannen Torsten.An. dersion i Brämhult i en arti- kel i Frisinnad Tidskrift. Hr An- dersson: anser emellertid att det ” gemensamma handlingsprogram. met 'är"värt en.extra ansträng- ning "och : samling och hoppas även" på en kontakt med delar "av högerpartiet: ' Centern gjorde sitt hittills bäs- ta val och folkpartiet stramade upp. sina kadrer. Båda partierna inhöstade alltså ökat förtroende för sin politik, därj inbegripet |” samverkanspolitiken. ':De båda mittenpartierna står nu med det- ta :ökade förtroendekapital inför sitt fortsatta arbete och frågan | är hur detta bäst skall läggas upp. Det är inte min tro att detta 4 "| allmänna partiopinionen, de ; lägna Samällspolitiska . högsta Hivå. Vägen. dit: är mödo- såm, ty den måste gå- genom en . Klart/ är däremot att: Satt samverkan. på. i första: hand riksdagsplanet . är vad” centerns och. folkpartiets ökade” ”väljarska: : ab rör. kräver. Vi hj nya” program kan sagt.ifrå aft nu göra än att fullfölja Våra ; gemensamma Propåer;; Det är ett stölt. progtam, som är väl värt en "Extra. ansträngning, och sam- I kunna motverka. kostnads- 1. "igen : älldeles" övertygad : det! inom högern. finns konstruk- tiva, krafter,.: som”. känner. - :sig , "starkt. tilltalade ,av ; mitternsam- ”verkans ” aktiva program, tilläg. STÖRNI GÅR. PA: RESEFRO of n. skulle! vara det. Jana i Eu- . ropa som dras : med de. största svårigheterna - På -resebyrå- och charterflygbolagsfronten;; finner -Östgäta' Correspondem att. statsmakterna: skall skydda svenska” företag genom att sätta 'upp.spärrar mot de uländskar Det finns säkerligen en "hel del 'sanning i piloternas "påståen- den, men fråga är dock om inte regerings.. och myndighetsingri- panden ' på något: längre sikt skulle -göra mera ;skada än nyt- ta, så internationell som hela” re- Sebranschen: blivit "i alla hänse- enden.'.En företeelse. av" detta slag kan knappast regleras med "så enkla handgrepp som piloter- na förordar.”I den mån: skiljak- tigheter, - förekommer :- mellan -Svenska. och. utländska. charter- flygbolag, framför allt vad angår säkerhetsmomenten, ” bör. givet. . vis de” ansvariga myndigheterna vidtaga : åtgärder. för att-få till stånd en' korrigering. Utländska bolag: som "opererar med lägre säkerhetsstandard"' och. därmed följande .lägre- kostnader än: de ” svenska. måste hållas. borta, Men . bortsett härifrån är det viktigt att branschen fär: utvecklas så fritt som möjligt för att finna . sina egha, proportioner och for- mer, De inträffade händelserna har givit . allmänheten en ny fingervisning om mödvändighe- ten av försiktighet och urskill » ning vid valet av researrangör.” Den: ökade konsumentupplys: |” "ning. "angående sällskapsresor som "Konsumentrådets utredning " föreslår. bör, rätt genomförd kunna ge ett verksamt bidrag till” en” stabilisering ” inom Tese- ten (h) men vill inte godta del rn svenska: piloternas' uppfattning SMA | Skårmytslingarnå och terrordå- iden vid Israels gränsér upprepas . med mer eller mindre jämna mel=" larnum; och den politiska "bak-" grunden' är som oftast .mörklagd.' . .De senaste -intermezzona har. "skördat flera liv. Fyra israeliska" . polismän dödades, 'då de trampa- de på en landmina på en av de ' patrulleringsvägar, ' som ' löper längs den syriska gränsen i Gali- ”leen? Och vid. gränsen till Jorda- ' nien: blev tre israeliska soldater 'nyligen..svårt sårade vid ett an- utförts ” av . arabiska. flyktingar: ' Förhållandet" mellan Syrien och "Jordanien 7 är ; föga vänskapligt, -varför 'smian . knappdst. kän anta,” ätt detär fråga om en av dessa” två stater . gemensamt planlagd : » terröraktivitet . mot Israel, .Snara=" "re" tyder” allt på, att: detär den" "gamla" orgånisationen av arabiska - I FAR SR som står bak-' om terrordåden i syfte att vid- makthålla : oron . och . spänningen, » vid Israels gränser, = 3 - > Terroraktionerna: utföras Da re-' gel. nattetid i skydd av mörkret, och de kän; därför: icke i förväg -- förutses', och avvärjas.. Och: den | Spik israeliska Spänn -fall bakifrån; som man tror hade- | snar från. fall till fall kommer att reagera mot dem, För .blott: några "månader : sedan. besvarade : Israel en syrisk gränsprovokation, - med ett regelrätt luftangrepp mot de 'kanalarbeten : ;som försiggår på” syriskt territorium "och som har till syfte att avleda vatten från Jordans källfloder — något ' som. på israeliskt håll. betraktas "livsnerven i Israels ekonomiska gen. våler rien, reste sig Fedorenko och rik- "tade "ett. motangrepp mot Israel, som 'var så hetsigt i tonen, att - det närmast. kunde karaktärise- . fas "son. ett öppet hot, Moskva= mannen anklagade Israel för att . handla i aggressiv maskopi med de kapitalistiska västmakterna. - » I'stort sett har världen vant sig vid att betrakta Syriens nålstings=' politik. mot Israel såsom just in- " genting . annat än inrikespolitiskt övrer. av > Framtidsperspektiven -. verkår, inte särskilt 'tilltalande; om man betänker den militanta och oför- sonliga — hållningen hos i de, kl nesiska' ledarna och hos den kul turrevolterande kinesiska ungdo- men mot” allt: vad” som. inte" är kinesiskt, Ju "aggressivare Kina uppbyggnad, Syrien fri ällde klagomål i säkerhetsrådet mot det ', -israeliska luftangreppet, men fick "icke stöd av -tillräckligt. många "stater för att säkerhetsrådet skul- je uttala ett fördömande av: det - israeliska luftangreppet. :. ' > "Oo I desså dagar är det Israel, som 'har anfört häftiga beskyll- ningar mot Syrien inför säler- , -hetsrådet, vilket ledde till ytterst häftiga ' debatter inom detta fo- rum, ' Vad "man på många ”håll' hade hoppats, nämligen att Sov= ”jets" delegat ' skulle ingripa. .som medlare i den' eldfängda konflik-« ten, inträffade . icke. - Tvärtom : ställde sig ” sovjetdelegaten Fedo- renko beskyddande bakom de an- klagade syrierna, Då den israelig- "ängsliga frågan -vppstår alltid, h hur: MAN ke representanten Comay : hade ' framfört sitt. varningstal mot Sy ' "Denna shöst får. vi äter glädja Oss-över" en liten, utsökt vacker Rom den serie Herman Stolpe sedan: inledde med "Ja- ord” "och i fjol förtsatte med den arabiska - motsvarigheten, .. Denna gång heter» boken. ”Kinesiska ord- språk. och visdomsord” (LT:s för. lag,: 16:—) :och' är om - möjligt fyl- ligare än föregångarna; dessutom försedd. med ett- ovanligt vackert bildmaterial " av:'-tuschteckningar från Östasiatiska museet i ett myc. ket personligt .urval där de allt- för :välbekanta;' uteslutits un Herman., Stolpe. har, ,skrivit ett instruktivt. företal "där" själva: begreppen ”ordspråk”,.-och ”visdomsord”. fi att mycket riks tigt placéra ' i deras ' nyckel- sammanharng” av "mänsklig strävan mot. medvetenhet' och andlig växt. Harr”framhåller: "enhetligheten änskliga ;"-visdomsförrådet ar "tesen om -'oöverbrygg- bara : motsättningar, . mellan olika kulturer... Han anför. ett, kinesiskt |enna tanke: vars:-ly- che. jen” yeh”; isin. "betraktelse nämner: NS "han .synar. il, vil]. deklaration om de mänskliga "rät tigheterna” ' som : ett : exempel . på étt alltför” bristfälligt avslipat ut- tryck: för. vår strävan på detta plan... . eV . Själva innehållet” i boken; det rika. .flödet- av oöverträffade :for- muleringar tillkomna: i världens mest.' boksynta' kultur, ' ger -san- nerligen, rik : stimulans. Här fin- ner vi naturligtvis de tvenne, top- parna. Kung. Fu-tse och :Lao-tse, Kinas stora sedelärare, och. tria- den. Chuang Chou, Li Talpo: och Po Kläd yr 3 ed --Det” minsta - man: edan: kunde säga »om behållningen : av. denna lektyr. -vore. att den som! verkligen anammat" dem "därmed gjort.. sig]: osärbar: och : ingen situation 13 1 vet. är: honom' främmande, > > Därför anbefalls' denna bok ät alla. -på -land. och::i- stad. Till sist några citat:... : . ”Den vise ,-ser,' tiger. 'och: tän ker, . den. - enfaldige : pratsamme |. varken ser eller tänker. sig för”. ”Beskäftigt, -jäktande.. gör föga nytta och berövar dig sinnesron”. Släktingar iskall; man: sällan uppsöka. trädgårdar" ofta”. I, går "kväNe idde jag tusen » härskarna i, Damaskus, : okt i'år förklarade emellertid re- Den 17 geringschefen Eshkol inför Israels parlament, att: sedan januari 1965 har inte' mindre än sextio syris- ka 'sabotage- och våldsakter ägt rum, som Israel mer eller mindre . regelbundet besvarat med' aktiol" ner 'i' samma stil. Han tillade, att de senaste . intermezzona "icke längre kan ' bagatelliseras: Rege-. «ringen i Tel Aviv är inte längre villig att tolerera' dylika våldsak- ter. Syrien måste i fortsättningen "räkna, med" effektiva .repressalie=" åtgärder. Eshkol sade vidare, att . Damaskusregeringen i sin armé” har ; särskilt utbildade special-" grupper, avsedda just för sådana. > terroraktioner mot Israel, : «sv Den israeliska utrikesministern Abba Eban har å sin 'sida krävt, att' säkerhetsrådet skall. fördöma” de syriska attentaten såsom fient- . liga handlingar och begärt, att en "grundlig inspektion skall ske på " båda ' -sidor om den” gränsen. . i: raliska” .I ett New . York-telegram den: 23 okt meddelades; att FN:s var”. penstilleståndskommission för Pa- lestina i en'rapport fastställt, att såväl ' Israel som Syrien. kränkt vapenstilleståndsavtalet 1949 genom anläggande av be=-' - fästningar längs den demilitarise- rade zonen vid den gemensamma gränsen, men att: ingendera. par-" "ten . koncentreråt : några . störré K av' år dit," trupp har under. dagarna före den: 23 - okt inspekterat gränsområdet, "ef- . ter :det :att Syrien inför säker- : hetsrådet. antytt,. att Israel" före= "tagit -.en truppuppmarsch + där, » Men kommissionen” fann, att en ! dast 27 israeliska soldater: med 14 "tunga vapen och. 44 syriska söl- 'dater ned TT tunga vapen är sta-! "tionerade i för,. närvarande, "Den. omständig-" "heten; att Sovjetunionen med. yt et ifrågavarande om- : jorde jag som Kan förtidsbörder: och Ä örebyggande sbehandlingsmé- tod.”som--med framgång kan 'an- vändas i" synnerhet: hos . kvinnor vilka . redan - haft ett" eller. flera missfall?:Dessa spörsmål var bl.a ”Deutscher . ... :Gynäkologen-Kon- gress”:'i. Hannover, : Referaten : om dessa ämnen hölls under den ge- mensamm titeln --”Die. 'bedronte Schwangerschaft”. (det. hotade ;ha- vandeskapet). ' MORE : Statsinkomsterna fortsätter att tåkt: med inflationen, En; : ligt riksrevisionsverket ” har in. komsterna - under det . budgetår, "som avslutades deh' 30' juni, över: "stigit "den" beräknade, summan med inte mindre än 1199 miljo- ner.” Därav. kommer .huvudpar- : ten eller. 728 milj. på inkomst- "och :" förmögenhetsskatten, 381 på allmänna varuskatten och 920 "miljoner" på. .spritskatten. över- ' skottet på . driftsbudgeten blev 1099 miljoner, och även sedan utgifterna”. på "kapitalbudgeten " täckts " med skattemedel, kvar. Står” ett + överskott på 334 milj. "De för finansministers; gläd- jande siffrorna bekräftar väl närmast," att: inkomstutveckling- en "På en: gång stimulerar och . är en följd av den pågående in. : flationen. Men de understryker samtidigt på nytt, att de budget- . siffror man i förväg rör sig med och med sådan trotsighet disku- terar i och utanför riksdagen, har' föga "värde. När man kan räkna fel på en miljard, är det ganska meningslöst att tvista om Småbelopp på något tiotal branschen, l bäst sker genom att vi nu på -- i. miljoner: N : ”(Västerbottens- TN "Kuriren) issfall a förutses och förebyggas? Finns det | föremål: för ' diskusston på: ärets.: gönblicket: anser. en. be: d " hormonbehandling ; urider havandeskapet . fi kommande hormönérna, de så kal- "lade östrogenerna och geSstagener.- a na, förmår upprätthålla havande. skapet, ansåg 'professor- Zander. Havandeskapets' förlopp ' påverkas fördelaktigt av de nämnda hormo- nerna och därigenom tryggas ett |. havandeskaps: fortvaro. "Den tyska gynekologer ;tillrädde” att: tidigast möjligt börja med den: hormonala |: behandlingen ' framförallt hos så. dana kvinnor som redan, haft miss- fall. Också professor dr H, Kirch- hoff; Göttingen, redogjorde för po. sitiva erfarenheter :med den före- '' [byggande -hormonterapin.. På hans ” I klinik hade man lyckats med den- na metod upprätthålla .havande- skap hos, många kvinnor som 'på grund "av: föregående ' förtidsbör- der "eller .:missfall mödvändigtvis ansetts för ”starkt hotade”, ' "Frånsett detta är hela Spörsmå. let om hur förtidsbörder och miss- fall uppstår fortfarande j stor ut- sträckning outrett, . konstaterade professor Zander. Likaså går det inte "att förklara med/ vårt nuva- rande vetande hur den kvinnliga organismen respektive - de ifråga- varande organen efter en serie av missfall ändå 'omställer sig till det normala igen och ett störningsfritt havandeskap' följer. ' Alla referen- ter var därför ense om att grund- forskningen har ännu många upp. gifter att lösa, " Hormonbehandlingen "respektive önskemålet att genomföra den på bred grundval möter emellertid i dag ännu en principiell svårighet: Eftersom flertalet hormoner. bara kan vinnas ur människans intrése- kretoriska körtlar ät den tillgäng- liga mängden ringare än behovet. Endast ett enda av människans hormoner har man hittills lyckats framställa på syntetisk väg, näm. ligen hjärnbihangets (hypofysens) hormon 'som . har beteckningen ACTH. Kemiskt sett utgörs varje hormon av'em kombination mellan talrika: olikartade aminosyror. Att åstadkomma en sädan kombina- tion på syntetisk väg, alltså på la- boratoriet hör till de svåraste ar. Bbetsuppgifter en kemiker överhu- vudtaget kan ställas inför. - Johann Mauthner "Den tid man ' överväger "vad man skall säga är tagen från den tid, då man ångrar vad man sagt, a äpekade sätt gyneköloger.- rlöftesrik." Det .kan inte bestridas att de ifråga- "mår: - påfallande, "mäste ' sägas "göra ett ilabådande: varsel. Spän-- ningen i Mellan” Östern skärpes f varje. vecka” "som år. och FN-o i än! att konstatera faktum, och =: som . säkerhetsrådet. — : fungera "som åskledare för. den upphetsa. de opinionen bå arabstaterna, . | bättre - förhandlingsforin. blir,. desto nödvändigare' ter sig ett aktivt” fredsengagemang. mel lan Sovjet och USA, "som" även innefattar Europa. i "väst "och öst. vo ln ; Sydsvenska Dagblad - VS Statsminister Erlahder” "har icke lyckats ' ikläda sig” rollen ' av:en god förlorare som tänker komma igen. Hans "inlägg i rernissdebat- ten var irriteråde och visade 'prov på dåligt ' humör: - Bland Fr Er- landers. bortförklaringar kan man kanske särskilt fästa” sig. vid en, nämligen, ått de borgerliga skulle ha” varit framgångsrika £ valet dölja." avsaknaden av "program. De borgerliga skulle ' alltså enligt hr Erlander: inte” cha” något” pro: gram, : - DÅ Detta sade hr "Erlander - att han vet bättre' och naturligt- vis ' förstår 'att vä rna >visste mycket bättre. 7 us bn Skånska Dagblade Ir fal e De. ekonomiska : ; avvägnings 3 gorna. "kommer: ”.. fortsättningen att 'spela 'en ännu större: roll än hittills. i svensk . politik... Den ge: nom : valet väsentligt försvagade socialdemokrati en knappast väntas. - komma med. RNågra nya ne i-den. period, 'då :det -kortsik- tiga, Perspektivet -tycks ,;domine- uppfattning. + Helsin gborgs Da bla 2. Avtalsverket. blev . klart dé vouerat ' när, hr: Sträng omtalade att -regeringen . ingripit. i- - lärar- konflikten. Man kan mot: den båk- | Redan: då; :Avtalsverket. den; "aktuella konflikte därför att,de skulle" ha, lyckats | trots É ju inte gärna lägga om till ra.. Remissdebatten. styrkte denna då grunden , fråga: sig om; konstruk- a tionen' av statst änstemännens för- rt en = handlingsrätt.ä noteras. Utanför. Stockholm har rivhingarna, 'av bostadshus” "mina kat till -hälften" sedan 1 fjol tack vare "den kontroll som införts.” I Stockholm '. här ' I "praktiken står dens byggnadsnämnd" fått avgöra” alla ; : tveksamma : rivningsärenden, FP samtliga: .£all tycks ”grävskopor: na "ha" fått klarsignal.' Regering. en ' är” missnöjd och. kommer , att. ” inskrida. med härdare medel : om ' ingen ändring: av ”praxié ;sker. Varför "inte "låta bostadsförmed- lingen yttra”. ”atg" 1. rivningåären.” den? .Så sker i Malmö med" väl görande ; effekt. Men . självfallet bör "all" rivningskontroll 5e5 som : ett ' "provisorium ; 1 väntan på en vettigare hyrespolitik, 'som ryckes, undan : "den ' ekonomiska, grunden för ' "dessa" pekulationsrivningat, Om "den sidan : » bostadspollti- Ken" yttradeg tyvärr inte ett ord SA för. betydligt "flera 'a att alla, tjänar på: att . 'ingen- brytér mot? tråfi- kens : bestämmelser.- En - nyttig trafiklektion som" vi får ;hoppas sitter. kvar : ett "bra tag. . Vi kan grepp. Nu är. man «definitivt: in- 7 2 Stockholm (TT BÅT analys” äv” förstå" hälvaårets utrikeshandel” visar påtagliga för- ändringar , 1. -utvecklingstendenser- na . från: förra” året, ' konstaterar tidskriften Svensk Export : Mest drastisk" är : förändringen 1 : im: Portens - tillväxttakt, : vilken: sjun-| > kit från 14 procent" värdemässigt förra året till sju procent i år.' Exportvärdets tillväxt. steg.un- der. första halvåret till cirka nio procent jämfört med åtta procent under : fjolåret, - Skillnaden : blir ännu större om man tittar på vo- lymtillväxten, sju procent första halvåret 1 år och fem procent i fjol. Följden har -blivit att det totala. importöverskottet ' under årets första sex månader” sjönk till 1.174 milj kr från 1.292 milj kr samma period i fjol. De just publicerade augustisiffrorna visar att tendensen fortsatt | och för- stärkts. Den ökade exporttillväxten kan enligt : tidskriften praktiskt taget helt . hänföras till- en snabbare ökningstakt för exporten av .be- arbetade varor, framför allt verk- stadsprodukter och övriga färdig- varor men också -t, ex. papper. En-orsak till att de procentuella ökningstakterna för exporten av dessa varor ter sig höga kan va- ra att exporten förra året ökade relativt litet. Till detta kan kom- ma att en hel. del leveranser bl. a. från" verkstadsindustrin, 'på grund av fjolårets brist på arbets- kraft inte kunde fullgöras, varför leveranserna kom att förskjutas till - början . av. innevarande ' år. Inte heller denna förklaring ter sig emellertid tillfredsställande, eftersom exportökningstakten har tenderat . att öka under andra kvartalet - jämfört med det första. "Det viktigaste skälet till export- ökningen finner tidskriften vara vär egen något dämpade konjunk. tur, framtvingad av den restrik- tiva ekonomiska politiken, vilken understötts av osäkerheten under avtalsrörelsen och. den stränga vintern, Den dämpade efterfrå- gan här hemma: har medfört att : jsnabbt skifta från. den inhemska |? borta, och tänker vi:efter, kanske — eller två! Den exakta tidpunk- noggranna, skriftliga, iakttagelser, om dem, till, för oss andra räc- ker "det med konstaterandet. Vi märker det på tystnaden en dag när vi tänker "efter. Och upp- täckten kanske gör oss melanko- liska. Om vi är känsliga av oss, det första fullröda lönnlövet, som han -i sitt innersta ser förvand- lat till:en muntert viftande räv- drev... 1 bortbenägenhet och 7 förmåga att Pr konjunkturnivån i tid och på rätt sätt : anpassas” med, . hänsyn till den "yttre" bålansen: [ ”HÖSTDAGAR ] | Desså : klara dagar: med "vina som ' väser i de gyllene. löven, är som ett finare musikstycke, för tranornas |trumpetanden under den hetsiga uppbrottstämningen, Några korta. veckor . varar den, 'n men när : flyttfåglarna är borta | skall livet åter sjunka i det moll- I. stämda töcken som kännetecknar den dimmiga, regnblanka senhös- ten. Som - alltid -fascineras vi av ågelflyttningen — såväl under d d att: betyda År I för Hela. "mänskligheten I en: :öro- ig. värld: En "värld. där: inte minst. da; som: domare . men: "föreslår. AN stället att.varje ägare till. mjölk-. bord. ställer följande "fråga, ;till sig själ SÄ sådant. skick att .jag vill” "ha mitt namn med gårdsnamn,- «utsatt, på et med tydliga” bokstäver?” Om et. uppriktiga” .svaret måste ” bu ej, är det tid, att rusta Upp: "bor. et eller ersätta del med. ett.n våren som om hösten. -— Barnen stannar på väg till skolan pladd- rande och pekande: på .tranplo- i tidningarnas nyhetsspalter. Det intresserar alla; och alla vet ock- så att de flyttar till varmare kli- mat, än värt karga nordiska" c: « En efter en försvinner fåglarna från oss. En del, som tranor och vildgäss märker man bättre,, de mindre <fäglarnas- 'försvinnande upptäcker vi: vanligtvis längt ef- teråt. En dag finner vl att svar lor, sångare och flugsnappare är 3 frö vi inte har sett dem på en vecka ten känner bara de till som för Je: Jägaren vaknar till liv inför |50 svans I höstens första klingande sp företagen ökat na, Sränstnt strä , ; i tarkt, tecken på näringslivets höga exa > a > (Forts, & ad 7) bida vi efter, 13.) lingen. Jag besökte: de med dem om verksam ' de. bytte "ämne och talade om 'go- da. gärningar som ett - medel till het på Kristus. Vi lever 4: ”den. visst - heten att hans" löften skall” Upp: fyllas om vi vändrar. i hans, fot: av ”nya himlar, där rättfärdighet Borr |ETT. ORD : garnas formeringar mot' himlen, || -- garnas. formeringar mot himlen, PA VÄGEN ute på åkrarna och kisar efter|- Men: ”n . ya håmlar” öch:"en ny ” tranorna, stadsbon läser om den ljorq”, där rättfärdighet bor, 2 ans. löfte, 2 Petr; En familj hade 1 imnat försam. - dem och. tala: att låta tron ' bil en. levande tro. Men älsning. - Det som ger oss "mod: ”att Vä då När tro” är inte att: vi gör. go- gärningar. | Dessa är resultatet .-av < I stället leva ut, vår tro har vi fått om här vi” ST vår tro. : Mod : att "helt" överlåter oss ät esus" Kristus och: gör hans 'vilja. Därför att lärjungarna trodde på Jesus lämnade de sina yrken-och förändrade sitt leverne fullstän- digt för ätt kunna följa” Mästaren: Även vi måste. färdas den väg m leder till himmelsk härlig-. genom att praktisera ' vår tro år, Så skall vi få en försmak, och en md Jord; an
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.