-, LAHOLMS TIDNING N= L T. Fredagen den 18 november sker g906 IL T: = Utvidgad förbudslagstiftning "är f.n, icke påkallad, säger Cen- terns ' Kvinnoförbund (CKF) 1 sitt - yttrande över. Riktprisut- redningens betänkande. . Gällan- de lag mot konkurrensbegräns- ning ger erforderligt utrymme för att angripa de slag av kon- kurrensbegränsningar som fal- ler utanför de särskilda förbuds- stadgandena. "Det är emellertid nödvändigt : att noga följa 'ut- å > Riktprisutredningen anser CKF.kunna vara ett 1ed "4 de alltmer preciserade strävan- dena' att ge. konsumenterna er-, forderligt... rättsligt. skydd, Det torde dock" vara angeläget att de normer efter. vilka KO skulle arbeta blir' föremål" för ytterli- gare utredning med hänsyn: ta- gen till: redan förefintliga or- gan som” NO, SPK:och Närings- livets opinionsnämnd samt de pågäende utredningar som av-]| > Svér Iges” hantverks- och indust: råorganisation har. offentliggjort resultatet av en undersökning som avser att belysa de'mindre industriföretagens situation 1-nä- ringslivet. Bl, a, har man. sökt närmare klarlägga den utveck- ling som förevarlt under perlo- den 1954-1964. Undersökningen avsér såväl den strukturella ut- vecklingen . som ' effektivitetsut- vecklingen 1 Jämförelse med ' de större . Industriföretagen, "Man har 1 undersökningen som mindre . industriföretag betecknat tivt obetydlig ”produktion” — d v. & ett obetydligt förädlingsvär- de eller ästadkommet mervärde Inom, företaget. Utredarna konstaterar nu att de stora företagen visserligen har det största förädlingsvärdet per årsarbetare men anser 'slig samti- digt kunna konstatera att gsmåln- dustrin har! .avancerat starkast under tiden 1954-1964, Småföre- tagen, d. v, s, de med mindre än 50 anställda, har ökat sitt för- ädlingsvärde per, anställd med 62 procent under den nämnda perio- V- Industrins småföretag hel elsefulla - centrationen till ' "storföretag och den » ' därmed. sammanhängande nödvändiga speciallseringen fri ställer -: arbetsområden för de mindre industrierna, Ett slående exempel på detta är vad éom hänt 1. Sverige genom :centralise- ringen på lantbruksmaskinområ- det, Storföretag, exempelvis Bo- linder-Munktell, har lagt ned åt skilligt av de: tillverkningar som förekom, I de olika :företag (Arvi- ka-Verken, Thermaenlug etc.) som en gång sammanslogs. Det stora företaget har specialiserat sig på ett litet antal maskiner och mas- kom r: mentat ' Överallt I utlåndet lyssnar man is Europa ha” minskat ' endast för att ge plats åt en' ny tysk natio- nalism blir det ingen lättnad. Tyskland kommer att behöva för- ankras på nytt, denna gång i ett ätta med 'detta hur ' änge som undrande till larmet. på yttersta. helst. , Man tycker , Bg; dock, nu högerkanten i Tyskland, Skulle kunna. skönja tecken :— TCO:s spänningen mellan öst och väst t| Malmö .— stämma” kan: hänföras. dit — på ett ökat medvetande om / nödvändigheten "att hejda "denna inflatoriska marknadens närmast att, i förtroendefull sam- . utveckling, , Arbets- organisationer står vecklingen.: Det -finns tendenser enheter med upp HN 50 anställda, den sjämfört med 41 procent 'för europeiskt förbund,” Så : måste | verkan, göra vad som på dem an- =; NS till sådan prissamverkan även 1 tillåtna former. att den. kan "medföra" olägenhet. för konsu- a menterna. En väsentlig fråga är här hur långt en prissåmverkan kan sfåssträcka sig." Det finns "Yrisker.att/ vi” hamnar i, ett. -"låst” . läge. där långtgående avtal ”hind-|' .Yar 'prissänkningar som annars naturligt: skulle blivit fallet, t ex. genom fortgående rationali- sering. anv Utbyfandet . av beteckningen "riktpris mot. cirkapris, "vilket ut- redningen föreslagit, anser CKF befogat. med tanke på den be . Breppsförvirring s som det förra skapat... = « Utredningens ” fö slag om till: ättandet : av "en, konsumentom- st .budsman (KO) i: analogi :med "de statliga ombudsmän -—"' JO, MON NO. — som vi redan: har VASTERLANDETS VÄG” påstås gå möt ett” ”överflöds- amhälle, . påminner ' Sågver- ken, organ för Svenska såg- verksföreningars riksförbund, Detta ” omgestaltar värt dägliga arbete och kan göra de samhälls. "läror, som” utbildats ' "under ' de två "senaste .seklen, helt ..verk- "Ughetsfrämmande, De ekonomis- - ka - åskådningarna:' ändrades" av 1700: och 1800- talens nya teknik. så "kommer : rimligen att . ske ny ;denna gång, när kyberna.- tionen, helautomationen,. sätter in som "medlet för den nya ska- pelsen: saa er Redan nu' kan” dåtamaskiner : instruera sig själva och därför t utföra.- order; t; ex. 'att ställa sjukdömsdlagnoser.”De' kan ock- så dra slutsatser av.sina egna erfarenheter: som .bäs för. plane- ring. och: fillvérkningsstyrning. t Människans” uppgift förvandlas frå: utförande: till-”k - de, "Man mäste: att människor i mängd söker försvara, den gamla tekniken -in- för ett "sådant skede. De Bare, som inte "brytår;” sin” för- $varsattityd . — och def. "går. ju T dagen t.: ex. genont, ätt det 'ena elleri; ' rialet här" sådana fgenskaper; att | det måste bearbetäs på-hävdvun- " net sätt — de gör sig själva 'och sin'närlng en stor, otjänst! ... Talet om att t, ex. trähante- "ringen är något så märkvärdigt, att bara en hittills given teknik ; kåd tillämpas inom industrin, är tfalskt: och "farligt också därför "att 'det avhåller forskarna från " att 'sätta in sina applikationsre- surser på denna näring. Den . framtida forskningen kommer i " växande grad att. politiskt kon- trolleras.. Nackdelen därav blir , stor, för branscher, som .i ut- - ' gångsläget har satsat föga på ; forskningen, , Redan nu borde ett forsknings. |, projekt initieras, som I en hand . förenade allmänt kybernations- + kunnande: med trätekniskt ve: tande. Den uppgiften, får inte 'försumråas av påstådd och väl . kanske verklig brist på ett 'ut- vecklingsstyfande kraftcentrum « inom träbranschen, hävdar Säg: verken, «rn | möra vt i DR. KRAFTIGA HYRES- . STEGRINGARNA . ; , I statsbelånade fastigheter har " vållats av ändringar 1 de statli- « ga garanterade räntorna, fram- . håller förbundsordförande Erik Svensson 1 Hyresgäster: "nas Riksförbund: | > Vi har inom hyresgäströrel- ” sen kraftigt reagerat mot: det oskickliga sätt på vilket denna fråga hanterats av statsmäkter- na: Att behöva höja hyrorna med: "en tredjedel och mera, framstår som helt obegripligt för de hyresgäster, som drabbats | av sådana beslut, -— Finansminister — Sträng var helt kallsinnig och oförstående, då vi tidigt på året sökte få till ' stånd en justering i statsverks- ' Propositionen. .> Den högräntepolitik, som förts under det 'senaste årtiondet, bör "Nu omprövas. De gamla klassis- ka föreställningarna om - pen- ningpolitiken som styråra för den ekonomiska utvecklingen har visat sig vara falska; Det » kan tvärtom hävdas att inflatio- nen; ökat med ”räntevapnets” hjälp, > ' Innan . regeringen fastställer + hyresrådets förslag bör man där- för tillse att räntan. sänkes. Det- ta skulle omedelbart leda ' til » lägre hyror, ” goda . ekonomiska -: förhållanden . är ..försäkringssystemet : mycket ra besparingar. . Men villkoren ser illojal, konkurrens och kon- sumentupplysning, ee a "Av stor' Betydelse för den en- skilde konsumenten är en -fast och 'stabll: marknad. Ingenting skulle vara. bättre ägnat att ska- da. > pa: förutsättningar för.. konsu- menterna att vara och. bli pris- medvetna. än . om” "mån kunde - bryta. den äver. ur ändra” syn- : punkter skadliga inflationen,' Det bör därför. vara regeringens an: gelägenhet att i sin egenskap av främste värdare av landets] finanser ' skapa förutsättningar för ett fast och stabilt penning: värde: å det "svenska e met” har. utsatts” för en växande kritik, framhåller Norra Väs: terbotten: und ' Det förtjänar upprepas att.det verkar: stötande . med ' änkepen. sioner' till kvinnor som har. goda egna "inkomster och som "enligt gällande regler :vid uppnådd pen- sionsälder "får ' uppbära- både egen" pension” och ”änkepension efter mannen; - Jämsides med denna-frikostighet mot änkor i sparsamt. . mot . andra . grupper: kvinnor: med. svag försörjnings- förmåga ' som” blev änkor :före 1960;: de''s; k.: hemmadöttrarna, fränskilda "kvinnor" i.hög ålder och utan yrkesutbildning; inva- lider 0; s. v. En omläggning av familjepensioneringen - kan inte gärna innebära, försämring av re- dan utgående förmåner. och kom- mer därför inte att betyda någ- "kan utformas så att stödet i hög- re gråd kommer, dit det verkli- ..gen behövs: aZ Ds andra” "svagheter. Villko- : lika för män och kvin- nor = nägon änklingspension förekommer inte; soch/ ”villko- ren i folkpensione ngen och till- läggspensioneringen är. 1, många avseenden : olika" ifråga om far miljepensionerna. ORIMLIGHETEN 1. STATS KYRKOSYSTEMET. "belyses vid varje kyrkofuli- ”mäktigeval : menar: Ung. C en: ter: Från vissa Pärtier” nomineras, r och. arbetas för, kandidater som inte är "helhjärtat positiva” til den kyrkliga verksamhet de ev; blir välda att:besluta om. Istäl- Jet för:att engagera sig i ett po- sitivt församlingsarbete kan des- sa kyrkofullmäktigeledamöter komma att ägna sig åt att för- "hala och sabotérå för kyrkan an- gelägna åtgärder: - Naturligtvis vill: vi inte för- mena något parti att föra fram vilka kandidater det vill:och pro- pagera för dem i valrörelsen. Vi vill enbart peka:på orimligheten , i det nuvarande; systemet, som "tillåter. att personer som är ne- gativt inställda till. kyrkans verksamhet erhåller förtroende- uppdrag i densamma, «7 Det naturliga vore en' fristå- ende kyrka. där enbart de som -ansökt ' om . medlemsskap 'gavs möjl ighet att deltaga och kandi- dera i valen till förtroendepos- terna, tycker Ung Center," » Minns vi rätt talades det" för en del år sen 'om att göra utred- ningarna - mindre frånstötande, . mera koncentrerade; begripliga, läsbara — bland. annat för att vinna läsare bland allmänt sam- hällsintresserat folk. Något har faktiskt skett: de fick rubriker. Men I övrigt tycks det mesta ha förblivit vid — eller återfallit i — det gamla, - | > Självfallet” begärs inte att en utredning skall bli förströelselit- teratur (även om ätskilligt kun- de vara underhållande nog) Totalt » - omfattar 265.000 industrianställda pbrsoner, Som--medetstora företag 'betraktas enheter med 51—500 , anställda. rupp' har 420.000 anställ ökningen — som presen« terats; icke helt utan kritiska kommentarer ger resultatet som "inom stora 'kretsar knappast hade.:varit väntade.. Det må kort och: gott” konstateras att den s, k.?'företagsdöden "inom de' små industriföretagen. inte : har varit av den omfattning och framför- allt inte av, den innebörd som mängarhar ansett. Utredarna har rumsterat' om 1 den statliga ' sta- tistiken , och 'därvid konstaterat att en betydande grupp av mindre industriföretag : var bortglömda. Å; andra: sidan han man rensat ; I bort, ett' stort 'antal företag av huvudsakligen; .. servicekaraktär. Det ' gäller : cirka . 7.000 enheter hörande "till: branscherna bilverk- "Istäder, . bageriet, ' konditorier, - ur- makerier,' skomakerier o. s. Vv. Mån kan. inte undgå att här dra vissa - paralleller till statistiken över antalet jordbruksföretag, där män” — om. syftet är att belysa förekomsten av enheter som har en: avgörande betydelse för äga- rens..existens' — självfallet borde rensa , bort åtskilligt inom :stor- leksgruppen 2—5-'ha och i viss män. äver: i gruppen. 5—10 ha. Det är en annan sak att en dylik utrensning är' svår att göra. Vä- sentligt torde vara att man vid hanteringen av de berörda. jord- brukssiffrorna tillräckligt .marke- rar. 'skillnaden "ur -företagsekono- misk och samhällsekonomisk "syn: punkt" mellan de olika enheterna. . Efter de justeringar som utre- darna har gjort ifråga om indust- riföretagen — d. v. s.' tillägg för --”upptäckta” företag och av- drag för utrensade — konstateras att: minskningen har varit endast 1,5. procent från 1954 till 1964. Det rör sig i absoluta siffror om en nedgång! från -16.970 år '1954 till: 16.720 år. 1964, "Alltså skulle endast" "250 ' företag" ha fallit. bort och man kan naturligtvis hålla j med: utredarna om att detta-”är knappast äckligt för slutsat: ser om7& iabb och gehomgri- pande: Strukturutveckling inom industrin”, u :Utredärna' har även undetsökt effektiviteten" och -utvecklingen ,i utgätt från det mervärde eller den; värdeökning som' skapas ger tag. Detta är helt visst ett riktigt sätt att angripa. problemen. Om” man istället endast bedömer med ' ett företag som arbetar med långt bearbetade halvfabrikat: komma ' -Jupp i en, mycket stor total om- sättning och" likväl ha en' rela: nom? bearbetningen i varje, före- dertillverkare, , hänsyn till total omsättning, kan Rp de medelstora och 53 procent för de stora företagen, - Såväl struktursiffrorna som ef- fektivitetssiffrorna antyder att småindustriföretager ingalunda Ugger så kritiskt till som man ibland av den allmänna debatten skulle kunna tänka ' vara fallet. Härför är det naturligtvis ingen orsak att hemfalla åt någon över- driven optimism. Å andra sidan har både 'diskussionen.'om stor- företagens möjligheter och de mindre företagens svagheter och den rent tekniska utvecklingen pågått så länge att man nu tor- de kunna dra den slutsatsen att eftersom småföretagen kunnat ut- härda och t. o. m. knappa in icke oväsentligt på. effektivitetsefter- släpningen så flnns med all sä- kerhet en plats. för småindustrin även 'i' fortsättningen. Illa vore det eljest, eftersom den s, k. små- industrin har en mycket betydan- de, plats i svensk ekonornl, : Det "förefaller "som om man hade! generaliserat alldeles" för hårt i den ekonomiska debatten på detta ' område, Det 'fanns. en tid, för cirka tio år sedan, då man - på vissa häll ej såg några gränser för automationens förde- lar' och möjligheter. .På den tiden ansåg man att storföretagen skul- le lösa alla problem och helt en- kelt åstadkomma en revolution. Så har det inte blivit, Det har varit en revolution; men i den utvecklingen har de mindre före- tagen: deltagit och utnyttjat för- delar ” av: såväl den automatise- ring. som "varit möjlig . som det övertag : de små : enheterna' kan [har i vissa: hänseenden, SON "Vad som nu klarlagts” tyder lik- som de senare årens erfarenheter på att både stora och små företag har möjligheter: att utvecklas vid sidan av varandra, Det finns ing: enting som talar för att småfö- retägen. skulle. vara dömda till undergång, Däremot är en förut- sättning för - deras. existeng .:— liksom för de- stora företagens — |. att” alla” möjligheter till 'rationa- lisering och anpassning utnyttjas: Strängt "taget är det så att till- koråsten av produktion i mycket stora-Serlér inom "en, del tillverk- ningsområden' t. o. m. banar .vä- gen, för specialiserade småföretag. De mindre företagen arbetar som |” bekant; i: stor utsträckning" som denna" inom "olika industriföretag. deltillverkare till :de större, ' Ett Man" har: härvid räknat: fram och av, de "bästa "exemplen för Sveri- ge. torde -vara : Volvoindustrins kontakter med flera hundra uf Det” har' ocks . visat, sig att - koncentration till stora” företag ch samtidigt stark specialisering r att' kunna, åstadkomma” stora rtiment leder till att de' storå ' enheterna ' helt - enkelt "måste över- "ge en del av produktionen ' som in. te lämpar sig för stordriften. Kon- FRANK YERBY:' "GILLIAN: S"På ' jakt . efter " sanningen om henne ' för. oss författaren från: 1890-talets " Birmingham = till! de hektiska: nöjeskvarteren i Paris, Rom öch London, . Kring hennes gestalt” grupperar sig ett antal människor, . vilkas öde -hon av görande: påverkar. . Ty Gillian — den förtjusande blonda 'arvtagerskan still: en stor förmögenhet i Alabarna -— är en kvinna som finner glädje i att ruinera och. förleda de : starkaste män, Men denna dubbelnatur är, också en ängel, ett väsen fyllt av: ömhet' och kärlek. En man och en kvinna är hopplöst snärjda i hennes garn: hennes make Micha- el Ames; framstående vetenskaps- man; som dyrkar hennes skönhet, och den. vackra Hero Farnsworth; andra män. = Den amerikanska Söderns fär- ger; dofter och atmosfär inramar denna romantiska. berättelse från den industriella revolutionens för- virrade .genombrottsår, » Tiden/Fib, . pris inb, 12:75. vo EN UNG LÄKARES DAGBOK. Doktor X kallar sig författaren till en läkarroman, Kandidaten, som väckt stor sensation i Ame- rika. En ung kandidat, som gör sitt underläkarår På ett stort amerikanskt sjukhus, lättar i den- Na som en dagbok utformade be- rättelse på den traditionella tyst- nadsplikt ' läkaretiken ålägger männen i vitt. Resultatet har bli- . sentligheter, självklarheter, upp- ”Tepningar och annat — och att de skrivs på ett språk som är begripligt även för den som inte råkar vara hovrättsassessor eller sekreterare i nedre justitierevi- "sionen. Alldeles bortsett från de besparingar som en nerbantning av de digra luntorna skulle kun- na ge en redan omkostnadsbe- "men det begärs "att de 'åtmin- ” stone befrias från tyngande oväx = — « "lastad statskassa. : ” (Köp m anne n som ' beundrar. Michael över" alla b CKER: ger. en livfull bild av människan bakom "”mannen i vitt”, av hur han .: känner för patienterna och patienterna för :honom,. =: s Tiden/Pi pris inb, 12775, TEKNIKEN r DAG. Picko Troberg på omslaget till årets ”Tekniken i dag”. (Tekni- kens Värld, . hft. 9:— Ahlén + & Åkerlund) antyder att' bilar och motorer dominerar årsboken, Det som handlar om motorer och bi- lar är skrivet både för dem som , använder gator och vägar mest som . vardagsfolk, men Ber. också exklusivare stoff... s OPNÅCKA SHOW", . Lennart ”Nacka” Skoglunds nya ok, ”Nacka Show”, är knappast memoarer, men kan snarare kal- las minnen "och hågkomster. Bo- ken handlar om ”hans livs berg- och. dalbana” såväl som bollspar- färsman. Han berättar på sitt eget" oefterhärmliga 'och "roliga sätt om Italientiden, men. också onmr händelser här i Sverige fram till ”idag”. Vi tycker att han joxat ihop en: lättsam och" trevlig läsning, som, också innehåller en del trä- ningsråd för unga grabbar som är fotbollsbitna. Ändock tror vi att också vuxna grabbar har gläd- je av hans ”litterära” ambitioner. (Bokförlaget Regal), -;-HOBBYBOKEN 1967, : Hobbyboken (Ahlén & -Aker- lunds Förlag, hft 8:50), som nu I tjugotre år varit modellbygga- rens årsbok, har i år fått en ny redaktör, Jan Jangö. Det innebär en klar skärpning vid en jämfö- relse med. de 'senaste åren. Hobbyboken :täcker. äter de klassiska modellhobbygrenarna flyg-tåg-bil-båt I enlighet med tra- ditionen 'och dagens +intressein- riktning, ”Gästande” hobby för äret är Hi-Fi, som täcker unge fär en tredjedel av' bokens "112 sidor, kintyper. I stället har mindre en- heter utvecklats, vilka tagit i an- språk en del av de marknadsut- rymmen som skapats genom stor- företagens ' speciallsering, I 'vise mån har detta skett genom att helt nya företag har vuxit upp. Delvis har emellertid utveckling- en gått så att förutvarande mind- re enheter inom lantbruksmaskin- Industrin har kunnat utvecklas — ehuru alltjämt inom den ram som : här betecknats som småin- dustrl — genom att påpassligt taga "1 anspråk det marknadsut- rymme som åstadkommits genom storföretagens specialisering, Även här kommer underleverantörs- verksamheten in .i bilden, ' v De små företagen har också en del! ' organisatoriska . företräden som hjälper dem i konkurrensen, Många av dessa företag (jfr ex- empelvis stora delar av: den små- ländska Industrin) har mycket små administrationskostnader,. ef- tersom företagarna i stor. omfatt- ning själva eller genom stina ör- ganisationer svarar för admini- stration och försäljning, I andra fall kan det vara så att den rent personliga översynen som möj- liggöres inom ett mindre företag| kan vara en "viktig konkurrens- faktor. Detta gäller bl.a, 'en del kvalitetstillverkningar. Att småindustrin står inför mycket stora problem är å andra sidan en odiskutabel. sak, Detta är småindustrin dock inte ensam om. Problemen tycks nu vara stö- ra över hela linjen. Småindustri- inne på mycket avancerade vägar i vad gäller gemensam marknads- föring och omhändertagandet , av gemensamma uppgifter genom si- na -: organisationer. ” Detta bådar gott för framtiden och 'såvitt nu kan ;bedömas är det inte fråga om någon drastisk . nedläggning utan "snarare: här : som på andra områden en” drastisk anpassning till: nya konsumentkrav. och nya konkurrenssituationer. Bonn men i Paris och. London: te en äåstundan att bromsa sam- verkan inom” den börgerliga op. positionen som utlöst den social- demokratiska aktionen (i. författ- ningsfrågan). Hr Erlander är ing- en; dålig taktiker. Nu ställer han den, borgerliga oppositionen i lä- get. att ytligt sett bli' bönhörd, i fråga" om 'en' proportionsmässigt rättvis mandatfördelning, ”I 'rea- tionspropaganda på den” under: grupperna tycks; emellertid vara|-.. problemet ställas, inte bara -it Handelstiäningen. Det är Kommunistkritiken. jäm liteten är. det främst frågan om att. -undandra = kommunisterna möjligheterna "att göra: "indigna- representatiorr de drabbas av med nu tillämpat system 'samtidigt ji som samlingssträvandena : inom oppositionen försvåras. -. Sydsvenska Dagbladet. - Hr Erlanders | "karusell i för- fattningsfrågan. har stannat på en lämplig anhalt. Det är "oppo- sitionens sak'att se till' att han inte snurrar vidare. Krystad kri- tik främjar inte en vettig lösning av. en vital angelägenhet. ' Helsingborgs "Dagblad. . Under” en. Jäng följd a av är bar nu löneökningarna. sliksom också statens och kommunernas. utgifts- ökningar” vida " överskridit ” den ram, "produktionsökningen, vilka "de" bördé' Kållåas' för att” säk- ra ekonomisk balans. Det är Ju uppenbart: att :det inte utan ' ödande " verkningar går. att - fort- Providence, I Rhode Island (LT), ' Experimentet... "med - "världens första. automatiserade postkontor har nu krönts med framgång, ef- ter en hel del bekymmer, Dessa problem ' är 'nu' emellertid "i" det närmaste 'helt eliminerade. Det märkliga kontoret, som ligger i Providence," Rhode'. Island, . sköter nu grovsorteringen av all post till, från ' och ” inom : hela delstaten. '! Över en miljon försändelser i ge- : nomsnitt .per dag passerar genom postkontoret i Providence = näs- tan utan.att beröras åv människo- hand. cn oa t Stadens " "postmästare > :- Harry Kizirian ser med tillförsikt på-det . |framtia; en tillförsikt ; som På se vit en spännande berättelse, som kare och folkparksartist.som af-|-- automatiserade - Ppostkontorets : att den automatiserade driften vid postkontoret startade ”tuggades” mellan "30 och 40 brev dagligen ! upp i sorteringsmaskiner, de elek- troniska sörterarnaå 'släppte 'ige- nom” felfrånkerad ' post' och data- : maskinerna sände ofta' iväg: för- sändelserna till felaktiga , destina- Ica tioner.' I. dag löper ingen någon risk för att få sitt brev sönder- tuggat eller felsänt och kontroll- maskinerna 'släpper bara igenom korrekt frankerad post, ' Experter från hela världen har besökt Providence-kontoret och »Istuderat dess metoder och utrust- ning. Providence. har -210 000 in- vånare «och utvaldes för försöket som en amerikansk ' genomsnitts- stad. Man räknar med att om Sys temet fungerar väl i' Providence bör det även kunna fungera i bå- de Större och mindre städer. i Atta brev i . "Från ”kontroltornet” 1 centrum av Providence-kontorets stora sor- teringshall får man en god över- blick över arbetets gång, Postsäc- karna lossas - på en brygga från någon av de 51 Postbilarna,: från en järnvägsvagn på det järnvägs- spår som. .löper intill, byggnaden eller från en av de många post- helikoptrar. som landar på en spe- ciel landningsplatta . intill ”last- bryggan. -: sekunden Allt eftersom säckarna tas emot På bryggan hängs de upp:i kro- kar på ett transportband i taket och förses med olika kodnummer. När en säck nått en viss punkt på bandet 'avläses kodnumret elek- troniskt och säcken sänds auto- matiskt iväg till dess rätta sorte- ringsområde. Fem säckar öppnas samtidigt ovanför samma -”galj- ringsmaskin” ' som sorterar upp försändelserna på en serie vibre- rande brickor. Paket och andra större försändelser övgrförs till ett annat' transportband, medan brev och kort faller ned "genom hål i brickorna till ett undre band, Kuvert med styvt I innehåll faller lut i &n.speciell hög som sorteras för ' hand, . men huvudparten av posten: brev och. kort -— ”sam- las "i bortre delen. av ; grovsorter ringsavdelningen. Efter Brovsorteringen går sedan breven : vidare. till "en elektroan-. läggning som kontrollerar - fran- keringen och -rensar ut alla. brev :som inte är korrekt frankerade. "Atta brev i sekunden passerar ge- nom denna maskin som. slutligen radar : upp, breven i en prydlig trave ' för: - sorteringsmaskinen. i Denna kan ta hand om 1 18 000 brev i timmen, medan man Täknar med att: en posttjänstemans kapacitet är-ca 1000 försändelser i timmen: "Postkontoret i Providence” "Har 'en sugarm plockar upp ett brev i taget och ”plåcerar 'det i upprätt | tläge på ett löpande band "så att den, som sköter sorteringsmaski- nen lätt kan läsa adressen och slå ned ett kodnummer på ett tan- "gentbord, Posttjänstemannen vid sorteringsmaskinen måste lära in 3 000 olika fifferkombinatio- ner., Det kodnummer. han ' regist- rerar, för ett brev lagras i en da- tamaskin. Brevet: sänds sedan ut i ett stort nät av transportband: När brevet nått'sorteringslådan för sin adressort stannar det på Vv order av datamaskinen. och faller | ned i lådan, s d X . Jobbig fulatton och att parallellt m bedrivas ;något/slag av» terapi. för "möm]py gör"; ett pyssel som” på; grund: sitt perifera, innehåll ; endast; : mår. attrahera.” kvinnor med” överflöd av” fritid.” . eller ett liknande” strät gaspel :-har” Stora utsikter att bli vid hörnan, i fingra lite:på strängarna” och sam- tidigt” säga" något, helst på. det sättet 'att det låter som 'en visa Men” ung bli ”kändisar””utan att släpa" gå- tarr med sig. 'Ater könsrollstänkande ! sen, - 11: sådana sorteringsmaskiner, där |” : ” Kommunistiska" partiet. funderar på. namnändring, Somliga” tycker, och somliga "socialistiska folkpar-” tiet” känna en'; viss sympati . för den tiska Åraget som: Jr kommer, något som kan”få av. görande betydelse; Östgöta Correspondent '. Trafiksäkerhetsarbetet” bör. sikta både på att gkapa säkraré bilar och säkrare vägar! Främst .måste det dock sikta på'att 'skapå säk- rare "människor, - människor 'som är mogna att. uppföra "sig på rätt sätt 1 den trafik 'som. tätnat” allt mer, Det gäller bilister, cyklister, fotgängare, - Olyckor, händer inte. De vällas! ', det - gäller. oss alla, . Metallarhetaren.” . "Det. finns” anledning "att: nog. grant” pröva om inte utbildnings- samhället behöver: folkhögskolan: Vi tycks nu vara på rask marsch n: i meritokratins - samhälle" — en” ”samhällstyp som” det finns all anledning att känna oro inför. Skulle det inte kännas lite tryg- gare. om det här och var bland slätkammade meritokrater fanns en och annan med den utbild: ning och. erfarenhet av . folkbild- ningsarbete - som «a "folkhögskola politiken skal hafidhavas, äv "män . detta skall - Inger eNyströ Den som är ägare till en gitarr Man” behöv 'vittrande damer kan ett. utslag a av "Vissa "personer ? kan bli ”känd sar” genom" "att skratta på. ett lus- tigare- sätt än andra,. TV-skratt.: förlänger: den." Ett gott sändril ti- Pär: Lagerkvist med. en gitarr hörnan ”—'det. "skuile göra : su- "berättas det. ”vänsterpartiet” » partiledaren ; själv; lär istnämnda kombinationen: - Skul- le man inte' kunna: tänka sig folk- partistiska ' socialistpartiet” för” att å" också .få "med det” "oppörtunis- "Det finns 300 adressortslådor på kontoret, var och en avsedd för en stad eller stadszon. En maskin tömmer automatiskt ' lådan och buntar kuverten. Huntarna ' går sedan på löpande band till den plats där de stoppas i sina respek- tive säckar, vilka förses med num- mer och häktas upp i krokar på ett transportband för vidare be- fordran till: sina, rätta platser på lastbryggan., . Paketförsändelserna - "genomgår er liknande procedur, bl. a. ge- nom en 122 meter lång paketsor- teringsmaskin där 4800 paket i timmen passerar till 31 olika des- tinationer, Postkontoret i "Providence har das från delstaten Rhode Island; ciellt stolt över kontorets presta- tioner "under julen 1965: nomgå vårt verkliga elddop, be- rättar han. Varje adressat i Rhode Island ' fick snabbt sina julkort och julklappspaket och persona- len på centralpostkontoren runt- om i delstaten kunde gå hem klockan fem på julaftons efter- middag — för första ' gängen” i historien. . - re, > Usis Ovi SN Jesus svarade honom: du mig”. det gångna och i nuet ra Tr Jesus Kristus, Oss dessa ord: ”Jag har kol för att de skola: hava liv 'och he Mr över nog”, "Likaså el en och livet”, ca 900 anställda, Dit går all post | ken författaren betonade, »att :. som. kommer till eller. skall. sän- |inte uppmanas att fö na eller kriistendo; AT Postmästaren, Kizirian är' spe |falles att följa Krigtug ål be — Förra julaftonen fick vi ge- har svikit "si som tror på nom och följer fönderslitits : Ecnom fen Kristus. jag få- frid: och: h. > PÅ VÄGEN (Joh. 21: 22.) Genom åren har vi haft världs- liga. och religlösa ledare, si klarat, att:vi ova tt liv 1 överflöd "skulle. få leva ett om vi följde dem. alla "dessa ledare . 1 är det ba: som " givit Men bland det här or- ”Jag är vägen och sanning. Nyligen läste jag en "bok. i vil vi lja de krist. na löften till honom, Älskar" I honom? ' Jag arbetar I Och inte höler Personligen följer R i Följ .
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.