' LAHOLMS TIDNING -S He Hr Erlander upprörd. oe De Statsminister "Erlander : var” mycket upprörd 1 riksdagen häromdagen. Hans affekterade tillstånd var”"förorsakat av hö- gerledaren Holmbergs päståen- » de i partiledardebatten före va- let att statsministern får en hy- ressubvention på 4.200 kr' per är. | v oo Jag har åldrig varit med om en partiledare som uppträtt på detta sätt, sade. Om lir Holmberg varit karl ha- de han här. och nu erkänt sitt övertramp ."så som han gjordel' i ett . personligt brev till mig omedelbart efter valet. "Hr, "Holmberg hade inte myc- ket "att andra till sitt försvar. Han.-kom - inte precis i bättre” läge efter att personligen I brev till statsministern ha bett 'omT ursäkt . + för .sitt yttrandé men nu försökte han slingra sig; i" Även om hr Erlander hade hr Erlander. |" rätt 1 denna sak har man svårt att förstå hans 'oerhörda indig- nation. Visst utsattes 'han för "ett fult angrepp från” ”högerleda- .rens : sida, men ' detta "framstår dock ' som rena' söndagsskolein- termezzot jämfört med vad hr Erlanders egen partisekreterare Sten Andersson gjorde sig skyl- dig till mot "riksdagsman Ro bert Johansson | 1! Dockered. > 'Hr Erlanders' nu så demon? strativt" "uttryckta känsla för rent spel: F politiken bör resul- tera';i att han på sitt partis vägnar erkänner: och far: av: stånd - ifrån den personliga för- ”följelsen av: Robert : Johansson. ' Om 'så Inte blir fallet kan hans ”indignation i fållet Yngve Holm- berg inte karakteriseras som nå- got annat än hyckleri. ”Personli- - gar ängrepp och: förföljelser är lika: motbjudande. vem :de än drabbar vie fees > ND TÄNKA FÖRST OCH KöPA SEN. ooo ie -Veterligt finns ingå siffror: re- dovisade, för hur många. ”prest tigeköp” de ' svenska . husmöd: rarna . gör sig skyldiga . till, skriver ”t:yJordbrukarnas Förenijgsblad: een i Men de” ärsantagligen inte säl få; Jämförelser 'är som bekant |. upphov till mycket elände. r/ De rena impulsköpen som ju sällan” bidrar. till- att göra eko- nomin stabll borde väl också]. uppmärksammas lite.: Granskar |. man dem noga förstår man hur | rätt hushållsläraren hade som "sa: Man skall vänta så länge med att köpa en sak-.att man inte längre behöver den, .: - Det blir i alla händelser. billi- gäst 'då; och på: sikt skulle na: turligtvis " en :: massa” ifrri atiori kunna "undvikas. om- vi lärde oss tänka först och Köpa se " ÄLDRINGSVÅRDEN HAR” "KOMMIT ATT "ENGAGER . "ALLT FLER, vilket” gäller såväl myndighe. - fer. och' organisationer som. de enskilda familjerna, "Det är inte : bara det stigande” antalet ' åld. : ringar som gör, problemet svårt. Eni rad ' andra faktorer har: tills stött. Det blir t.' ex.: allt svårare ätt skaffa personal till ded' såm: hälleliga' vårdsektorn, samtidigt som. möjligheterna till. enskild vård kontinuerligt beskätss ski ver. Barometerniu ex tm detta kommer” att den' äll- männa attityden till; samhällets éngagemang på'svvårdområdet förändrats.” Medan': det tidigaré ”-var nära nog en självklarhet" att "den aktiva generationen” inom familjekretsen svarade för vård och tillsyn av icke ärbétsföra anförvant”r är det I dag nästan lika. självklart att'det ållgger 'samhället att ställa sina resur- ser till förfogande, Bl. a. utgår kontanta vederlag till penstonä- rerna, Representanter för pen- slonärernas riksorganisation har här framfört långtgånde krav på ekonomiska förbättringar, t. ex. att. folkpensionerna bör: höjas tilt 13.000—14.000 kr. pr år. En ' sådan « höjning skulle, menar man, göra floran av komplette- ringsbidrag -onödig och innebä- ra.-att penslonärerna kunde sko- nas Ifrån den förödmjukelse som - behovsprövning 1 olika "sammanhang kan medföra. Även om en satsning av den- Ina storleksordning 1 och för sig vore önskvärd, måste man göra klart för sig att det knappast är möjligt att för närvarande skaf- få de nya väldiga resurser som skulle behövas. Mycket talar för att de insatser, som kan göras till stor. del ligger på ett annat plan, d. v. s. på åldringsvårdens område. För många, kanske de flesta av våra åldringar är den otrygghet och den ovisshet, som de begränsade vårdresurserna skapar, det mest besvärande, Inte ens radikalt höjda pen- sloner hjälper de åldringar, som behöver vård men inte kan få den för:pengar, slutar Barome- terni tes DET FINNS EN SOLID Vi STEN: SKAPLIG BEVISNING > beträffande den roll alkohol vanorna I miljön spelar för upp- komsten av alkoholskador, skri- ver Motorföraren (MHF): Det är Inget specifikt nykteris- tiskt intresse att alkoholkonsum- tionen minskas och att alkohol- sedens tryck lättar. Det är tvärtom en gemensam omsorg för alla som inser att alkoholfrä- gan' är ett folkhälsoproblem av väldiga mått. Redan då-vi kons- taterar detta har vi deklarerat att Vi inte är så självgoda att vi tror att det bara är de helnykt- ra som känner ansvar inför folk. Nykterheten. Lyckligtvis finns det långt utanför nykterbet- relsens led människor — och de be Det "finns ingen" saklig grund den" hänvisad till" särnarbete- med dessa .som känner” ansvar även om : de - inte :är . helnyktra, Utan ett'sådant. samarbete skulle nyk- " terhetsrörelsen., - aldrig” . kunna : mobilisera "samhällets resurser'i kampen < mot: alkohölskadornä..: " Ingreppen : mot "alkoholbruket ' kan: göras från: två: infallsvink! lar.” hyfsas 'kan man ' begränsa: dess " skadeverkningar: utån att i och för sig" "förbrukningen ' behöver minska,' Det :är: å »andra sidan klart att man i ett land med så hög" spritkonsumtion som i Sve- rige bara kan komma en bit på vägen genom. en sådan hyfsning. Vi - behöver .också framförallt skära” ned, konsumtionsmängden — det 'är. förutsättn gen. för verkliga framsteg, - : för. den luftiga illusionen” att man: skulle :Kunnå "bekä koholskadörna” ”utän att: ingripa Tr dryckesvanorna: även' måttlig- | hetspropagandan'. innebär: 'ett in» 1 utar tvekan ”Ritola som Er rätt på. frågan om. -omkörningen Fr” en'ren bagatell men eftersom' telefonerna gick varma bäde:-hemma'.hös' mej 'och” på di- 1»: verse tidningar: lahdet" runt: på måndagskvällen: kan "man 'ju ta en titt på ”fallet”. Det gäller mo- Orväg: Bil ”A” ligger. i högerfil, bil” ”B”-:: signalerar : omkörning "AA; flyttar sig inte. Bil ”B” ”kör::då' om” på" vänster sida. En moped. syns ”t;". v. ' Fråga: ' hur många fel: 2—3-4? Jag 'svara- .de: ”4”! "Hägg, Elisabet och Jan- :» Erik. gvarade »3"1 Domaren un: .dérkände mitt/svar,'s 0 ': Nu råkar det vara så knarrigt ; att den bok 'jag fick för att jag svarade ”fel”' visar 'att jag. sva- rade' rätt! Det var Bilskolornas lärobok I trafikkunskap och där står 'det: på sid. 247: ”Vid kör- ning "på; motorväg skall : den vänstra körfileri användas." st var A-bllens . första - fel), . sid, 189 står det: ”skyldighet att hålla till vänster och. sakta far- ten” .(A-bilens andra fel). Där: vägen (tredje. felet) samt B-bi- lens. omkörning. . på Acbilens . Vänstra sida (fjärde felet). ». Vad som ger; dålig smak i . munnen är det officiella avhå- nandet efteråt — med- klyschor om att ”du får öva dej bland barnen”. ete — speciellt när det döms fel, säger. Ritola till sist. -Göteborgs- «Posten : har också en' kommentar till fallet: Rit-Ola förfäktade att det var fel redan att ligga hindrande i högerfilen även utan signal. > ” Kommissarie Engström . 'låtsa- des inte ens höra vad tidnings- mannen sade — förmodligen in- såg han att han' gjort en ' miss och att Rit-Ola'sade rätt, I varje fall gjorde hans avsnäsning av tidningsmannen : ett" klent in- tryck.. Kan kommissarien sitta kvar i det här programmet efter en sän blunder? ;'' Det är under alla: förhållan- den tydligt att dessa trafikpro- aram måste förberedas , bättre och frågorna arrangeras så, att endast entydiga svar kan ges. Det är viktiga ämnen "det hand- lar. om, Frågan är också, om Pekka Langer är rätte mannen .ått leda detta program, Allmän- heten kan lätt få för sig att det är fråga om skämt eller I varje fall att detta är något som man inte bör ta alltför allvarligt, Det är klart att frågetävling av detta slag skall hållas i en inte alltför scriös stil, men fråga är om Pekkas. respektlösa humor, « Obetalbar i många sammanhang, verkligen är på sin plats här, : Om vi förstod varandra bättre » Genom : att: -alkoholseden I: k "| människoi till "kommer mopeden på motor- |: 4 De” B k mellanårsvalen' i USA. brukar normalt medföra neder-" lag för det regerande partiet. Så- tillvida jär "årets val inte unikt, men bakslaget för demokraterna: blev ' kraftigare än beräknat, De" behåller visserligen majoriteten i' både senaten och Fepresentanthu- set, men särskilt i den sistnämn- da kammaren har den krympt be-' "tydligt, Vidare håller det republi- kanska partiet numera lika mån-' 'ga -guvenörsposter i delstaterna .som det.demokratiska partiet, Det finns säkerligen ingen' en- . "tydig förklaring till det demo- kratiska partiets motgångar utan” många olika orsaker har samver-, kat; Förutom missnöjet. med - det. -regerande partiet, som har tradi- tionell hävd, må nämnas inflatio-. "nen; 5 missnöjet ; med :- president : Johnsons' strävanden att. ge neg- rerna fullödiga medborgerliga rät- 'tigheter' och hans sociala reform>' "politik överhuvudtaget. Däremot > har Vietnamkriget "sannolikt "inte hafe. någon. större” betydelse för vilket - måhä europeisk synvinkel. kan te. sig . egendomligt... Möjligen; Har presi- "dent Johnson genom sin resa till- ”Fjärran./ Östern | "återvunnit något" av sin” minskade popularitet och I : därigenom . begränsat ' det ”d tiska partiets förluster. 1 Efterskörd till valen i ST ve - Av fil.” Jie. Karl Lindegren” Se - .Det är "sällan lärt att bedöma "de politiska återverkningarna av amerikanska val, därför att parti- "väsendet i USA har en helt annan ' karaktär än i de europeiska de- mokratierna. ” Valkampanjerna : i USA är mindre en strid mellan partier än mellan de personer, som kandiderar till de politiska upp- dragen, Den som vill bli vald till » guvernör eller senator eller leda-' mot av ett delstatsparlament mås- te föra sin. egen - valkampanj, ibland med stöd av det parti han tillhör: ibland i strid med detta; ”Asiktsmötsättningarna är - ofta "större inom ett parti än mellan' ”partierna.” Det finns konservativa för att inte säga reaktionära ele-" ment inom båda partierna likaväl som .det' finns moderata eller N-: berala inom dessa, >: : : Årets val är. om igt ännu svärare . än -vanligt;: att bedöma. : sr Kandidater med utpräglat Teak= tionär och rashetsande inställning kar” vunnit de 'val,de ställt upp i, : 'men på andra håll kar moder ta” eller” liberalt. orienterade kan .didater .hemfört -- segern, ; Som -” exempel "på det förstnämnda må : - nämnas : guvernörsfrun : Laurleen ” Wallace, som : vann "valet av gu-” :vernör i Alabama och därmed 'ef- '. terträder sin man, som enligt för- fattningen i inte kunde. ,omväljas en . - Vä ” MATTS BERGMÄRK: MEDIE SÖ CINSK MAGI 0 "om magi," 'suggestion Yoch tro berättar Matts Bergmark 'i'denna bok, Levande, och:dramatiskt och hela ' tiden» med. blicken öppen problematik '' skild "tro:—--och” godtro- utnyttjats "genom :ti- Ycharlataner och hel- brägdagörare, "Men Bergmark” ser undret också som ett: positivt, ja nödvändigt inslag "i: människor: nas, liv. Medicinska läror: och re ligion .har.. sedan urminnes, tider haft tron”, som” en: . oumbärlig förutsättning. Hlustrerad. (Natur och Kultur,” prig' 4 2 STA. DIKT, författare ” har valt var sin dikt i:denna: samling och bifogat'-en "personligt: -hållen kommentar. : Resultatet :har : blivit en. ”annorlunda” diktsamling över vår ”egen -tids: svenskspråkiga 1ly- rik? Flertalet: av: författarna. har i sina åtföljande. motiveringar betonat »uppgiftens - vansklighet, men . detta. problem -har.' också sporrat ' bidragsgivarna . att ' välja utomordentligt -:” "karaktäristiska och » väsentLga "ting. ' med .-stör räckvidd .,— .-dikter. :-0 bakgrund och tillkoms motiveringar" ger uppriktiga och värdefulla ” "besked. »(Natör. "och Kultur, . inb; 22:50) VERA SIÖCRONA: MITT.) >, + GAMLA STAN, bön . Gamla ''stan.; förblir, : vad . den älltid, har. varit :—, en. intensivt levande . stad. tmosfären, . den omistliga, intimt förbunden med samspelet : mellan, hus: gränder och människor." På sitt högst. per- a |sonliga sätt fångar författarinnan miljöer och typer men -:ger: också historiska återblickar, vilket med- Många är för” sitt levebröd di rekt beroende av sitt körkort, ' för andra kan det vara bara ett relativt lindrigt obehag att bli av med körkortet ett halvt eller helt är. För en chaufför, en an- ställd . med” transportuppgifter, Yen resande etc," är körkortet ett ; villkor för anställning och för- sörjning, Detta får givetvis inte ”å andra sidan innebära, att des- "sa utan risk för körkortets för- lust skall" få' begå trafikbrott.” ” Men det måste ju ur alla syn- punkter varå riktigare, att även körkortsindragningarna. ingår i själva domen, Rätten kan då i ett sammanhang pröva även den dömdes personliga förhållanden och direkta beroende av att in- neha körkort och.utmäta tiden för eventuell ' körkortsindrag- ning med hänsyn härtill." Man skulle därigenom ' slippa ifrån den nuvarande olustiga ordning- en, att ' körkortsindragningen verkar som. en extra straffpå- följd vid sidan av den rättsliga Prövningen av förseelsen. -: ” Det är högt på tiden med ett Tegeringsinitiativ för att rätta också för 'ämnets;' dagsaktuella |". Ar : "Deh tyskföade psykologen. Erich : n ”MTrettiosju, rikssvenska, och fem ne « | finlandssvenska ' 1170 "Ted > verkar tin att boken” "kan använ- das: som” Väglednne. för ' turister. (Natur hv Kultur; pris. inb. 30: Fromm -: "behandlar här kärleken ialla dess yttringar, mellan man och kvinna; .mellan föräldrar och barn; broderskärleken och" kär- leken, till Gud.” Boken. är full "av säkra "och slående . iakttagelser |- och: innehåller, åtskilliga rättfram- ma sanningar. om. dagens: väste; ländska" samhälle. och, de" ba rer "det ' reser mellan . människor- <ilna och deras ” möjlighet : att rea- na lisera' - kärleksbegreppet. ' (Natur KK Kultur, Pris SHELLEY MYDANS:' THOMAS. : En mörk” och och regnig kväll år :fyrä”a$V kung. Hentiks riddäre in' 1 Canterbury. . De sökte ärkebiskoj "När de:red därifrån låg han död'i ka- |; tedrålens dunkel, Det är. 'bakgrun- : den! denna roman och man för- står, att” den , kunnat : bli 'en:"best r. (Natur. och Kultur, 35: 50). NATTEN. MURGRÖNAN. > Med, säker. hand ' målar förfat- |: tarinnan "upp de dova nyanserna i sin "spännande! skildring. - Ett gåtfullt ' besök. vid/ en "grav, ett brev . utan .avsändane... Huset "Imed Mörgrönan gömmer på skug- : gor som hotar Tobias och Tjöelas lycka. (Natur och Kultur 19:—). ALL MIRDREKVANDI GUNGA . DIN: INGEN. HIMMEL För: Svt. GUNGA "DIN. sö 0 Det gär inte att beskriva den . | himmelska ' blandning : av" oskuld och vishet,' det knipsluga skojet, den utomordentligt skarpa . iakt- |: tagelseförmågan 1 detta persiska|" 1850). > (Natur och Kultur, pris KENNETH CLARK: DET : SVARTA: GHETTOT, ; Författaren" "analyserar: ."med : obönhörlig skärpa negrernag si tuation "i dagens: USA, : En 'in- trängande undersökning, som blot- tar. den : bristande effektiviteten '. när det gäller att förverkliga neg- "Trernas rättigheter, .' (Natur och Kultur, -pris 28). "SEMIKOLO "en rubrik som Lars+ Gunnar Bo- din ''och - Bengt Emil Johnsson använt för flera" verk - av olika typ.- "Rubriken har . använts ' för så skiftande företeelser som tid- nings. och tidskriftsartiklar,” in- strumentala musikstycken och ra- dioprogram.- Det senaste :tillskot- tet är en grammofonskiva utgiven På Sveriges Radios förlag, Skivan upptar nägra av de verk som in- gick i den radioserie som Bodin och Johnsson gjorde hösten 1965. Bland de medverkande återfinns Agneta Axelsson, Margareta Bo din, Lars Persson och Arne 'Tho- rén samt de båda författarna. (Se- mikolon;,' Relp 5016, Sveriges” Ra- dios förlag). - . . ARETS EHRENMARE. ' Torsten Ehrenmarks förmåga att käsera I såväl talad som skri- ven form bör vid det här laget vara var och en välbekant. Då Ahlén & Akerlund presenterar ”Arets Ehrenmark utan avbrott för skivspelning” (häftad 9:75) så har "uppskattade Poul Ströyer illustrerat på ett förtjänstfullt sätt. Teckningarna speglar samma ljuvliga vansinne som det i tex- än förekommande ' Ehrenmarks —— Om de äkta männen oftare sa.q gång till, samt skådespelaren Ro- nald Reagan, som lyckades bli vald till guvernör i en av USA:s största — delstater, — Californien, Bland de sistnämnda må framhål-" las "George : Romney, som" blev omvald till guvernör i Ohio" och Nelson Rockefeller; som återkom mer som guvernör i den folkri- kaste delstaten, nämligen . New York. Samtliga : :de -nämnda: per- sonerna är republikaner med un-. dantag för mrs Wallate; som till. hör. det demokratiska partiet. Hennes make har emellertid ho- "tat med att göra uppror mot pre- sident Johnson och: bilda ett nytt: parti! 2. : Valutgången uppvisar en ”mye=" ket splitträd bild, men skulle man våga göra en samlad bedömning av densamma "blir resultatet när- mast. det,.: att en- konservativ, ” tendens” gjort sig gällande över ' " hela" landet." De : mest förstockat -reaktionära.” . strömningarna - har. dock i stort sett "misslyckats. i va=:; Jet, men ett skrämmande undan-. nör i Californien, Denna stora stat . får: nu till: högste ledare en per-' son; .som "är .. politisk : analfabet , och samtidigt en hållningslös och bättre har i andra "delstater ras-: " de:ställt upp i. Det republikanska: partiet ,har återhämtat sig från » det svåra nederlag det led i val- ” kampanjen. för två år sedan? då” » det: kämpade "under Goldwaters liberala republikanska politikerna som :Romney "och Nelson” Rocke> " feller kunnat hävda, sig väll Då med får vi väl hoppas att sådana” som” Goldwater, och : Reagan : blir " avskurna '. från: "möjligheten . att tävla om kandidaturen till presi- dentposten. för sitt. parti” om . två. Lån ds in eV "President Iohnson,. vars: styrka" ; net,» har” under: sina två ':år som bresident. med - framgång. fortiatt: "genomförandet ' "av det -socialpoli. tiska”) Program, för vilket riktlin-- presidentperiod. ” Tyvärr. ..valutgången innebära," att. mot-' mer blir starka; ” tills har vari än vad. det hi »tag utgör, Reagans: val' till guver. allmänt okunnig demagog.. Dess- ' : hetsande" bolitiker "förlorat" de val” hanér. "Det är .glädjande 'att de. > ligger på det inrikespolitiska. pla--; .jerna drogs upp "Under Kennedys | 0 "rtorde: ståndet ' mot: Nya sociala refor=. Aktuell ; $ -& "Det vore ENS att vid vå ra” insatser, Å u-länderna" medlen i: större utsfsäckning är nu slus- sas över.de” "privata. hjälporgani- sationerna. och - -kanske även över industrier,” som "sedan länge. är etablerade 1; de "olika länderna och besitter” större: sakkunskap om. ”Iökala ; behov och" förhållan- den. De statliga insatserna kun- de: i så. fall4 sannolikt helt kon- ceritreras till. aktivitet av typen ]tarailjeplanerjng, där ' privata . or- ganisationer? möjligen » kan: ha svårare att” agera, Hela: det 'sto- ra nya. byråkratiska - "ämbetsver- ket Sida kutjde, då också väsent- ligt" reduceras. Innan st Hälsingborgs Dagblad, UU av Dot är lata a skulle / vara ett 'argumenf. med mycket större telserna., "På ikerna skulle ' den vägen. kunna bana vägen: för. en lugnare”, lönerörelse'. utan: att .”bé- höva ”inkräkta' på avtalsfriheten. Förr eller senare blir de. för öv- rigt så illa tvungna; "Ju tidigare de -slår "in på en' sådan. linje, ju mindre” hitiher - äger 3 na av. "det" nuvarande systemet Ha ndelstidnin gen än, inkomsterna' ock den standard .jsom, de”. förbättrade "förtjänsterna é skall” "trygga + Sveri impoi ges. . rt - a ed e 21007 FRELEEESEA Svenska a orter d "Sveriges Fokport. | un "England har inte hållit. jämna : steg - med den svenska exporten i övrigt. A andra ..sidan har vår import av brittiska : varor: "ökat , betydligt snabbare "än övrig import. Detta framgår av en artikel om Sve- riges .handel med Storbritannien i "Svenska". Handelsbankens eko- nomiska översikt INDEX. a "Storbritannien 7 lär” dock: fortfa rande den viktigaste ' avsättnings- marknaden för en'hel rad svens- ka exportprodukter.. Sålunda går nu inte mindre än 25.3 30 pro cent.av den svenska massaexpor- ten, "ungefär 25 procent av. järn- malmsexporten, cirka 20 procent av trävaruexporten och bortåt 20 procent : av pappersexporten till den brittiska marknaden. Med 13 Procent av den svenska totalex- porten var Storbritannien i fjol Sveriges näst största exportmark- nad efter Västtyskland: och med 15 procent av totalimporten dess näst 'största Inköpsmarknad. Även från brittisk synpunkt in- tar handeln med Sverige en gans- ka framträdande plats, Förra äret var Sverige Storbritanniens näst största . exportmarknad i Europa och den femte i storleksordning i hela världen. Som brittisk in- köpsmarknad kom Sverige på tredje plats i Europa och på sjät- te plats f£ hela världen. Drygt en tredjedel av den brittiska mas- saimporten "kommer från Sverige, För papper är motsvarande an- del över 20 procent för trävaror över 10 procent och för järnmalm cirka 15 procent, Utvecklingen av den svensk- brittiska handeln under det se- | till Fnstand. lingar. Detta” har lett” till att ex- porten till. Storbritannien - inte hållit jämna steg med den övriga exporten, Medan den svenska to- talexporten: från 11955 till 1965 har tillväxten ' av” exporten till Storbritannien : ” stannat vid - 56 procent. , a Bildande? av EFTA synes inte på ett mera påtagligt sätt"ha främ- jat.. den svenska ' exporten till Storbritannien; Den » positiva ”ef- fekt som ”tullavvecklingen . inom EFTA antägligen haft har tydli- gen helt överskuggats av andra faktorer, framför allt den lång- samma tillväxten inom den brit-| tiska ekonomin, Under de senas- te åren han den svenska exporten dessutom", påverkats av den :'sär- skilda importavgift som infördes i. Storbritannien på hösten 1964, Däremot "förefaller EFTA:s till- komst ha, haft en gynnsam 'in- verkan på den brittiska exporten till Sverige "Vår import av brit- tiska varor har under första hälf: ten av 60-talet ökat med 71 pro- cent mot '38 procent under när- mast. föregående femårsperiod, Importen från Storbritannien har därmed ökat betydligt snabbare än övrig import. Från EEC-om- rådet har den svenska importen under 60-taléts första hälft ökat med . endast ; 42 procent De brit- tiska varorna har ' följaktligen vunnit terräng på den svenska marknaden, "bl. a. på bekostnad av varor från EEC-området. , ås gitter - på högst - avsevärt, :noggrant -mäste' analysera : inte "bara kostnadsök- ningarna utan Också de. beht i betingas. av. hållfasthet för; krav på återhäll AN Den: allmänna - atti-l, ä - emellan; Någon, rin som troddé- att 'SSUH. läm; helnyktra”. dinjen?r Här, "och Helnybkterhetsförburid. Hon hetskravet : på” våra 'medleminar kan knappast betonas” krafilgare, "Klart vat + de dödas - taxeringskalender: ökat i' värde med 130 procent|” annat. häll "milnskår ide nar Baromete n, + ” ställdes” vägmyndighéterta tU svars "kanske dödsfällorna” Kom , bort. ökända: dödskurför, > kar och ol finns alltför" ”många” helvetesbae ksvägar” i detta land, Där händer svära. ”olyckör 'ideli- gen och. "försäkringsbolagen” beta- : Ställdes'. vägmyndigheterna : till svars "genom "ersä tnitigskrav Kanske dödsfällorna ; kom” Pbört., Det .fOch "nog. skulle', ”försäkringsbola-, gen "kunna förmå 'bilfabrikanter- na” att. fena "trafiksäkrare” bi. lar” t.ex. säk fneten. JHtiken” hår inte” bara misslyckats, den, har "också svåra brister som > sav: bestående karaktär och, n- te. "kan. botas: = med : -ytterligare” skärpning av : regleringen, Nv FPU- ordföranden?” Thomas Ha - miarbörg., . Hr Erlanders åkänska regel Ings- organ redovisar. en ” undersökning, - enligt. vilken - medelåldern SM stor. bolagens” styrelser” skulle"; ligga: nära : 65; år. "Därav: dras den" sluts" satsen att styrelserna mäste” rep- ' resentera högst ter; Om ' denna slutledningskörist- har; sbevisvärde-"i svenskå'” regeringen =" omodernt folk; Stätsmin J : T:regel-mäste jag: först: tänka" li te.: Men :att: mäta tariketiden ' var inte lätt, dåren del. annat kom tiister: Jag” svarade; att det. var någon” gång. under. medeltiden. Dagens. "kyrkogårdar är skrift de här orden: ”Frid på den, bland. "människor til vilka . han har behag”. ;- PÅ VÄGEN rk gens För. att "skina - över dem. kom sitta 1 mörker och dödsskugga" och så styra. våra. fötter In på fridens väg. (Luk. '1: 79.) . ve zZ För : några' är. sedan stod / jag på däcket av ett fartyg, som fär- dades. över Medelhavet." När vi på julaftonskyvällen .. nalkades > en hamnstad, -uppfångade min blick ett flygplan; Det. bar. i lysande jor- det 'inte ord som svarar mot förhållandena i vår tid? Vi talar. om fred, men vi bär va- Pen, Vi beder om - fred, -men. vi förmår inte lita på varandra. Vi önskar fred, 'men : vi ” vill bara na aven på. .våra villkor, Vi är a om, att århundrade har jontals” ända fältet. - fått offra sitt liv, på «8lag- miljontals” unga Om bara vi kristna i denna” ge- neration kan visa nationerna, bå- de'l ord och handling, att freden är en kraft som kan förena, upp- fordra och driva människor .till ett handlande finns vär iden. det höpp, för är numera mänga — som är . medvetna om PÅ lkoholfrågans skulle vi bättre förstå hur ofta! till denna oformlighet. . de sina hustrur vad de säger till |naste decenniet har inte varit| Den som. söker ensamheten |rmin ARESS Nerkligen an Jag kan. 1 vikt. Eftersom i ANS vi missförstår varandra, - (Västerbottens- landra kvinnor skulle det finnas an störningar. Framför allt har känner sig kanske minst ensam [ja den frid, "som. Kristus på. I. sen är en minorltetsrörelse är « Kurtren) färre ol + - Svens) exporten r- Lan Perli, = : Fekliga äk P : - för. väx. där, 0 a Önskar gå ät alla män- De brita vari t :utsa , tt för väx or sor niskor! s - N i : > . RÅ lo — i z . i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.