RN EESTESETERENINESEERanREna ”"”ening är väl. det första I sitt. slag . > LAHOLMS TIDNING j CA 4 jet Inilagét. NN utländsk arbets- "kraft är numera ganska betydan-- de vid en del svenska företag. Det är naturligt att dessa grupper av andra. nationaliteter svetsas sam- man i en speciell" gemenskap in-" - om' den stora kamratkretsen på . arbetsplatsen, ' Härtill” bidrar: gi- : vetvis i första hand språket. Mån- ga utländska arbetare har särskilt under den första tiden'i vårt land " svårt för att meddela sig dels med Utländska" arbetskraften" om årbetsgtvaresidans metoder då -det gäller att träffa uppgörelser + på. arbetsmarknaden, så är utan, tvivel bästa. sättet att häva..den -: bristen effektivare upplysningsar- bete, Men vår utländska arbets- kraft bör även informeras om vå- ra sociala ' välfärdsåtgärder. samt 's om de politiska partiernas funk- tion, Inte heller kulturkontakter- - nå får glömmas bort. Många av dessa utlänningar, till exempel "de ka + arbetsk na,» . dels" med :de serviceinrättningar - . och andra sarnhällsinstitutioner de - måste = anlita,' Följden blir" ått " kollekterna begränsas till de eg- na landsmännen så: mycket som: möjligt. oe Denna gruppkänsla - ed na tionell bakgrund — har. vid Sca- nia Vabis i Södertälje tagit sig ' "uttryck + facklig aktivitet på det ' sättet att finländarna där försökt starta en egen fackförening med rätt att förhandla och träffa avtal ” med arbetsgivaren. Metallarbetar>. : förbundets "avdelning vid Scania ; Vabis har tagit avstånd från fin- 7 ländarnas ' fackliga ambitioner i | detta stycke" och företaget an- " ger 'gig ' inte heller 'kunna' föra ! förhandlingar på flera fronter, " Och, det måste man: förstå. En " uppsplittring av avtalsförhandlin- . garna skulle : förmodligen lätt " kunna ' ställa". till trässel ch : skapa” motsättningar. mellan in- : hemsk” och”. utländsk 'arbetskraft "vid fö etagen, vilket” minst av allt . är önskvärt. H i Finländarnas vid” Bcånia Vabis : försök” att skapa en egen fackför- + som tagit" sig' mer konkreta ,ut- tryck.” "Men" liknande ” ambitioner ' «kan givetvis väntas även vid and- ra' företag där utländsk arbets-' - kraft "är "sysselsatt, "Utgår - man ' såfrån ”att det har' sin bakgrund i "en. isolering," som även medför bristande. informatioher -'om det. » svenska samhällets” funktion; om svensk” fackföreningsrörels: och Å su JO abräkspolttiken och” dess S'Fö- blad som också fäst tt :oppösitionstalare tyckte” att det är tid att tona ned -Jordbruksdebatten; "ingen, . part vinner på att hålla den? vid liv: ; Kloka, människor på båda «sir |. .dorrta borde.kunna enas om en , jordbrukspolitik för framtiden till: alla parters belåtenhet, en samförståndslösning + som inte står 1'strid med näringens muta. "övare, Jordbruksministern för 1". klarade 1 sitt svaromål”att. han ”ändå fäster större -vikt-vid vad de ,- organisationer säger som . kanske ändå mera . företräder! konsumentintresset”, Bland de yttranden, 'som > ssRvgetts: Jordbruksutredningens . kande". nämnde. han 45 de manhanget :« bara jordbruks nämndens konsumentdelegations. Man. måste" nog..tycka att den- na remissinstans näppeligen 'så ,utmärkt sig för sakkunskap att ;' man bör. sätta .den före - alla andra: det hade ju inte varit svårt att. räkna upp en lång « rad tungt. vägande Jnstanser med helt. annan uppfattning. :; , eJordbruksministern försäkra- de visserligen att vi har ett be- tydande' konsumentintresse av alt importera "billiga ” livsmedel, Mcn han sade också: fö "Många av oss önskar väl i "själva verket att det: förhållan- det'skulle ändras, ty. om världs- marknadspriserna på animäller och vegetabiller gick upp i ni- vå med priserna här 1 Sverige så skulle det ju vara ett uttryck för att man också i andra län- der hade uppnått hög levnads- standard.” + Detta är nog något att speku- leva över för polltiker och eko- ..homer beträffande allt - vidare "sektorer av vårt näringsliv. ' UTSLAKTNINGEY "KOR sker £. n, 1 ett mycket snabbt tempo. Enligt uppgifter från > stakteriförbundet har under ok- tober månad 1 år ungefär 30.000 kor . slaktats, skriver RLF- . tidningen: På grund av SACO-trejken är detta en lägre siffra än”vad som annars skulle uppnätts. Troli- gen hade slakten uppgått till ca 33.000 kor, om den hade för- siggätt ,I normal omfattning samtliga dagar, Denna utslakt- ning innebär att vi har: mellan 30—40 procent ökning av ko- slaktningen jämfört med före- gående år och anmälningarna under de senaste veckorna tyder på att vi f. n. ligger med en utslaktningsfrekvens som är 2.000—3.000 kor per vecka stör- re än föregående är. För slakt- terlorganisationen i sin helhet innebär det att man idag har inte mindre än 17.000 storbo- skap anmälda men icke slaktade. En wviss -eftersläpning brukar - man ha under oktobermånaden, men den är väsentligt större i &r än annars, :betä n- EN AV MJÖLK- . roll i 'valresultatet' upptog stort |” över: sam: |... na," har: ju levat i ett” väsentligt annorlunda samhällssy- .; "stem än vårt svenska, och det är | angeläget att samhällsbilden blir någorlunda ”' fullständig " om ' de. skalt få en riktig uppfattning om det land de hamnat i och om de : människor de möter här, Ju snab- "bare /och effektivare "dessa nyin=. ; flyttade människor. kan tillgodo- göra" sig "denna upplysning” och déssa informationér, desto mindre. , blir friktionen .vid deras anpass 4 ning till 'den. svenska samhällsge” - ; menskapen, : > Totalt : sett" innebär detta att "de jordbrukare ”som' idag 'anmä- ler sina "kor. till” slakt får mel- lan ":180—200 kr per' ko: mindre betalt: än vad man fick i mitten -av> 1966, Totalt. sett för 'jord- : bruket : innebär / prissänkringen sett inkomstbortfall av ' storleks- ” "ordningen :-50—60 milj. kr.:en. mjölkkorna under. ett år... . Slakteriförbundets'..... bedöm: ningar tyder på att vi på relativt kort sikt kanske kan få en nä- got förbättrad situation på kött- marknaden,” men. den långsikti- ga" situationer är. givetvis”. be. köp" för” att återställa” balanisen zn "Väven 'om'.vi på sikt inser att roduktionen, "finner. vi det) orimligt att sdenna.: "nedgång, il- Sä stor utsträckning som :nu: är "fallet skall beköstas av "dem som tillfälligtvis” "bes mt” sig: för” en »utslaktning i . Det Vore, 'slu- tär” RLF-I -tidningen;' Timligt med minst; med, tarike på vtida KSR "Te" valet angrep» " högerledaren ”ningssällskapen i graven? "i - bart "beträffande . de. utslaktade in i "Närmsta anledningen ill. vad här "följer är en artikel om Mellersta Hallands :Lantbruksklubbs 90-åriga verksamhet av sign ”Fullmo” (HN). Avtäln ställnirigeh." Veterligen "har varken centralt eller lokalt angetts säkra hållpunkter för en nyttig och nöd- vändig ,öppen debatt kring, dessa nyssällskapens- framid - "Av agronom” Erik L. Larsson - es manträdena med de hall; ändska hus- hållsgillena har information läm- nats medelst en skrivelse från t f dir Blixt, som vid närvaro också Ejort vissa kommentarer inför det fåtaliga antalet medlem- Däri konstateras avslutningsvis att spörsmål. a "denna klubb ”givetvis i stort sett Väl kan håremot & att i mist sin betydelse som Hushållni ällsk Tidskrift slutning medan den varit ”av stort värde! under den tid, då jordbru- karna saknade fack- och ekonöo- miska organisationer, I våra dagar kan "den mera betraktas som : en sällskapsklubb än som en fack har fortlöpande redovisats och kom- bedömningar och förslag ävensom den specialutredning överdirektör Wetterhall i Lantbruksstyrelsen ut- fört rörand dernas och säll- manslutning”. > ”Sällskapsklubb”, vafalls? På en gammal lantbruksklubbist svider ordet som ett "piskrapp. Osökt in- "ställer sig frågan, hur är det ställt med verksamheten inom övriga lant- bruksklubbar i. vårt. län? Om de- ras insatser och betydelsefulla:roll som ”påfösare” för lantbrukets uti | veckling under” flydda tider kan ju bott finnas. en mening. Detsamma ' gä'er att deras verksamhet inte är ”konkurrerande "med , andra sam> nnslulningar på jordbrukets om: råde men klubben kan genom sin fr? ställning syssla med frågor som s äs: ligger över de' som fack- "och ekonomiska organisationer mås- te syssla med”, Att. vid nuvarande labila "ekonomiska - betingelser för vårt jordbruk -göra dem till säll: skapsklubbar 7 gränsar "till själv- uppgivelse' för att inte säga själv- mord. Vill man” månne att lant- bruksklubt "skall. följa hushåll- et borde ' vara "en tacknämlig oca utomordentligt . betydelsefull uppgift för lantbruksklubbarna att just i 'dessa dagar informera' och överlägga om vad som på det Iokala planet kan göras för att möta de förhållanden som "inträda, när de tydligt "mera ”svårbedömd. Aven |. nY2 ” statliga lantbruksnämnderria Europa : i. övrigt hår, liknande | övertagit: hushållningssällskapens : problém och: "där. försiggår. ger verksamhet. Som är — eller borde nom statlig; försorg : vissa "stöd: | vara. — "bekant planeras att Jant- bruksnämnderna : redan den 1 juli nösta år, ; skall från hushållningssäll- "rådgivningsverk- sårmhöten;;m m . medan . de : gamla 5 «'sällskapen skulle ömvandlas till ”Tontaktorgan” för lantbruksnämn- derna.” Man: har dock ' avsett att hushållning sällskap med "egna" för- söksgårdar, laboratorier ' ete: kan m offentliga. "institutlo- ner vid förutsättning av statligt fast. s'i '8a' stadgar. "Vilken ”organisa- -tHionsform: som; därvid kan komma a har: ej. avgjorts - men: dels har: det talats om s k stiftelser och ces om” samarbete med de ekono- misi ka föreningarna, i vilket senare fall" man' skulle helt kasta loss från staten” och" förlora 7 den” ” offictella : Yngve: , Holmberg statsministér i den "böstadssubven- interpellerat statsministern. om hans: hyressubvention och ” på . Onsdagen. svarade hr: Erlander. " Högerledaren förklarade 'å tt. dragit fram statsministerns. sub. vention : som "ett bevis' för ett "felaktigt 'system.. Han ville inte komma "åt, hr” Erlander Person: Higen, sö i .- För det rsta' borde hr Holm- . berg ta ordentligt reda” på 'sa- ]v ker och ting och inte komma med oriktiga uppgifter." För det andra så"är det olämpligt att gå in på personligheter i en :'poli- tisk .debatt.. Interpellationsdebat- ten. blev. också ett klart. neder- lag för hr Holmberg. Den kunde inte bli något annat därför att högerledaren handlat dumt, Han fick också en välförtjänt avbas- Ning av statsministern, Även en högerledare bör. undvika. slug- germetoder 1 den politiska der - batten, .. : Nu. får. hela oppositionen : 1 da. för hr Holmbergs oskickliga handlande. Socialdemokraterna är inte sena ' att stämpla samt- liga oppositionspartier med hö gerledarens' fadäs: Även om op. positionen vann valet har den inte råd att”låta högerledaren begå flera dumheter. ETT GöTT TT ÄR . lovar oss konjunktur institutet 1 sin höstrapport. 1967. skall ge sen större produktionsökning än det år som snart gjort sitt,' den » privata” konsumtionen skall bli större, "exporten öka. snabbare. I För ad Skapa klarhet om vad "som "skett ställde HT. häromda- gen följande fråga till general- direktör :-Wetterblad: i”Gjordés dens. kr 'nattöverenskommelsen ” (etäppbudet) med : regeringens "goda minner? Svaret blev märk. ligt nog ja När vi därpå frågade om” överenskommelsen togs till- baka: på: örder av .regeringen fick "vi "följande svar: . ”Jag bestrider att : hågon' nattlig överenskom- ".melse träffats”.' Det har vi alla "för -länge sedan uppfattat... Men vad generaldirektören så än kal- "tar den nattliga . händelsen har han nu själv uppgivit att rege- ringen höll avtalsverket i han- den, under dennä dunkla. episod. De. flesta har som sagt trott att så inte var fallet. "Vad är sanning? Saken är av stor. betydelse, Den s. k. "natt. överenskommelsen ställde till ett ödesdigert trassel och måste tydligen räknas som en framträ- dande orsak till den öppna kon- flikten. Det är inte litet sensa- tionellt om regeringen i själva ..verket var med på noterna. Det »«.betyder att den mäste hoppa in och rätta till en förhandling som gått på sned genom dess eget förvållande, (Måndelstlåningen Det- låter bra, men det rör sig 1 hög grad om en osäker ford- ran på framtiden, skriver Es- kilstuna-Kuriren: » Det: finns många ovissa fak- torer I prognosen, Det köpmot- stånd som -järnmalmsleverantö- rerna just konstaterat under si- na förhandlingar i Västtyskland belyser 'vanskligheterna när det gäller att bedöma exportutsik- .« terna för. nästa är, .lIndustriföre- tagen är på grund av den redu- cerade självfinansleringsgraden starkt beroende av tillgången på kredit" då" de -skall. förverkliga sina. Ånvesteringsplaner. Infrias Inte deras ' kreditförhoppningar Den stora utslaktningen har H infrias inte heller planerna, I "vilken utsträckning : kommer den stegrade inre efterfrågan att dra till sig varor som an- nars skulle exporteras — det är en annan öppen fråga. Vad-döl- jer sig slutligen i det Strängska budgetförslaget? Det 'får vi ve ta i januari. Men man kan ana sätt -den snygga ökningssiffran för hushållens fria köpkraft be- finner sig i farozonen, Det mest besvärande osäker- hetsmomentet gäller dock bytes- balansens ' utveckling, vars hu- ”vudförklaring "EK finner vara den stadigt stigande kostnadsni- vån, | sparlakan .. mar av sällskapet som ' mött upp. Det må förlåtas skrivaren, som in- te anser att denna information står i någon rimlig proportion till .be- hovet. Inom några få veckor ankommer det på lantbruksombuden att ' vid Le skapens framtida verk ihet. En- brukspressen ' såväl på riks- som rande. spörsmål alltför liten upp- märksamhet (i Hall-skpts tidskr ic- ke alls). Den debatt som ägde rum vid årsmötet med Hushållningssäll- skapens Förbund i Linköping i slu-; tet av september väckte ingen upp- märksamhet inom våra halländska landamären även om ordföranden j vårt hushållningssällskap landshöv- ding": Lindell ; enl ' referat därvid meddelade att vårt sällskap ”kom- mer att fortsätta sin verksamhet, för, vilken tillräckliga resurser fin- nes, Sällskapet äger 380 har åker, och 560'har skog, veterinärlabora- torium, som är självbärande, ung- domsklubbar med' 1700 medlemmar och har" praktiskt taget hundra- procentig' anslutning? från Jordbru” karna”, + on ligt mångas uppfattning har lant-: främst på Iokalplanet ägnat hithö- ” Vid” de 'just pågående årssam. |! Laholm fatta ståndpunkt till de för- 'slag rörande sällskapets. framtida verksamhet som då måste framläg- gas. av - förvaltningsutskottet.: :Det hade varit i bästa ordning om des- fa förslag i god tid hade blivit of- fentligt publicerade för att dryftas ej blott man och man emellan utan även "vid sammankomster med be- rörda organisationer. Skall de gam- la hushållningssällskapen med :si- na "erkänt stora , meriter "hindras från att ”hamna i graven”. sedan statsmakterna indragit' det statliga stöd de: hittills åtnjutit måste det åstadkommas ; en: samverkan > på h»ad front (ev i samverkan. re” angränsande ' sällskap). Som". läget nu är bör det tillkomma lantbruks-- klubbarnas ledningar att härtill'ta | initiativet för att sålunda jäva dén ”sällskapsklubb”. Lä l 1 Så" Kar då ”han' | HinriK”, som skalden Anker-Pålsson " brukade säga, eller ”Kalsa' Hinrik”- som byborna -sade, lämnat: , detta jor- diska. Han 'var' den ' siste. 'av de gamla, av. dem som fötts och växt upp i. Vångadal.. Bland 'en” skara syskon fostrades han på gammal- dags” vis till 'flit och arbete," som befordrar trivsel 'och hälsa. I rätt unga. år: faderlös fick "han, jämte sin.. moder, 'den ' hurtigp -”Kalsa Anna”, överta gårdens skötsel, I mitt minne har inte: fördunk- lats” bilden" av "den: gammaldags kringbyggda gården där gamla se- der och bruk. och gammalt tale- sätt levde kvar länge, I vardags- lag gick man in genom ”porten”, som - var - strax intill. köket och som: oftast .hade. översta 'halvdör- ren "öppen" på: dagarna för ljusets skull. Fönstret. vid sidan om var bara "litet och med många små rutor. När det var bjudning och man kom som gäst. ,gick man ge- nom --”haven”;. uppför höga :'sten- trappor. genom : ”farstun”. och in i: storstugan, -som var rätt låg i taket ' men. väldigt stor." Möblerna bestod : av två långa: pinnsoffor utan - stoppning, : en. säng :- med (eller ” sängomhäng), ett stort rundbord med fin häng- lampa rr ”ett klaffabord”, en sekretär : med 'skåp ovanpå! som räckte ' upp: til taket, . en ' skänk, några stolar och i ena hörnet en byffé, en modernare sak men gam- "mal också” den. På" den 'gamla sättugnens plats en rätt hög spalt- ugn; som man ' också kokade:'på, här det eldades bra. Märkligt att inte dåtidens eldstad ”sättugnen” fanns "kvar, men” ”lillastua”. på andra sidan köket stod en sådan. "båda ” ändarna "äv: byggnaden utanför ”stugorna” fanns ett stort rum, huset”. kallat; utan. eldstad, förvaringåsrum för ' kläder” och an- nat men inte beboeligt vintertid. Uthusen var tre, och med bonings- huset som fjärde blev gården ett inhägnat område, som det gick att stänga lucka och" port om; Här kunde obehöriga stängas ute, och barn och höns och kanske andra smådjur stängas inne. "Före utflyttningen vid storskif- tet för: väl: inemot 100 år sedan låg byns fyra gårdar i en klunga mellan - nuvarande Vincent 'Jo- hanssons och vad jag kallar. ”far- farsgården”. Hur det. tedde sig med fyra ryggåsstugor eller kan- ske fler, och alla uthus och brun- nar och stenvalvsmurade källare och kokhus, get kan jag bara ana. Till den stugan, där min far var född, fanns vid kökssidan en spet- sig lång smal gång och kanske var det 'likadant vid de andra. På den tiden och en tid framöver lev- de i byn 40 personer. I min barn- dom hade det minskat till 12—13, nu.se. Hur mänga som bodde i byn under kraftstationsbygget vid Bassalt är inte lätt att räkna, de var legio. Och då var det bul- ler och bång, tramp av marsche- rande arbetsklädda karlar i stor- stövlar morgnar och kvällar, sten- borrning . vid rallarsånger . och slammer av vagnar, slädar och hästar. , ” Längre tillbaka i tiden ”dreja- de” (svarvade) Kalsa Hinriks far- far eller farfarsfar och pelarna som bar upp läktaren i Knäreds kyrka skulle han ha 'gjort. Om han förfärdigat ”dalaklockan” där kan jag inte säga säkert, men han gjorde sådana och troligen snick- rade han spinnrockar. Verken til klockorna gjordes av en förfader till Vincent Johansson i den and- ra gärden. I den tredje gården snickrades kanske bord, bänkar och skåp, men min farfar var en särdeles nitisk jordbrukare, som hade mycken räg att sälja, I den fjärde gården fanns . skomakare och skräddare. Till längt fram i tiden körde bönderna med oxar och kor, men när de första hästarna kom kör- ”Kalsa: Hinrik” - | des på jorden med. en ko” oc häst.: Så gjorde min far och så gjorde '. Hinrik- : Karlsson... Sedan har det 'skramlat med hästräfsor, knarrat. : med + 'slåttermaskiner, bullrat med traktorer och: skörde- tröskor. -' Efter : träbultavagnarna kom de 'järnbeslagna 'och- fjäder- vagnarna, så::gummihjulsvagnai na och sist bilarna och så var häs- tarna - överflödiga. --Om -några. år Vångadal. AI Bassalt: ”också). Går- darna 'ska' vara: börtflyttade,..vä- gar och' stigar, onödiga; lummiga lundar av" grönskade lövträd och varje annan slags växtlighet, od- lat: .såväl som ' vildväxande, : allt ska vara ;”sutzeg”, Allt: .ska vara dränkt. , - röver” en den fagraste by. med månghundraärig kultur, över "åk: rar och ängar, där månghundrade människor : trampat och: gått, där de brukatoch-såttr:där de tröskat och skördat, där man glatts över livet, där man sörjt; där man: sti tit och "strävat, där: man fötts, där man . vuxit;: där man lev där man åldrats, och dött.” Därifrån ” ske "de "nu "levande flytta; bort. över, otaliga minnens platser: skall" vintrars kyla lägga sin: boja, skall. höstars stormar, få böljor,, att'"brusa och skumma, skall . sommardagars sol: glittra och .nätters. måne, glimma ” över ett sjunket.. Atlantis. ” : » Doris Morin, höggradigt; stötande beteckningen. ska det. vara slut.med allt detta i|' En "reducering av antalet län är. att. vänta. och: enligt förlju- dande skulle: det -bll. 15,. ev. 16 i stället' för nuvarande 25. Flera län måste, alltså stryka på foten och man. kan .räkna med att det blir gny och protester på mänga håll. "Halland. var ju tidigt ute och "protesterade, längt innan det ens hade "sipprat” ut att "länet skulle : försvinna men . nu tycks man. ha" resignerat, . Enligt fö slaget, sådant det refereras i fi handstipsen,' ” skulle” "ett: » väst- svenskt Jån' från Hallandsås i sö- der till Idre fjord I norr bildas. Utom Hallands och Göteborgs län skulle en del'av" Älvsborgs län där Göteborg naturligtvis blir. re- sidensstad, Två £. d. residens- städer, ' Halmstad och Vänersborg; skulle alltså mista" sin. nuvaran- de". rang.: rr Hallandsposten: + sägs det” vara. självfallet "att . Hallands län + såsom ett ; av, de: mindre kommit" bort I. förslaget. "Själv: fallet” — det lät annorlunda för nägra månader, sedan : Helsingborgs. Da seblad" MN ” . Om den '; höga : : räntans politi k på något sätt kan. förbättra utri diskutabelt. Vi: har : en kredit; marknad ,, fylld ”äv.. besynnerliga regleringar, ' och : prioriteringar, rar, desto” trubbigare blir "också gången” än -priset på "kreditérna som . är. problemet ” på i de marknaden: ken . för. avspärrning > "vid! krig skulle” nämligen tvinga: : 088: till så läggas. ovanpå: ett Ioriaria i stort ' sett lika högt soin . eller högre: än” priset: verkning. "Det =är”. t tänkå : sig en. sämre. artär = uppmanar... ringen vatt... avskriva sin = Endast. ett par" decennier här” skolterna bott i Sevettijärvi-ovan- för. Enare..sjö, högst upp i nord- ligaste' Finland. : Tidigare :-hade: de hemortsrätt i Petsamo; "men när området där - överlämnades : till Sovjetunionen efter ':fredsslutet, var det dags. för dem att bryta upp. Frågan : var / bara vart de skulle ta vägen — ett folk med skolternas vanor, behov och livs- rytm kän inte förflyttas hur som helst, om det ska kunna :över- leva: yu. Det var I denna Kritiska situa- tion "som. den schweiziske" fö fattaren' Robert Crottet grep in. Landskapet. här uppe, och. inte minst människorna i: det, hade trollbundit honom" helt, och på relativt kort "tid lyckades han animera Finland, och England att bistå 'skolterna ' ekonomiskt, och Finland "att ge dem en' ny bo plats i Sevettijärvi, i allt väsent- ligt påminnande om den gamla Petsamo. Sedan dess är Crottet självskri- ven medlem i skoltlapparnas .fa- milj, och det finns t.o.m; de som förväxlar honom ' med ”kungen” i Sevettijärvi, Jaakko Sverdloff, åtminstone till utseendet. '' Och sedan dess har han' naturligtvis komma denna säregna folkspillra inpå "livet. Sina erfarenheter redovisar han nu i ”Lapplands andra ansikte”, (LT 34:—), en fascinerande bok, som har försetts med ypperliga illustrationer av den spanske fo- tografen Enrique Méndez, Crottet delar möjligen inte skolternas uppfattning att livet är ett slags sjukdom, men f. ö, ställer han sig solidarisk med dem 1 det mesta — ja, han är rent av böjd att kasserad den «vetenskapliga förklaringen av norrskenet och vill i likhet med sina anförvan- ter hellre tro, att det är ljus- sprakande hälsningar från de dö- da, med löften om en längt här- vandringens slut. Poetiskt och sakligt, brett och humoristiskt skildrar författaren det lilla samhället uppe vid Enare sjö, där man menade att en kilo- meter mellan husen var en trång- — Skollappar och norrsken. si - I 5jde bädet till haft ännu större möjligheter atf| ligare fortsättning efter jorde- | ras, och. därf . halvmilen .:då” samhället grunda- des...Det- är en befriande. läsning, löjliga , tvångsföreställningar : och är den 'som sagt också ovanligt rolig, ty även om skolten” betrak- tar livet som en sjukdom känner han sig": långt. ifrån plågad ' av det. N "Läs om baron von Pandy t. ex. lyssna till ”kungen” Jaakoo Sverd- loff eller till den. skrattande, vat- tensjuka kvinnan, följ de olika .|skedena i vigseln som aldrig höll |" på att bli av. En gång i Rova- italienare, som" påstod att Lapp- land hade :'gett' honom : allt." blev -:inte « alls förvånad”, säger han, .”Det var precis som jag själv kände det”. När » läsaren - hade lagt boken ifrån sig är inte heller "han det ringaste förvånad -över "att ' före fattaren kände det så, : r 6 - NOVEMBERBREV: FRAN "VAÄXTORP oc Våxtorps: kyrka' renoveras f. n. utvändigt, . varjämte avlopp och vattenledning anordnas. . Kostna- derna för dessa arbeten uppges gå till inemot 100.000 kr, För några är sedan restaure- rades kyrkan invändigt med nya bänkar, : värmeledning och elekt- riskt 1jus, så nu borde den kun. na stå sig i många år. Men man vet förstås inte, vad myndighe- terna kan fundera ut, Allt gam- malt och fornt, som står i vägen för ”nya djärva mål”, -skall ju förintas, och en vacker dag kom- mer kanhända ett påbud, att den gamla sockenkyrkan skall skrotas ned. Socknen som sådan lär i varje fall inte ha lång nådatid" kvar. Den skall, liksom en del andra socknar i häradet, fösas in. till Laholm, ' till mycken glädje för stan, "enligt vad en | profet där boddhet, som inte kunde tolere-z förkunnat, / Ed to RA keshandeln ' förefaller en aning och -ju.: sämre” marknaden funge- räntevapnet. Det är"! "snarare' till: en stockar] > : Kan . föra. dithän” attdöt- som: även. vid. en EEC-anslutning skulle uppkomma, om vi lade” ner renspolad från civillsatioriens- alla |: affekter, och" till: mycket annat|. niemi träffade Robert Crottet en|. ”Jag | . " tyrliga planer” 5 att slopa vär sockerproduktion. SVE blir: 60-70 . miljoner: fler . mi nniskor.: 1. värl den var år och de människorna ” kommer i framtiden Inte ”att stil latigande finna sig.1 att en miho- ritet lägger beslag på "större; de- leh : av” livsmedlen. De: kommer varje.” land som ' hår" möjlighet: till. det. försörjer. sig självt och inte profiterar på; ;fattiga länders, valutasituation och ' svältavlönade arbetskraft. > Befolkningsexploglo. nen” och, svälten är de faktorer som, "kommer. att" .utlösa "den kata- strof,. i vilken också - vi. riskerar ingå” i" dettå.:västsvenska ” län, i av: de många -blsysslor: de”, innehar och” som i hög grad bi drar till” den störa” frånvaroEr vensen'. £' kamrarna, ”E sädan reaktion. : från. riksdagsm nöns sida” vore inite; för ' mycket. bé. ” - ”Sväsvönskia Dagbladet Kanske” plir: :det småtilngom” sh inom” håndeln:: ; stängt på? "ör där fem övriga veckodagarna,..Lagen som. den" nu föreslås .uppmjukad öppnar möjligheter” till. detta; Med : börj ja r servicemaski- gnissla betänkligt producent "eller ko "ute; för. att var Det. kan. Se, ut: som. om'; andra informationsmedel' än, hoken: tas -mest: i: bruk till årets ”bokveckå, men 'endast 'pedanten retar sig på .|sädant. vi andra glädjer”. os: ät kar oss ' och att boken!” int det enda” "medlet ” härvidlag. Ty ma glädje 'skolen rd ut, och i frid skolen, i föras åstad. (Jes, 55:12), - "När jag åkte hem med en över», fylld buss, lade jag märke ' till hur trötta och resignerade alla såg ut, En liten flicka med en tillsammans med” sin mor. ' Hon n. [pratade utan uppehåll och kunde inte sitta stilla. Plötsligt sprack ballongen. ”Jo, nu får vi det trevligt”, tänkte jag. ”Det' blir gråt 'och tårar säkert som aldrig det”, ' I stället "började modern skrat- ta, ' och inom; ett ögonblick gjor- de flickan likadant. Glädjen fort- satte och den var så smittande, att så småningom drog alla 'pas- sagerarna på munnen — somliga skrattade till. och med högt. De: . var som förvandlade,, Tröttheten var . bortblåst, Jag insåg än en kan påverka andra. Kristus kan fylla oss med sin ande och kan ge oss” glädje I hjärtat och ett leende över ansik- tet, Genom oss uppmuntrar. han andra," då de möter" sina" prövs ningar, och sorger 1 livet. Han - vill åt oss alla skänka/den frid, -&om .han vunnit ät oss med. sitt eget liv. på. Golgata korg: i LEN Fadern sp att 'kräva sin: del men också” att , ballong i handen steg på bussen ” gäng, hur lätt vår sinnesstämning -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.