fd ? an HA . ö "LÅHOLMS TIDNING 1 "Torsdagen den'17 növember:1968.« = L T "Forsdagen den 17 november 1966 LT — » Det råder inte längre någon överefterfrågan' på arbetskraft. - Konjunkturen har vänt. Fabri- ker . och företag -slår ' igen” på löpande, band. De' företag "som har 'möjligheter . ätt ”rationalise- ra gör 'det. Men även då blir det arbetskraft över.. Struktur- .omvandlingen inom näringslivet] 1 -riktning mot större enheter har: skapat en helt annan: bild "av -arbetsmarknadsläget än ' ti- "digare, Det råder inte längre "någon arbetskraftens marknad, + Företagen klarar sig med allt ltärre anställda! "Ufs of I Vi skall inte här närmare gå ifn på orsakerna till det nu'in- trädda' förhållandet... Bara” kons- 'taterå att. det: nya, läget ska- :pats "av dels: en" strävan :till "strukturförändring 'och dels "en strävan 'att hålla. kostnaderna -nere,. Kostnadsläget -har.nu bli- vit så högt att ett köpmotständ uppstått och då ökas: först lag- ren och sedan börjar permitte- . ringarna cos vf "En stor'del 1 det kärva läget på arbetsmarknaden. har” givet- vig byggnadsbranschen, Bostads- byggandet jär 'en. nyckelindustri. " Förändrinigar för denna. medför]| ändringar på” de flesta områden av näringslivet, När. bostadsbyg- gandet minskar blir”behoven av | åtskilliga "produkter" mindre. Det nya läget på arbetsmaärk-| naden "medför 'stora "bekymmer | för "de statliga arbetsmarkriads- myndigheterna.” Det är bekym- ” mer: av helt annan art än tidi gare. I, stället för, att vidta åt- gärder för: att; skaffa arbets- kräft till Industrin gäller . det nu att skapa nya” arbetstillfäl- Jen. :' Det.' 'senaste | meddelandet om; nedläggring 'av 'en fabrik i Marlestad - där 440” människor blir : utan", syssblsättning : talar för att vi kommit in 1 ett läge där ”arbetslöshetens,..spöke "bör- Jar visa sig” Det” bur"ingen lätt sak att skaffa arbete åt en så stor 'skara.”.It Märléstad” gäller det ; en "elektrisk! fåbrik" Tidiga: re; har. det främst, gällt. textil Industrin "där speciellt" Noörrkö- Ping råkat illa ut is « Det är, tydligt; att”vi-nu får en "viss arbetslöshet, att brottas]. med; Frågar är vad som hän- der (fråga om kostnader 'i det.]' ta nya” läge: Kommet'"denna får ooR a Eg v PROTESTER MOT PRISSTIG-; UNGARNA vs Mståg S Amerika som är "Vårt för gängsland, har husmödrarna pro: testerat mot de stigande. matpri- "serna, dock utan,.att. vända, sig mot jordbrukarledet, Med udden vänd mot jordbruket 'har' det på något håll antytts att svenska « husmödrar borde göra på sam- ma sätt "Jordbrukarnas Föreningsblad tillfogar: Samtidigt offentliggjordes en Sifo-undersökning om vad folk "tycker man borde göra mot pris- stegringarna, Inte mindre än 84 Procent av de tillfrågade trodde Att löne- och prisstopp i någon form är det enda som hjälper. Man förstår tydligen att löneök- ningar och prisstegringar,. d. v. 8, inflation, är siamesiska tvil. lingar. Vad livsmedlen beträffar är det' så "enkelt att om Ingen . inflation pågär så stiger inte heller priserna på dessa, åtmin- , Stone inte i producentledet. ' Vilket dock — som man inser I Amerika — spelar en allt mind. re roll för varans slutliga pris. . LAMCO-PROGRAMMEKT I TV har givit upphov till en inten- » silv och delvis upprörd, debatt om u-landsproblematiken, skri ver Ung Center: Det är, enligt vår uppfattning, av stort värde att TV produce- rar, program som ger informa- tion om 'svenska, och även ut- ländska engagemang 1 u-länder- Ma, Även om svensken i gemen börjar alltmer förstå betydelsen av insatser i u-länderna så är det stor okunnighet, ' om hur dessa Insatser sker och bör ske, En ökad upplysning 1 dessa frå. gor: måste ske från ansvarigt, bäde privat och statligt håll, TV-programmet och Lamco har också visat på det sociala ansvar, som vilar på ett företag som etablerar sig 1 ett område där ingen social omvårdnad fö « rekommer, I det aktuella fallet gavs nägra tusental människor arbete under industrins upp by, iod och avskedades sedan. Någon mäste ha ansvaret för att dessa. människor bere- des utkomstmöjligheter även t fortsättningen och inte nödsa- kas gå tillbaka till sin gamla miljö, ; .. Denne ”någon"” kan vara fö retaget i fråga, landets myndig. heter, SIDA och FN-organen i . Bryter permitteringarna > inflationen? 2 =: 7 3 " betslöshet 7att' bryta. inflations- spiralen? Sannolikt kommer den att göra det. Det mest effektiva och beprövade medlet attybryta en inflation är just en. viss ar- -betslöshet.. Så, länge den över- "fulla sysselsättningen varat har det. varit -omöjligt .att stoppa inflationen. Efterfrågan på. var ror , och '.tjänster ” blir vid: en överfull sysselsättning - så. 'stor att priserna rakar: i höjden, lö- nerna stiger 'o, s, .v. Men nu I läget är ett annat kan man :för- vänta" en dämpning 'av priska- rusellen; Gränsen är nådd, Kost- ” naderna har' blivit, så höga att företagen -inte" längre kan fort- sätta som . hittills, .Den . entledi- gade " arbetskraften '.: får: Ingen köpkraft men även: de som har turen” att: behålla” ”sina' ”anställ- BHingar ' blir; försiktigare /1> sina |- konsumtionskrav. Ett: labilt lä- ge mariar den: enskilde till"för: siktighet. > : "ee Det ökade. h hi H ni n i ltså tröligt att: 'de permitteringarna > kom- É ” bryta” inflationen: Men statens” kostnader kommer att ökar, De kommer. att, öka därför att "det kostar pengar att: klara övergångssvårigheterna - fö entledigade. Det. blir fråga” om omskolningar..och förflyttningar och. det- är. kostnader: som! det allmänna -får ta på sig. I värt samhälle + kan " inte ' staten” stå passiv när det uppstår 'störniig- ar på arbetsmarknaden, Männis- korna måste -sysselsättas. 'Total- produktionen" måste hållas s up- pe annars "minskar :framstegs- takter, .Det blir inu' fråga 'om omskolningar "till :- branscher :som har: möjlighet att "expan- "deras ein foönsy ER tå Jä » Allt: talar för att det nya. ”lä- get 'kommer /att' bryta udden. av fj SA putt Ra ER AT är den'art av dessa som lever längst--i' norr. - Den skiljer : sig ganska ; mycket från. de övriga bär-ävery hinden' eller vajan horn och fällen är. mycket tätare än är renen gråbrun till färgen med . svartbruna" ben, Vinterpälsen är uppblandad med Wwitt. : land härstammar: från den vilda fjällrenen, vilken, fordom levt över hela den skandinaviska fjällkedjan. Vildre. horn. Under 1800-talet utrotades den helt ifrån Sverige. ' Eftersom vildrenarna- blandade sig med sa- mernas, tamrenar och. förvildade dessa, -bedrev ' samerna ett, mål- medvetet utrotningskrig mot dem. De sista vildrenarna-blev skjutna let, Ibland talas det än i dag om att vildrenar observerats, men då rör det sig i' själva verket om tamrenar,, vilka : skiljt . sig från sin hjord. och' vandrar ensamma, ren har. gjorts. I mossar 'och på liknande platser, främst £ Skåne, har . man funnit lämningar. . mellersta Sverige har endast nå- gon, enstaka . fossil hittats, Den geografiska fördelningen av djur- resterna. har förklarats" på olika sätt av olika :' forskare, ' En teori är att 'renstammen: som i histo- ifrån "och" lämnade :' därvid spår efter sig i Skåne; Att så få läm- ningar . funnits: i'.. Mellansverige skulle bero på att. konservering- en, på grund av. markens annor- linda: struktur, inte blivit lika fullkomlig där. . Åndra :forskare har, framhållit - att. 'den ' förut- nämnda stammen" ..vandrade nordostifrån. , Enligt den teorin skulle: en särskild -renstam fun- nits-i. Sydsverige: blivit.: isolerad där -och så småningom" dött ut... or "Av lant Renen” tillhör hjortdjuren. och jortdjuren,. Endast hos renen os släktingarna. Om sommaren Den renstam, som finns i värt Rangifer 'tharandus, en var&större än den 'tama re en och:hade i allmänhet större Idrefjällen i slutet: av. 1800-ta- En mängd fossila fynd av. vild- I "tid bebodde den "nordiska ällkedjan kom vandrande söder- in "finns. det ungefär 250.000 i; landet ; och! renskötsel ..be- på” ett. -område :av - något n"haälva'" Sverig Å yta: Ren- [verktyg - att. använda. : Metoden stammens; storlek "kontrolleras :ge- - omen - inl kara lomlens dragare mästare Göran Plöjare + nom regelbundna renräkningar, vilka företages av Statens lapp- väsende i samverkan med ren- ägarna. - Dessutom upprättas ren- längder varje år,' där renägarna själva uppger antalet av dem äg- da renar. ... Hola RENSKÖTSELN 1 TIDEN. ' Vår och höst företages omfat- tande. flyttningar mellan , vinter- och sommarbetesområden, . 20—30 mil är vanligt. På grund av det- ta har renskötarfamiljerna alltid tvingats leva ett nomadliv. Nu- mera har dock samerna fasta bo- städer. Flyttningarna går snabbt med hjälp av tekniska medel, of- ta flyg,. och endast 'nödvändig personal . följer renhjordarna un- der flyttningarna, «oe I vår tid när samhället föränd- ras 1 mycket hastig takt, upp- står många" problem .och svårig- heter ' inom ' renskötseln, - -vilka måste . bemötas och ' övervirinas. Liksom i jordbruket fordras stör- re: företag nu än förr, för att de skall: vara :bärkraftiga. Det är mycket, vanligt att' de renskötan- de samerna. har inkomster vid sidan om renskötseln," såsom fis- ke, slöjd och "förvärvsarbete, ”.En'sak som är hämmande för rennäringens... utveckling är. att många samer har gamla: inbitna fördomsbetonade' åsikter "om ' hur arbetet 'skall utföras. T. ex. anser somliga , det vära"' alldeles tokigt att slakta en renkalv. Ikonomis- Ka ' beräkningar : visar dock ' att slakt av hanrenkalvar är en rik- tig åtgärd. Renkalven når en hög vikt på hösten, när den är ett halvt: år. gammal, Sedan : under vintern. tacklar den av betydligt och är inte mycket mer än skinn och ben om våren. På. lång sikt är Också metoden : riktig : genom att. företaget blir mer lönande, om hjorden består av' ett. större antal vajor än $arvar (jfr. i nöt- kreatursskötseln . antal kor per Den: gamla och omtalade" kast- reringsmetöden, där utövaren an- vänder sina" tänder, .. praktiseras inte numera. .'Det" finns. speciella kommer inom kort att i lag .för- inflationen ', eller, > åtminstone FIS 4 2 EE : "DET FIN häturligtvis verken, organ för Svens. sågverksföreni LJ ra 1 Hur det” gått 'f sionärer- na' efteråt pekar” på 'att”en för- träindustri 'har fnisslyckats> Var har "blivit ett fias. | sjätte: fusio: 'varande'. statistik S skälet är enkelt, "åtminstone" för den trämekanis: .ka-industrin,' Det Har bara" skett ..ett tiotal fusioner per år trots att branschen. hyser. många tu- sen företag, Detta kan jämföras med ' totalsiffran för. hela nä- ringslivet, söm i år torde bli.300 mot £; fjol ca 200. och:åren. när- mast dessförinnan. omkring .100. ." Det är odiskutabelt, att sam- verkeåtgärder -'satts in : relativt vi ett fastighetsköp?; Har priser och skatter-stigit: mer än lönen? Tid- skriften -Sunt- Förnuft gör i sitt senaste. nummer . på - grundval. av markvärdesutredningens'-.- siffror mellan. 1957, och ' 1963 "en "index: vånansvärt "stor andel av, efter: [Jämförelse som: visar ”att< netto; a makrioatta 3 .. [löneutvecklingen ;—: d;'.v. &, . lö- vkrigstidens fusioner inom USA:s nen efter skatt — för: er indu- den snabbare än villapriserna men däremot : inte alltid snabbare. än Priserna "på fritidsfastigheter. Att sänka sig till den könkreta Vv ligheten” en "helt annan," tillägger” tidskriften. Vad kostar ett .”ge- nomsnittshus” idag? Vad kostade det» förr? ' Det fnns är villig att ur statistiken plocka fram det ”genomsnittliga” "huset, ! än : mindre ser i tiden... .. och 70 kvm på tomträtt i Göte- Har det blivit re på 'sista' tiden att orka med ritjänsteman ' har , rusat i höj- sa "index är dock en 'sak, "att ingen, som göra : nägra jämförel- | Tag 'ett- egnahem ''om : tre: al sent inom 'svensk' industri. ' Den enskilda handeln och även jord- bruket ligger ' decennier : före. Men varför går fusionerna allt- jämt så långsamt fram bland de mindre” industrierna? . Ett stort frågetecken är onekligen, varför | just småindustriella organisa- . tioner gjort så lite 1'de här av- seendena. Här fanns ju samma behov som för handel och jord- " bruk att inom 'organisationsvä- sendet ta initiativ och inspirera till samverkan, :, . ora Det har gätt många är för- lorade av detta skäl, Nu är det . hög tid att handlat .. ... ; EN POLITISK KAMPORGANI- SATION 0 . kallade ;elvilminister' Hans Gustafsson SACO i " fredagens radioeko för att denna organisa- tion” fört,, ett , skatteresonemang i" avtalsrörelsen, ' Det' är Ex- pressen som gör konstateran- det och fortsätter: : : Det vore kanske nyttigt för herr Gustafsson att ta del av re- feratet av professor Svennilsons anförande vid en TCO-konferens om" lönepolitiken. i Malmö, Han drog också in frågan om 'skatteprogressiviteten i -' sin "granskning av lönepolitiken och visade hur progressiviteten' pres- sar upp lönekraven och därige- nom verkar inflationsdrivande. Minskad progresgivitet för de högavlönade och förhållandevis större löneökningar. för de låg- avlönade var hans recept för att Jå en lönerörelse, som inte hotar penningvärdet och minskar vår Industris ' konkurrenskraft på samma sätt som årets löneök- ningar gjort. or vs Det är på tiden att herr Gus- tafsson dämpar ner sina aggres- sioner mot .tjänstemännen och mera nyktert och realistiskt stu- derar sambandet mellan priser, skatter och löner, anser Expres- sen, . SN en förening, menar Ung Center, 2 ” liga optimism”, snällt sagt,'illu- .streras av det faktum att under antalet igångsatta lägenheter till "av året. I procent räknat skule "under årets fjärde kvartal igång- "produktion och om riksdagsbe- "1e förverkligas blev procenten 41 Under samma period och för ” för ett kapitalt misslyckande sö- '”der"kån ske, Och med hänvis- "ning till än det ena än det and- "Ta ursäkta sig för missgreppen. detta lett till — förutom den sto- .skilda människorna. Inrikésministerns ”oförbätter- årets tre första kvartal uppgick 53.600 — återstoden, 33.400, me- nar han skulle kunna klarats av på de få månader som återstår sättningen "utgöra 38 av årets slutet på 92.000 lägenheter skul- storstäderna ungefär 50. Visst kan man som ansvarig ka som inrikesministern klamra sig fast vid hoppet om att un- Men snyggare vore förvisso att lett tredjedels hus. ; "| socialdemokraternas H H H i H i Fr ” me på ett villaköp, börg. I mitten på tjugotalet bygg- des det för .14-—15.000' kr. 1937 var sämma' hus "uppe i 17-—18.000 kr, i'-början ell& mitten av fem- bjudas i Sverige. I Norge är den förbjuden sedan år 1957. "” FÖRENINGSRENSKÖTSEL. En för länge sedan kläckt idé är ' renskötsel i form av ekono miska föreningar. . Liksom - hos jordbrukets . föreningar skulle renskötselföreningarnas uppgifter och verksamhet vara' att :repre- sentera” medlemmarna/näringsut- övarna i t. ex. juridiska samman- hang, ”att informera om. 'mark- nadsläget, ' att 'främja "forskning och avelsarbete,' utbilda personal, behandla :inre konflikter och att för . övrigt arbeta för . näringen som sådan och för dess utövare. - Ett' intensivt arbete pågår. för närvarande för att förbättra och modernisera renskötseln. Vid en försöksstation 'nära Gällivare be drives i lantbrukshögskolans re- gi försök med bl. a. avel och ut- fodring. av ren. Lantbruksstyrel- sen har en särskild :sektion för rennäringsfrågor. ' ' Den ' arbetar med-t, ex; rationalisering av drif- ten och anordnar kurser för ren- ägare, där aktuella problem" kan diskuteras, + oe . RENARS DÖD. veto Under vintern förolyckas alltid ett stort antal renar, särskilt kal- var. . Dödligheten "i' en 'renhjord kan under svåra vintrar uppgå till':50 . procent, Normala 'äår är den ungefär 20—30 procent; 'Re- narna dödas” av. räv, varg, järv och' björn, blir offer för tåg och bilar, omkommer i bergsskrevor eller svälter ihjäl. Denna årliga reducering av 'djurantalet orsa- kar : stora ' ekonomiska ' förluster för renägarna. Kunde dödlighe- ten 'nedbringas . vore med det mycket vunnit, 2 rose CCCREN VARAS Cs Produkterna" från rennäringen är 1 första hand. kött men' även hudar. och andra biprodukter, av vilka. samerna . tillverkar .bruks- föremål +'och' « souvenirartiklar. 2 I marknaden förekommer” ett rikt urval förädlade produkter av -ren- kött.: Köttet: har "en. förnäm :vilt- smak, det: har en egen fin struk- tur," är. magert : och; innehåller ycket få kalorier, =: ul oc är.en stor artikel illverkas'" saker av .Jrenhorn:: och ,: renskinn, . såsom |: smycken, tofflor, prydnadsföremål och annat;-Textil-,-silver-.och -rot- arbeten : är . också vanligt: Skick- liga slöjdare. kan utföra exklusiva och vackra :ting. Exempel på 5å- dant är smycken av: renhorn ried inlagt. mönster av" silver: och ' gra- . | priser, med 10-15 procent — då mment Det nordiska -utspelet - inför Kerinedy-ronden har. mottagits po- sltivt 'på många. håll, det märk- tes vid Eftas' ministermöte i Lis- sabon för en tid.'sedan. 'Från EEC-håll, däremot" har: en ' viss skepsis gett sig till känna.: Man tror där, att den nordiska enig- heten ' inte skall "visa, sig hälla när det kommer till vérkliga för: handlingar, - Och påfrestningarna kommer onekligen att' bli stora: Men' man får”hoppas att det:nor- diska samarbetet i Kennedy-ron- den kommer ,att leda till att de nordiska länderna” kan: 'stå” som förhandlingsenhet - —: inom” Efta . När. frågan vom '"EEC-förhand: lingar på nytt. aktualiseras: Nn AA Vass eta Västerbottens-Kurirén. -Den - Svenska -sockernäringen här alla” förutsättningar att: även framdeles ligga på. töppen inter: nationellt | sett.” Trots detta och trots' att."inget annat -betsocker- producerande "land ' har. planer "på att minska den inhemska /'odling- en,:synes hr Holmqvist hålla fast vid" sin' märkliga idé" att 7 den svenska-odlingen: mer eller mind re skall nedläggas, : OT : : Helsingborgs "Dagblad. : Det enklaste "vore att helt en: kelt räkna ned alla inkomster 'och' skulle vi automatiskt få jämvikt utan att behöva” tillgripa ”deval- vering, "förklarade: "konjunkturin- stitutets chef; ; professor , Kragh, i ett anförande : om” junkturutsikterna.” nn j Man..kan" ana. att Det. enkla ste" är. fi Vi tror”att det finns regerings- ledamötep.;som' underskattat bo- stadsfrågans betydelse —-de bör sannerligen nu tänka om", .--.- :Kundé de, också "tänka: om i verade bilder. med motiv från var- dagslivet. Eb reesoc reta ov ga om "räntan: vore: det "än. b tiotalet :35.000 kr och idag, 89.000 kr.' Men underitiden har huset också - genomgått - en, : väldig. ”upp- rustning: 1925 års standard skulle idag; till nöds tölereras som som- marprovisorlum.. Även : när "man jämför "pris: i r”det alltså. inte .sam- ma hus man” jämför! jo css u ; INdustriarbetaren : som” kastar längtansfyllda 'blickar. på det här Göteborgshuseti tycker kanske- att det är dyr 1/2 gånger hans hela ”ärslö före skatt dess- utom, Hans tyska kollega måste dock betala 5 gånger sin lön, och hans ' danska' kollega 77 gånger. Skulle vär: göteborgares - bostads- situation vara sådan att han mås- te "gå. brandvakt: eller" emigrera, så : föreslår "vi — inte att:han ställer: in sig i-kön —”utan att ham flyttar. till USA, ty där skul- le han$'”'årslön: genast” förslå" till Försvarsutspelet ee a Pe . värst för marinen De tänkbara konsekvenserna av försvarsut- spel börjar 'nu bli skönjbara och flera militära projekt befinner sig i farozonen, skriver: Veckang af- färer. På. flera håll försöker ex-! perter räkna ut hur stort avbräck en tvåårig nedfrysning av för- Svarsutgifterna till nivån 4.600 milj kr 'skulle innebära för för- svaret och försvarsindustrin.. Totalstopp på nya order till'in- dustrin kan bli aktuellt. Försva- ret kan nämligen inte göra in- besparingar på löne. och övnings- kostnadssidan '— det blir materi- elinköpen, och därmed industrin, som kommer i kläm. Veckans af- färer erfar att Bofors under ned- frysningens första är går miste om en order på 70 milj kr, me- dan Karlskronavarvet förlorar or- dern, på. marinens projekterade kanonbåtar för att nämna två exempel. : : = Vilka projekt är då 1 farozo- nen? Försvarssystemen Viggen och Stridsvagn S kommer att räd- das, om än något naggade i kan- ten vad beträffar antalet plan och vagnar. Det markbundna luftförsvaret uppges sitta illa till, likaså beväpningen av «vissa stridsförband, Hårdast åtgången sägs marinen bli — allt nybygge NM däribland k. båtarna. erkänna som det är: regeringen har saknat den rätta handlings- kraften i planering, man har in- te utnyttjat landets resurser för bostadsbyggandet främst ifråga om bostadskrediter samt att allt ra eftersläpningen — fördyrat bostadsbyggande med åtföljande dyra bostadskostnader för de en- Det socialdemokratiska utspe- let, som på två är skulle innebä- ra en anslagsprutning på totalt 1.247 milj kr, är dock ett ut- gångsbud 'som redan är föremäål för förhandlingar mellan finans- och försvarsdepartementen, Prut- ningen kan alltså bli mindre men även: små nedskärningar kan få allvarliga följder, En militär ex- pert till Veckans affärer: — En sänkning med mindre än två pro- ; söder -har fått anhängare också i ; En "fin .come back 'g Rörling med en roman från -krigs- årens Sverige, .”Drömmar undan- bedes”.; Joel, olk, norrländsk småbrukarson,'; vantrivs. med; ar- betet i skogen och .på fabriken, Han drömmer. om. någonting 'an- nat, något som han upptäckt på folkhögskolan och. vid sina böc-. ker:". Skall. han få möjlighet. att förverkliga” sina”; frihetsdrömmar? Pia: säger att samhället måste gö- ras! om; och" att. man måste stå på ”" verklighetens «v' fasta": mark: ”Drömmar -undanbedes”! Gång på gång "försöker" "Joel 'göra” sig” fri från "det. som för :honom'” är "det overkliga .— gång på gång' vin- ner det på nytt över honomi.7. Det. är- i kristidens Sverige. I landet " råder . arbetslöshet, och många människor. lever i. fattig- dom. Men de revolutionära . pers- pektiven, ' som ' envist” fåsthållas” i de "norrländska 'fattigbyarna, "för- lorar alltmer sin. aktualitet,' För- ändringens vind blåser över lan- det. Men de nya våldslärorna från Norden, . och. iförd blanka: stöv- lar, ballongbyxor.' och grå ' kaki- skjorta dundrar resetalaren Emil Hjalthamre mot : ”marxism och degeneration”.' Rn Det är en roman ',som har en anmärkningsvärd styrka "i per- sonteckningen, i de fint återgiv- na naturstämningarna och inte minst. i en ovanligt initierad framställning av olika arbetsmil- jöer, (Tiden/Fib, pris 29:50). " ALBERT OLSSON: INNAN . SVENSKARNA KOM. ' Albert Olssons nya bok. är en historisk. roman från , mitten av 1600-talet. Nio bönder från Es- lövs by, under frälsegodset Eriks. holm — ägare riksrådet Tage Ottesen Thott — är dödströtta på väg till hembyn efter ett av de ofta återkommande veckodags- verkena. Vid vägskälet möts de av budet att två vagabonder och stigmän kommit till Hagen Fa- dersens "gård, Bönderna påskyn- dar hemfärden, och ett våldsamt slagsmål med knivhuggning och bråd död utlöses, : ör Detta är den dramatiska upp takten till Albert Olssons målan- de roman "om bondeliv ti Skåne ”Innan svenskarna kom”, Landet är ännu danskt. Bönderna. lever tyngda under skatter och med ett alltmer självmedvetet adels- välde. - Missnöjet jäser bland bönder- Na, men det tar sig inte uttryck i uppror, utan i missunnsamhet mot grannarna. Tlvilja och snål hå slår följe med vidskepelse cent av hela försvar oc åslug enfald. Albert Ols- son har på ett enastående sätt (Växjöbladet) motsvarar t. ex. en årsproduktion av Viggen, . r Arnold: åra”, eller ”Glasögonormen”, biträ- människornas sätt fatt "tänka. och känna.:, Mot; bak-, grunden" av” ett ' hårt liv "spelar humorn . i skildringen av bönder- nas bestyr "med den. nya ”kyrk- klockan ' eller > Hagens | bröllops- och... barnbekymmer. "Dramatiska och . komiska " uppträden . växlar; och i allt. lever också miljön med, Ty en mycket'stor del av förkla. ringen till.de enormt höga: Byror- na: nybyggen :— och för övrigt ' också I äldre 'hus”— är" den re kordhöga räntan: Det har.vi ock. sä påpekat, men” bland politiker: - na -verkar detaendast, vara -hrr Hermansson och Hedlund; som vä" gar” framföra kritik” mot. näva. rande ränteläge,”Men så framstår också -dessa "båda som' valets" ge! gerherrart (10 d : "Vär bostad; HS "Det är inte” vär avsikt att 'kom: ma :; med "bedömningar --av: krav . och :motbid f den” avslutade; kon: flikten mellan, SACO och. Statens. stridén” mellan en : löntaga Yr. en ntagarpart och..en arbetsgivarpart.”Med det- ta: har. vi också .skgt att vi fin ä industri änder na. här jat' inrikta? intresset på . bilar > för”. batteridrift. ' Man .' förbereder .. och . påskyndar härigenom "utvecklingen fram tll - den kanske inte..så avlägsta' tä- punkt, "då ännu mera” fulländåde elektricitetskällor' står ' färd iga.att vaktmästare, ” poll hjälpmedelsproducent” 3 möo var sen up som ' besökarna "sent skulle mar Säkerligen ka" naturupplevelser (Tideh/Fib,. pris i: tankar Je : + > ARVEDEL, or + Sven..O. Bergkvists, nya: roman ”Arvedel”. utspelas. på: ett sjuk- hus. Ynglingen. Bertil ligger .ef-; ter" ett svårt olycksfall med en knäckt ryggrad som följd .i, ”gips-. vagga” på" Solhems' långliggaran-” stalt. Kroppsligt. slagen och värn-! lös, kan. han inté längré värja sig] mot de föreställningar om - synd som han -inpräntats under ;sin barndom. Men långt därinne nå- gonstans lever i alla fall den gam- la syndaren kvar, och , alltefter- som Bertil: blir bättre, vaknar åter . ungdomens . sunda . intresse för omvärlden och kanske främst för det andra könet, till liv igen. Och ödet har också sett till'att den lede frestaren inte är långt borta: i sängen bredvid . ligger långliggaren ' Johansson med sina fräcka. historier, . sin . cynism..och. sin ogudaktighet, som fyller den unge mannen med fasa men ock- så utstrålar en' sällsam -fascina- tion, "Och Solhem har också gå- dana frestelser som ”Billiga. Sa- det med kurvorna på rätta stäl- let, och ett. medkännande hjärta' för -långliggarna, =. - En festlig. person- . och. miljö- skildring, som. håller läsaren still. samt men intensivt road. : (Tiden/ Fib, pris, 29:50), DeA or EWERTZ ARNESSON: FIRMA- En firma, sedd mifrån, är te- mat ' för - Ewertz -. Arnessons nya roman —— och mer än det. Ty Är- nessons ”Firmafesten” är inte ba- ra en skildring av ett svenskt af- färsföretag, av det vardagliga 'sli- tet på kontoret, av intrigerna, karriärens fataliteter, chefskapets bördor, det kvinnliga inslaget — som så ofta tillför arbetets gång en bisarr och störande: oro och kastar erotikens sand 1 effektivi- tetens maskineri — och naturligt- vis den så ofta omdebatterade. firmafesten, där allt kan hända och åtskilligt också händer, Den/ är även romanen om -en män. niska, om Martin Hansson, som kanske kommit en smula På sned här i livet och nog är en smula förmått leva sig in 1 tidsatmos- ett .:skånelandskap,” tolkat på. ett. , sätt som för Ola Hanssons slyris-]: och . skuld, . himmel ' och - helvete |- brott; som den skull hus olästa, en polis där, Fridens evangelium hade intagit hjärtat : hos” denna stads befolkning, Den underbara kraften i var "en trygg och säker vägled- ning till ett andligt lv. ET Onsdags Holmberg”: ringen: av .hyran 1 'sin' egen genhet börjar.vi-ana hur hr lander planerar. att; lägga 1968 "års valkampanj; :: | "> Sydsvenska Dagbladet. År 1946. betalade Dr. St hg 27 procent: av' sin lön till Ernst -Wig- forss. "I" dag betalar ;han- 46 | cent: till sig själv. ! ö -Jag efter "mig” åt E min frid giver: jag . eder: icke giver jag eder den såsom > Frid lämnar eder, världen. giver. (Joh. 14: 27). I en populär "Udskrist 4 "mitt land Publicerades en artikel, som handlade ' om 'en ”frideris. stad”. , Journalisten + berättade, att: han På en resa genom det inre :av / Brasilien till sin'stora förvåning hade träffat. på en stad, . där, det inte existerade något sådant som överfall av, rövare, éller. andra kunde störa befolk- ningens liv eller de resenärer so! , färdades genom staden, . v" - "Det var en fridsstad, -och. för kunde man: lämna .sina - . och det behövdes ing. Kristi lära. gav .åt en- -Samma fridens evan gelium har makt att inte endast förvandla små byar, - der, "hela länder; ja, till och med hela världen, Inga gevär, bomber, raketer, «ej ; med ont för. utan också. stora. stä- heller . vedergällning ont kan ge åt mänsk- ligheten" vad "den 1i sitt hjärta längtar efter, Endast Kristus" kan ge "089 den "frid som vi söker, : 4 AASE VS en An AA TR en AR
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.