Sä ENEEISEENA ENN L a HSO | GöNNG | km | one | anime | ängen fn TA LAHOLMS TIDNING orre | Fredagen den' 11 november 1984 en =L I. Fredagen den i "Det skyda "mot skördeskador I i jordbruket. som värit 1: kraft några är har ' många fördelar, | mer tåven uppenbara ” Brister. Skyddet. "är konstruerat så att det " utlöses i "Kåtästrofsituatio- ner. .-— dock utan, att - täcka skördekatastrofer hos enskilda jordbrukare, Redan när det ni varande skördeskadeskyddet in- fördes : uttalade en del-remiss- instanser önskvärdheten av, att systemet skulle kompletteras med ' lämpliga 'låneformer. -Öns- kemål i 'dén' riktningen 'kom från jordbrukets organisationer samt: från bl. a.'LO och Statens " jordbruksnämnd, Te > - Om dessa önskemål kunde framställas 1961 kan de "natur- ligtvis resas. red än större. kraft 1 dag. Den +; fortgäende rationa- liseringen kräver - stor skuld- sättning från jordbrukarnag si da och en felslagen skörd kan MN . bit. -ödesdiger även om den inte får formen av'en'ren katastrof. Från ' désså utgångspunkter ef térlyste Ferdinand Nilsson (cp) för. en tid sedan dessa komplet- terande” Jän. Joräbruksministerh SEX ÅHLJARDER OM MÅ EN 0. 2000 :— om 34:år.— finns]. det 6130 mi iljoner. mö ni kor på vår jord,-d.. v. s. ungefär dub-|' belt så. mänga: som”1 "dag. Än nu för två är sedan löd förutsä- gelserna på en 160 miljoner lägre" siffra. FN:s: befolknings- experter har fått revidera sina beräkningar. och ' pekar på den sjunkande dödligheten som -deh : viktigaste. orsaken till att befolk: : ningsökningen hu går förtare än man. Halgare" -råknat.: med; skri- > tat de Hate. att minskad rukt. samhet skall" kunna" hejda den våldsamma ' "accelerationen" jordens befolkningstal.: Utryrå- Nedgång i dödlighe- "nämligen "fortfarande stort” i de flesta utvecklingslän: der, <x ” Man kan alltså: notera ”dét glädjande faktum att> allt. fler >» människor . som "föds till denna jord ' fått "chahsen. att.; överleva sjukdomar; svält och andra um- bäranden.? Men ”sanitidigt : måste "man konstatera; att: den dag då jordens « -livsmedelstillgångar in: te räcker. till 'åt alla" "Tyskt. ännu närmare. ” FN-experternas "nya ningssiffror måste bli em vä klocka ' för - världens länder i två avseende te ansivängningarna det gäller” mr AO med det" snaraste kastge över>bor MOT NEDERLAGET : " Socialdemokraterna har redan hunnit en god bit' på vägen att förlora också” valet - -1968, Detta framgår. av. .den .-Sifo- undersök: "ning som Svenska , bankföret ningen beställt om folks" iInställ- ning. till prisstegringar och in- flation, när den jämförs med re- , ger Ingens olust att på allvar ta ”Htu, med den... Remissdebatten gav en ny bekräftelse härpå, skrilver ” Norrbatte 1E Ku riren: Oavsett partifärg begär ” en övervägande majoritet av svens- ka. folket en politik som gör "slut på de: ständiga. prisstegrin- garna, just detta som regeringen visat sig sakna både förmåga och vilja till. När den demokra- tiska " oppositionen ger detalje- :rade. och. väl, motiverade : pro- gram om inflation, pläderar so- . efaldemokratin alltjämt för. in- "flationen som tillätlig också på höga nivåer, 'Sifo-undersökningen . ger soci- aldemokratin underkänt, då Inte så myckel som en' enda protent sanser att en höjning av skatten skulle bidra till att stoppa in- flationen. . DET EKONOMISKA KLIMATET inom vårt land blir än kär: vare "än hittills, Atstramningspa- litiken, "kräver stigande 'uppoff- Ingar. från företagens » sida, skriver, d:[r jur. "C..R.' Pokorny 1 tidningen Företagaren ' Tiden kommer att kräva stor anpassningsförmåga : från — nä- ringslivets och företagens sida. " Det gäller inte blott att hålla den egna rörelsen i högsta trim utan också att noga följa mark- nadsutvecklingen och i god tid upptäcka nya försäljnings- och produktionsmöjligheter. Semag- « betet inom de olika branscherna borde intensifieras, Samarbete 1 en eller annan form är under hårda tider 1 regel mera givan- de än misstänksamhet och avund ' företagen emellan. : Konkurrens på kniven är In- te den lämpligaste metoden att november 1966 : har” emellertla i'sitt svar nu ställt sig" -avvisande” till denna tanke, "Hr Nilsson kunde ange en rad goda skäl" för "sitt önskemål om vad han kallade särskilda likvi- ditetslån. 'Jordbrukarna : i. Mel- lansverige har" i” år 'fått sin skörd reducerad till hälften. på grund ' av hård utvintring av höstgrödorna - och svår" försom- martorka. I ätskilllga fall :sitter de. nu trångt. när . måskinamor- teringar 'och 'gödningsräkningar |" skall klaras, Den” extrema rän- tenivån gör det sannerligen in- te heller: lättare att klara upp situationen, sept Men jordbruksmi istern "har Han. , motiverar ” sitt ställningstagande 'med att” riks- dågen redan i år "sagt nej till motioner med; samma , ärende. Att "jordbruket är en näring där väder, och. andra yttre omstän- digheter: på; några: månader. ra: dikalt : kan : förändra " förutsätt- Yr tydligen något. to falt främmande för landets jord- . sagt: nej... ningarna” bruksminister; .' ” Hur skulle: det vara om Jori bruksministern | veckling” "och; jordbruket” "istället” för "att . för- » fatta; demagogiska : skrifter "rik tade mot den " näring "han är satt: att "ha ansvaret” för? - VUXENSKOLANS. TECKEN : « Den sammanslagning -. mellan Liberala studieförbundet — med anknytning . till "och Svenska Landsbygdens Stu- dieförbund:-— med .centeranknyt- "ning = som beslutades: vid! mä- nadsskiftet. ar fått positivt. mot Förr alltmer Er "tuätfongn "behöver L studiefrämjande,: "IT=- a tecken än. som en "anpassning till samhällsutvecklingen; : sammanställdes "ungdomsförbund » och ' studieför- « bund,” de omtalades gärna som” syskonorganisationer. : des ur SLU, -för.att ta detinär- maste exemplet,: Nu, talar, man om — vuxenutbildning, "vukenundervisning . och .vVvuxen- . : skola? Studier: är” inte längre” nå- de: ungas 'ensak;” man "lär SLS: med; studier, om något decennium befinner sig.var tred- jersvensk i:en. 'studiesituation. But tidens -tecken. är "att vi, fått ymnäsier för vuxna och att Ra; idioskolan,: söm. numera: omfattar - Också TV, döpts. om till Vuxen- . undervisningen. ' Men; tillägger JF, den Tya si- betyda . svek ' mot "gamla traditioner och får inte, 'stå. I. konflikt med den folkrörelseanknytning som: varit i ande kraft inom" som” SÅS, Att? ländsbygden » försvunnit: ur namnet får. inte betyda” något annat än att Stu- dieförbundet "Vuxenskolan ”allt- jämt. är" landsbygdens Speciella inte' De turkiska invandrarna . vål- . Jar? myndigheterna .. Många kommer hit på vinst och förlust utan att ha ordnat arbe- te .och.bostad i” "förvåg, De ham- nar ofta i samma sorgliga belä- genhet 'som tusentals' jugoslaver 1 upplevt . land. De får gå och driva i vec- » kor;'eller månader: i oviss vän- tan på en chans. att få. fotfäste. tDet är inte en dag för tidigt som ”arbetsmarknadsstyrelsen öppnar informationskontor i.den turkis- ka: huvudstaden. :Många trage- . dier kan -säkert ” undvikas om man genom nyktra upplysningar försöker” därhpa de högt upp- förväntningarna . möjligheterna. i. det -fjärran lyc- kolandet Sverige, Till de kalla realiteterna' hör exempelvis det nyligen konstaterade .förhållan- det "att, utlänningarna av arbetslöshet i betydligt stör- re utsträckning än andra. I'okto- "ber utgjorde de inte mindre än en -sjättedel. av hela antalet an-' "mälda” arbetssökande, CN tidigare har” skruvade” klara en "Kris, ” N ”(tanderstianingen) i "ofta - säväl bekymmer. drabbas kunder : världen, nare, sekunder, en Därom "vittnar ot ”klockvers”, : som från; Värmlånc kunde" :det .dock tal. om. i | Museets förnämsta ,- Våra första urmakare här i lan- det. hade” också efter utbrytning- ur '» klensmedernas 1600-talet" benämningen ' säjarmäs- tare .-— eller riktigare sejarmäs- tare; vi återkommer till denna Jag Knäpper . tidens - I gång. "Var gång ' jag knäppa: låter tär en förknuppen: knäpp, : : som. aldrig - knäpper åter. Hur" ”Jängsamt och . högtidligt förnå':tiders .klockor: än knäppte, knappast 'vara intervaller . på. hela 5 Förr Tiden rusar 1 väg allt” snab- bare. Vi räknar den inte bara I timmar: och minuter utan i se- :och. på. Idrottens 1ö- parbanor' i tiondelar och på våra kameror ' i-- hundradelar, ' när. rytmen var lug- -'hade man -andra tidsbe- grepp. För inte alltför länge se- dan räknades exempelvis i ”säjar- knäpp” — en tidsenhet om fem som vållat lärda och tekniker åtskilligt huvudbry. Hur hår detta tidsbegrepp blivit ve: dertaget ..och - på . vilka grunder hade det ; fastställts? .. -.. Uttryckets första led har up- penbarligen sammanhang med det gamla” ordet ”säjare”,' som uren kallades på, 1500- och 1600-talen; vi känner det bl a. från Johan III:s" säjare '— :en av Nordiska dyrgripar. i skrå på tirnterings , gamla ” ”uréns oo högtidliga knäppånde- gjorde” naturligtvis starkt” intryck på folk i gemen, . ex. följande härstammar "- gåftull sekunder; "som alltså utgör Ps Jarknäppet”. Ta ”Vitrycket återfinnes ' 1. så att säga auktoritativ form så sent som 1801 i en då utgiven lärobok, ”Undervisning . uti. räknekonsten” av Johan. Gräns, Denne förklarar här ' tidsindelningen sålunda: > .— Ett dygn. är lika med 24 timmar, och en timme 'är lika med 60 minuter. Er - minut - är 12 säjarknäpp. Ett säjarknäpp är 5 sekunder. När en, "intresserad forskare, Iden, lärde" och- boksynte. dr Mid- gård Björklund 1 Boden, för någ- ra vär: sedan fick Johan Gräns bok-i sin hand, frapperades han av ”säjarknäppet” 'och sökte en förklaring till detsamma. Han tog kontakt med museifolk, urspecia- lister ' och andra 'sakkunniga :— men ingen kunde. ge någon an- visning om uttryckets uppkomst. Efter en intervju i en lokaltid- ning, där det gåtfulla säjarknäp- pet behandlades, lät flera perso- ner höra av 'sig med tips. Bla. gav nägra brevskrivare intressan- ta - vittnesbörd om att deras far- eller morföräldrar faktiskt använt ordet säjarknäpp; :uttrycket har således i. praktiskt ,bruk. legat inte alltför långt tillbaka i tiden. Kvar stod: emellertid frågan varför "man ' en gång i världen bestämt 'sig för just 5 sekunder som ett mer eller mindre använd- bart tidsmått." Vilken grund före låg" härför? > gu. Ordet” ”eäjare”! har : i” "allmänhet ansetts härleda från tyska Zeiger i ' betydelsen ”visare” (på urtav- la). " Vid en ' hänvändelse, ' som vid ”TCO:s” bd Det är onatur ligt, o riktigt och olyckligt att' ha kvar. beteckning- arna ”praktisk' och'”teoretisk" ut. bildning, de; är oupplösligt: blanda- de;. hävdade. överdirektör, Birger | Ööhman-T ett engagerat” anförande utbildningskongress, där”. frågan. om ? jämlikhet” i "skola im: | och "utbildning "ägnades ' stort in; tresse. hölm betonat: att belysa Öc föd- 1300" "deltagare, -m digheter. och » framtidens ” Överdirék ör” - redningen;' batten”: uti... = Reformerna eller tungt, osv. + Har det blivit så? : orter i vårt land. . vårt na. hetstanken, om [ren, , ” Dystert spöke | : Att antalet orter. med yYrkesskola i nuvarande mening ska minska betecknade : överdirektör Öhman som ett dystert spöke. Detta är emellertid en följd av den moder- integrationstanken, rätt flagrant. avsteg från” ' jämlik- ordförande: i. " yrkesutbildningsbe: X Ungdomens tre , problem TCO-chefenh "Otto "Norden- skiöld hade redan när han öppna- de tvådagarskonferensen” i Stock- ehånäla jämlikhe- ten-inom uiidervisningsområdet. "Vägen till yrket” var temat för TCO- konferensen, som. saml representanter, för olika skolmyn- Trots "skuggan av. den stora" lärarkonflikten kom kongreös- sen att genomsyras av en vilja att i "positiv anda" penetrera'. dagens r, ett till en . ad skolornas, - 'skolformernas - jämlik” het, men inte till jämlikhet i skola och utbildning. Genom författning- ar, riksdagsbeslut etc: här vi nått en objektiv jämlikhet, den subjek- tiva är, svårare att vinna. Det finns så mycket av: sociala värderingar som bygger. På traditionstänkande; på uppfattningen om ett yrke .som fint. eller icke fint: som : smutsigt .— Till jämlikhet i i utbildning bör höra. att- individerna. oberoende: av t. ex. bostadsort har samma möj: ligheter till utbildning. Vs — Den moderna "utformningen : fav. grundskolan med större befolk- Nningsunderlag för: högstadiet . än från början :var ,tänkt har klart motverkat den avsedda -jämlikhe- ten, ' hävdade överdirektören.. Ut- ökningen av ' antalet. platser med en eller flera' förmer av de gym- ,; nasiala skolorna innebär visserli. "oc [gen en ökad jämlikhet -mellan ungdomar med olika bostadsort. :| > — Men. det kan inte förnekas, att de' 125 orter, som .i framtiden kommer att ha så gott som mono- pol” på gymnasial ' utbildning, ' er- bjuder sina inbyggare: lättare ' ut- bildningsmöjligheter än alla andra men . ett Oron och ansvaret "ifråga om den alltför stora spännvidden i värde- ringen av lärare — inom .”prak. tisk” respektive ”teoretisk” utbild. ning — ville han passa på att till stor del övervältra på TCO. — Jag tror att vi snart kan nå den objek- tiva 'jämlikheten här. Men sätt in era' krafter för den subjektiva jämlikheten, manade överdirektö- ropet individ för att kunna tillgodogöra sig studierna — men inte en. massa krav därutöver: "Att meritvärderingern' vid sökan- de av anställning ännu baseras på olika" skolor > "och '; utbildningar utan 'SaKskäll "CX sent an De. handikappade !:De fysiskt, ock "psykiskt handi- kappade' har' numera "tämligen ' ob- jektiv jämlikhet- med övriga indi- vider: ifråga. om tillgång till.stu-: dier. Men det gäller ju också"att klara studierna. Där behöver: de handikappade extrahjälp. mellan” "dessa: grupper. och. övriga ansåg överdirektör, Öhman att den nödvändiga "extra-hjälpen står de Ka. regler i bestämmelser 'om in- träde skapar ju inte jämlikhet på dessa områden: i , ” Halvtomma Yrkösskolör: Direkför Matts Bergom,. Latsson i Sveriges verkstadsförening komp- letterade 7. överdirektör : Öhmans ket" på Yyrkesskoleom- tie ed Många yrkesskolor . och indu: striskolor arbetar. med . halvtom- mar-lokåler. Där man tidigare kunde gallra bland sökdandena har man i dag ett. otillräckligt antal ungdo: mar. Och allmänt rapporteras att kvaliteten på dem "som söker till yrkesskolorna är rtadikalt försäm- rad, ' Anledningen: ”. eftersläpande värderingar. om: "fint? och; "inte fint” i yrkeslivet. : : :—" Problemet ' . måste angripas utanför skolan, hävdade direktör Bergom Larsson. Begreppen arbe- tare och tjänstemän är. föråldra- de, Kanske man rentav i framtids- perspektivet kan skönja en enda (icke partiansluten) löntagarorga- nisation, som förhindrar det kom- pensations- och. relationstänkande som det finns så aktuella bevis på. -..— Genom utbyggd yrkes- och studievägledning kan skolan stöd- ja 'en sådan utveckling — men den -kan knappast styra den. ' Yrkesskola först 4 - Från näringslivets sida har man vid många tillfällen under senare år begärt att genomgången 'yrkes- skola skulle vara en förutsättning för "inträde i fackskola, särskjlt ifråga om teknisk linje. Detta för att undvika den besvikelse som möter s. k. fackskoleingenjörer vid deras första konfrontation med. ar- betslivet. Utan fortsatt utbildning fyller de inte de krav fackskole- utbildningen skulle tillgodose. Då vore det förvisso bättre att. de först hade fått de nödvändiga ele- mentära yrkeskunskaperna i.en yrkesskola. De hade kanske slup- pit besvikelsen. . ' oa Akademiskt " För större jämlikhet mellan aka. demisk och icke akademisk utbild- ning som ”statussymboler” rikta- de fil kand Erland Ringborg i Sveriges - förenade studentkårer den radikala frågan: behöver vi egentligen några examina inom den högre utbildningen? : Förvärvad kompetens kan; me- nade han, mycket väl ges uttryck di. annan form än examenstitel. är borta, studentexa- TE te punkter ; ning betraktas som fc överdirektör Öhman de stora och svåra jämlikhetsproblem som upp: står för elevernas del: Att praktisk och teoretisk utbild. men likaså rr Princip. Motiven i båda fallen har bl. a. varit av ett slags jämlikhetskaraktär. summarum: ”Jämlik- inom = undervis- : Att formella krav på viss exa. : Men: eller viss linje i gymnasie- skolan ställs för vidare högre stu- I dier. En snabb övergång till reel- .la krav. måste ske; krav som gär ningsområdet omfattades med rö rnde enighet av TCO-konferen- sen, likaså att den med nödvän- dighet mäste få praktisk tillämp- ning. : Inom skolan? Bland lärarkåren? ut På att de är ir nödvändiga för sär, Inom arbetslivet, näringslivet br. handikappade till buds, Enbart li. | > . rörelsens arbete under senare år, Svensk Ur-Optik Tidning nyl- gen gjorde. till redaktionen för Svenska Akademiens-: Ordbok i Lund, gavs 'emellertid' en helt annan tolkning. Uttrycket "är, . hävdar "de lärde 1 Lund, lånat från det medel- lågtyska ' seyger med:' variationer- na seger, seyger, segger — sä- kerligen sammanhängande . med medelhögtyskt seigaere, som be- tyder dels ”våg” (av väga), dels ”ur”, företrädesvis tornur. - "Konsekvensen härav. är bl. att. stavningen ”säjare”. får' an- ses. som en ”, försvenskning” av det riktigare ”sejare”; därav den ovannämnda .. tituleringen '”sejar- mästare”, som den korrekta stav- ningen bör. vara, mee SN I Ordboksredaktionen samlingar har ordet ”sejarknäpp” tidigast påträffats i. .Å, J.' Gothus ”The- saurus. :arithmeticus”, tryckt 1 Stockholm, 1621, där det' heter: ”Een' Minut. haffuer 2. Seler- kneppar”. « > Ordet användes "alltså här om en tidsenhet av: fem ' sekunder, — precis. som hos' Johan Gräns 180 använts om en sekund, så t. ex. i . Vetenskapsakademiens . hand- lingar 1771, där man läser: ”(Ljus- strålarna) gå mer än 29.000 milar i hvar secund eller segerknäpp”. Ursprungligen har ordet, förkla- rar . Ordboksredaktionen, :' betytt ”urknäpp, , knäpp som ett ur, ger ifrån sig”. . Några Upplysningar" 'om, "hur uttrycket fått betydelsen '”fem sekunder”. kunde de lärde i Lund dock inte ge. Man fann emeller- tid metodiskt riktigast att tänka på de gamla "tornuren. med en ”balans”, som ' givit dem beräm- ningen . ”Wageuhren”; : det tycks ha' varit dessa ur, som från "bör- jan kallats ”sejare”. ti ”Wageuhr”.: kan direkt översät- gen konstruerade med s, k.' spin- delgång, 'där 'spindeln . ovantill var. försedd". med: . en'. sväng- balk, ';. på: - vilken ” :reglervikter fanns anbragta- ”Denna anordning har' rätt: naturligt givit association till en våg, varav följt ”Wageuhr”, vågur.." I--sammanhanget är -'ju intressant att det- gamla tyska ordet = ”seigaere” -" betyder” både ”våg”; och. ur”, ss : : Det "kan ;mycket' äl." tänkas, konsulent, - urmakaremästare :- J. Artur Johnsson, Göteborg, -att de äldsta ..”våguren”., hade - sådan konstruktion. att knäppningarna i | deras .spindelgång "förekom med så stora intervaller- som. fem 'se- kunder, vilket” givit. upphov, till uttrycket ”sejarknäpp”, "Sedan: 1600-talet: har”. detta be grepp småningom” fallit 'i' glöms- ka och i stället — såsom framgår av. citatet. från 1771 — fått: bety- delsen.. en .sekund;- Men. på vissa håll. har. ändock '”säjarknäppet” såsom '-fem ' sekunder levat :kvar, Närmare . än så. torde man : inte komma en lösning av gåtan kring år - senare, . Men : ordet : har också| tas med ”vågur”.. De var nämli-|> anser Urmakarförbundets yrkes-] Ve I Det "enda västtyska parti, som klart och öppet rekommenderat en omläggning av den västtyska utrikespolitiken för att anpassa den - efter - det nya läget, är so- claldemokraterna "med: > Willy "I Brandt och Herbert Wehner i » I spetsen. Deras strävanden och förslag under -'året att etablera ett slags fredlig. samlevnad med Östtyskland" har . av "mänga" tec- ken att döma” skänkt partiet :be- tydligt ökad -prestige.. Om CDU och FDP: inte. skall bli akterseg- lade av 'soelaldemokraterna, mås- te .de satsa på . ett. utrikespoli- tiskt program som är I takt med den” storpölitiska utvecklingen i Europa. : sterbottens-Kuriren Sanningen ' är "väl numera / up: penbar: för ”alla . och. envar: "det var regeringen 'som ville lockout 1” lärarkonflikten: '-Den” regering, som leds av hr Erlander;”har — Icke minst : genom :hrr ' Strängs och Gustafssons klara uttalanden — prickats .som den” av” förhand- lingsparterna som 'var orsak 'till att ' förhandlingarna strandade. Det är. den regeringen' som ' bär huvudansvaret - för att 'skolung- domarna 'får sitta” emellan. Det bör ingen .Blömmat” | " Gotlands Allehanda I Det" är väl” Klädsamt- för en regering - att. låta statsanställda strejka ett tag utan ”att ingripa möt dem, .-'Men 'om -.ingiipandet nnan -har, skett; under bor- ir” beteendet inte lika. re- det, ställda ” strejka utan att rätta” "dem om”. tt" :villkoren på. a förhand är. fastställda - av rege- ringen," "det. är: en >låtsaslek: med |- strej lek. Det. är fimligt' "att de -borger: liga partierna” under ”bibehållaride en, öställning, . om" Parlamentaris- ka. förutsättningar för, ett: ;regim- skifte skapas. Det "betyder att de i "praktisk: politik. inte. bör: ligga och alltför "långt. ifrån: varandra ; ett.. ålderdomligt - tidsmått, : som dock + förekommit . ändå. till "våra: far: och: morförs!drars dagar, . «Jarl Elomqnis - att'de bör eftersträ tioner. N . ra 6.000 människor i Ke-- nästa. år. är ett av de mål den unga: godtemplarrörelsen I landet har 'satt upp. :Godtemplarna i Kenya får' hjälp från den: svens- ka. godtemplarrörelsen . för att genomföra: detta program, omta- lar direktör "Olof. Burman, , chef för. Godtemplarorden 'i Sverige. Vidare ' startar vi i början av nästa ' år en: insamling för en folkhögskola i Kenya, en-:uppgift i vilken vi räknar: med sam. arbete: med ' SIDA: ” — De internationella frågorna har: kommit ' allt .mer i förgrun- den ' i den. svenska godtemplar- framhåller direktör Burman: Våra olika "arbetsenheter runt om" i landet. måste se det som én upp- gift . att hjälpa. till .att : sprida kunskap och förståelse för de nya länderna, inte minst i Afri- ka, Vi har' hjälpt till att introdu- cera godtemplarrörelsen på flera håll där, och det finns flera skäl för detta. Ett är att de nya län- derna noterar 'ett: växande alko- holproblem,: särskilt i de fall då inflyttning till tätorterna är stark. En annan viktig uppgift för god- templarrörelsen i de nya länder- na är att vara' en 'medborgar- skola, att bidra till att lära män- niskor samarbeta och lära sig grunderna för detta samarbete. Ofta får man börja just med att söka råda bot för analfabetism. — Internationella arbetsuppgif- ter och internationella kontakter är något som i hög grad attrahe- rar svensk ungdom av i dag. Vi har alltså många ungdomar med oss i vårt internationella arbete. Godtemplarrörelsen är för övrigt en rörelse med en mycket stor del ungdomar 1 sina led. Större delen av våra sammanlagt 140 000 medlemmar är faktiskt under 21 år, För att nå ändå flera har vi helhet? TCO-kongressens svar blev i stort: på alla dessa områden, Men den måhända största frå. gan återstår: Hur rubba på hund- raåriga traditioner och ett slen- triantänkande som återfinns hos den ”tredje parten”, föräldrar- elever? Kanske den svåraste nö. nya. att. läsa: och skriva under; Ugdomiukarör till i0cT startat olika former” av. fri ung. domsverksamhet; -- bland : annat inte. medlemskap eller personligt nykterhetslöfte 1: dessa- klubbar men ' får allt flera medlemmar den vägen. De upptäcker att den helnyktra -miljö och: de. syssel- sättningar ' vi bjuder' är. en” 10c- kande lvsstil. / — Ungdomsklubbarna. är bara, ett av de grepp vi ämnar ta för att "förnya : godtemplarrörelsens verksamhet. Vi vet'att de former som" skapades ' när IOGT kom till Sverige år 1879 och tiden därefter 1 allt. för: hög grad - fått: prägla verksamheten: långt in i vår tid. Åtskilligt av det gamla: kan gi- vetvis fortfarande användas, men i många fall måste vi finna helt nya vägar.' Vidgat folkbildningsar- bete, också. det gärna i en del nya former, ökad gruppverksam- het och samvaro i modern hel- nykter miljö är annat vi prövar. Vi utreder just nu organisations- formerna för hela :godtemplar- rörelsen och räknar med att få fram ett förslag till ändring och förnyelse till.nästa sommars riks- kongress i Borlänge. Vi ska också ge ut en publikation, i vilken vi redogör - för IOGT:s ställning i dagens samhälle och dess sätt att agera. I detta sammanhang vill jag ' understryka att det:'är på tiden att ändra strukturen på hela "den svenska nykterhetsrö- relsen, Det är 1 våra dagar- orim- ligt med en rad små organisatio- ner med i grund och botten ganska likartad målsättning och kanske också ibland lika arbets- former. Inom Godtemplarorden -— som är en av de'största organi sationerna — är vi helt positiva till ett samgående. Kunde vi nå dit och ge allt: flera tillfälle att ta del av nya och moderna ar- betsformer skulle vi också I än högre grad än hittills kunna sam- verka också med andra som utan latt själva ha valt helnykter livs- föring ändå vill arbeta mot al koholskadorna, Det är nämligen nödvändigt att ta i allt hårdare tiva helnyktra miljöer som är tillgängliga på s så många hån som ten att knäcka, "Ta möjligt. SN , kommendabelt, - Att låta :statsan-|: Speciella Karaktär agerår |, klubbar av olika: slag. Vi kräver 2 Från rent” ekonomiska utgångs- punkter talar mycket" för att ”det militära försvaret även I fortsätt- ningen får en fast” och långsiktig grund att bygga. på. « «Detta. blir svarsutredningen kan: enas om ett fullföljande av nuvarande. sype tem : med "en. ärlig tvecklinga- procent - och flerårigt” gällande, kostnadsramar, — och det bör vaka” dess” "främsta ambition — komma till rätta med störningarna i samhällsekonomin skall 'det framdeles 'visa ;slig att försvaret. kanske . mindre än gon annan statlig "verksamhet be höver utgöra. nägot finaristellt problem. . 2 Sydsvenska Dagbla et När det: gäller. etermassmodia- verksamheten 1: framtiden” "måste man också beakta dess betydelse för utbildningen, främst vuxen- utbildningen. — Detta - påpekade också" radioutredningen och även hr Palme: ansluter: sig Helt ”al- lertid "att hithörande frågor bör bedömas i samband med förslaget om” ”vuxenutbildningens framtida att framläggas för 1967 års riks- dag. Det är klart att denna fråga mer hör hemma under ecklesta- stikdepartementet: än kommunika- tionsdepartementet men: med hän- syn till att den ändå äger myc nare kunde - man. begära . satt: hr Palme skulle, ha” gjort. något ””nier preciserade” uttalanden; s "Skånska sz Dagbladé ". karaktären ”referat och kommen ' i tar” Deras: "intressen och erfar Motor förarnas”' Många" menar; nog, - att. "det ; terroristernas sida; ”att-sman; inte . Östraffat' får" sitta" vid ratten. med ”lilla pärlan”, in anför "västen ”el- ler. tröjan, a Skall man | nu oc törhet . på "sjön? - skräckligt! n: 'ngsuttalande som: ; Aftönblådet, mera” så rik”att' hon "aldrig mer behöver ; arbeta”. : ss Jag fäste" mig särskilt citerade: orden, : Människor” av” kvalitet” upphör väl inte att arbeta därför att de är rika? oa : va [ETT ORD PA VÄGEN Frukia Icke; ty” jag är "med 18; var ej försagd, -t a är din Gud, . (Jes, ål: 10). 22 dag; De flesta av oss är förtrogna med bibelns: berättelser om 'mo- diga män, "sådana . som Moses, Daniel och Paulus. Ibland. kanske vi känner mindre, till . män av en $enare tid, t. ex. John Tyndale, John Huss, Martin Tuther” eller Covenanterna. ' - : Alltjämt behövs det” mod. liksom förr får människor gå I döden för ' sin ; Herre, Det. mod som de Kikuyu kristna 1 Afrika visar när de hellre: 'dör:än de förnekar sin Herre, griper OS8 oerhört, 5 Ofta krävs det en icke CI grad av mod och lydnad för samvetet för att leva för Kristus. Vi beundrar: den som :' har över. lämnat sig åt Gud och" därför - gripes av dem 'som har. makten och måste avtjäna "ett fängelse- straff för att få leva efter . sitt samvete. Rees Howells i Wales reduce” rade drastiskt . sin kost" til ett mål "gröt varannan dag under några veckors. tid, Varför? För att han med inlevelse skulle kun.” na bedja. för undernärda - män- Nu mot de växande alkoholskadorna, |niskor på andra sidan jordklo. och det.gör man erfarenhetsmäs-|tet. Borde vi sigt bäst genom att skapa attrak-]dant mod eller avfärda en eådan man --såsom . :besynnerlig? . Skulle detta i så fall möjligen, att vi själva -inte har: handla” som han? understödja" ett gå. bero. på "mod "att också fallet .om man inom ;iför-' mattlighetsförb and. : ar rena: trakasseriet - från: nykterhetsÅ äterger -poängterat att hon” nu - i Kan regeringen i mänt till tanken, Han anser ”emel | utbyggnad, som beräknas "komma ” ket nära anknytning till det Fr
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.